Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Transkript

1 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet Stockholm Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70) Det är enligt Socialstyrelsens mening av stor vikt att gällande rätt och bindande internationella åtaganden om mänskliga rättigheter kan förenas till ett handlingskraftigt verktyg som gör skillnad för att stärka de enskildas rätt till en god vård och omsorg. Socialstyrelsen anser att delegationens olika förslag sammantaget utgör viktiga förutsättningar för att uppnå regeringens långsiktiga mål att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige, genom att öka kunskapen och medvetenheten om, förbättra samordningen av arbetet och på andra sätt främja de mänskliga rättigheterna (Skr. 2005/06:95). Sammanfattning Socialstyrelsen tillstyrker förslagen att bestämmelser som uttryckligen hänvisar till de mänskliga rättigheterna förs in i flera befintliga lagar bl.a. HSL och SoL, att särskilda bestämmelser om Sveriges internationella åtaganden förs in i förvaltningslagen (1986:223) och i myndighetsförordningen (2007:515), att förordningen med instruktion för Socialstyrelsen (2009:1243) kompletteras med bestämmelser om myndighetens ansvar för de mänskliga rättigheterna, att förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244) kompletteras med en bestämmelse om de mänskliga rättigheterna, att en bestämmelse förs in i kommittéförordningen (1998:1474) om de förslag som kommittéer och särskilda utredare lämnar, att en tredje nationell handlingsplan eller motsvarande strategidokument utarbetas, att regeringen utvecklar nationella mål och indikatorer för de mänskliga rättigheterna, att Statistiska centralbyrån ges i uppdrag att kartlägga och sammanställa befintlig statistik som kan belysa situationen för de mänskliga rättigheterna. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org nr Plusgiro

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr 28947/2010 2(6) Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak förslagen att utreda lämpligheten av införlivande av fler konventioner i svensk rätt, dock att utredningen får möjlighet att beakta olika tillvägagångssätt för införlivande, att regeringen ger Kompetensrådet för utveckling i staten i uppdrag att utarbeta en strategi för hur statsanställda ska ges utbildning om de mänskliga rättigheterna, att regeringen bjuder in Sveriges Kommuner och Landsting till en dialog om kompetensutveckling om de mänskliga rättigheterna samt om en översyn av befintliga bidragssystem för statligt stöd till det civila samhällets organisationer. Socialstyrelsen har inget att erinra mot att regeringen genomför åtgärder för att aktivt sprida den kommande internationella standarden för socialt ansvar, ISO 26000, förtydligandet i kommunallagen (1991:900) gällande hänvisning till de mänskliga rättigheterna att ett långsiktigt forskningsprogram om mänskliga rättigheter i Sverige inrättas. Socialstyrelsen noterar att delegationen inte föreslår bestämmelser om de mänskliga rättigheterna i patientsäkerhetslagen (2010:659) eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Författningsförslag Socialstyrelsen noterar att författningsförslagen innehåller delvis olika formuleringar. I förslag till ändring av lagstiftning används begreppet respekt för [de mänskliga rättigheterna] medan de allra flesta förslagen som avser förordningar och instruktioner uttrycks som med full respekt för. Socialstyrelsen har inte kunnat finna något motiv för dessa skillnader och utgår från att detta klargörs i den fortsatta beredningen. Inkorporering Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att en utredning ges i uppdrag att utreda lämpligheten av införlivande av fler konventioner om mänskliga rättigheter i svensk rätt. De synpunkter som bland andra har framförts av Förenta nationernas (FN) olika övervakningskommittéer talar för att frågan behöver en förnyad analys och genomlysning. Socialstyrelsen menar dock att utredningen bör få i uppdrag att beakta de olika tillvägagångssätt som står till buds för att införliva konventionerna i svensk rätt eftersom den lagtekniska lösningen som är att föredra kan se olika ut från konvention till konvention.

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr 28947/2010 3(6) Tydliggörande i lag Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att bestämmelser som tydliggör ansvaret för att respektera den enskildes mänskliga rättigheter enligt de internationella överenskommelser som Sverige har åtagit sig att följa förs in i de lagar som berör myndighetens ansvarsområden, vilka anges i delegationens författningsförslag Socialstyrelsen noterar att det saknas ett motsvarande förslag vad gäller patientsäkerhetslagen (2010:659) och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. I patientsäkerhetslagen skulle en sådan hänvisning tydliggöra att ansvaret att respektera de mänskliga rättigheterna åvilar såväl vårdgivaren som hälso- och sjukvårdspersonalen och tillsynen över vården. De mänskliga rättigheterna i statliga myndigheters regelverk Socialstyrelsen tillstyrker förslagen att en bestämmelse förs in i förvaltningslagen (1986:223) om att en myndighet i sin verksamhet ska respektera den enskildes mänskliga rättigheter och i myndighetsförordningen (2007:515) om att myndighetens ledning ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med Sveriges internationella åtaganden om de mänskliga rättigheterna. Socialstyrelsen tillstyrker vidare att instruktionen för Socialstyrelsen (2009:1243) kompletteras med bestämmelser om myndighetens ansvar för de mänskliga rättigheterna. Om det ska vara möjligt att nå regeringens mål är det även enligt Socialstyrelsens mening nödvändigt att förtydliga det ansvar som åligger alla statliga myndigheter genom motsvarande bestämmelse i myndighetsförordningen. Regeringens styrning är enligt Socialstyrelsens uppfattning avgörande för i vad mån myndigheterna arbetar med de mänskliga rättigheterna. Uppdrag i regleringsbrev eller särskilda beslut är till sin natur tidsbegränsade och kommer att ligga i fokus för myndighetens verksamhet. Även om regeringens långsiktiga mål är väl känt av myndigheten torde det underlätta arbetet inom myndigheten om ansvaret och uppdraget att respektera och infria de mänskliga rättigheterna införs i myndighetens instruktion. Det blir då även ett fortlöpande ansvar och långsiktigt arbete som kommer att ha bestående effekter. Insatserna inom vård och omsorg kan med ett människorättsperspektiv bli effektivare, förbättras i kvalitet och bli mer rättssäkra. De enskilda patienterna, klienterna osv. kan antas välkomna ett genomslag för ett människorättsperspektiv i hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst och på så sätt få ett större förtroende för vård och omsorg. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244) kompletteras med en bestämmelse om att konsekvensutredningar ska omfatta en bedömning av om regleringen överensstämmer med Sveriges internationella åtaganden om de mänskliga rättigheterna. Myndighetens reglering av hälso- och

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr 28947/2010 4(6) sjukvård, tandvård och socialtjänst m.m. genom föreskrifter och allmänna råd är av avgörande betydelse för möjligheten att bidra till att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut inom myndighetens ansvarsområden. Kommittéväsendet Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att en bestämmelse förs in i kommittéförordningen (1998:1474) om de förslag som kommittéer och särskilda utredare lämnar. Kommittéväsendet utgör underlaget för lagstiftning och regelgivning och bör därför utgå från skydd och respekt för den enskildes mänskliga rättigheter. Nationella handlingsplaner och andra strategidokument Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att regeringen vidareutvecklar arbetet i en tredje nationell handlingsplan eller motsvarande. Det är viktigt att mänskliga rättigheter lyfts fram och att de rättigheter som är av särskild betydelse tydliggörs i handlingsplaner på andra områden och i arbetet med värdegrund inom äldreomsorgen. Kommunallagen och forskning Socialstyrelsen har inget att erinra mot förslagen gällande kommunallagen och att ett långsiktigt forskningsprogram om mänskliga rättigheter i Sverige inrättas. Utbildning för statsanställda Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak förslaget att regeringen ger Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) i uppdrag att utarbeta en strategi för utbildning om de mänskliga rättigheterna. Socialstyrelsen anser dock att uppdraget till Krus bör bedrivas i samverkan med myndigheter på de områden som har eller föreslås få särskilt ansvar för mänskliga rättigheter i sin verksamhet och där lagstiftningen föreslås bli förtydligad. Det är viktigt att erfarenheter av arbete med mänskliga rättigheter under den gångna handlingsplansperioden tas tillvara vid utarbetande av en gemensam strategi. Det är även av vikt att strategin anpassas till respektive verksamhet så att den inte enbart blir allmänt hållen. Utbildning inom kommuner och landsting Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak förslaget att regeringen bjuder in Sveriges Kommuner och Landsting till en dialog om kompetensutveckling för anställda och förtroendevalda i kommuner och landsting. Socialstyrelsen anser att uppdraget inte endast bör involvera Sveriges Kommuner och Landsting. Myndigheter med ansvar för kommunala och landstingskommunala områden vad gäller kunskapsstyrning, normering och tillsyn är bl. a Skolverket, Skolinspektionen och Social-

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr 28947/2010 5(6) styrelsen. Det är därför lämpligt att dessa myndigheter, som har att ta tillvara den enskildes rättigheter också engageras i kompetensutvecklingen för anställda och förtroendevalda i kommuner och landsting. Nationella mål och indikatorer Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att regeringen utvecklar nationella mål och indikatorer för de mänskliga rättigheterna. Det är en viktig förutsättning för att kunna följa utvecklingen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Liksom vad gäller förslaget om kompetensutveckling inom kommuner och landsting menar Socialstyrelsen däremot att arbetet inte bör bedrivas enbart i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting utan involvera berörda statliga myndigheter. Statistik om de mänskliga rättigheterna Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att, kartlägga och sammanställa befintlig statistik som kan belysa situationen för de mänskliga rättigheterna. Enligt Socialstyrelsen är det väsentligt att statistiken successivt förbättras bl.a. med nya indikatorer och regelbundet kompletteras med uppgifter om hur de mänskliga rättigheterna åtnjuts av olika delar av befolkningen, t.ex. genom öppna jämförelser eller systematiska och återkommande kvalitativa undersökningar. Internationell standard för socialt ansvar Socialstyrelsen har inget att erinra mot förslaget att regeringen genomför åtgärder för att aktivt sprida den kommande internationella standarden för socialt ansvar, ISO 26000, och stimulera till att den används av organisationer inom civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor. Statligt stöd för organisationer Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag om en översyn av befintliga bidragssystem för statligt stöd till det civila samhällets organisationer i syfte att klargöra om de fungerar på ett tillfredsställande sätt vad avser organisationernas arbete för de mänskliga rättigheterna. De statsbidrag som Socialstyrelsen och andra myndigheter fördelar till det civila samhällets organisationer i dag är i många fall relevanta för och har ett perspektiv som fokuserar på de mänskliga rättigheterna. Detta gäller t.ex. barnets rätt, kvinnors rättigheter, rätten till arbete m.m. Med förtydliganden i myndigheternas instruktioner och myndighetsförordningen torde detta kunna utvecklas och förtydligas ytterligare. Däremot finns idag inte möjlighet att ge statsbidrag till organisationer som allmänt arbetar för människorättsfrågor.

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr 28947/2010 6(6) I samband med den föreslagna översynen kan det vara lämpligt att pröva om människorättsperspektivet bör integreras i fler förordningar. Socialstyrelsen anser att ett statsbidrag för mänskliga rättigheter förutsätter att särskilda medel tillförs. En omfördelning på det sätt som föreslås av utredningen riskerar att urholka det stöd som i dag ges till organisationerna på det sociala området. Socialstyrelsen påpekade i sitt yttrande över betänkandet Romers rätt (SOU 2010:65) att samordningsvinster behöver övervägas när det gäller de olika statsbidrag som idag administreras av skilda myndigheter. Gemensamma strategier bör övervägas inom ramen för den samlade statsbidragsgivningen. Delegationens förslag bör således enligt Socialstyrelsens mening utvidgas till att se över statsbidragsgivningen generellt men med fokus på arbetet med de mänskliga rättigheterna. Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande generaldirektören Håkan Ceder. I den slutliga handläggningen har avdelningscheferna Anders Tegnell, Petra Otterblad Olausson, Per Anders Sunesson och Anders Printz, enhetschefen Mary Nilsson samt biträdande chefsjuristen Lars Hobert deltagit. Utredaren Elis Envall har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Håkan Ceder Elis Envall