Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämnden Tid: Måndag den 25 April 2016, kl. 16:00 Plats: Kungsgatan 9, vård- och äldreomsorgsförvaltningen, lokal Sunnerö Majoriteten har förmöte kl. 15:00 i lokal Sunnerö. Oppositionen har förmöte kl. 15:00 i lokal Silvia. Information och överläggningar A/ Avvikelsearbete i verksamheten. Helén Gillquist, Sonny Dahl, Fredrik Forsberg B/ Fördjupning hemtjänst. Andreas Hasselteg C/ Lokalförsörjningsplan Kerstin Frisk D/ Resultat av verksamhetsuppföljning Christine Sjökvist, Kristina Bornhall E/ Förvaltningschefens information. Catharina Johansson Ärendelista 1. Redovisning av klagomål och synpunkter helår Verksamhetsuppföljning särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård Lokalförsörjningsplan Närvårdssamverkan interim styrelse 5. Statistik per månad mars 6. Anmälan av delegationsbeslut mars 7. Ej verkställda beslut 2016 kvartal 1 Anders Sandberg (S) Ordförande Brita Enbom Sekreterare Tel: E-post: brita.enbom@alingsas.se

2 Ärende 1 Redovisning av klagomål och synpunkter helår 2015

3

4

5 Datum: Handläggare: Christine Sjökvist Direktnr: Beteckning: Bilaga klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter 2015 Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser ska vara av god kvalitet och säkra, socialstyrelsen ställer krav på att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas. En väl fungerande klagomål- och synpunktshanteringen utgör en viktig del för att åstadkomma en bra kvalitet och säkerhet för den enskilde. Klagomål och synpunkter från medborgare och andra myndigheter är en viktig del i kvalitetsarbetet för att upptäcka och förebygga fel och brister i verksamheten samt identifiera nya behov. Antalet inkomna klagomål och synpunkter redovisas i tabellen nedan Antal avikelser per år Kommentarer till tabellen 2009 antog vård och äldreomsorgsnämnden nya riktlinjer för hantering av klagomål och synpunkter, under 2010 implementerades den nya hanteringen i verksamheten. Hanteringen innebär bland annat att klagomål och synpunkter diarieförs vilket i sin tur betyder att det finns kännedom om samtliga klagomål och synpunkter som kommer till förvaltningen. Detta kan vara en orsak till den stora ökningen En annan orsak till den kraftiga ökningen kan vara att kännedomen om möjligheten att lämna in klagomål och synpunkter blev mer känd i verksamheten och rutiner för att systematiskt informera de som använder sig av förvaltningens tjänster infördes. Antalet diarieförda synpunkter och klagomål har sjunkit i jämförelse med föregående år men avviker inte nämnvärt från tidigare år, med undantag från 2010 och Det finns rutiner i verksamheten som säkerställer att samtliga som får hjälp och stöd från äldreomsorgen informeras både skriftligt och muntligt om möjligheten att lämna synpunkter och klagomål. Cheferna uppger i sin egenkontroll av verksamheten att riktlinjer gällande klagomål och synpunkter är väl kända i verksamheten.

6 Vad handlar klagomål och synpunkter om? De flesta synpunkter och klagomål som kommit in handlar om missnöje och några innehåller även förslag till hur verksamheten kan förbättras. Även synpunkter med beröm till verksamheten har kommit in. Övervägande del av klagomål och synpunkter handlar om brister i omsorgen, bemanningen på det särskilda boendet, omsorgen om den enskilde, dåligt städat, långt mellan måltider, smutsiga kläder, rörigt och brist på stimulans för de boende. Flera av dessa synpunkter och klagomål berör ett av de särskilda boende som finns i kommunen. Tre klagomål som berör extern verksamhet har kommit till kommunens klagomålshantering. Klagomål och synpunkter i den externa verksamheter Hemtjänst och äldreboende som drivs på entreprenad och enligt LOV hanterar själva de klagomål och synpunkter som kommit in till verksamheten och rapportrar endast antalet till vård och äldreomsorgen, under 2015 rapporterades 15. Synpunkter och klagomål som kommit in Brister i omsorgen Dyrt med hemtjänst Hemtjänstmottagare får inte veta vem som kommer nästa dag Anhöriga kan inte få kontakt med sjuksköterska under helg, telefonnummer finns inte tillgängligt på hemsidan Svårt att komma fram till chefer Brister i information om vad som ska hända under vistelsen på korttiden och därefter Lång kö till trygghetsboende Brister i bemötande och delaktighet Korttidsboendet upplevs som oroligt då vissa boende stör andra Bra att personalen är så flexibel Etikombud skulle finnas på varje enhet Förslag till förbättringar som kommit in Låt en städfirma städa korridorer, kontor och övriga allmänna ytor så personalen kan ägna sig åt de boende Vilka lämnar synpunkter Synpunkter och klagomål kommer från personer som har hjälp och stöd från äldreomsorgen, både på särskilt boende, i hemtjänsten och hälso- och sjukvård, anhöriga och personal.

7 Ärende 2 Verksamhetsuppföljning särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård 2016

8

9 Rapport Verksamhetsgranskning, Hemsjukvård Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016 Alingsås Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1

10 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Sammanfattning Genomförande av kvalitetsuppföljning Granskning/egenkontroll Metod Resultat Granskning/Intervjuer Metod Resultat Sammanfattande bedömning Synpunkter Slutord

11 1. Bakgrund Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och rutiner för uppföljning av kvalitet i verksamhet. För verksamheterna inom särskilt boende, hemsjukvård och hemtjänst har nämnden antagit kvalitetskrav som anger en lägsta nivå för den vård och omsorg som ges. Uppföljningen omfattar all verksamhet inom dessa områden. Kraven utgår från de områden som Socialstyrelsen har angett vara viktiga för att uppnå en god och säker vård. Kraven finns beskrivna under följande rubriker Säker vård och omsorg Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet 2. Sammanfattning Vår sammanfattande bedömning visar att de granskade områdena Självbestämmande och integritet och Kunskapsbaserad verksamhet är av god kvalitet inom vår förvaltning. I intervjuerna med den legitimerade personalen upplevde vi att det fanns en stor respekt för den enskilde och deras önskemål, däremot såg vi ingen tydlig dokumentation om hur delaktigheten säkerställts. Användandet av redskap är ett sätt att öka den enskildes delaktighet, inflytande och välbefinnande enligt patientlagen. Det är en trygghet och ökar kvaliteten när vi gör de olika bedömningarna, sannolikheten att det blir mer objektivt när vi har ett redskap att utgå ökar, samt att vi talar samma språk. Personalen skall få till sig ny kunskap och fortbildning i den omfattning uppdraget kräver. Vi upplevde utifrån intervjuerna att personalen uppfattade att de hade kunskap men däremot saknades uppdatering. Många av våra frågor till personalen handlade om introduktion av ny personal. Här framkom att introduktionen var i stort sett enhetlig på de flesta enheter, däremot saknades uppföljningen av introduktionen. Här kan troligen stora vinster skapas genom en enhetlig introduktion, att rätt kunskap förmedlas samt att informationen blir tydlig och nyanställda kommer då att känna en trygghet. Ett frågeområde handlade om delegering vilket är ett stort arbetsområde för den legitimerade personalen, här kunde vi förstå att många av sjuksköterskorna upplever en otrygghet när de delegerar ut vissa uppgifter. Vi noterade att personalen uttryckte ett starkt önskemål om en ökad kunskap när det gäller psykisk ohälsa hos vårdtagarna. Man kan se en utveckling i samhället av psykisk ohälsa inom alla åldersgrupper vilket troligen kommer att ställa förändrade krav och behov av ny kompetens hos vår personal inom området psykisk ohälsa. 3

12 3. Genomförande av kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningen är indelad i två delar: Granskning/egenkontroll, frågor från samtliga kvalitetskrav Granskning/intervjuer, frågor från område självbestämmande och integritet, kunskapsbaserad verksamhet. Kvalitetsgranskningen omfattar samtlig hemsjukvård. Hemsjukvården är uppdelat på enheter där respektive chef ansvarar för kvalitet, denna uppdelning har vi använt oss av när vi intervjuade personalen. Granskningen utgår från de områden som kvalitetskraven är uppdelad i säker vård och omsorg självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet effektivitet 3.1 Granskning/egenkontroll Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav om egenkontroll. Egenkontroll kan beskrivas som en intern granskning av den egna verksamheten så att den uppnår ställda kvalitetskrav och mål Metod Vi använde oss av ett webbaserat program Resultat Resultatet av chefernas egenkontroll/egenvärdering av följsamheten till gällande kvalitetskraven för hemsjukvård. Resultatet redovisas utifrån de områden som kvalitetskraven är indelade i. Säker vård och omsorg 4

13 Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet 5

14 Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet 6

15 3.2 Granskning/intervjuer Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav på medarbetare att aktivt delta i verksamhetens kvalitetsarbete och att utveckla arbetssätt och rutiner. Intervjuerna innehöll frågor från kvalitetsområde Självbestämmande och integritet, Kunskapsbaserad verksamhet Metod Personalen delades i grupper som varierade i storlek från tre till fem personer, representanter både från dag/nattpersonal. Vi använde oss av intervjuteknik med fastställda frågor, där gavs också utrymme för att framföra synpunkter. Synpunkterna har skrivits ner utan tolkning/värdering, och har grupperats för en tydlighet Resultat Resultatet är inte evidensbaserat utan är vår upplevelse utifrån intervjuerna. Resultatet utgår från de frågor som ställdes och de svar som personalen lämnade. Vi använde oss av en kravsorterare som innebär att svaren värderats mot antal svar, därefter grupperats in beroende på antalet och därefter delats in i olika färger. En modell som även används av Sveriges Kommun och Landsting, SKL använder sig av. Detta tydliggör resultatet vilket vi önskar underlätta för verksamheten att snabbt se vilka område som behöver en förbättringsåtgärd. Röd = uppfyller ej kraven, Gul = uppfyller delvis kraven, Grön = uppfyller helt kraven Resultatet som vi presenterar här är från samtliga enheter. Varje enhetschef får sitt eget resultat för sin enhet presenterat. Enligt vårt ledningssystem får avdelningschefen i uppdrag att analysera resultatet på sina respektive enheter. Resultat från samtliga enheter 1. Säkerställer ni skriftligen att den enskilde ges möjlighet att vara delaktig i hur insatser utförs? Resultat: = 2. Upplever du att den enskilde kan påverka tidpunkten för vård och omsorg? 3. Finns tydliga omvårdnadsplan/rehabplan där uppställda mål finns samt en beskrivning av hur arbetet bedrivs för att nå målen? Resultat: = 4. Finns det en mall som anger innehållet i introduktionen? 5. Finns det checklistor? 6. Finns särskild utsedd personal som håller i introduktionen? 7. Är chefen delaktig i introduktionen? Resultat: = 7

16 8. Har ni mentorskap vid nyanställning? 9. Följs introduktionen upp? Resultat: = 10. Har ni tillräcklig med tid för att introducera nya medarbetare? 11. Kan man säga att alla får en likvärdig introduktion? Resultat: = 12. Får ni tillräckligt med kompetens utveckling för att kunna utföra ert uppdrag? Resultat: = 13. Är det något ni saknar kunskap/kompetens? Hur vi bemöter hot och våld HLR Utbildning mot psykiatri och omsorgsvårdtagare Förhållningssätt mot anhöriga Beställa läkemedel Sårvård Förskrivning läkemedel Utbildning i anslutning till behovet när det uppstår ex pumpar Dokumentations utbildning 14. Hur väl känner ni till hälso- och sjukvårdsavtalet? 15. Upplever ni att endast stabila och okomplicerade fall delegeras? Resultat: = 16. Är det svårt att hålla sig uppdaterad gällande Värdegrund? 17. Saknas det kunskap? Resultat: = 18. Erbjuds ni årligen fortbildning i bemötande frågor? Resultat: = 19. Finns det en sjuksköterska/fysioterapeut, arbetsterapeut med fördjupad kunskap om demens att tillgå på alla demensavdelningar? Resultat: = 8

17 20. Finns det en sjuksköterska med fördjupad kompetens inom - Nutrition - Inkontinens Resultat: = - Smärtlindring - Stroke Resultat: = - Geriatrik - Sår - Diabetes Resultat: = 21. Palliativ vård upplever ni att det är svårt att hålla sig uppdaterad inom detta område? Resultat: = 22. Saknas det kunskap? Resultat: = 5. Sammanfattande bedömning Det ska finnas ett ledningssystem som tydliggör och synliggör verksamhetens kvalitet och dess resultat. Det är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter och skapar förutsättning för det systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbetet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska enligt SOFS 2011:9 tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SOL). Frågeställning: 1. Säkerställer ni skriftligen att den enskilde ges möjlighet att vara delaktig i hur insatser utförs? 2. Upplever du att den enskilde kan påverka tidpunkten för vård och omsorg? 3. Finns tydliga omvårdnadsplan/rehabplan där uppställda mål finns samt en beskrivning av hur arbetet bedrivs för att nå målen? Bedömning: Vi upplever att den enskilde görs delaktig men ingen tydlig dokumentation. Tydliga mål finns och arbetssätt beskrivs i dokumentationen. Förbättringsmöjligheter: Att hitta en metod att säkerställa dokumentationen att den enskilde varit delaktig. 9

18 Frågeställning: 4. Har ni tillräcklig med tid för att introducera nya medarbetare? 5. Finns det en mall som anger innehållet i introduktionen? 6. Finns det checklistor? 7. Finns särskild utsedd personal som håller i introduktionen? 8. Är chefen delaktig i introduktionen? 9. Har ni mentorskap vid nyanställning? 10. Följs introduktionen upp? 11. Kan man säga att alla får en likvärdig introduktion? Bedömning: Vi ser att det i stort sett är en likvärdig introduktion för legitimerad personal. Förbättrings förslag: Utveckla mentorskapet. Frågeställning: 12. Får ni tillräckligt med kompetens utveckling för att kunna utföra ert uppdrag? 13. Hur väl känner ni till hälso- och sjukvårdsavtalet? 14. Upplever ni att endast stabila och okomplicerade fall delegeras? Bedömning: Vi såg tydligt att personalen får tillräckligt med kompetens utveckling. När det gäller delegeringarna uttrycktes det att många delegerar ut uppgifter men känner en osäkerhet hur kvaliteten blir. Förbättrings förslag: Riskbedömning görs innan en komplicerad insats delegeras. Frågeställning: 15. Är det svårt att hålla sig uppdaterad gällande värdegrund? 16. Saknas det kunskap? Bedömning: Finns en god kunskap gällande värdegrund. Förbättrings förslag: Systematisera års planering. Frågeställning: 17. Erbjuds ni årligen fortbildning i bemötande frågor? Bedömning: Finns ingen tydlig fortbildning i bemötande frågor. Förbättrings förslag: Systematisera års planering. 10

19 Frågeställning: 18. Finns det en sjuksköterska/fysioterapeut, arbetsterapeut med fördjupad kunskap om demens att tillgå på alla demensavdelningar? Bedömning: Saknas legitimerad personal. Förbättrings förslag: Kompetensplan. Frågeställning: 19. Finns det en sjuksköterska med fördjupad kompetens inom - Nutrition - Inkontinens - Smärtlindring - Stroke - Geriatrik - Sår - Diabetes - Palliativ vård Bedömning: Vi ser att kompetens finns inom hälso- och sjukvårdsavdelningen. Förbättringsförslag: Använda befintlig kompetens och omfördela resurserna inom hälso- och sjukvårdsavdelning. 4. Synpunkter Saknar tiden att arbeta med vårdtagarna Handledning, reflektions tid Språksvårigheter Bemötande personal- personal och mellan personal och vårdtagare Svårt hinna med alla utbildningar Hemgångsteamet hur fungerar detta Ssk vill vara kvar i närheten av personalen Brister i introduktionen hos vårdpersonalen Introduktionen av nya ssk måste förbättras HLR Samverkan mellan chef och sjuksköterskor måste bli bättre Det finns inget samarbete med öppenpsyk Undermåligt samarbete med ssk, team vore bra Stöd/samling efter dödsfall behövs Vi har en utbildningsgrupp - vad behöver vi, Vem skall gå 11

20 7. Slutord En människas livsberättelse och unika livshistoria är grunden för hur den enskilde ska bemötas som människa i vårdandet. Tillsammans med andra människor skapar vi vår historia. När en människa av någon orsak, till exempel sjukdom, blir oförmögen att berätta om sina erfarenheter är det möjligt för någon annan att bevara personens livsberättelse. Personalen har ett ansvar att värna och respektera den enskildes förflutna. Både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen understryker detta: Verksamheten skall bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet (1 SoL) samt Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet (2 HSL) För att uppnå det ska vård- och äldre omsorgen enligt kvalitetskraven, självbestämmande och integritet värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande och delaktighet. Alla ska utifrån sina förutsättningar få möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro. Insatser ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet med detta menas bästa tillgängliga kunskap om utformning, innebörd och förväntat resultat. Patientlagen som kom är en intention att stärka den enskilde personen att tillsammans utveckla vården och omsorgen så att den blir säkrare likaså enligt patientsäkerhetslagen, ska vården kring den enskilde så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde och skall visas omtanke och respekt. Vård- och äldre omsorgens kvalitetskrav kunskapsbaserad verksamhet anger att personalen ska få till sig ny kunskap och fortbildning i den omfattning uppdraget kräver. I vårt material konstaterade vi att ny kunskap och fortbildning inte tillförs systematiskt. I sammanfattningen påtalar vi att introduktionen inte är enhetlig inom vård- och äldreomsorgen. Vi ser här att stora vinster kan göras genom att skapa en enhetlig introduktion som kan ge en byggsten till ett tydligare varumärke. Sverige har redan idag Europas äldsta befolkning och svenskarna blir allt äldre. De kommande femton åren är det främst antalet åringar som kommer att öka, men på talet blir det väsentlig ökning av antalet 80 år och äldre. Framtidens äldre kommer att som grupp vara mindre homogen än nuvarande dagens äldre, bland annat vad gäller yrkesbakgrund, ekonomisk situation och etnicitet. Invandringen till Sverige ökar vilket vi ser i nuläget, många fler äldre kommer att ha invandrar bakgrund. Denna utveckling kommer även att ställa nya krav på kulturkompetens och språkkunskaper. Samhället måste också kunna tillhandahålla nya typer av tjänster för att möta nya behov. Framtidens brukare/vårdtagare har också alltmer varierande förväntningar. Troligen vill de till exempel ha mer information om kvalitet och resultat samt tillgång till alternativa behandlingar och vårdformer och alternativa lösningar som exempel välfärdstjänster. 12

21 1

22 Rapport Verksamhetsgranskning, Särskilt boende, Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016 Alingsås Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1

23 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Sammanfattning Genomförande av kvalitetsgranskning Granskning/egenkontroll Metod Resultat Granskning/Intervjuer Metod Resultat Sammanfattande bedömning Synpunkter Slutord

24 1. Bakgrund Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och rutiner för uppföljning av kvalitet i verksamhet. För verksamheterna inom särskilt boende, hemsjukvård och hemtjänst har nämnden antagit kvalitetskrav som anger en lägsta nivå för den vård och omsorg som ges. Uppföljningen omfattar all verksamhet inom dessa områden. Kraven utgår från de områden som Socialstyrelsen har angett vara viktiga för att uppnå en god och säker vård. Kraven finns beskrivna under följande rubriker Säker vård och omsorg Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet 2. Sammanfattning Vår sammanfattande bedömning visar att de granskade områdena Självbestämmande och integritet och Kunskapsbaserad verksamhet är av god kvalitet. Rapporten som redovisas gäller kvalitetskrav för särskilt boende och frågeställningar som endast gällde de vårdtagare som är boende på ett särskilt boende. Vi frågade om de boende erbjuds individuella aktiviteter och om det erbjuds en mångfald av aktiviteter i boendet. Vi konstaterar utifrån genomförda samtal, att aktiviteter erbjuds utifrån om tid finns hos personalen. Alla grupperna som vi intervjuat var väldigt eniga om att Träffpunkten är en viktig funktion när det gäller att hålla i aktiviteter på våra boende och oftast finns det olika aktiviter att välja mellan. Vi uppmärksammade genom intervjuerna att alla boende inte har tillgång till en Träffpunkt i det särskilda boendet. Vår upplevelse är att personalen känner en stor trygghet i att använda sig av genomförandeplanerna. Genomförandeplaner är ett utmärkt redskap för att den enskilde ska få leva sitt liv på äldreboende eller i hemmet som de önskar och ska upprättas enligt SOFS 2006:5. Att personalen använder sig av redskap är ett sätt att säkerställa den enskildes delaktighet, inflytande och välbefinnande enligt socialtjänstlagen och patientlagen. Att personalen arbetar med genomförandeplanen kan leda till en ökad kvalitet och trygghet för den enskilde. Det blir även mer objektivt när det finns ett redskap att utgå ifrån samt att vi talar samma språk. Genom att fortsätta arbeta med utbildning och uppföljning kan medvetenheten och engagemanget öka hos personalen. I intervjuerna framkom det tydligt att personalen uppfattade sig ha den grundläggande kunskap som arbetet kräver men däremot kunde vi tydligt se att de efterfrågade en uppdatering inom många områden. Många av våra frågor handlade om introduktion av ny personal. Här framkom att introduktionen inte var enhetlig på förvaltningens olika enheter, även att uppföljningen av introduktionen saknades. Här kan troligen stora vinster skapas genom en enhetlig introduktion, att rätt kunskap förmedlas att informationen blir tydlig och att våra nyanställda 3

25 då kommer att känna en trygghet. Vi såg också att personalen uttryckte ett starkt önskemål om en ökad kunskap när det gäller psykisk ohälsa hos vårdtagarna. Man kan se en större utveckling i samhället av psykisk ohälsa inom alla åldersgrupper vilket troligen kommer att ställa förändrade krav och behov av ny kompetens hos vår personal inom området psykisk ohälsa. 3. Genomförande av kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningen är indelad i två delar: Granskning/egenkontroll, frågor från kvalitetskraven. Granskning/intervjuer, frågor från område självbestämmande och integritet, kunskapsbaserad verksamhet. Kvalitetsgranskningen omfattar samtliga särskilda boende. Det särskilda boendet är uppdelat på enheter där respektive chef ansvarar för kvaliteten, denna uppdelning har vi använt oss av när vi intervjuade personalen. Granskningen utgår från kvalitetskraven. säker vård och omsorg självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet effektivitet 3.1 Granskning/egenkontroll Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav om egenkontroll. Egenkontroll kan beskrivas som en intern granskning av den egna verksamheten så att den uppnår ställda kvalitetskrav och mål Metod Vi använde oss av ett webbaserat program Resultat Resultatet av chefernas egenkontroll/egenvärdering av följsamheten till gällande kvalitetskraven för särskilt boende. Resultatet redovisas utifrån de områden som kvalitetskraven är indelade i. 4

26 Säker vård och omsorg Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet 5

27 Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet 3.2 Granskning/intervjuer Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav på medarbetare att aktivt delta i verksamhetens kvalitetsarbete och att utveckla arbetssätt och rutiner. Intervjuerna innehöll frågor från två kvalitets område, självbestämmande och integritet, samt kunskapsbaserad verksamhet Metod Personalen delades i grupper som varierade i storlek från tre till fem personer med representanter från både dag/nattpersonal. Vi använde oss av intervjuteknik med fastställda frågor, där utrymme gavs för att framföra synpunkter. Synpunkterna har skrivits ner utan tolkning/värdering och har grupperats för en tydlighet Resultat Resultatet är inte evidensbaserat utan är vår upplevelse utifrån intervjuerna. Resultatet utgår från de frågor som ställdes och de svar som personalen lämnade. Vi använde oss av en kravsorterare som innebär att svaren värderats mot antal svar, därefter grupperats in beroende på antalet och därefter delats in i olika färger. En modell som även används av 6

28 Sveriges Kommun och Landsting, SKL. På så vis tydliggör resultatet vilket vi önskar för att underlätta för verksamheten att snabbt se vilka område som behöver en förbättringsåtgärd. Röd = uppfyller ej kraven, Gul = uppfyller delvis kraven, Grön = uppfyller helt kraven Presenterat resultatet är en sammanställning från samtliga enheter. Varje enhetschef får sitt eget resultat för sin enhet presenterat. Enligt vårt ledningssystem får avdelningschefen i uppdrag att analysera resultatet på sina respektive enheter. Resultat från samtliga enheter, särskilt boende 1. Erbjuds de boende individuella aktiviteter? 2. Erbjuds de boende en mångfald av aktiviteter i boendet? 3. Är de boende delaktiga i beslutet om vilka aktiviteter som ska förekomma i boendet? 4. Finns det en metod för detta? 5. Säkerställer ni att personen ges möjlighet att vara delaktig i hur och när insatser utförs? 6. Anpassar ni arbetssättet utifrån personens behov/förmågor, finns det som ett vedertaget arbetssätt? Resultat: = 7. Har ni tillräcklig tid för att introducera nya medarbetare? 8. Finns det något att följa som anger innehållet i introduktionen? 9. Finns det checklistor? Resultat: = 10. Finns det särskild utsedd personal som håller i introduktionen? Resultat: = 11. Har ni mentorskap vid nyanställning? 12. Följs introduktionen upp? Resultat: = 13. Kan man säga att alla får en likvärdig introduktion/ görs på samma sätt? 14. Är chefen delaktig i introduktionen? Resultat: = 15. Vilken kunskap/kompetens saknas för att ni skall känna er trygga i arbetet i olika situationer? Bemötande av utåtagerande vårdtagare, psykisk ohälsa HLR, Heimlich manöver Information inför nya uppdrag 7

29 Blodtrycksmätning, läkemedel och lyftteknik Anhörigstöd, hur möter vi deras behov Data kunskap Genomförandeplaner 16. Är det svårt att hålla sig uppdaterad inom dessa områden? - Värdegrund - Förhållningssätt och bedömningsförmåga - Åldrandets sjukdomar - Funktionsbevarande omsorg - Kroppsnära omsorg - Måltid, mat/näring Resultat: = 17. Saknas det kunskap? Resultat: = 18. Är det svårt att hålla sig uppdaterad inom dessa områden? Social omsorg Omsorg i livets slut? Resultat: = 19. Saknas det kunskap? Resultat: = 4. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning visar att de granskade områdena självbestämmande och integritet, kunskapsbaserad verksamhet är av god kvalitet. Det ska finnas ett ledningssystem som tydliggör och synliggör verksamhetens kvalitet och dess resultat. Det är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter och skapar förutsättning för det systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbetet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska enligt SOFS 2011:9 tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SOL). Frågeställning: 1. Erbjuds de boende individuella aktiviteter? 2. Erbjuds de boende en mångfald av aktiviteter i boendet? 8

30 3. Är de boende delaktiga i beslutet om vilka aktiviteter som ska förekomma i boendet? 4. Finns det en metod för detta? 5. Säkerställer ni att personen ges möjlighet att vara delaktig i hur och när insatser utförs? 6. Anpassar ni arbetssättet utifrån personens behov/förmågor, finns det som ett vedertaget arbetssätt? Bedömning: Vi ser att aktiviteter sker men i mån av tid. Träffpunkten erbjuder ett varierat utbud. Flera boenden saknar Träffpunkt. Förbättringsmöjligheter: Att säkerställa egen tid för den enskilde och att planerade aktiviteter utförs. Frågeställning: 7. Har ni tillräcklig tid för att introducera nya medarbetare? 8. Finns det något att följa som anger innehållet i introduktionen? 9. Finns det checklistor? 10. Kan man säga att alla får en likvärdig introduktion/ görs på samma sätt 11. Är chefen delaktig i introduktionen? 12. Finns det särskild utsedd personal som håller i introduktionen? 13. Har ni mentorskap vid nyanställning? 14. Följs introduktionen upp? Bedömning: Vi såg stora olikheter gällande introduktionen. Uppföljningen av hur den nya medarbetaren upplevde sin introduktion saknades. Förbättringsmöjligheter: Likvärdigt introduktionsprogram för vård och äldre omsorgsförvaltningen. Att tid ges till introduktionen med en tydlig ansvarsfördelning. Frågeställning? 15. Är det svårt att hålla sig uppdaterad inom dessa områden? 16. Saknas det kunskap? Värdegrund Förhållningssätt och bedömningsförmåga Åldrandets sjukdomar Funktionsbevarande omsorg Kroppsnära omsorg Måltid, mat/näring Social omsorg Omsorg i livets slut Bedömning: Vår uppfattning av personalen är att grund kunskapen finns. Däremot en genomgående brist på systematisk uppdatering inom de olika ämnesområdena Förbättringsmöjligheter: Systematisk uppdatering av kunskap, kartlägga kompetensbehovet 9

31 5. Synpunkter Aktiviteter Organisera mer aktiviteter Mer träffpunkter Att aktiviteterna är på annat ställe än avdelningen - byte av miljö Att vi inte har någon träffpunkt Att när Träffpunkten är inställd att detta meddelas och inte som nu då vi/vårdtagarna får upptäcka att dörren är låst Utbildning Onsdagsutbildning Digitalt rum där vi kan hämta kunskap, webutbildning och nyheter Informationsöverföring Att få information om vårdtagarna innan de flyttar in Vi vet inte vilka sjukdomar de boende har Sjuksköterska (SSK) Sjuksköterskan alltid bråttom ingen hänsyn tas till vårdtagarna och vårdpersonal Svårt få hit SSK helg, kväll och natt Oklart med delegation gällande Morfin Oklart när vi skall kalla på sjuksköterska när en vårdtagare är vid livets slut Rutiner Hur följs genomförandeplanerna upp? Förslag att alla hjälps åt ex på ett APT så att vi alla arbetar på lika sätt. Finns många styrande mål men saknar uppföljning och återkoppling. BPSD är bra Att checklista finns för varje vårdtagare som inte har god man så att vissa administrativa uppgifter ej glöms bort ex att betala räkningar och andra bankärenden. Bemanning/Personal frågor För lite vikarier, Vikarierna tar ej ansvar Mer personal för att hinna med aktiviteterna Hjälp med städ Personalbrist Saknas personal Mer personal nattetid Ta hand om vikarierna Time care svårhanterligt Egna listor med timanställda Samverkans möte mellan dag och natt personalen är på gång Lönerna behöver höjas. Att uppdragen inte räcker till alla vilket innebär att alla kan inte höja sin lön Ta bort 300 dagars regel Önskar inte Time Care med schemaläggning, många nöjda med sitt eget schema. Vid introduktion bra om personalen kommer vid kl :a dagen. Natten lätt med introduktionen. Att ny personal är införstådd med vilken vård som bedrivs på korttidsboende. Täta chefsbyten, påverkar lönesättning negativt 10

32 Rehab Vi önskar att sjukgymnast och arbetsterapeut kommer för träning Övrigt Vi har en synlig chef, engagerad för både personal och vårdtagare som även kan hugga i om det behövs. Hur tänker man bygga Brunnsgråden? Kommer det att finnas gemensamhets utrymme? När tar kommunen över igen. Wi Fi till alla boende nu fixar personalen med mobilerna. Att den lilla abonnemangsavgiften läggs till omvårdnads kostnaden- oftast är det mindre bra saker som inhandlas av anhöriga ex tvättlappar. Att flaggan hissas vid bortgång av boende att det blir en tyst minut vid måltiden när en vårdtagare just avlidit. 6. Slutord En människas livsberättelse och unika livshistoria är grunden för hur den enskilde ska bemötas som människa i vårdandet. Tillsammans med andra människor skapar vi vår historia. När en människa av någon orsak, till exempel sjukdom, blir oförmögen att berätta om sina erfarenheter är det möjligt för någon annan att bevara personens livsberättelse. Personalen har ett ansvar att värna och respektera den enskildes förflutna. Både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen understryker detta: Verksamheten skall bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet (1 SoL) samt Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet (2 HSL) För att uppnå det ska vård- och äldre omsorgen enligt kvalitetskraven, självbestämmande och integritet värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande och delaktighet. Alla ska utifrån sina förutsättningar få möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro. Insatser ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet med detta menas bästa tillgängliga kunskap om utformning, innebörd och förväntat resultat. Patientlagen som kom är en intention att stärka den enskilde personen att tillsammans utveckla vården och omsorgen så att den blir säkrare likaså enligt patientsäkerhetslagen, ska vården kring den enskilde så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde och skall visas omtanke och respekt. Vård- och äldre omsorgens kvalitetskrav kunskapsbaserad verksamhet anger att personalen ska få till sig ny kunskap och fortbildning i den omfattning uppdraget kräver. I vårt material konstaterade vi att ny kunskap och fortbildning inte tillförs systematiskt. I sammanfattningen påtalar vi att introduktionen inte är enhetlig inom vård- och äldreomsorgen. Vi ser här att stora vinster kan göras genom att skapa en enhetlig introduktion som kan ge en byggsten till ett tydligare varumärke. Sverige har redan idag Europas äldsta befolkning och svenskarna blir allt äldre. De kommande femton åren är det främst antalet åringar som kommer att öka, men på talet blir det en väsentlig ökning av antalet 80 år och äldre. Framtidens äldre kommer att som grupp vara mindre homogen än nuvarande dagens äldre, bland annat vad gäller 11

33 yrkesbakgrund, ekonomisk situation och etnicitet. Invandringen till Sverige ökar vilket vi ser i nuläget, många fler äldre kommer att ha invandrar bakgrund. Denna utveckling kommer även att ställa nya krav på kulturkompetens och språkkunskaper. Samhället måste också kunna tillhandahålla nya typer av tjänster för att möta nya behov. Framtidens brukare/vårdtagare har också alltmer varierande förväntningar. Troligen vill de till exempel ha mer information om kvalitet och resultat samt tillgång till alternativa behandlingar och vårdformer och alternativa lösningar som exempel välfärdstjänster. 12

34 1

35 Rapport Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016 Alingsås Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1

36 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Sammanfattning Genomförande av kvalitetsuppföljning Granskning/egenkontroll Metod Resultat Granskning/Intervjuer Metod Resultat Sammanfattande bedömning Synpunkter Slutord

37 1. Bakgrund Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och rutiner för uppföljning av kvalitet i verksamhet. För verksamheterna inom särskilt boende, hemsjukvård och hemtjänst har nämnden antagit kvalitetskrav som anger en lägsta nivå för den vård och omsorg som ges. Granskningen omfattar all verksamhet inom dessa områden. Kraven utgår från de områden som Socialstyrelsen har angett vara viktiga för att uppnå en god och säker vård. Kraven finns beskrivna under följande rubriker Säker vård och omsorg Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet 2. Sammanfattning Vår sammanfattande bedömning visar att de granskade områdena Självbestämmande och integritet och Kunskapsbaserad verksamhet är av god kvalitet inom vår förvaltning. Vi upplevde hos personalen att de kände en stor trygghet i att använda sig av genomförandeplanerna. Genomförandeplaner är ett utmärkt redskap för att den enskilde ska få leva sitt liv i hemmet som de önskar och ska upprättas enligt SOFS 2006:5. Att personalen använder sig av redskap är ett sätt att säkerställa den enskildes delaktighet, inflytande och välbefinnande enligt socialtjänstlagen och patientlagen. Att personalen arbetar med genomförandeplanen kan leda till en ökad kvalitet och trygghet för den enskilde. Det blir även mer objektivt när det finns ett redskap att utgå ifrån samt att vi talar samma språk. Genom att fortsätta arbeta med utbildning och uppföljning kan medvetenheten och engagemanget öka hos personalen. I intervjuerna framkom det tydligt att personalen uppfattade sig ha en grundläggande kunskap som arbetet kräver men däremot kunde vi tydligt se att de efterfrågade en uppdatering inom många områden. Många av våra frågor handlade om introduktion av ny personal. Här framkom att introduktionen inte var enhetlig på förvaltningens olika enheter, även att uppföljningen av introduktionen saknades. Här kan troligen stora vinster skapas genom en enhetlig introduktion, att rätt kunskap förmedlas att informationen blir tydlig och att våra nyanställda då kommer att känna en trygghet. Vi såg också att personalen uttryckte ett starkt önskemål om en ökad kunskap när det gäller psykisk ohälsa hos vårdtagarna. Man kan se en större utveckling i samhället av psykisk ohälsa inom alla åldersgrupper vilket troligen kommer att ställa förändrade krav och behov av ny kompetens hos vår personal inom området psykisk ohälsa. 3

38 3. Genomförande av kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningen är indelad i två delar: Granskning/egenkontroll, frågor från samtliga kvalitetskrav Granskning/intervjuer, frågor från område säker vård och omsorg Kvalitetsgranskning omfattar samtlig hemtjänst. Hemtjänsten är uppdelat på enheter där respektive chef är ansvarig för kvaliteten, denna uppdelning har vi använt oss av när vi intervjuade personalen. Uppföljningen utgår från de områden som kvalitetskraven är uppdelad i säker vård och omsorg självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet effektivitet 3.1 Granskning/egenkontroll Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav om egenkontroll. Egenkontroll kan beskrivas som en intern granskning av den egna verksamheten så att den uppnår ställda kvalitetskrav och mål Metod Vi använde oss av ett webbaserat program Resultat Resultatet av chefernas egenkontroll/egenvärdering av följsamheten till gällande kvalitetskraven för särskilt boende. Resultatet redovisas utifrån de områden som kvalitetskraven är indelade i. Säker vård och omsorg 4

39 Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet 5

40 Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet 6

41 3.2 Granskning/intervjuer Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav på att medarbetare aktivt deltar i verksamhetens kvalitetsarbete och att utveckla arbetssätt och rutiner. Intervjuerna innehöll frågor från kvalitetsområde, Självbestämmande och integritet Kunskapsbaserad verksamhet Metod Personalen delades i grupper som varierade i storlek från tre till fem personer, representanter från både dag/nattpersonal. Vi använde oss av intervjuteknik med fastställda frågor, där gavs också utrymme för att framföra synpunkter. Synpunkterna har skrivits ner utan tolkning/värdering, och har grupperats för en tydlighet Resultat Resultatet är inte evidensbaserat utan är vår upplevelse utifrån intervjuerna. Resultatet utgår från de frågor som ställdes och de svar som personalen lämnade. Vi använde oss av en kravsorterare som innebär att svaren värderats mot antal svar, därefter grupperats in beroende på antalet och därefter delats in i olika färger. Dessa färger är något som Sveriges Kommun och Landsting, SKL använder sig av. Detta tydliggör resultatet vilket vi önskar underlätta för verksamheten att snabbt se vilka område som behöver en förbättringsåtgärd. Röd = uppfyller ej kraven, Gul = uppfyller delvis kraven, Grön = uppfyller helt kraven Resultatet som vi presenterar här är från samtliga enheter. Varje enhetschef får sitt eget resultat för sin enhet presenterat. Enligt vårt ledningssystem får avdelningschefen i uppdrag att analysera resultatet på sina respektive enheter. Resultat från samtliga enheter 1. Säkerställer ni att personen ges möjlighet att vara delaktig i hur och när insatser utförs? 2. Anpassar ni arbetsätt utifrån personens behov/förmågor, finns det som ett vedertaget arbetssätt? Resultat: = 3. Har ni tillräcklig tid för att introducera nya medarbetare? 4. Finns det något att följa som anger innehållet i introduktionen? 5. Finns det checklistor? 6. Kan man säga att alla får likvärdig introduktion? 7. Är chefen delaktig i introduktionen? Resultat: = 8. Finns det särskild utsedd personal som håller i introduktionen? 9. Följs introduktionen upp? Resultat:= 7

42 10. Har ni mentorskap vid nyanställning? Resultat: = 11. Vilken kunskap/kompetens saknas för att ni ska kunna känna er trygga och säkra i arbetet i olika situationer? Psykiska sjukdomar, missbruks frågor Förhållningssätt till anhöriga Magna Cura utbildning Lyftteknik Diabetes och läkemedel Matlagning till nyanställda 12. Är det svårt att hålla sig uppdaterad inom dessa olika områden? - Värdegrund - Förhållningsätt och bedömningsförmåga - Åldrandets sjukdomar - Funktionsbevarande omsorg - Social omsorg - Kroppsnära omsorg - Måltid, mat och näring - Omsorg i livets slut Resultat: = 13. Saknas det kunskap dessa områden? Resultat: = 4. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning visar att de granskade områdena Självbestämmande och integritet, Kunskapsbaserad verksamhet är av god kvalitet. Det ska finnas ett ledningssystem som tydliggör och synliggör verksamhetens kvalitet och dess resultat. Det är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter, och skapar förutsättning för det systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbetet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska enligt SOFS 2011:9 tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SOL). Vi presenterar en sammanfattande bedömning utifrån frågeställning med förbättringsmöjlighet. 8

43 Frågeställning: 1. Säkerställer ni att personen ges möjlighet att vara delaktig i hur och när insatser utförs? 2. Anpassar ni arbetsätt utifrån personens behov/förmågor, finns det som ett vedertaget arbetssätt? Bedömning: Här ser vi att delaktigheten säkerställs genom samtalsguiden samt via genomförandeplanen. Dessa två metoder används som redskap i kommunikationen med den enskilde att säkerställa delaktigheten. Förbättringsmöjligheter: Att öka kunskap i samtalsmetodik. Implementera samtalsguiden. Frågeställning: 3. Har ni tillräcklig tid för att introducera nya medarbetare? 4. Finns det något att följa som anger innehållet i introduktionen? 5. Finns det checklistor? 6. Kan man säga att alla får likvärdig introduktion? 7. Är chefen delaktig i introduktionen? 8. Finns det särskild utsedd personal som håller i introduktionen? 9. Följs introduktionen upp? 10. Har ni mentorskap vid nyanställning? Bedömning: Vi såg stora olikheter gällande introduktionen. I många fall saknades uppföljningen av hur den nya medarbetaren upplevde sin introduktion. Förbättringsmöjligheter: Likvärdigt introduktionsprogram för vård- och äldre omsorgsförvaltningen. Att tid ges till introduktionen med en tydlig ansvarsfördelning. Frågeställning: 11. Är det svårt att hålla sig uppdaterad inom dessa olika områden? 12. Saknas det kunskap? - Värdegrund - Förhållningsätt och bedömningsförmåga - Åldrandets sjukdomar - Funktionsbevarande omsorg - Social omsorg - Kroppsnära omsorg - Måltid, mat och näring - Omsorg i livets slut Bedömning: Vår uppfattning av personalen är att grundkunskapen finns. Däremot en genomgående brist på systematisk uppdatering inom de olika ämnesområdena Förbättringsmöjligheter: Systematisk uppdatering av kunskap. Att kartlägga kompetensbehovet 9

44 5. Synpunkter Sjuksköterska (ssk) Att sjuksköterskan kommer in till oss varje morgon innan vi åker ut. Flytta ej ut ssk gruppen, styrka att träffa ssk varje morgon. Svårt att få tag i sjuksköterskorna Kladdiga och uteblivna signeringslistor Inga stora medicinburkar svårt att räkna 100 tabletter Bemanning/ Personal Arbetsskor Vi vill ha kvar våra vikarier Tag bort 300 dagars regel Starta validerings utbildning Finns inga vikarier Tar mycket energi i arbetsgrupperna att hela tiden lära upp nya vikarier Kan inte ta semester på en helg, finns inga vikarier Dåliga arbetstider med varannan helg Rehab Regelbunden lyfttekniks utbildning Hjälpmedels information Övrigt Onsdagsutbildningarna var bra För lite tid för tvätt Mer kunskap om Magna Cura För lite tid att laga mat Kommunen behöver göra sig mer attraktiv Kring tiden för liten Att när Träffpunkten har stängt ges ingen information till vårdtagarna utan får upptäcka detta själva Önskan om att få läsa på portalen. Har man råd att bedriva en god vård Nyckelhanteringen många nycklar på olika ställen 10

45 6. Slutord En människas livsberättelse och unika livshistoria är grunden för hur den enskilde ska bemötas som människa i vårdandet. Tillsammans med andra människor skapar vi vår historia. När en människa av någon orsak, till exempel sjukdom, blir oförmögen att berätta om sina erfarenheter är det möjligt för någon annan att bevara personens livsberättelse. Personalen har ett ansvar att värna och respektera den enskildes förflutna. Både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen understryker detta: Verksamheten skall bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet (1 SoL) samt Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet (2 HSL) För att uppnå det ska vård- och äldre omsorgen enligt kvalitetskraven, självbestämmande och integritet värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande och delaktighet. Alla ska utifrån sina förutsättningar få möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro. Insatser ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet med detta menas bästa tillgängliga kunskap om utformning, innebörd och förväntat resultat. Patientlagen som kom är en intention att stärka den enskilde personen att tillsammans utveckla vården och omsorgen så att den blir säkrare likaså enligt patientsäkerhetslagen, ska vården kring den enskilde så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde och skall visas omtanke och respekt. Vård- och äldre omsorgens kvalitetskrav kunskapsbaserad verksamhet anger att personalen ska få till sig ny kunskap och fortbildning i den omfattning uppdraget kräver. I vårt material konstaterade vi att ny kunskap och fortbildning inte tillförs systematiskt. I sammanfattningen påtalar vi att introduktionen inte är enhetlig inom vård- och äldreomsorgen. Vi ser här att stora vinster kan göras genom att skapa en enhetlig introduktion som kan ge en byggsten till ett tydligare varumärke. Sverige har redan idag Europas äldsta befolkning och svenskarna blir allt äldre. De kommande femton åren är det främst antalet åringar som kommer att öka, men på talet blir det väsentlig ökning av antalet 80 år och äldre. Framtidens äldre kommer att som grupp vara mindre homogen än nuvarande dagens äldre, bland annat vad gäller yrkesbakgrund, ekonomisk situation och etnicitet. Invandringen till Sverige ökar vilket vi ser i nuläget, många fler äldre kommer att ha invandrar bakgrund. Denna utveckling kommer även att ställa nya krav på kulturkompetens och språkkunskaper. Samhället måste också kunna tillhandahålla nya typer av tjänster för att möta nya behov. Framtidens brukare/vårdtagare har också alltmer varierande förväntningar. Troligen vill de till exempel ha mer information om kvalitet och resultat samt tillgång till alternativa behandlingar och vårdformer och alternativa lösningar som exempel välfärdstjänster.. 11

46 1

47 Ärende 3 Lokalförsörjningsplan

48

49 Lokalförsörjningsplan Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Dokumentet gäller för, personalkategori: Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Diarienummer: Dokumentansvarig, befattning och namn: Kerstin Frisk, utvecklingsledare Senast uppdaterat: Uppdateras nästa gång: