Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna
|
|
- Nils Jansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter till regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter har arbetat med mänskliga rättigheter i Sverige. Det var regeringen som utsåg delegationen. Riksdagen har bestämt att alla i Sverige ska följa de mänskliga rättigheterna. Regeringen har gjort två handlingsplaner för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Sverige. Den andra handlingsplanen finns lättläst på I den andra handlingsplanen stod det att delegationen skulle utses. Delegationen har gett stöd till statliga myndigheter, kommuner och landsting i deras arbete för mänskliga rättigheter. Delegationen har gett kunskap till människor så att fler ska känna till de mänskliga rättigheterna. I sitt slutbetänkande berättar delegationen om det arbetet och ger förslag på det fortsatta arbetet med de mänskliga rättigheterna när delegationen inte längre finns. Det är förslag på hur de mänskliga rättigheterna ska finnas med i lagar och regler, förslag på en särskild myndighet för mänskliga rättigheter, förslag på utbildning och forskning om mänskliga rättigheter och förslag på hur statliga myndigheter, kommuner och landsting, föreningar och företag ska följa de mänskliga rättigheterna. Allt detta tillsammans ska göra att de mänskliga rättigheterna följs överallt i samhället. Regeringen ska se om den vill genomföra förslagen i slutbetänkandet.
2 SOU 2010:70 De mänskliga rättigheterna finns lättlästa på Delegationens stöd till statliga myndigheter, kommuner och landsting Delegationen har arbetat med att ge stöd och kunskap om mänskliga rättigheter så att statliga myndigheter, kommuner och landsting kan följa dem. Fler har blivit mer intresserade av att arbeta med och följa de mänskliga rättigheterna. Många vill lära sig mer om de mänskliga rättigheterna och få material om dem. Delegationen har arbetat med särskilda kampanjer om de mänskliga rättigheterna tillsammans med ombudsmännen mot diskriminering och Barnombudsmannen, lärare, skolor och föreningar. Delegationen har särskilt informerat ungdomar för att de ska diskutera de mänskliga rättigheterna och veta att de finns. Delegationen har haft en webbplats med information. Materialet från webbplatsen kommer sedan att finnas på Delegationens tankar och förslag Staten, landstingen och kommunerna ska alltid följa de mänskliga rättigheterna så att alla blir rättvist behandlade. De mänskliga rättigheterna talar också om hur människor ska vara mot varandra. Ingen får använda de mänskliga rättigheterna så att någon annan blir dåligt behandlad. De mänskliga rättigheterna ska ge skydd även när det är oroligt i landet eller om det finns andra svårigheter. Därför har länder skrivit avtal tillsammans 2
3 SOU 2010:70 om de mänskliga rättigheterna, så att rättigheterna är bindande för länderna. Sverige har sagt ja till de mänskliga rättigheterna men för att de ska gälla måste de finnas med i Sveriges lagar och regler. De syns inte tydligt i lagarna nu. Efter att Sverige blivit medlem i EU har det blivit vanligare att samhället använder internationella regler som stöd när någon ska besluta eller döma. De som beslutar och dömer har blivit mer vana vid vissa internationella regler. Personer som beslutar och dömer behöver veta mer om hur de ska använda sig av de mänskliga rättigheterna, som också är internationella regler. Regeringen har flera gånger sagt att alla måste följa de mänskliga rättigheterna. Regeringen vill att alla i Sverige ska känna till rättigheterna. Därför tycker delegationen att de mänskliga rättigheterna ska synas tydligare i lagar och regler. Det är viktigt att alla, även barn och ungdomar förstår vad de mänskliga rättigheterna betyder. Alla behöver förstå att de både har egna rättigheter och att andra har samma rättigheter. Därför ger delegationen olika förslag som ska göra att fler följer de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna i lagar och regler I Sverige finns de mänskliga rättigheterna i många olika lagar och regler fast det inte precis står att det är mänskliga rättigheter. Nu är Sverige med i EU och det har oftare blivit nödvändigt att använda lagar och avtal som gäller i många länder. Vi i Sverige är inte så vana vid det än. 3
4 SOU 2010:70 Delegationen tycker att det är viktigt att fler använder de internationella reglerna om mänskliga rättigheter som stöd när de ska besluta något. De mänskliga rättigheterna ska synas tydligare i lagarna. De som skriver nya lagar ska se till att lagarna följer de mänskliga rättigheterna. De som dömer och beslutar ska använda svenska lagar på ett sätt som följer de mänskliga rättigheterna. Delegationen föreslår att de mänskliga rättigheterna ska skrivas in i vissa lagar som gäller samhällets ingripanden mot människor. Det är till exempel polislagen, häkteslagen, fängelselagen, lagen om vård av unga och lagen om psykiatrisk tvångsvård. Det är också lagar om samhällets stöd till människor. Det är till exempel socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och utlänningslagen. Senare kan de mänskliga rättigheterna behöva skrivas in i flera lagar. Delegationen vill också att regeringen ska utreda om internationella regler om mänskliga rättigheter ska gälla som svensk lag. Ansvar för de mänskliga rättigheterna ska också stå med i regler för hur olika myndigheter ska arbeta, till exempel Polisen, Kriminalvården, Migrationsverket, Statens institutionsstyrelse, Socialstyrelsen och Boverket. Det ska också stå i kommunallagen att kommuner och landsting ska följa de mänskliga rättigheterna. En tredje plan för de mänskliga rättigheterna Delegationen föreslår att regeringen ska fortsätta arbetet för de mänskliga rättigheterna och göra en tredje plan för det arbetet. 4
5 SOU 2010:70 Regeringen ska arbeta för att många samarbetar om hur planen ska se ut och genomföras. En myndighet för de mänskliga rättigheterna Länderna i FN har kommit överens om att det är bra om varje land har en egen myndighet som arbetar med de mänskliga rättigheterna. Sådana myndigheter finns nu i 67 länder. FN har flera gånger sagt att det skulle vara bra för Sverige att ha en sådan myndighet. Delegationen föreslår en myndighet i Sverige som ska heta Kommissionen för mänskliga rättigheter. Kommissionen ska arbeta med detta: Kommissionen ska undersöka och rapportera om hur Sverige följer de mänskliga rättigheterna och ge förslag på hur det kan bli bättre. Kommissionen ska ge förslag på ändringar i lagar och regler så att Sverige följer de mänskliga rättigheterna. Kommissionen ska samarbeta med FN och andra organisationer om mänskliga rättigheter. Kommissionen ska arbeta för utbildning, forskning och information om de mänskliga rättigheterna så att fler har kunskap om dem i Sverige. Kommissionen ska inte arbeta med att besluta om människor har rätt när de klagar på att de inte har fått sina rättigheter. Det skulle bli så många klagomål så att kommissionen inte skulle hinna göra det den själv tycker är viktigast. Delegationen föreslår att Kommissionen 5
6 SOU 2010:70 ska vara en myndighet som riksdagen bestämmer över. Riksdagen ska välja tre chefer för Kommissionen. Delegationen tycker att Kommissionen ska bildas så fort som möjligt och att en lag ska tala om hur kommissionen ska arbeta. Senare ska regler för Kommissionen också finnas i grundlag. Kommissionen ska inte ta ansvar för sådant som andra redan har ansvar för när det gäller mänskliga rättigheter. Kommissionen ska istället ge stöd och kontrollera att alla statliga myndigheter, kommuner och landsting följer de mänskliga rättigheterna. Utbildning, forskning och kunskap Vi i Sverige behöver kunskap för att kunna följa de mänskliga rättigheterna. Det gäller både varje människa privat och dem som arbetar i statliga myndigheter, kommuner och landsting Skolan och högskolan I den nya skollagen står det att skolorna ska följa de mänskliga rättigheterna och ge kunskap om dem till eleverna. Det är viktigt att de mänskliga rättigheterna finns med i läroplaner och kursplaner för skolan. Delegationen tycker att det ska finnas bra läromedel om de mänskliga rättigheterna och att Skolinspektionen ska kontrollera att skolorna tar ansvar för de mänskliga rättigheterna. Liknande regler behövs i högskolelagen. Det ska också stå med i reglerna 6
7 SOU 2010:70 för utbildningar till vissa yrken där de mänskliga rättigheterna är viktiga. Utbildning för anställda i staten, kommunerna och landstingen Redan nu får en del anställda som arbetar med stöd till människor utbildning om de mänskliga rättigheterna, men det finns ingen plan för en sådan utbildning för dem som är anställda av staten. Därför föreslår delegationen att Kompetensrådet för utveckling i staten, Krus, arbetar fram en plan för hur anställda i staten ska få utbildning om de mänskliga rättigheterna. Delegationen föreslår också att regeringen ska diskutera med Sveriges Kommuner och Landsting om hur kommuner och landsting kan ge kunskap om mänskliga rättigheter till anställda och politiker. Forskning Det finns inte så mycket forskning om hur de mänskliga rättigheter följs i Sverige. Därför är det viktigt att regeringen ger stöd till sådan forskning. Det är till exempel viktigt med forskning om rättigheterna i hälsovården, i utbildningar, i domstolar och i val. Delegationen föreslår att Vetenskapsrådet ska ha ett forskningsprogram där de som forskar om mänskliga rättigheter kan söka pengar för sin forskning. Siffror om de mänskliga rättigheterna Det är viktigt att beskriva hur samhället följer de mänskliga rättigheterna, 7
8 SOU 2010:70 för att sedan veta vad som behöver göras om det finns problem. Det behövs siffror som berättar om det, så att riksdagen kan få information och så att man kan jämföra med andra länder. Föreningar och företag Föreningarna och företagen är viktiga för diskussionen och kunskapen om de mänskliga rättigheterna. Många föreningar kan berätta om vilket skydd människor får av de mänskliga rättigheterna och när de inte får det. De kan också ge kunskap till människor om de mänskliga rättigheterna. Staten ger stöd till föreningar, men det finns inget särskilt stöd till föreningar som arbetar för de mänskliga rättigheterna. Därför föreslår delegationen att regeringen undersöker om stöden fungerar bra för de föreningar som arbetar för de mänskliga rättigheterna eller om regeringen måste ändra i reglerna så att föreningarna bättre kan arbeta för de mänskliga rättigheterna. FN har skrivit regler för vilket ansvar företag har för de mänskliga rättigheterna. Reglerna handlar också om att länderna ska se till att företagen följer de mänskliga rättigheterna. Delegationen föreslår att regeringen arbetar för att de reglerna ska bli verklighet i Sverige. Delegationen föreslår att regeringen översätter de regler som finns för stora företag som finns i många länder. Regeringen ska se till att företagen får reglerna 8
9 SOU 2010:70 så att företagen kan respektera de mänskliga rättigheterna. 9
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Levnadsvillkor för människor med funktionshinder
Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur
Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det här är den första rapporten som Sverige lämnar till FN:s kommitté
Barnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Välfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby
Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna
Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)
2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?
Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:
Samlat, genomtänkt och uthålligt?
Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen
Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Elevernas trygghetsplan
Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll
Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Verbala och fysiska kränkningar vanligast
1 (6) Verbala och fysiska kränkningar vanligast De vanligaste orsakerna bakom anmälningar om kränkande behandling till Skolinspektionen eller BEO är verbala och fysiska kränkningar. Det visar den fördjupade
Särskrivning, KS den 14 december 2015 Siv Sahlström. Tillfälligt boende för asylsökande laglighetsprövning enligt kommunallagen.
Särskrivning, KS den 14 december 2015 Siv Sahlström Tillfälligt boende för asylsökande laglighetsprövning enligt kommunallagen. Inställning Överklagandena skall inte avvisas då kommunstyrelsens arbetsutskott
SVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT
SVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT 9 Har du någon skada eller andra besvär i fotleder eller fötter? Nej Ja, men besvären är lindriga Ja, jag har måttliga besvär Ja, jag har svåra besvär Källa:
Världskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling
1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal
1. Jag upplever att min utbildning håller god kvalitet. NE och MÅG 1 Inte alls - - 2 - - 3-1 4-5 5 13 12 6 Stämmer helt 11 6
Hur trivs våra grästorpselever vid gymnasieskolorna i Lidköping och Trollhättan våren 2015? Har via telefon kontaktat 24 elever i Trollhättan och 24 i Lidköping Slumpvis utvalda av Jesper J. Ungefär lika
Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015
Sidan 1 av 5 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015 ÅBYSKOLAN Planen är framtagen i samverkan med elever och personal. Elever och personal har analyserat utvärderingen av 2014 års arbete,
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)
2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning
Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 2/9 Innehåll Hur vi tagit fram planen... 3 Mål och vision... 3 Vision... 3 Mål...
Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Borgen 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot
Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m. 2010-06-01. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53
Handlingsplan POSOM Gäller fr.o.m. 2010-06-01 Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53 Innehållsförteckning Inledning... 1 Uppdrag... 1 Aktivering... 1 POSOM:s organisation... 1 Befogenheter... 2 POSOM:s
att få sin sak prövad
Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Tallbackens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Lokalt påverkansarbete
Lokalt påverkansarbete Bakgrund Privattandläkarnas påverkansarbete syftar till att verka för goda villkor för den privata tandvården. Privattandläkarnas styrka är att vi har stor kunskap om hur det är
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.
1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig
Gällivare kommun - ett gott exempel på hur minoritetsspråksarbetet kan gå till Minoritetspolitisk Handlingsplan 2005-2011
Gällivare kommun - ett gott exempel på hur minoritetsspråksarbetet kan gå till Minoritetspolitisk Handlingsplan 2005-2011 Antagen av KF 2005-08-19 166 KOM 2006.158/100 Mål Den enskilda individen tillhörande
Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor
Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt
Beslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag
Länsträff 2012 Skolform SMoK
Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen
Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare
Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 14 oktober 2015
20 1 (5) 2015-11-12 Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 14 oktober 2015 Närvarande: Nicklas Mårtensson Autism- och Aspergerförbundet, Karin Karlsson Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft,
Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015
Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...2 2. Inledning...4 3. Grunduppgifter...4 4. Likabehandlingsplanens syfte...4 5. Vår Vision 4 6. Mål...5 7. Främjande arbete...6
Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Västerås Idrottsgymnasium
Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Västerås 2012-01-03 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Västerås Idrottsgymnasium Likabehandlingsplan varför det? I april 2006
Förskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,
ÅRLIG PLAN BLÅ HUSET 2015
ÅRLIG PLAN mot kränkande behandling / Likabehandlingsplan BLÅ HUSET 2015 Innehåll 1. Vision 2. Bakgrund 3. Likabehandlingsarbete 4. Definitioner/ begrepp 5. Kartläggning/Mål 6. Åtgärder 7. Uppföljning
Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.
Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30
Uppföljning av ungdomarnas förslag på trygghetsskapande insatser från Ung i Väsby 2016
Tjänsteutlåtande Projektledare 2016-02-29 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: sofia.gullberg@upplandsvasby.se KS/2015:365 10101 Kommunstyrelsens allmänna utskott Uppföljning av ungdomarnas förslag på trygghetsskapande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Lagens innehåll och syfte: Två gällande lagar skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Den ena är Diskrimineringslagen
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen Planen utgår från diskrimineringslagen (2008 :657 ) samt kränkande behandling kapitel 6 skollagen (2010:800) och förordningen kränkande
Barn har rätt till en trygg skola
Barn har rätt till en trygg skola Det är nolltolerans mot kränkningar i förskola och skola. Det är de vuxnas ansvar att se till att alla barn och elever har en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier
Övning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Beslut för grundskola
^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn
Björskogsskolans F-5 och skolbarnomsorgens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Reviderad 2010-10-08. Vision
Skolgatan 3, 731 60 Valskog Tel. 0227-600 464 Fax 0221-326 45 e-mail: fredrik.ignell@kungsor.se Björskogsskolans F-5 och skolbarnomsorgens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Reviderad
Brotorpsskolan. Antagen på APT 2007-02-21. Att förebygga och stoppa mobbning. Brotorpsskolan
Brotorpsskolan Antagen på APT 2007-02-21 Att förebygga och stoppa mobbning Brotorpsskolan I Brotorpsskolan vill vi att Alla skall känna sig trygga och uppskattade! Vi är skyldiga att visa hänsyn och respekt
Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009)
2013-04-26 YTTRANDE forskola.grundskola@skolverket.se Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell organisation som samlar personer
Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning
Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen
Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Kartläggning...
Humanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?
Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvarig för Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är rektor Heléne Lagerquist som tillsammans
Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)
Regeringens proposition 2009/10:232
Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt
Rapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter
Min guide till säker vård på lättläst svenska
Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut 2014-10-09 Ekerö kommun Rektorn vid Träkvista skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Träkvista skola i Ekerö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Ödenäs fritidshem består av en avdelning. Västergården samt barn från förskoleavdelningen Mellomgården.
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,
STUDIEPROGRAM 2008. ::: utbildningar för förtroendevalda i kommun, region, kyrka och nämndemän :::
STUDIEPROGRAM 2008 ::: utbildningar för förtroendevalda i kommun, region, kyrka och nämndemän ::: INNEHÅLL Ny på förtroendeuppdraget sid 3 Att vara förtroendevald träff 1 sid 4 Att vara förtroendevald
Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem 2014-2015
Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem 2014-2015 Likabehandlingsplan 2014 2015 Regnbågsskolan Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan mot diskriminering och mot kränkande behandling
Strukturella löneskillnader
januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Hur mycket förlorar en ekonom, en drifttekniker inom IT eller en personal-/hr-chef
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara
Likabehandlingsplan. Österro skola 2012/2013
Likabehandlingsplan Österro skola 2012/2013 1 Innehållsförteckning Vision, verksamhetsidé, mål och målkriterier... 3 Främjande åtgärder, förebyggande åtgärder och åtgärder vid kränkande behandling, diskriminering
Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar
Effekter av konkurrens Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar Inledning Innehållet i den här rapporten bygger på djupintervjuer med kommunala chefer (socialchef, äldreomsorgschef,
Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga
Vänliga hälsningar. Christina Kiernan
Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att
Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat
Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-6, fritidshem och förskoleklass Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter
Föräldramöte Gläntan. November 2015
Föräldramöte Gläntan November 2015 Dagordning Presentation Information förskolechef Enkäten Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsplan och mål Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvecklingssamtal
Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Näsums skola Ingrid Andersson, 0456-82 27 30 Ingrid.andersson@bromolla.se TJÄNSTESKRIVELSE 1(11) Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan för ungdoms- och vuxenutbildningen vid Hjalmar
VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun
Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28
Om uppdraget god man för ensamkommande barn
Om uppdraget god man för ensamkommande barn Bakgrund ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN OCH AVDELNINGEN FÖR ÖVERFÖRMYNDARÄRENDEN I varje kommun i Sverige finns en överförmyndarfunktion, antingen en överförmyndare eller
Samhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A2 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Boo Gårds skola 2011/12 Innehållsförteckning Inledning... 3 Policy... 3 Lagar och begrepp... 3 Främjande och förebyggande arbete... 4 Varningssignaler...
Utökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2012:141 RIV (Dnr 001-1124/2012) Utökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Utökad
! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun. Ansvarig för planen Rektor Ulla-Britt Evers-Lidheimer Målsättning Alla elever på Långaröd
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR
1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla
Eiraskolans elevhälsoplan
EIRASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2014-08-13 Eiraskolans elevhälsoplan Utdrag ur Lgr11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta
Bäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,