Riktlinje för anhörigstöd
|
|
- Isak Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: , 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018
2 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2
3 Innehållsförteckning 1 Inledning Begreppsdefinitioner Syfte Mål Inriktning och genomförande Organisation Insatser Samverkan Information Anhörigperspektiv och vidareutveckling Dokument Uppföljning/utvärdering Övergripande Ansvar Slutkommentarer Referenslista
4 1 Inledning Den 1 juli 2009 förstärktes lagen om anhörigstöd. Propositionen 2008/09:82 Personer som vårdar eller stödjer närstående låg till grund för skärpningen av Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap 10 till Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialstyrelsen gav 2013 ut en vägledning till lagen. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en person med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan därför handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Den anhöriga avgör själv om hon eller han anser att lagen gäller sin situation. (Socialstyrelsen, Stöd till anhöriga, 2010). Barn under 18 år har inget formellt eller juridiskt ansvar och faller därför inte in under bestämmelsen i 5 kap 10 SoL. Det förekommer ändå att barn under 18 år kan ge omfattande hjälp och stöd till föräldrar eller syskon och behöver också stöd, men utifrån annan lagtext. Idag räknar man med att drygt 1,3 miljoner ger någon form av anhörigstöd i Sverige enligt en rapport från Socialstyrelsen Av dessa är ca förvärvsarbetande. Olika rapporter och undersökningar visar också att anhöriga påverkas både ekonomiskt, socialt, psykiskt och fysiskt av att ge anhörigstöd. Socialstyrelsen skriver i sin vägledning till lagen att stödet till anhöriga ska vara individuellt, flexibelt och av god kvalitet. Forskning visar att ett viktigt stöd för anhöriga är att den närstående får bra stöd och hjälp. Därför är det av vikt att den närstående får insatser av hög kvalitet. Det är också viktigt att som anhörig bli sedd, lyssnad på och få känna delaktighet. I lagens förarbeten betonas också vikten av att nå anhöriga i ett tidigt skede. 1.1 Begreppsdefinitioner Med anhörigstöd menas olika former av insatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. Med anhörig avses den person som på något sätt ger omsorg, vård och stöd. Anhörig kan vara tex släkt, vänner, grannar och är heller inte kopplat till om stödet ges sällan eller är mer omfattande. Den som är i behov av hjälp benämns närstående. Stödet kan ges på olika sätt. Dels som ett direkt stöd till den anhörige, t.ex. i form av stödsamtal, samtalsgrupper. Det direkta stödet erbjuds som en service till den anhörige. Det finns också indirekt stöd, som är en biståndsbedömd insats som kan ansökas om hos handläggare och där ansökan görs av den närstående. Anhöriga kan även söka stöd för egen del i form av behovsprövade insatser. Vissa former av indirekt stöd kan förekomma som inte är biståndsbedömt, till exempel olika former av fritidsaktiviteter riktade mot olika målgrupper. Anhörigkonsulent är en person som är anställd för att arbeta och har ett övergripande ansvar för arbetet med anhörigstöd. Finns det anhörigsamordnare har de en mer underordnad roll och arbetar mer med direkt stöd. Anhörigombud fungerar som ambassadörer ute på arbetsplatser för att sprida kunskap och uppmärksamma anhörigas situation. 4
5 2 Syfte Syftet med anhörigstöd i Ulricehamns kommun är att genom förebyggande och stödjande arbete försöka minska anhörigas belastning, förebygga ohälsa, förse dem med den kunskap och information de har behov av och inte minst att ge dem ett erkännande för den viktiga arbetsinsats de gör. Detta bidrar till en förbättrad livssituation hos anhöriga. Genom detta skapas också en ökad trygghet för den närstående. 3 Mål Målsättningen är att Ulricehamns kommun ska ha ett anhörigstöd som kännetecknas av; Anhöriga ska känna sig sedda, lyssnade på och delaktiga. Anhörigstödet i kommunen ska vara flexibelt, individuellt anpassat och av god kvalitet och kunna erbjudas mot alla målgrupper. Alla anställda i kommunen ska ha ett anhörigperspektiv så att anhörigas behov av stöd uppmärksammas Att arbetet med att stödja anhöriga integreras i kommunens olika verksamheter för att kunna erbjuda ett lättillgängligt och flexibelt anhörigstöd samt för att undvika att någon anhörig inte får det stöd den behöver. Att de personer som både internt inom kommunen och externa parter träffar anhöriga och de personer som arbetar specifikt med anhörigstöd samverkar och utvecklar samarbetsformer. Att nå anhöriga i ett tidigt skede för att synliggöra deras situation och därmed förebygga ohälsa. Ambitionen är att kontakten med anhörigstödet kan leda till en minskad belastning för såväl den anhörige som den närstående och därmed minska risken för eventuellt våld i nära relationer. Barn som anhöriga ska uppmärksammas och synliggöras. 4 Inriktning och genomförande Bestämmelsen i lagen omfattar socialtjänstens hela verksamhet. Alla anställda inom kommunens olika verksamheter ska uppmärksamma anhörigas behov av stöd, kunna ge stöd eller lotsa vidare. Det arbete som utförs av anhörigkonsulenter, anhörigsamordnare och anhörigombud är ett komplement, men även en drivkraft till det grundläggande arbete med anhörigkontakter som löpande ska förekomma inom kommunens olika verksamheter. Övergripande inriktning för anhörigstödet i Ulricehamn Att personal som arbetar med anhörigstöd har tid och kompetens för att kunna arbeta med stödet Att anhöriga känner till och får information om rätten till stöd på olika sätt, och att de vet vart de kan vända sig för att få stöd. Samlad information om Ulricehamns kommuns anhörigstöd ska finnas på kommunens hemsida, i lättillgängliga broschyrer och vid behov på sociala medier Stöd till anhöriga ska kunna ges som service och vid behov även som biståndsbeslut. 5
6 Anhörigperspektivet ska beaktas vid beslut om biståndsbedömda insatser för närstående. Anhörigstöd ska kunna erbjudas både individuellt och i grupp. Anhörigstöd ska i någon form kunna erbjudas mot alla målgrupper Kommunen ska även erbjuda stöd till barn som är anhöriga Alla anställda inom kommunens olika verksamheter som kommer i kontakt med anhöriga, ska ha ett anhörigperspektiv och uppmärksamma anhörigas behov, kunna ge råd och information samt vägleda/hänvisa till ytterligare stödkontakt vid behov. Anhörigkonsulenterna utgör drivkraften i arbetet med att sprida, informera, utbilda, samverka och utveckla stödet till anhöriga Kommunen ska samverka kring anhöriga och närstående, både internt och med externa parter såsom landsting, närhälsan, kyrkor samt olika föreningar och intresseorganisationer Anhörigstödet ska utvecklas i samverkan mellan företrädare för frivilligorganisationer, anhöriga, landstinget, närhälsan och verksamheter inom kommunen. Att anhörigstöd ses som en viktig del i kommunens arbete och ges utrymme att kunna fortsätta utvecklas 4.1 Organisation Anhörigkonsulenter Navet i kommunens anhörigstöd är anhörigkonsulenterna. De ska planera och utveckla anhörigstödet för alla målgrupper, initiera utbildning, utveckla informationen till anhöriga och lyfta fram förbättringsområden och brister som finns inom socialtjänstens och kommunens verksamheter när det gäller anhörigstöd. Vidare ska anhörigkonsulenterna utveckla samverkan kring anhörigstöd både internt inom kommunen men också med externa parter såsom till exempel landsting, närhälsan, kyrkan, intresseföreningar, studieförbund. Anhörigkonsulenterna ska också ge råd, stöd och information till anhöriga, leda anhöriggrupper samt utbilda och handleda personal inom socialtjänsten och andra verksamheter som berörs, gällande anhörigperspektiv och anhörigfrågor. Anhörigsamordnare Som anhörigkonsulenternas förlängda arm kan det även finnas anhörigsamordnare. Dessa kan bland annat ha som uppgift att leda olika former av anhöriggrupper och vid behov även kunna ha enskilda samtal. Även övriga uppgifter när det gäller direkt stöd kan vid behov förekomma. Anhörigombud Som ett led att förankra anhörigperspektivet i olika verksamheter, bör det även på sikt utbildas anhörigombud, som har som uppgift att vara ambassadörer och sprida kunskap i syfte att uppmärksamma anhörigas situation. Handläggare inom Socialtjänsten Alla handläggare inom socialtjänsten har ett viktigt ansvar för de individuella kontakterna med och stödet till anhöriga. Inte minst i att tidigt informera och erbjuda/hänvisa anhöriga till lämpligt stöd. En fungerande kontakt mellan handläggarna och anhörigkonsulenterna är av stor vikt i den fortsatta utvecklingen av kommunens anhörigstöd. Där man tillsammans kan arbeta för att identifiera anhörigas behov av stöd och därmed kunna erbjuda ett varaktigt och fungerande stöd. Som tidigare nämnts så är också ett stort stöd för anhöriga att den närstående får bra stöd och hjälp. Anhörigperspektivet bör därför beaktas vid beslut rörande den närstående. 6
7 Övrig personal inom kommunens verksamheter Även andra verksamheter inom kommunen berörs vad gäller anhörigperspektivet. Till exempel så berörs personal inom de verksamheter som verkställer indirekt stöd. Även personal på skolor och elevhälsan, samt kultur- och fritidsverksamheten berörs. All personal inom kommunen som kommer i kontakt med anhöriga ska: Uppmärksamma dem Bemöta dem på ett bra och respektfullt sätt Bör samarbeta med dem Ha kunskap och kunna lotsa anhöriga till rätt instans/personer inom kommunen 4.2 Insatser Behoven hos anhöriga förändras över tid. Anhörigstöd är också mångfacetterat och vad för stöd som behövs kan variera i varje enskilt fall. Anhöriga är inte enligt lagen skyldiga att stödja/hjälpa närstående, och vad man som anhöriga kan, vill, orkar varierar och även hur man som anhörig påverkas av situationen. Vilket stöd som är bäst gällande anhöriga och närstående blir därför individuellt. Stöd kan ges i form av direkt stöd till anhöriga eller som ett indirekt stöd genom insatser till den närstående. Direkt stöd Anhöriga ska erbjudas direkt stöd som en service. Grunden för arbetet ska vara att erbjuda enskilda samtal och olika former av grupper. Vid behov ska även föreläsningar, utbildning, anhörigdagar och olika former av må-bra-aktiviteter kunna erbjudas. Det direkta stödet ska kunna erbjudas mot alla målgrupper. Visst direkt stöd kan också komma att erbjudas i samverkan med andra kommuner, samt externa aktörer. Anhöriga kan också ansöka om individuellt biståndsbedömt stöd enligt Socialtjänstlagen 4 kap 1. Det ska finnas rutiner som tydliggör hos vilka handläggare anhöriga kan ansöka om sådant stöd. Även olika former av stöd till barn som anhöriga ska vid behov kunna ges. Indirekt stöd Inom SoL(Socialtjänstlagen) och LSS(Lagen om särskild service) finns olika former av stöd som riktar sig till den närstående och som samtidigt kan utgöra en viktig del i den hjälp och stöd som den anhörige kan behöva. Ansökan görs av den närstående och den närstående är den som får beslutet. Det kan handla om avlösning, ledsagning, hemtjänst, dagverksamhet, boendestöd, kontaktfamilj, kontaktperson, familjebehandlare, korttidsboende enligt SoL eller korttidsvistelse utanför egna hemmet enligt LSS. Vissa former av stöd kan endast ansökas om man är sammanboende med den närstående. Detta kan vara avlösning, växelvård, korttid. När man fattar beslut ska man beakta anhörigperspektivet vid handläggningen. Indirekt stöd som inte är biståndsbedömt ska vid behov kunna ges, till exempel fritidsaktiviteter riktade mot olika målgrupper. Ytterligare ett sätt som inte är biståndsbedömt, är att erbjuda och stötta anhöriga genom att kommunen erbjuder personliga ombud ( till närstående. Övrigt stöd 7
8 Övrigt stöd som finns i Ulricehamns kommun är olika former av föräldrastöd, där en del har en mer generell inriktning. I Ulricehamn finns också en volontärverksamhet. 4.3 Samverkan Både i förarbeten till lagen och från Socialstyrelsen betonar man vikten av samverkan. Socialstyrelsen skriver i olika rapporter att samverkan är något som kommuner behöver utveckla. Många anhöriga fungerar idag som samordnare, då samverkan mellan olika instanser inte fungerar tillfredställande. En del i anhörigstödet ska vara att arbeta för att få till bra samverkan med olika parter, både internt och externt och också kunna fungera som stöd i samordningsprocessen för de anhöriga. Samverkan bör ske med landsting, närhälsan, externa intresseorganisationer, kyrkor, studieförbund och också kontinuerligt utvecklas. Även intern samverkan ska ske och vid behov utvecklas med berörda parter inom kommunen. En del i arbetet med samverkan är att se vem och i vilka olika former samverkan finns och bör finnas. Det ska också finnas rutiner och planer för vem som ska ansvara för samverkan på olika plan och med olika samverkanspartner. Samverkan behöver också drivas på olika organisatoriska nivåer. Att samverka med andra kommuner och externa parter ska också vara en viktig del och där även samverkan i individärenden kan förekomma. En viktig del i anhörigstödet är också att samverka kring de olika former av stöd som finns i kommunen som till exempel föräldrastöd och volontärverksamheten, så att de olika formerna av stöd bildar en helhet. Man bör också i samverkan med anhöriga fortsätta att utveckla stödet, så att det blir flexibelt, individuellt och av god kvalitet. 4.4 Information Kommunen är skyldig att informera anhöriga om rätten till stöd och vilket stöd som kan erbjudas. Information ska vid behov kunna ges på olika sätt och olika språk. Anhöriga ser inte alltid sig själva som anhöriga och är också många gånger inriktade på den närståendes behov av stöd och hjälp och ser inte sina egna behov. Kommunen ska därför också ha en uppsökande verksamhet för att sprida information. Ett uppsökande arbete är också av betydelse för att nå ut till anhöriga med information i ett tidigt skede. 4.5 Anhörigperspektiv och vidareutveckling Med anhörigperspektiv avses enligt regeringens proposition 2008/09:82 att socialtjänstens ska: Samverka med anhöriga Erbjuda anhöriga att delta i biståndsutredningen Ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid bedömning och utförande Utreda anhörigas behov och informera om kommunens stöd Hålla regelbunden kontakt och följa upp stödinsatserna Se till att socialtjänsten och sjukvården samverkar Och att all personal i kommunen ska: uppmärksamma dem 8
9 bemöta dem på ett bra och respektfullt sätt Bör samarbeta med dem Anhörigperspektivet ska kontinuerligt arbetas med/informeras om i kommunens olika verksamheter, främst bland de som på något sätt möter anhöriga i sina verksamheter. Ett sätt att göra detta är att utbilda anhörigombud, som får verka som ambassadörer ute på arbetsplatser för att sprida kunskap och uppmärksamma anhörigas situation. För att förankra och fortsätta med vidareutveckling ska också en styrgrupp eller referensgrupp finnas. En referensgrupp kan bestå av anhörigkonsulenter, chefer, politiker, anhöriga, annan personal i kommunen samt representanter från externa aktörer. Även folkhälsoplaneraren kan ingå i en referensgrupp. Många kommuner har idag någon form av Anhörigcenter/Råd och stödcenter, som ofta fungerar som en bas för anhörigstödet. Frågan om att på sikt ha ett anhörigcenter i Ulricehamn är något som bör tas med i arbetet kring vidareutveckling av anhörigstödet. 4.6 Dokument För att tydliggöra hur arbetet med anhörigstöd ska bedrivas, behöver man förtydliga det genom olika rutiner. Både förvaltnings och kommunövergripande rutiner ska vara kända av all berörd personal. Det ska också vara tydligt vem som ansvarar för olika rutiner och vem som har ett övergripande ansvar. 5 Uppföljning/utvärdering 5.1 Övergripande Arbetet med anhörigstöd ska kontinuerligt följas upp och utvärderas, för att säkerställa att lagen följs i rätt utsträckning. Anhörigkonsulenterna ska också dokumentera sitt arbete. En del i kvalitetsarbetet är att årligen göra en kvalitetsredovisning. Det ska också kontinuerligt föras statistik och göras utvärderingar både hos anhöriga, internt och externa parter. Riktlinjer och rutiner ska följas upp och revideras vid behov. 5.2 Ansvar Ansvaret för att följa upp och utvärdera ska ligga på anhörigkonsulenter tillsammans med sin chef och en styrgrupp/referensgrupp. Riktlinjerna ska följas upp varje år och revideras vid behov av anhörigkonsulenter i samråd med styrgrupp/referensgrupp. Även rutiner ska följas upp årligen. Anhörigkonsulenter ska föra statistik i linje med Socialstyrelsens enkäter. Anhörigkonsulenterna har också ansvar för kvalitetsredovisningar och för att göra utvärderingar. 9
10 6 Slutkommentarer Lagändringen från bör till ska, innebar ökade krav på kommunerna att stödja anhöriga. Socialstyrelsen skriver i en fördjupad studie från 2014 att: Omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion och är inte bara ett komplement till hälso- och sjukvård och socialtjänst. I vissa fall ersätter anhörigomsorgen samhällets insatser för att de berörda vill ha det så, eller för att insatserna inte upplevs vara tillräckliga. Det finns idag ingen lagstadgad skyldighet för anhöriga att ta hand om närstående. Socialstyrelsen skriver vidare i den fördjupade studien att: I de flesta fall är omsorgsgivandet ett frivilligt åtagande men omfattningen och formerna är inte alltid självvalda. Det finns brister i samordningen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst för personer med stora vård- och omsorgsbehov, vilket ökar belastningen för de anhöriga som nödgas kompensera för det. Anhörigas fysiska och psykiska hälsa påverkas i olika utsträckning om omsorgsgivande. Studier visar att olika konsekvenser av hälsa och förvärvsarbete hänger nära samman och att de i sin tur formar livskvaliteten. Att ge stöd kan därför också påverka ekonomin, och för många innebär att ge stöd att man även påverkas socialt. I socialstyrelsens slutrapport från 2014 lyfter man också fram att det innebär konsekvenser för anhöriga, när mycket vård idag bedrivs allt mer i hemmet. Vidare skriver man att: En annan erfarenhet är att behovet av att uppmärksamma de anhörigas situation och behov av stöd inte enbart är en fråga för socialtjänsten utan för hela samhället: sjukvården, skolan, arbetslivet, myndigheterna osv. Det pekar på behovet av ett förändrat synsätt, från ett individcentrerat till ett familjeorienterat synsätt i vården och omsorgen. Att uppmärksamma och stödja anhöriga är att arbeta för att både anhöriga och närstående ska få en ökad livskvalitet och är ett viktigt arbete både på kort och lång sikt. 10
11 Referenslista Regeringspropositionen 2008/09:82 Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Socialstyrelsen Stöd till anhöriga 2012 (artikelnr ) Socialstyrelsen Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen (artikelnr ) Socialstyrelsen Meddelandeblad November 2009 Stöd till anhöriga ställer krav på strategi Socialstyrelsen Anhöriga som ger omsorg till närstående 2012 omfattning och konsekvenser (artikelnr ) Riksrevisionen Stödet till Anhöriga omsorgsgivare RIR 2014:9 Socialstyrelsen Meddelandeblad April 2010 Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation. Socialstyrelsen Meddelandeblad Juli 2009 Socialstyrelsens stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående Stöd till personer som vårdar och stödjer närstående, Slutrapport SoS
Riktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merSundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion
Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJE FÖR ANHÖRIGSTÖD ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2018-11-29, 349 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merRAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand
RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merUppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås
Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete
Läs merDigital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd
Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Sammanfattning Studier visar att en av fem vuxna är anhörig till någon med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, demens, missbruk eller annan långvarig
Läs merSocialnämnden informerar. Anhörigstöd
Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat 2015-08-13 Diarienummer 0492/15 Repronummer 8/16
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-08-13 Diarienummer 0492/15 Repronummer 8/16 Välfärd och utbildning Avdelningen för Äldre och hälso- och sjukvård Gisela Askne Telefon 031-368 00 03 E-post: gisela.askne@stadshuset.goteborg.se
Läs merSamverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merProgram för stöd till anhöriga
1 (11) Typ: Program Gäller from: 2017-02-23 Version: 2.0 Fastställt: SN 2010-06-09 70, 2013-02-21 12, 2017-02-23 22 NVN 2013-03-15 12, 2017-03-13 23 Uppdateras: 2019-03 Program för stöd till anhöriga 2017-2019
Läs merpsykisk funktionsnedsättning
PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län 2013-10-11 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merRiktlinje anhörigstöd
Ansvarig för rutin: Förvaltningschef Upprättad (av vem och datum) Birgitta Harberg, avdelningschef, Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2012-xx-xx Dnr Process:?????? Giltig
Läs merK valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen
Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1
Läs merSocialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri
Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merRiktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
Läs merVellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh
Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merOmsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning
Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det
Läs merArbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,
Läs merKommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd
Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen
Läs mer2013-2020. Vård- och omsorgsprogram
2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merAnsökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008)
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 25/2008 Monika Hammertjärn 2008-04-09 704-5300-2008 0155-26 41 18 Datum Dnr 1(5) Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merSamverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merför äldre i Karlskrona
Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger
Läs merjänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35.
T jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. Tjänstebeskrivning; insatser för vuxna Dnr. 05/SN 0244 05/SN H 01055 Målgrupp:
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs merLULEÅ KOMMUN. Beredningen. Arbetsutskottet 2006-11-15 563 2. Socialnämnden 2006-11-24 98 3
Arbetsutskottet 2006-11-15 563 2 Socialnämnden 2006-11-24 98 3 Länsstyrelsen, Verksamhetschefer, enhetschefer stab, sektionschefer Dnr 2005/109 732 Anhörigstöd för personer som vårdar äldre anhöriga/ närstående
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merVerksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merPROJEKTPLAN. Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings kommun
Skapad datum Författare 2006-05-17 Styrgrupp o arbetsgupp för anhörigstöd i Falköping Kommentar Projektplanen uppdateras av projektledaren PROJEKTPLAN Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings
Läs merBeställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun
20081118 Beställarenheten Anders Carlsson Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 1 1 INLEDNING...3 1.1 SYFTE...3 1.2 AVGRÄNSNING...3 2 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER OCH PRINCIPER...3
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med
Styrdokument, riktlinjer 2017-03-24 Dnr SÄN/2017:266 Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med 2018-01-01. Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen:
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merMeddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och
Läs merProjekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12
Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merDemens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren
Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merFörklaring av föreskriften
Förklaring av föreskriften Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Individuppgifter om ade insatser Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen
Läs merAnhörigstöd i Mjölby kommun
Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person
Läs merAnhörigstödet i Sundsvall. En strategirapport med åtgärdsförslag
Anhörigstödet i Sundsvall En strategirapport med åtgärdsförslag Mattias Gillow April 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4 2 Inledning:...5 2.1 Vem berörs av lagen?...5 2.2 Begreppen anhörig,
Läs merKvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet
Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet Ledningsorganisation Styrsystem och styrprinciper Brukarinflytande Avvikelser och Klagomål Dokumentation Mål och Värderingar Systematiskt förbättringsarbete
Läs merÖverenskommelse om samverkan
Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3
Läs merPromemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merRevidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri
1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs merRiktlinjer Egenvård i Halland
När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...
Läs merNämnden för Funktionsstöd
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Nämnden för Funktionsstöd Sammanträde 12 mars 2014, klockan 15 Stora Borg, Borgmästaregatan 5A, Kungsbacka Ärende Sid Beslutsförslag 1 Val av justerare och tid för justering Gunilla
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merUtveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning
Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd
Läs merDet skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet.
P Å G O T L A N D Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet. Du som hjälper och stödjer en make, maka, förälder, barn, vän eller
Läs merTäby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?
Läs merStadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...
Läs merSOCIALNÄMNDEN 2016-2018
SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden
Läs merBESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Läs merHANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN
HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merESLÖVS KOMMUN 2011-08-24
20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun
ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska
Läs merRiktlinje för boendestöd
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument Riktlinje för boendestöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-05-04, 143 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019 Våra
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merVärmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10
ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte
Läs merSocialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Läs merHandlingsprogram för personer med funktionsnedsättning
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2013-11-19 Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning Detta dokument ersätter Handlingsprogram för funktionshindrade, antaget av kommunfullmäktige 2011-02-12, 22. Älvsbyn
Läs merTill dig med psykisk funktionsnedsättning
Till dig med psykisk funktionsnedsättning Socialpsykiatrigruppen Hos oss arbetar två socialsekreterare och en gruppledare som beslutar om bistånd till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merRegional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32. Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015. FoU Välfärd, Region Västerbotten
Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32 Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 FoU Välfärd, Region Västerbotten Regional rapport Öppna Jämförelser Löpnummer: 2015:32 Stöd till personer
Läs merMål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar
1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning
Läs merSlutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.
Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen
Läs merRiktlinjer äldreomsorg
Riktlinjer äldreomsorg Anhörigstöd Särskilt boende Rehabilitering/funktionsträning Antagna av socialnämnden 2005-11-16, SN 166, dnr 05/SN 0211 Reviderat/kompletterat 2006-03-22, SN 34 Reviderat 2006-09-27,
Läs mer