Anhörigstödet i Sundsvall. En strategirapport med åtgärdsförslag

Transkript

1 Anhörigstödet i Sundsvall En strategirapport med åtgärdsförslag Mattias Gillow April 2011

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning: Vem berörs av lagen? Begreppen anhörig, närstående, anhörigvårdare m.fl Syfte & Mål Avgränsning Metod Bakgrund Hälsorisker Omfattning hur många är anhörigvårdare? Vem/vilka kan vara i behov av anhörigstöd? Direkt eller indirekt stöd Nulägesanalys Allmänt Mötet och samtalets betydelse Anhörigcenter Anhörigkonsulentens uppdrag Pågående utvecklingsarbete på Anhörigcenter Frivilligorganisationer Insatser, service och biståndsprövade Stöd till anhöriga Äldreomsorg Stöd till anhöriga inom Stöd och Omsorg Stöd till anhöriga inom IFO Statistik beslutade insatser för olika typer av anhörigstöd Ekonomi: personal övriga kostnader Återstående Stimulansmedel Anhörigstöd Kvalitet, uppföljning Medborgarpanelen Strategi doc 2(38)

3 8.1 Övergripande strategisk inriktning för anhörigstödet i Sundsvall Organisering av kommunens anhörigstöd Kontaktvägar och information Insatser, generella och biståndsprövade Ekonomi/Resurser Personal Övriga kostnader Stimulansmedel/kommunalekonomiska utjämningsbidraget Uppföljning, kvalitet, statistik Införandeplan för åren Tidplan Budget/kostnader inkl anv. av stimulansmedel för Prioriteringar, förslag Slutkommentar Förslag till beslut Bilagor Referenser doc 3(38)

4 1 Sammanfattning Målet med följande rapport är att klargöra vilka anhörigstödsinsatser som idag tillhandahålls inom Socialtjänsten i Sundsvall och utifrån det analysera om det krävs förändringar m.h.t. lagrum och nya krav. Vidare presenteras en långsiktig strategi för Socialtjänstens framtida arbete med anhörigstöd samt förslag till beslut. Den 1 juli 2009 infördes en ändring i socialtjänstlagen som förtydligar att socialnämnden ska erbjuda stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående. Socialstyrelsen betonar särskilt att stödet till anhöriga ska erbjudas och vara individuellt anpassat utifrån den anhöriges unika situation och specifika behov. Med stöd till anhöriga avses olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhörigas situation Bestämmelsen omfattar socialtjänstens hela verksamhet. Alla anställda inom såväl äldreomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning som inom individ- och familjeomsorgen har skyldighet att uppmärksamma anhörigas behov av stöd och att erbjuda stöd. Följande delar lyfts fram som viktiga för kommunerna i att efterleva den nya lagen: 1. Att det är anhöriga inom hela socialtjänstens verksamhetsområden som berörs av bestämmelsen. 2. Att information om kommunens anhörigstöd kommer invånarna till del och att samarbete sker med hälso- och sjukvården. 3. Att förhållningssättet, bemötandet av anhöriga utvecklas. De behov som anhöriga redogör för och de önskemål som framförs gällande direkt anhörigstöd, kan i stort sammanfattas med: avlösning, information och kunskap, någon att tala med, att bli bekräftad, uppskattad och sedd samt ekonomisk ersättning. Anhörigkontakter ska ingå som en naturlig del av personalens arbete inom socialtjänstens olika verksamheter. Här ser det olika ut inom Sundsvalls socialtjänst. Vissa verksamheter har ett medvetet förhållningssätt till anhöriga, andra utför anhörigstöd utan närmare vetskap om att det är just det de gör. Anhörigkonsulenter och anhörigstödjarnas arbete är ett komplement till det grundläggande arbete med anhörigkontakter som löpande ska förekomma inom socialtjänstens olika programområden doc 4(38)

5 En stor och viktig del i arbetet med anhörigstöd framöver är att informera medborgarna om kommunens anhörigstöd, om möjligheter att få råd och stöd utifrån lagen samt att skapa fungerande samverkansformer i den egna organisationen, med hälso-& sjukvården och frivilligorganisationerna. Målet med stödet till anhöriga är att minska deras belastning, förebygga ohälsa, förse dem med den kunskap och information de har behov av och inte minst att ge dem ett erkännande för den viktiga arbetsinsats de gör. 2 Inledning: Den 1 juli 2009 infördes en ändring i socialtjänstlagen som förtydligar att socialnämnden ska erbjuda stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående. Bestämmelsen lyder: 5 kap. 10 socialtjänstlagen Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Syftet med stödet är framför allt att minska den anhöriges fysiska och psykiska belastning. Betydelsen av stödets preventiva ansats betonas i regeringens proposition(1, 2). Stödet ska bidra till att den anhörige får en förbättrad livssituation samtidigt som risken för ohälsa kan minskas. Socialstyrelsen betonar särskilt att stödet till anhöriga ska erbjudas och vara individuellt anpassat utifrån den anhöriges unika situation och specifika behov. Med stöd till anhöriga avses olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhörigas situation (1). Detta innebär således skyldighet att erbjuda individualiserat stöd till anhöriga till äldre, långvarigt sjuka och personer med funktionshinder. Anhöriga är en resurs och viktig samarbetspartner i de professionellas arbete med att ge vård och stöd till den enskilde. I Propositionen understryks att välinformerade och kunniga anhöriga också är en stor tillgång för kommuner och landsting (1). 2.1 Vem berörs av lagen? Bestämmelsen omfattar socialtjänstens hela verksamhet. Alla anställda inom såväl äldreomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning som 2011.doc 5(38)

6 inom individ- och familjeomsorgen har skyldighet att uppmärksamma anhörigas behov av stöd och att erbjuda stöd (3). Bestämmelsen berör personer som vårdar eller stödjer en närstående. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan alltså handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp(4). Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Du kan söka stöd även om den du vårdar eller stödjer redan har hjälp från t.ex. kommunen, landstinget, skolan eller Försäkringskassan (1, 4) 2.2 Begreppen anhörig, närstående, anhörigvårdare m.fl. I den följande texten är anhörig och närstående återkommande centrala begrepp. I likhet med regeringens proposition så avses med närstående den person som tar emot omsorg, vård eller stöd. Den som ger insatser benämns anhörig, och innefattar såväl närmaste familjekretsen som släktingar, vänner och grannar(1). Det är viktigt att särskilja det övergripande begreppet anhörig från begreppet anhörigvårdare, eftersom det senare beskriver ett specifikt anhörigskap. Liksom i forskningsantologin Anhörigskapets uttrycksformer så avses med begreppet anhörigvårdare: de anhöriga som bor tillsammans med den person som de hjälper. Den närstående har behov av särskilda omsorgsinsatser, ofta i stor omfattning. I de allra flesta fall är de fråga om antingen en omsorgsbehövande make/maka eller ett barn i behov av särskilda omsorgsinsatser(5). Informella hjälpgivare är ytterligare en benämning som man stöter på i litteratur om anhörigskap(1,5, 6). De som ger hjälp delas in i kategorierna anhörigvårdare, omsorgsgivare och hjälpare, detta utifrån hjälpens omfattning och om man hjälper en person inom eller utanför det egna hushållet(1). Med begreppet anhörigstöd avses i denna rapport insatser från offentlig vård- & omsorg som syftar till att stärka de anhöriga. Insatsen ska primärt syfta till att förbättra situationen för den anhöriga. Insatsen kan vara av materiell karaktär såsom service, vård, hjälpmedel, ekonomisk ersättning eller av icke materiell karaktär d.v.s. kunskaper, information, bemötande och personligt stöd (1,7) doc 6(38)

7 3 Syfte & Mål Uppdraget syftar till att ta fram en anhörigstrategi och ge förslag på de insatser som socialtjänsten ska tillhandahålla utifrån lagstiftningskravet. Strategin ska innehålla; hur socialtjänsten får kontakt med anhöriga, når ut med information om det anhörigstöd som finns, hur uppdrag och kunskap sprids till personalen samt hur dokumentation och uppföljning av insatserna utformas samt vilka insatser som tillhandahålls utifrån generellt utformade insatser och genom biståndsbedömning. Målet med rapporten är följande: 1) Att klargöra vilka insatser som idag ges och därmed analysera huruvida det krävs förändringar m.h.t. lagrum, nya krav, osv. I förekommande fall ska förslag lämnas på alternativa insatser. 2) Att ta fram en långsiktigt hållbar strategi. 3) Att utforma en införandeplan inklusive tidsplanering, budget, mm. 4 Avgränsning Följande avgränsning gäller för rapporten: Kartläggningen kommer grunda sig på årets uppgifter av statistik gällande beviljade insatser kopplat till anhörigstöd. Kartläggningen kommer fokusera på socialtjänstens insatser som görs direkt till stöd för anhöriga. Intervjuer med vissa utvalda chefer/medarbetare inom IFO, Äldreomsorgen, Handläggningsenheten och Stöd och Omsorg för att beskriva programområdenas arbete med stöd till anhöriga. Beskrivning av Anhörigcenters arbete och pågående utvecklingstankar Rapportens nulägesbeskrivning kommer endast vara av övergripande karaktär. Förslag på insatser/strategi kommer att utgå från nulägesanalysen, Socialstyrelsens rekommendationer, kunskapsöversikter från bl.a. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga samt utifrån lagstiftningskravet. Grunden i arbetet är att uppfylla lagkravet. Inga intervjuer med anhöriga eller s.k. fokusgrupper med anhöriga ingår doc 7(38)

8 5 Metod Rapportens innehåll utgår från samtal med ett fåtal utvalda personer inom socialtjänstens samtliga programområden. Vidare grundar sig rapporten i huvudsak på skrivelser från socialstyrelsen och nationellt kompetenscentrum för anhöriga samt på specifik sakkompetens hos personal på Anhörigcenter. 6 Bakgrund Att ge eller få omsorg är en del av livet. De flesta människor har erfarenheter av att både vara omsorgstagare och omsorgsgivare. Rollerna varierar under livets olika faser. I boken om Anhörigstöd beskriver författarna det stöd vi ger till de som står oss nära, bl.a. så här(6); Att hjälpa dem som står oss nära är något människan gjort i alla tider. Vi stöttar vår livskamrat och våra barn, grannar, kollegor och vänner när livet krisar. Oftast sker detta spontant och många upplever stor tillfredsställelse i att kunna hjälpa andra det är inte säkert att vi tänker på oss själva som anhörigvårdare även om det stöd vi ger är omfattande. Att hjälpa är ofta en självklar och naturlig del av relationen till personer i vår omgivning Hur en anhörig upplever sin situation är individuellt och hänger samman med omsorgens omfattning, men påverkas även av den närståendes sjukdom och funktionshinder samt den anhöriges egna sociala nätverk, kunskaper och personlighet. En omsorgssituation som en anhörig upplever som berikande och tillfredsställande, kan en annan uppleva som tung och krävande (1,6,8). Det talas ofta om kärlek och långvariga nära relationer som grund för att ta på sig ett anhörigansvar men så är inte alltid fallet. Det finns många orsaker för att ta på sig en vård- och omsorgsgivar roll, en del gör det för att de saknar alternativ, för att de fruktar andras fördömande, eller av det faktum att de är den närmaste tillgängliga människa som har någon kontakt med personen ifråga(8). Det är troligtvis så att det är få människor som definierar sig som anhörigvårdare. Man är istället något i förhållande till den man hjälper; maka/make, dotter, son, barnbarn etc. Vanligen benämner man inte det man gör som vare sig anhörigvård eller anhörigomsorg utan ser sig som någon som ger hjälp med nödvändiga sysslor(8). Ann- Britt Sand skriver i boken om förvärvsarbetande anhöriga så här om svårigheterna med språkbruket(8): Det finns således flera skäl till att man inte definierar sig som anhörigvårdare och ett problem i sammanhanget är därför att man inte 2011.doc 8(38)

9 alltid är mottaglig för information som riktar sig till anhörigvårdare. Det är därför viktigt att framhålla svårigheterna med språkbruket som i sig kan utgöra ett hinder för att människor ska söka sig till den hjälp de har möjlighet att få. Anhöriga har många gånger svårt att konkretisera sina egna behov. I kunskapsöversikten från Nationellt kompetenscentrum Anhöriga från år 2010 så framgår dock att de behov som anhöriga redogör för och de önskemål som framförs gällande direkt anhörigstöd, i stort sett kan sammanfattas med(2): Avlösning Information och kunskap Någon att tala med Att bli bekräftad, uppskattad och sedd Ekonomisk ersättning Även Socialstyrelsen betonar att stödjande insatser som bidrar till att anhöriga upplever erkännande, respekt och delaktighet är viktiga bitar i ett fungerande anhörigstöd, och är det som ofta efterfrågas(9). Socialstyrelsen lyfter fram följande delar som viktiga för kommunerna i att efterleva den nya lagen(10): 1. Att det är anhöriga inom hela socialtjänstens verksamhetsområden (handikappomsorgen, individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen) som berörs av bestämmelsen. 2. Att information om kommunens anhörigstöd kommer invånarna till del och att samarbete sker med hälso- och sjukvården. 3. Att förhållningssättet, bemötandet av anhöriga utvecklas. I hälso- och sjukvårdslagen finns ingen motsvarande bestämmelse till socialtjänstlagens lydelse kring personer som vårdar eller stödjer en närstående. Däremot har hälso- och sjukvården en lagreglerad uppgift att förebygga ohälsa, sjukdom eller skada. Bestämmelsen lyder: 2c hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Det här betyder att personalen inom landstingets hälso- och sjukvård i förebyggande syfte ska uppmärksamma anhöriga som riskerar att drabbas av ohälsa p.g.a. att de vårdar eller stödjer en närstående. Ofta är det så att det är personalen inom hälso- och sjukvården som först 2011.doc 9(38)

10 kommer i kontakt med anhöriga och kan således tidigt identifiera och informera anhöriga om möjligheten att få stöd(10). Det är därför viktigt med ett fungerande samarbete mellan kommun och landsting kring anhörigstödsfrågor. 6.1 Hälsorisker De anhörigvårdare som ger omfattande hjälp och stöd riskerar sin egen hälsa, vilket har bekräftats i ett flertal studier (11,12,13,14). Det visar sig att det som ger mycket omfattande hjälp och stöd har lägre livskvalitet än andra grupper av anhöriga och ökad risk för förtida död. Vårdåtagandet kan bl.a. medföra bundenhet och social isolering för anhöriga. Särskilt utsatta är anhörigvårdare som är sammanboende med den person de vårdar eller som också har en egen familj och ett eget yrkesarbete att sköta(8). 6.2 Omfattning hur många är anhörigvårdare? I Jeppson Grassmans studie kring anhörigvårdarnas situation i Stockholms regionen framgår att ca 5% av befolkningen i Stockholms län år 2003, var anhörigvårdare. Liknande siffror för hela landet går att finna i andra studier (5). Att vara anhörigvårdare är vanligast i åldrarna år, och lika vanligt bland män som kvinnor. Ca personer var anhörigvårdare i Sverige, baserat på ULF undersökningen 2002/03(1). Ca personer 55 år och äldre är en informell hjälpgivare. De hjälper regelbundet sjuka, äldre kvinnor och män eller personer med funktionsnedsättning i eller utanför det egna hushållet. Fördelningen i de olika kategorierna av informella hjälpgivare såg år 2003 ut så här(1): Informella Antal Kommentar hjälpgivare personer Anhörigvårdare Vanligast i åldrarna år. Omsorgsgivare Hjälper dagligen eller flera ggr/vecka närstående utanför det egna hemmet Hjälpare Vanligen 55 år och äldre och tillhör de yngre som hjälper närstående. Ger hjälp en gång/vecka eller mer sällan. I sammanhanget är det viktigt att betona, att den stora gruppen av anhöriga utgörs av dem som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg (8). Forskaren Marta Szebehely, har i sitt arbete med anhörigfrågor, funnit att de flesta anhöriga i Sverige är mellan 45 och 64 år, men de som har det tyngsta omvårdnadsansvaret för en närstående är ofta 65 år eller äldre (6). En fjärdedel av alla personer över 55 år tar regelbundet hand om en äldre, sjuk eller funktionshindrad person, både i det egna hemmet och utanför doc 10(38)

11 6.3 Vem/vilka kan vara i behov av anhörigstöd? I viss utsträckning kvarstår sinnebilden av anhörigomsorg, med den gamla hustrun som vårdar sin äldre make med eller utan någon hjälp från det offentliga. Den typen av anhörigvårdarsituationer finns naturligtvis, men det finns betydligt fler varianter i anhöriggalleriet. Anhöriga till äldre, till personer med funktionsnedsättningar och långvariga sjukdomar är en stor och heterogen grupp, vilket också betyder att behovet av olika former av stöd kan skilja sig åt på många sätt. Här nedan följer exempel på vilka grupper som kan vara aktuella för anhörigstöd(15): Föräldrar och syskon till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Föräldrar och syskon till vuxna personer med utvecklingsstörning och autism. Make/maka och barn till personer som mitt i livet drabbas av stroke, demens, cancer, traumatiska hjärnskador, njursjukdomar eller andra somatiska sjukdomar. Make/maka, barn och föräldrar till personer med psykiska funktionshinder eller missbruk. Make/maka, barn till äldre personer med åldersrelaterade funktionsnedsättningar. Även vänner, släktingar och grannar kan vara anhöriga och ha liknande behov av anhörigstöd som den närmaste familjekretsen. 6.4 Direkt eller indirekt stöd Med stöd menas olika former av insatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhörigas situation(1, 9). Stödet ska erbjudas utifrån den anhöriges specifika situation och behov av hjälp(1). Stödinsatser kan t.ex. vara; avlösning, ekonomisk ersättning, samtal, hemtjänst, kunskapsförmedling, anhöriggrupper, hjälpmedelsrådgivning mm. Med direkt stöd menas såväl generella serviceinsatser såsom beviljade biståndsinsatser inom ramen för SoL och LSS som ges till förmån för att avlasta, underlätta och/eller stödja den anhörige i dennes vardag. Med indirekt stöd menas såväl serviceinsatser såsom beviljade biståndsinsatser som ges till den närstående men som även kan ses som en insats som underlättar den anhöriges livssituation. En väl utförd service- /beviljad insats till den närstående kan ofta innebära ett bra stöd och hjälp i vardagen för den anhörige doc 11(38)

12 7 Nulägesanalys I landets kommuner har anhörigstödet oftast vänt sig till och varit synonymt med anhöriga till äldre personer. Stödet har då ofta organiserats inom äldreomsorgen. I Sundsvall har anhörigstödsfrågorna koncentrerats till anhörigcenter som organisatoriskt tillhör äldreomsorgen. Starten skedde år 2002 och stödet riktades då till äldreomsorgen och anhörigvårdare i första hand. Därefter har stödet utvidgats. I jämförelse med många andra kommuner har Sundsvall genom anhörigcenter varit tidigt ute, sedan 2004, med att erbjuda direkt anhörigstöd till målgrupper inom socialpsykiatrin samt omsorgen om funktionshindrade. Således kan man säga att vi i Sundsvall har ett litet försprång utifrån att stödet även måste anpassas till anhöriga till personer under 65 år. 7.1 Allmänt Inledningsvis ska sägas att Anhörigstöd sker inom Sundsvalls socialtjänst alla verksamheter genom telefonsamtal, möten, utbildning osv. I kartläggningen som gjorts kring anhörigstöd, utifrån de samtal som förts med ett fåtal medarbetare inom de olika programområdena, bör betonas att nulägesbeskrivningen visar på generella tendenser för hur vi inom Socialtjänsten arbetar med att ge stöd till anhöriga. Beskrivning av vilka direkta insatser vi har att erbjuda har varit den relativt enkla delen, vad gäller att fånga hur vi jobbar med mjukvaran gällande de stödinsatser som ges har här på ett mycket övergripande sätt försökts beskrivas. Jag tänker då närmast på effekterna av personalens insatser utifrån anhörigas upplevelse av bemötande, delaktighet samt återverkan på den egna hälsan. Det är viktigt att komma ihåg att anhörigkontakter ska ingå som en naturlig del av personalens arbete inom socialtjänstens olika verksamheter(1,16). Här ser det olika ut inom Sundsvalls socialtjänst. Vissa verksamheter har ett medvetet förhållningssätt till anhöriga, andra utför anhörigstöd utan närmare vetskap om att det är just det de gör. Vad vi som professionella lägger in i begreppet anhörigstöd och synen på vårt ansvar och möjligheter att inkludera anhöriga som en samarbetspartner skiljer sig givetvis åt avseende våra olika verksamheters uppdrag och målgrupp. Anhörigkonsulenter och anhörigstödjarnas arbete är ett komplement till det grundläggande arbete med anhörigkontakter som löpande ska förekomma inom socialtjänstens olika programområden. Med det betonas härmed att mötet med anhöriga och hur det kan svara upp till den anhöriges behov är grunden för att uppfylla lagens intention om direkt råd och stöd till anhöriga. Det är i mötet, då personalen uppmärksammar, lyssnar och bekräftar den anhörige som dennes upplevelse av erkännande, respekt och delaktighet formas(9) doc 12(38)

13 Inom socialtjänstens olika programområden vet vi sedan tidigare att äldreomsorgen har ett försprång när det gäller riktat stöd till anhöriga, detta har även bekräftats i de samtal som förts med medarbetare kring anhörigstöd. Troligtvis har det att göra med att befintligt anhörigstöd inom socialtjänsten, direkt såväl som indirekt, genom åren på ett tydligare sätt erbjudits till äldre. Kanske till stor del beroende av att i gruppen anhörigvårdare är flertalet anhöriga i åldern år(1). 7.2 Mötet och samtalets betydelse Personalen möter anhöriga i de flesta av socialtjänstens verksamheter och i olika sammanhang. Här pågår ett anhörigstöd som är mer eller mindre utformat, medvetandegjort och diskuterat i personalgrupperna. Det handlar om möten med anhöriga som söker information, råd och stöd samt bekräftelse och delaktighet i omsorgen om sin närstående. Professionellt bemötande och kunskap om anhörigskapets vardag är viktiga pusselbitar för att kunna bistå med ett gott stöd till anhöriga. Det enskilda samtalet kanske är vårt mest underskattade direkta anhörigstöd. Med individanpassat bemötande kan mötet innebära att anhöriga upplever sig sedda, känner sig trygga, har förtroende för personal etc. Det är i samtal och möten som grunden för detta stöd ges. Som exempel på mötets betydelse och vikten av att uppmärksamma anhörigas kunskap, synpunkter och behov av stöd kan här nämnas handläggningsenhetens arbetssätt vid ärenden som rör demens. Där handläggaren först bjuder in den anhörige till samtal så att man i lugn och ro kan delge varandra information inför hembesöket. Detta arbetssätt upplevs bidra till att anhöriga tar till sig information på ett bättre sätt, och att anhöriga känner sig lyssnade till, respekterade och delaktiga i en större utsträckning. De kan här i lugn och ro berätta om sina upplevelser och ge handläggaren information om hur närstående har levt, samtidigt som de själva får kunskap om arbetssättet vid behovsbedömningen och kan förbereda sig inför det. Det har visat sig ge ett lugnare och tryggare möte i samtalen kring behovsbedömningen med den biståndsökande/demente såväl som med den anhörige. Som socialstyrelsen betonar så visar ovanstående arbetssätt på vikten av att lyssna både till den anhörigas och den närståendes behov och önskemål vid bedömningen av en insats så att den, förutom att tillgodose den närståendes behov, också innebär en lättnad för den anhöriga(3) doc 13(38)

14 7.3 Anhörigcenter Anhörigcenter är en mötesplats som riktar sig till anhöriga från socialtjänstens alla programområden samt till anhöriga utan tidigare kontakt med socialtjänsten. Samarbete sker med medlemmar från frivilliga organisationer som idag bemannar centret 4 dagar per vecka. Varje onsdag erbjuds aktiviteter i form av föreläsningar, underhållning, information. Vid anhörigcenter finns två anhörigkonsulenter, en anställd på heltid och en anställd på halvtid. Heltidstjänsten är inriktad mot äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade och halvtidstjänsten har inriktningen IFO och socialpsykiatri. Anhörigkonsulenternas uppgift är främst att sprida information om anhörigstöd, erbjuda enskilda samtal, anhöriggrupper, råd och stöd i den individuella anhörigrollen, kontakt med föreningar, hembesök och temadagar. För anhörigkonsulenten med inriktning äldreomsorg, ingår även förebyggande hembesök för personer 80 år och äldre, medverkan i KPR möten samt deltagande i arbetsgruppen för tidningen 65+. Utöver det är två anhörigstödjare projektanställda sedan sommaren år 2007 inom ramen för stimulansmedel. Projektet har förlängts och pågår även under hela år De erbjuder fri avlösning för anhöriga till äldre upp till 12 tim/mån i hemmet. Innan avlösningstillfället görs ett hembesök för att skapa trygghet, informera och informeras och få möta både den anhörige och den närstående tillsammans. Vid behov görs fler hembesök. Till anhörigcenter är även en utvecklare knuten, med ansvar för övergripande utvecklingsarbete gällande anhörigstödsfrågorna samt även för Träffpunkternas arbete med utveckling av hälsofrämjande mötesplatser för äldre Anhörigkonsulentens uppdrag Anhörigkonsulenterna vänder sig till anhöriga från socialtjänstens alla programområden samt till anhöriga utan tidigare kontakt med socialtjänsten. I anhörigkonsulentens uppdrag ingår bl.a; Att erbjuda enskilda samtal och ge råd och stöd i den individuella anhörigrollen, samordna anhöriggrupper, att sprida information om kommunens anhörigstöd, samarbeta med föreningar och olika verksamheter kring anhörigfrågor samt synliggöra och sprida kunskap i ämnesområdet. Till detta ingår även att fungera som bollplank till medarbetare i socialtjänsten kring anhörigfrågor Pågående utvecklingsarbete på Anhörigcenter Utmaningen för personalen på anhörigcenter är fortgående att nå ut till anhöriga i behov av råd och stöd. Men även att utarbeta samarbetsformer 2011.doc 14(38)

15 och sprida kunskap om anhörigstöd såväl inom Sundsvalls socialtjänst som till aktörer i hälso- & sjukvården. Under hösten 2010 har personalen, förutom löpande arbete på anhörigcenter, gradvis jobbat med att pröva ett mer utåtriktat arbetssätt, vilket bl.a. inneburit att man försökt närma sig ett långsiktigt samarbete med sjukhuset och primärvården. Anhörigkonsulenterna har månadsvis haft informationsbord vid entrén på sjukhuset, upparbetat kontakt med personal på geriatriken, psykiatrin och sjukhusets fou enhet. Påbörjat träffar med Skönsmons VC. Till detta har anhörigkonsulenterna under hösten genomfört en fördjupningsutbildning i Anhörigstöd i ett helhetsperspektiv som bl.a. inneburit fördjupade samtal med medarbetare inom socialtjänsten kring anhörigstöd. Utbildningen har även resulterat i två uppsatser kring anhörigstöd,(se bilaga 1 och 2). Under hösten har även en satsning gjorts tillsammans med frivillig föreningarna för att återväcka intresse kring anhörigcenters tema onsdagar. Inför nästa år är den övergripande planen att fortsatt prioritera och få till ett fördjupat samarbete med sjukhuset och primärvården samt att sprida kunskap om anhörigstöd inom Socialtjänsten i stort. Avseende samarbetet med frivilligarbetare/föreningar har vi i samråd beslutat att finna former för ett mer nätverksbaserat samarbete, såsom t.ex. anhöriggrupper på Träffpunkterna, några få men kanske större gemensamma Temadagar som kanske även kan tilltala en bredare målgrupp av anhöriga såsom yrkesverksamma anhörigvårdare, m.m. Fortsatt planering gällande ansvarsfördelning och samarbetsformer med föreningarna kommer att ske under våren Detta betyder att frivilligarbetarnas telefontider samt tema onsdagar upphör i dess nuvarande form. 7.4 Frivilligorganisationer Ideella organisationer, stiftelser och icke vinstdrivande företag betraktas alltmer som viktiga aktörer inom välfärdsområdet(16). Så även inom området anhörigstöd. Frivilligarbete kan kanaliseras genom föreningsliv och intresseorganisationer, frivilligcentraler eller i anslutning till kommunal verksamhet. I samtliga fall gäller att ta ställning till frågor kring etik, försäkringar, långsiktigt ansvar och vilka uppgifter som är lämpade för volontärer. En pågående diskussion rör gränsdragning gentemot professionellt utfört arbete i ordinarie verksamhet(17). I Sverige har frivilliga organisationer sedan lång tid gjort betydande insatser i form av stödverksamheter för anhöriga, ibland kan det t.ex. handla om utbildning och initierande av anhöriggrupper, och ibland om avlösningsverksamhet (8). Frivilligorganisationernas roll i stödet till anhöriga har under senare år blivit allt viktigare runt om i Sverige. På olika håll i landet utför organisationerna bl.a. insatser som exempelvis väntjänst, 2011.doc 15(38)

16 föreläsningar för anhöriga, stödgrupper, särskilda utbildningar och samtal (1). En kommuns samarbete med ideell sektor är av vikt för hur anhörigstödet kan komma att utvecklas och därigenom bidra till fler alternativ och möjligheter till stöd för anhöriga. I ljuset av detta kan nämnas arbetet med Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer och Sveriges Kommuner och Landsting som fastställdes av regeringen i oktober 2008, efter en dialog med ett 90-tal inbjudna organisationer inom det sociala området. Det viktigaste målet med Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare, samt att lyfta den funktion som engagemang och idealitet kan spela i arbetet med att bryta socialt utanförskap. Syftet är också att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg(18). Vidare ska överenskommelsen kunna utgöra en språngbräda för kommuner som har för avsikt att utveckla lokala överenskommelser och samverkan med ideell sektor. Löpande uppföljningar görs under en 3 års period för att följa landets kommuners samarbete med ideell sektor och sprida goda exempel(18, 19). För Sundsvalls del är följande organisationer representerade i samarbetet kring Anhörigcenter; Röda Korset, Demensföreningen, Olivia bröstcancerföreningen, Parkinson föreningen, Föreningen Balans, Anhörigvårdarföreningen, FMN (föräldraföreningen mot narkotika) samt ABF. Samarbetet med föreningarna står inför en förvandling utifrån behov av att tydliggöra ansvarsområden samt utveckla bättre sätt att i samarbete erbjuda anhörigstöd. Samtal kring detta pågår. 7.5 Insatser, service och biståndsprövade Stödformer till anhöriga kan delas upp i service insatser och beviljade biståndsprövade insatser. Något förenklat kan det delas upp så här: Service: Allmänt inriktade insatser t.ex. information Generellt utformade sociala tjänster t.ex. anhörigcenter Bistånd: Individuellt inriktade insatser Sociala tjänster direkt anpassade till den enskildes behov doc 16(38)

17 Den här översiktsbilden ger Karin Lindgren på Socialstyrelsen utifrån kommunernas samlade utbud av stöd till anhöriga satt i relation till serviceoch biståndsinsatser(20). Service Bistånd - SoL LSS - insatser HSL - insatser Samtal Hemtjänst Råd & stöd Hjälpmedel Anhöriggrupp Boendestöd Personlig assistans Rehabilitering Friskvårdsaktiviteter Dagverksamhet Ledsagarservice Stödsamtal Anhörigcenter Korttidsvård Avlösarservice Behandlingssamtal Avlösning hemma Bostadsanpassning Korttidsvistelse Särskilt boende Daglig verksamhet Samtalsstöd Avlösning hemma Rekreation Rättigheten för individen, i detta fall anhöriga, att ansöka om bistånd för egen del kvarstår och har inte förändrats i och med den nya lagen. Det som är skillnad i och med lagändringen är att kommunerna nu är skyldiga att erbjuda stöd. En anhörig eller annan person kan söka bistånd till en insats som han/hon behöver för egen del med stöd av 4 kap. 1. Det är dock inte känt i vilken omfattning som de som vårdar eller stödjer närstående ansöker om och beviljas specifikt stöd för egen del(1). I presentationen av Sundsvalls socialtjänst utbud av anhörigstöd är det viktigt att även komma ihåg att stödjande insatser som bidrar till att anhöriga upplever erkännande, respekt och delaktighet är viktiga bitar i ett fungerande anhörigstöd, och är det som ofta efterfrågas(9). Denna redogörelse beskriver vad som finns att tillgå inte hur det utförs utifrån kvalitetsaspekter och anhörigas omdömen av erhållna tjänster. I beskrivningen av insatserna av anhörigstöd som tillhandahålls inom socialtjänsten presenteras här först utbudet i tabellform. Därefter redogörs för insatserna programområdesvis doc 17(38)

18 DIREKT ANHÖRIGSTÖD Bistånd Service INDIREKT ANHÖRIGSTÖD Bistånd Äldreomsorg Anhörigavlösning Hemtjänst X Växelvård - Korttidsboende X Kontantbidrag X Aktivitetscenter X Aktivitetscenter X Avlösning vid X anhörigstödsboende Avlösning i hemmet X (Anhörigstödjare) Demensvårdsutvecklare X Anhörigkonsulent(AHC) X Anhörigträffen (webben) X Stöd & Avlösarservice X LSS Boendestöd X Omsorg Korttidsvistelse X LSS Korttidstillsyn X LSS Anhörigkonsulent(AHC) X Ledsagarservice X LSS IFO (Ahc= Anhörigcenter) Anhörigutbildning inom missbruk RÅBA Anhörigkonsulent(AHC) På gång anhörigprogram till föräldrar med missbrukande ungdomar(frt/insatsgruppen). Samarbete med SBC X X X X Stöd till anhöriga Äldreomsorg Genom biståndsprövning finns följande insatser att ansöka om: Anhörigavlösning med hemtjänst genom bistånd. Växelvård - Korttidsboende upp till 2 veckor. Kontantbidrag Anhörigstöd beviljas genom bistånd, 1520 kr/månad. Beviljas till enskilda (pensionärer över 65 år alternativt personer som har sjukersättning) som vårdas i hemmet av anhöriga (oavsett ålder). Kontantbidraget avser vårdtagaren och får inte betalas ut till annan person. Anhörig = make/maka/sambo eller annan närstående som bor i det gemensamma hushållet. Aktivitetscenter Syftet med verksamheten är att ge personer med demenssjukdom tillfälle till social samvaro och stimulerande aktiviteter. Verksamheten fungerar även som avlastning för anhöriga. Det finns 2011.doc 18(38)

19 fyra aktivitetscenter. Klubb Bojen på Lindgården, Klubb Stödegården, Klubb Grönborg yngre samt äldre. Som service finns följande att tillgå inom äldreomsorgen: Avlösning vid anhörigstödsboende Upp till 14 dygn. Ingen biståndsprövning görs. Anhörigstödsboende kan bokas vid flera tillfällen, men endast för en period i taget. Två platser finns att tillgå, Rutsgården (somatik) och Ljustagården (Demens) 97: -/dygn. Ca 3 månaders väntetid. Utökades i februari 2011 med ytterligare en demensplats på Solgården. Således 3 platser. Fri avlösning För anhörigvårdare i hemmet - upp till 12 h/månad, genom Anhörigcenters två anhörigstödjare. Anhörigkonsulent (se avsnitt 7.3.1) Demensvårdsutvecklare Ger råd och stöd till anhöriga samt anhörigutbildning. arbetar med stöd och hjälp i personalfrågor, handledning och utbildning runt demenssjukdomar och omvårdnad, utbildning till anhöriga samt utbildning av demensombud. Idag finns minst ett demensombud i varje hemtjänstgrupp, samt demensteam, ett i syd och ett i nord. Anhörigträffen Webbaserad kommunikation mellan anhöriga och äldreboenden. I nuläget prövas detta på två äldreboenden Stöd till anhöriga inom Stöd och Omsorg Här ingår omsorg om funktionshindrade och socialpsykiatrin. Vad avser omsorg om funktionshindrade barn och ungdomar så verkar det som anhöriga oftast ber om hjälp i ett tidigt skede. Det är vanligt att anhöriga är informerade och känner till möjligheterna att få hjälp från kommunen. I samtalen med medarbetare på handläggningsenheten nämns som bidragande orsak anhörigas kontakt med sjukvården och kanske främst hjälpen från habiliteringskliniken såväl som stödet från handikapporganisationerna. Övergripande kan sägas att det anhörigstöd som sker inom programområdet stöd & omsorgs verksamheter oftast bedrivs genom telefonsamtal, nätverksträffar och informationstillfällen. Genom biståndsprövning finns följande insatser att ansöka om: Avlösarservice (LSS) Övertar omvårdnaden kontinuerligt beviljat med visst antal/vecka. Insatsen beviljas efter att nätverkskartläggning gjorts. Korttidsstillsyn(LSS) 2011.doc 19(38)

20 Handlar om att barn över 12 med funktionsnedsättning ska få fortsatt tillsyn-fritids, efter skolans slut. Boendestöd För personer med psykisk ohälsa som bor i egen bostad. Handlar om stödjande insatser avseende dagliga sysslor. Kan således utgöra ett indirekt stöd för anhöriga. Korttidsvistelse Stödfamilj eller korttidsvistelse. Man ansöker om antal dygn. Den närstående erbjuds miljöombyte samt annan stimulans. Ledsagarservice Kan ibland utgöra stöd för både anhörig som närstående. Är i första hand en insats för att bryta isolering för den närstående. Kontaktperson medmänniska att göra saker tillsammans med ex. biobesök mm. Som service finns följande att tillgå inom Stöd & Omsorg: Anhörigkonsulent (se avsnitt 7.3.1) Stöd till anhöriga inom IFO Inom IFO finns inga biståndsprövade insatser att ansöka om riktade direkt till anhöriga. Som service (utan föregående utredning och beslut om insats) finns följande att tillgå inom IFO:s öppna beroendevård, Sundsvalls Behandlingscentrum (SBC): RÅBA. Rådgivningsbyrån i alkohol-/narkotika frågor, där man aktivt ger anhöriga stöd genom enskilda samtal, grupper etc. Anhörigträffar/-utbildning. Vänder sig till personer som har en relation till någon som har ett missbruksproblem av alkohol eller narkotika. Anhöriga erbjuds att delta i en serie träffar på 8 tillfällen, de två första är "öppna" där man kan komma och känna sig för. Bl.a. diskuterar man områden som medberoende, sjukdomsbegreppet, att sätta gränser mm. Efter de 8 tillfällena tipsar man om kontakt med bl.a. föreningarna Al-Anon eller FMN. Anhörigkonsulent (se avsnitt 7.3.1) Inom IFO:s verksamheter med inriktning på barn och ungdom, jobbar man med och genom föräldrarna. Föräldrarnas vårdansvar poängteras och det stödjande förhållningssättet är en naturlig och kontinuerlig del i arbetet. Merparten av verksamheterna inom IFO ger anhöriga stöd på olika sätt, oftast genom samtal, rådgivning och information. Intresseföreningarnas 2011.doc 20(38)

21 utbud nämns som ytterligare ett bra komplement att hänvisa anhöriga till att få råd och stöd. Anhörigkonsulent Lena Elfving har i sitt uppsatsarbete via intervjuer kartlagt utbudet av anhörigstöd inom IFO(21). Hon gör denna summering; För IFO finns även där anhörigcenter med anhörigkonsulent speciellt inriktad mot detta programområde. Inom missbruksvården finns regelbundna anhörigutbildningar. Det finns även en rådgivningsbyrå där man tar emot både närstående och anhöriga. I mina intervjuer som jag gjorde med chefer och personal inom IFO så gavs mycket indirekt anhörigstöd genom samtal, rådgivning och information. En del svarade att de inte visste att det var anhörigstöd de bedrev. En del arbetar med familjer och familjeintervention, ofta nätverksarbete omkring personer med problem. En av de tillfrågade angav sekretessen som skäl att inte ge anhörigstöd i större utsträckning. Detta gällde speciellt vid LVU och LVM. Inom missbruksvården däremot bedriver man direkt anhörigstöd genom att man vid behandling av missbrukare även erbjuder anhörigutbildning När det gäller stöd till anhöriga inom IFO:s verksamheter kan ibland svårigheter uppstå kring situationer där närståendes och anhörigas behov står i motsats till varandra. Utifrån IFO:s målgrupper kan således anhörigstödet innebära något helt annat än t.ex. stödet för anhöriga till äldre doc 21(38)

22 7.5.4 Statistik beslutade insatser för olika typer av anhörigstöd För att få en viss uppfattning om storleksordningen avseende beviljade insatser riktade till anhöriga, presenteras här en översiktsbild. Redovisat antal beslut gäller för juli månad Insats Antal Kommentar beslut Äldreomsorg SoL/antal beslutade och verkställda insatser i form av olika typer av anhörigstöd under juli månad 2010 Anhörigvårdbidrag 98. Avlösning i hemtjänsten 31 Växelvård/avlastning 18 Korttidsvård/avlastning 20 Aktivitetscenter 85 (observera beslutet är inte i första hand för att avlasta en anhörig utan det är till för aktivitet/ välbefinnande m.m för den enskilde) Stöd & Omsorg LSS/antal beslut om insats mätdag Personlig assistent 15 Alla under 19 år. LASS ej medräknad. Ledsagarservice beslut avser personer under 21 år (man bor oftast kvar hemma tom 21 år) Kontaktperson beslut avser personer under 21 år (man bor oftast kvar hemma tom 21 år) Avlösarservice 29 Korttidsvistelse 96 Korttidstillsyn 43 Boende barn o ungdom 9 Skolrelaterade ej medräknade Redovisade service insatser gällande anhörigstöd under Äldreomsorg Service Antal/år Kommentar Fri avlösning 328 för anhörigvårdare i hemmet - upp till 12 h/månad. genom anhörigcenters 2 anhörigstödjare. Avlösning vid anhörigstödsboende Anhörigcenter Anhörigkonsulenter Telefonrådgivning + Enskilda samtal Anhöriggrupper dygn. Anhörigstödsboende kan bokas vid flera tillfällen, men endast för en period i taget. 2 platser Rutsgården (somatik), Ljustagården (Demens) 97:-/dygn st 2011.doc 22(38)

23 7.6 Ekonomi: personal övriga kostnader I redovisningen av kostnader relaterat till anhörigstöd tas endast med kostnader för verksamheten inom ramen för Anhörigcenter samt de anhörigstöd som finansieras via Stimulansmedel. Ytterligare kostnader avseende Socialtjänstens anhörigstöd får anses ligga inbakat i befintliga verksamheter och redovisas således inte här. Gällande stimulansmedel ska här nämnas att bidragsmedlen för anhörigstöd under 2010 har erhållits från de två stimulansmedelskontona; anhörigstöd och kontot för social aktivitet. Kostnaderna för anhörigstöd redovisas här hopslaget under benämningen Stimulansmedel. Kostnaderna för anhörigcenter innefattar två årsarbetare, som utgörs av en utvecklare och en anhörigkonsulent. Övrig personal inom anhörigcenter, samt en av anhörigstödsboendeplatserna - Rutsgården finansieras via stimulansmedel Kostnader för Anhörigcenters verksamhet samt de poster som finansierats via stimulansmedel år Anhörigcenter Kostnader Stimulansmedel Kostnader Personalkostnader 100 % Anhörigkonsulent 100 % Utvecklare Personalkostnader 175 % Anhörigstödjare 50 % Anhörigkonsulent Verksamhetskostnader Anhörigstödsboende Rutsgården 1 plats Lokalhyra Utbildnings- och verksamhetskostnader Städning Resor Återstående Stimulansmedel Anhörigstöd För år 2009 erhölls 1,5 miljoner kr i bidrag, av dessa återstår cirka kr. För år 2010 erhölls ca kr i bidrag. Medlen har inte använts än men kommer att användas under Således kvarstår inför år 2011 ca kr av stimulansmedlen för stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående doc 23(38)

24 7.7 Kvalitet, uppföljning När det gäller uppföljning av socialtjänstens anhörigstöd så finns det idag i Sundsvall inga enhetliga riktlinjer eller tydlig uppföljning. I likhet med andra kommuner så finns här stora förbättringsutrymmen(1). I skrivelsen av denna rapport blir avsaknaden av kvalitativa uppföljningar kring Sundsvalls anhörigstöd påtaglig. Vi ger stöd till anhöriga men hur det uppfattas av anhöriga och i vilken utsträckning de når anhöriga i behov av stöd vet vi mycket lite kring. Den uppföljning som görs idag är den statistik som tidigare presenterats. Vilket innebär att vi idag i stort, inte kan följa hur behoven av anhörigstöd förändras över tid eller avgöra om det anhörigstöd som utförs alt. erbjuds uppfattas som ett gott stöd Medborgarpanelen Den kartläggning som har gjorts kring anhörigstöd i Sundsvall är de frågeutskick som gjordes inom ramen för Medborgarpanelen i december Någon närmare utvärdering eller analys av svaren, genomfördes aldrig. Totalt svarade 413 personer på frågorna, av dessa hjälpte 53 personer en närstående ofta. Svarsunderlagen bifogas rapporten, se bilaga. På den öppna frågan om vilket anhörigstöd man önskar sig svarade 198 personer. Svaren har här kategoriserats utifrån de olika önskemål om anhörigstöd som framförts. (Svarande kan ha angett flera önskemål) Vilket stöd önskar du som anhörig eller närstående till någon som på grund av funktionshinder, sjukdom eller andra omständigheter behöver ditt stöd? 1. Avlösning 76 st 2. Information och Kunskap 46 st 3. Samtal 45 st 4. Att bli Bekräftad 11 st 5. Ekonomisk ersättning 24 st 6. Kontaktperson 11 st 7. Hemtjänst 23 st 8. Övrigt 25 st I stort kan sägas att ovanstående önskemål som framförts i Sundsvalls medborgarpanel ligger i linje med vad andra undersökningar påvisat (2, 9) 2011.doc 24(38)

25 8 Strategi En stor och viktig del i arbetet med anhörigstöd framöver är att informera medborgarna om kommunens anhörigstöd, om möjligheter att få råd och stöd utifrån lagen samt att skapa fungerande samverkansformer i den egna organisationen, med hälso-& sjukvården och frivilligorganisationerna. Målet med stödet till anhöriga är att minska deras belastning, förebygga ohälsa, förse dem med den kunskap och information de har behov av och inte minst att ge dem ett erkännande för den viktiga arbetsinsats de gör. Effektmålet för socialtjänstens anhörigstöd skulle kunna uttryckas så här: Att personer som vårdar eller stödjer en närstående, kan fortsätta göra det Strategin vilar på utveckling av tre områden; 1. Kunskap hos medarbetare inom socialtjänsten avseende råd och stöd till anhöriga. 2. Information till allmänheten, frivilligsektorn, hälso- och sjukvården 3. Samarbetsformer i den egna organisationen, med hälso- & sjukvården samt frivilligsektorn Med tre olika programområden så betyder det att strategin måste anpassas till vart och ett av arbetsfälten IFO, Äldreomsorg samt Stöd och Omsorg. Det här är riktlinjer om hur anhörigstödet i praktiken kan utformas inom våra verksamheter. Det finns olika kulturer i synen på och sättet att förhålla sig till anhöriga inom socialtjänsten. De olika verksamheterna möter anhöriga i skilda livssituationer med olika levnadsförhållanden och behov av stöd och hjälp. Anhörigstödet inom individ och familjeomsorgen innebär ofta något helt annat än till exempel stödet för anhöriga till äldre. Den närståendes problematik och behov av hjälp från socialtjänsten påverkar de facto vilken delaktighet och därmed vilket inflytande våra verksamheter kan erbjuda anhöriga, särskilt vid handläggning av närståendes ansökan om hjälp. Ett första steg är att nedteckna och synliggöra det anhörigstöd som man redan idag faktiskt erbjuder och ger, och till detta fundera över vilka rutiner och arbetssätt som ska gälla avseende det stöd som verksamheten ger till anhöriga. Detta bör göras på uppdrag av anhörigkonsulenterna eller utvecklaren, i samarbete med socialtjänstens olika verksamheter. Tonvikten ligger på att säkerställa så att medarbetare har information om kommunens anhörigstöd och vet vad som avkrävs verksamheten avseende bemötande, råd och information till anhöriga doc 25(38)

26 När det gäller anhörigombudstanken så är arbetssättet med ombud vanligt förekommande inom äldreomsorgen, för att uppmärksamma, sprida och förmedla specifika kompetensområden. Exempelvis används ombud inom kost, rehab o aktivering mm. 8.1 Övergripande strategisk inriktning för anhörigstödet i Sundsvall Anhörigstödet ska erbjudas och ges till anhöriga inom hela socialtjänstlagens verksamhetsområde. Anhörigstödet i Sundsvalls socialtjänst innebär att verksamheterna uppmärksammar anhörigas behov, kan ge råd och information samt vägleda/hänvisa till ytterligare stödkontakt vid behov. Arbetet ska vara inriktat på att aktivt nå anhöriga som behöver stöd i ett tidigt skede. De som arbetar inom socialtjänsten ska ha allmän kunskap i att stödja anhöriga och att uppmärksamma anhörigas unika expertkunskap. Socialtjänstens anhörigstödsinsatser ska kunna erbjudas inom ramen för bistånd såväl som på servicenivå. Anhörigstöd ska kunna erbjudas både individuellt och i grupp. Anhörigkonsulenterna utgör drivkraften i socialtjänstens arbete med att sprida, informera, utbilda och utveckla stödet till anhöriga i Sundsvalls kommun. Anhörigstödet ska utvecklas i samverkan mellan företrädare för frivilligorganisationer, anhöriga, landstinget och socialtjänstens verksamheter. Samlad information om socialtjänstens anhörigstöd ska finnas på kommunens hemsida och i lättillgängliga broschyrer. Anhörigutbildning och tematräffar ska anordnas, allt efter behov och önskemål. Exempelvis: förflyttningsteknik, demensutbildning, psykisk ohälsa mm doc 26(38)

27 8.1.1 Organisering av kommunens anhörigstöd Anhörigkonsulenter Navet i kommunens anhörigstöd är anhörigkonsulenterna. De ska planera och utveckla anhörigstödet för alla målgrupper, samarbeta med anhörigföreningar, initiera utbildning, utveckla informationen till anhöriga och lyfta fram förbättringsområden och brister som finns inom socialtjänstens verksamheter när det gäller anhörigstöd. Vidare ska anhörigkonsulenterna utveckla samverkan kring anhörigstöd med landstinget. Samarbetet med primär- och specialistsjukvården är viktigt inte minst för att tidigt komma i kontakt med anhöriga till långvarigt sjuka. Anhörigkonsulenterna ska också ge råd, stöd och information till anhöriga, leda anhöriggrupper samt utbilda och handleda personal inom socialtjänsten i anhörigfrågor. Utvecklartjänsten på Anhörigcenter Utvecklarens uppdrag med att upparbeta former för fortsatta prioriteringar, arbetssätt och utvärderingar kring anhörigstöd pågår under Därefter kan fortsatt utveckling av området drivas av anhörigkonsulenterna. Anhörigombud inom Äldreomsorgen Med hjälp av anhörigombud inom Äldreomsorgen kommer anhörigstödet att kunna integreras och bli en naturlig del av den dagliga verksamheten inom programområdet. Anhörigombuden blir här viktiga ambassadörer i att sprida och uppmärksamma anhörigperspektivet. Handläggarna/Biståndsbedömarna Har ett viktigt ansvar för de individuella kontakterna med och stödet till anhöriga. Inte minst i att tidigt informera och erbjuda/hänvisa anhöriga till lämpligt stöd. En fungerande kontakt mellan handläggarna och anhörigkonsulenterna är av stor vikt i den fortsatta utvecklingen av kommunens anhörigstöd. Kanske särskilt i att identifiera anhörigas behov av stöd och därmed kunna erbjuda ett varaktigt och fungerande stöd. Övrig personal inom socialtjänsten Medarbetare inom Socialtjänsten ska genom ett stödjande förhållningssätt uppmärksamma anhörigas situation. Detta innebär att kunna ge information samt vägleda anhöriga vidare till lämpligt eget stöd doc 27(38)