En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

Transkript

1 Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner. I skolan har han koncentrationssvårigheter, han får utbrott när han inte klarar av det som förväntas av honom och de andra barnen hetsar honom till utbrott. Han springer iväg och gömmer sig. Vid 12 års ålder tar man på skolans initiativ kontakt med Bup. En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Det är mycket konflikter i familjen, föräldrarna har olika sätt att möta Kalle och ser olika på hur pass funktionshindrad han egentligen är. Pappa anser att han kan bara han tar sig i kragen. Personal på Bup rekommenderade föräldrarna att söka avlastning på socialtjänsten på grund av den ansträngda familjesituationen. Man ansöker om stödfamilj enligt LSS men får avslag på grund av att Kalle inte omfattas av personkretsen enligt LSS. Familjen beviljas slutligen stödfamilj enl SOL men Kalle vägrar och kontakten med socialtjänsten rinner ut i sanden. Kalle är våldsam i skolan och man byter skola för att försöka komma till rätta med problemen. Modern kämpar för att Kalle ska få assistent i skolan men rektorn hänvisar till att det inte finns resurser för detta. Slutligen hamnar Kalle i en liten grupp med killar med liknande problem. Det är stökigt i gruppen och Kalle får inte mycket gjort och betygen blir därefter. Skolan remitterar åter till Bup eftersom man anser att Kalle är i behov av en samtalskontakt på grund av sina utbrott. Kalle kommer dit en gång men uteblir sedan. Föräldrarna har inte förmåga att motivera honom att gå till Bup och kontakten rinner ut i sanden. Man försöker också motivera till medicinering men Kalle vill inte, han litar inte på mediciner och tycker att den nya läkaren är skum. I hemmet blir Kalle mer och mer styrande, han får utbrott om det inte blir som han har tänkt sig eller om han blir störd. Han ägnar mer och mer tid åt sin dator efter att ha bränt de få kamratrelationer och fritidsaktiviteter han haft. Kalle struntar i sin hygien och modern trycker inte på av rädsla för utbrott. 1

2 Brodern söker sig mer och mer bort från hemmet och sover över hos kompisar för att få lugn och ro. Föräldrarna har mycket kontroverser på grund av Kalle och separerar slutligen. Under en period på högstadiet söker sig Kalle ut i samhället men det uppstår missförstånd då Kalle inte förstår de sociala koderna och det blir bråk. Kalle blir mer och mer innesluten, han sitter vid sin dator och vill inte bli störd. Kalle blir inte behörig till gymnasiet och kommer till Individuella programmet. Efter hand blir frånvaron större och större. Kalle klarar inte att ta eget ansvar, han är inte mottaglig för de motivationsförsök som hans mentor gör och sitter mer och mer på sitt rum. Kalle mår dåligt, har lite förföljelsetankar och vill bli lämnad ifred. Han är uppgiven och tycker inte att det finns någon anledning att leva. Kalle fortsätter att styra sin mamma och hon anpassar sig efter honom för husfridens skull. Kalle blir mer och mer isolerad och uppför sig märkligt, modern är rädd och försöker ibland förmå honom att söka hjälp. Kalle har nu fyllt 18 år och är överårig för Bup, han vill absolut inte gå till Vuxenpsyk. Han anser i vilket fall som helst att han inte behöver hjälp. När modern vid ett tillfälle vägrar köpa ett nytt tv-spel till Kalle hotar han henne med kniv, en granne kallar på polis och Kalle skjutsas till vuxenpsyk. 2

3 När Kalle kommer till PIVA är han mycket uppskruvad och försöker ta sig ut från mottagningen. Sjuksköterska dokumenterar tid för ankomst. Läkare undersöker patienten och vårdintyg utfärdas. Kvarhållningsbeslut fattas. Kalle övertalas att följa med in på avdelningen. Lugnar sig mer och mer och sover gott hela natten. Nästa morgon: Ny medicinsk/psykiatrisk bedömning (inom 24 timmar efter det att patienten kom till enheten), där vårdintyget prövas d v s läkaren bedömer om kriterierna för vård enligt LPT är uppfyllda. Kriterier: o Allvarlig psykisk störning o Motsätter sig vård o Oundgängligt behov av sluten psykiatrisk vård utifrån sin psykiska ohälsa där och som inte kan tillgodoses på något annat sätt. Kalle har en allvarlig psykisk störning, impulsgenombrott av psykoskaraktär som har avklingat över natten. Vid samtalet med läkaren säger Kalle att han är positiv till vård. Läkaren ordinerar Concerta i syfte att se om Kalle får en positiv effekt på denna medicinering. Kalle kvarstannar på avdelningen. På eftermiddagen: Nytt samtal med läkare. Kalle har haft god effekt av medicinen, är samlad och kan prata om sina svårigheter. Kontakt med och informationsöverföring till VPM angående uppföljning av Kalles medicinering och vårdplanering. På kvällen Mamman kommer och hälsar på och är glad över att Kalle har accepterat medicinering och ser den förändring som snabbt skett. Kalle vill skriva ut sig och följa med hem. Jourhavande läkare gör en bedömning, förskriver recept och skriver ut Kalle. Sjuksköterska meddelar VPM att Kalle är utskriven och skall följas upp under morgondagen. Kalle påbörjar sin kontakt på VPM dagen efter utskrivning i form av ett besök hos sjuksköterska. VPM: Vårdplanering Behandling Psykoedukativa insatser Kontakt med socialtjänsten angående vardagslivet; skola, arbete, sysselsättning. 3

4 Kalle har nu med hjälp av kommunens socialtjänst fått en egen lägenhet. Han har stöd från socialtjänsten i form av boendestöd enligt socialtjänstlagen, 3 gånger i veckan. Boendestödet stödjer Kalle i vardagen och det fungerar bra under en tid. Kalle får hjälp att hitta strukturer i vardagen som gör att det inte blir lika stökigt och oroligt. Kalle har kontakter med arbetsförmedlingen och fått ta del av flera olika arbetsmarkandsåtgärder och sysselsättningsprojekt. Oftast har de inte gått så bra. Kalle har känt sig missuppfattad på arbetsplatserna och det har för det mesta resulterat i att han har gått hem. Kalle besöker ibland den lokala träffpunkten och tar del av de olika aktiviteterna eller bara umgås med andra. Kalle har svårt med de sociala koderna och svårt att förstå vad som förväntas av honom eller förstå andras beteende. Det gör att det ibland är motigt att går till träffpunkten. Kalle har tappat nästan all kontakt med de få vänner som han tidigare haft. Hans mamma som alltid funnits vid hans sida börjar bli trött och orkeslös. Kalle börjar nu isolera sig allt mer. Han stänger inne sig i sin lägenhet och vill inte öppna för boendestödet. Han har för länge sedan slutat gå till träffpunkten trots att de gjort flera försök till att få honom att komma. Kalle blir fast i sina spel och dygnet flyter samman. Kalle får svårt att sköta sitt hem och sig själv. Kalle kommer in i ett lätt missbruk och hoppar allt oftare över sina besök på VPM. Mamma försöker nå Kalle men han blir allt mer aggressiv och slår sönder möblerna i sin lägenhet. Boendestödjarna ser att läget blir allt mer akut och att situationen känns ohållbar En dag när mamma åter igen försöker få kontakt med Kalle blir han mycket aggressiv och börjar slå på mamma. Grannarna i hyreshuset där Kalle bor uppmärksammar bråket och ringer polisen. Kalle blir omhändertagen av polisen och vårdintyg skrivs av distriktsläkare. 4

5 Kalle transporteras av polis till PIVA. Kalle är våldsam och tas in på avdelningen. Kvarhållningsbeslut fattas. Medicineras akut för att få honom att lugna sig. Vid ett par tillfällen agerar Kalle ut våldsamt och läggs kortvarigt i bälte. Han hålls avskild från övriga patienter vid ett tillfälle 1. I nära anslutning till detta prövas vårdintyget och läkaren anser att kriterierna för tvångsvård är uppfyllda. Kalle vårdas nu enligt LPT. Kalle får information om att han kan överklaga beslutet och begära att vården ska upphöra, vilket han vill göra. Tillsammans med ett sådant överklagande ska läkaren yttra sig och överklagandet och detta yttrande skickas till förvaltningsdomstolen. En muntlig förhandling ska sedan ske inom 8 dagar. Om förvaltningsrätten godkänner Kalles överklagande upphör vården enligt LPT omedelbart. Avslår rätten överklagandet och godkänner läkarens yttrande och ansökan om vård kan Kalle nu vårdas enligt LPT i 4 veckor, men prövning (om kriterierna håller) ska göras kontinuerligt och utifrån syftet med tvångsvården (att få Kalle att vilja ha den vård han anses behöva). Om läkaren sedan anser att de fyra veckorna inte räcker kan han/hon ansöka om förlängning, även detta kan Kalle överklaga. Vid genomgång av journalen framkommer att Kalle inte har skött sin medicinering och det har hänt, rätt ofta, att han inte har kommit till VPM som avtalat. Kontakt tas med kontaktperson och ansvarig läkare på VPM och vårdplaneringsmöte avtalas, även socialtjänsten kontaktas. Kalle sätts på nytt in på Concerta (som han har slutat att ta). Kalle får besök av mamman, kontakten är spänd, mamman är uppenbarligen rädd för sin son. Vid kontakten med socialtjänsten tas frågan om Kalles boende upp. Kalle blir bättre och bättre och symtomen avklingar, efter en vecka avskrivs LPT. Kalle kvarstannar på avdelningen ytterligare en vecka enligt HSL. Kalle kommer överens med kontaktpersonen på VPM om att komma till henne dagen efter utskrivning. Under vårdtiden skriver läkaren ett intyg att Kalle är i behov av en god man. Kalle behöver ha någon som hjälper honom med såväl ekonomiska göromål som att sörja för person, hjälp med myndighetskontakter osv. Mamma har tidigare varit den här personen men kontakten dem emellan är i dagsläget så spänd att det inte är aktuellt. En ansökan om god man görs till tingsrätten och en god man utses. VPM - Vuxenpsykiatrisk mottagning Vårdplanering Behandling Psykoedukativa insatser 1 Enligt 6a 5

6 I den samordnade vårdplaneringen finns kommunens psykiatrihandläggare med. Kalle får nu utökat stöd från boendestödsteamet. Boendestödjarna är oroliga för Kalle. De upplever att boendestödet är en otillräcklig insats då Kalle nu behöver stöd så gott som varje dag och att han borde bo i en gruppbostad. Kalle har svårigheter att klara sin vardag utifrån flera aspekter och god man gör en ansökan om LSS insatser. I LSS ansökan bifogas de läkarintyg som Kalle har. Kalle får avslag på sin LSS ansökan då han inte bedöms tillhöra någon av lagens personkretsar. Det finns inget i läkarintygen som styrker att Kalle tillhör de diagnosstyrda personkretsarna 1 och 2. Hans funktionshinder anses heller inte vara tillräckligt omfattande och ger inte, enligt handläggarens bedömning, så betydande svårigheter i vardagen för att kunna tillhöra personkrets 3. God man väljer att inte överklaga beslutet men tycker fortfarande inte att boendestöd är tillräckligt för Kalle. God man tar kontakt med Kalles läkare och undrar om Kalle egentligen är tillräckligt utredd. Boendestödjarna tror att Kalles problematik bottnar sig i något annat än de som framgår i läkarintygen från Kalles ungdom. Motvilligt går Kalle med på att genomgå en ny utredning. Utredningen visar att Kalle har aspergers syndrom. Kalle blev väldigt uppgiven när han fick sin diagnos och hade svårt att acceptera den. Behandlingskontakten på VPM fortgår. Återigen görs en ansökan om LSS insatser. Kalle bedöms nu tillhöra personkrets 1 enligt LSS. Boendestödet fungerar nu bättre, boendestödjarna och Kalle har fått hjälp att hitta metoder för att strukturera boendestödet b la genom olika kognitiva hjälpmedel. Någon annan boendeform är inte längre aktuellt och inte heller något som Kalle vill. Livet fungerar nu för Kalle. Efter ett år remitteras Kalle till primärvården för underhållsbehandling och kontakten med psykiatrin avslutas. 6