Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad?

Transkript

1 SOCIALPSYKIATRISKT KUNSKAPSCENTRUM I VÄSTERBOTTEN Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad? Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa- helhetssyn för god och jämlik vård 9-10 oktober2014 Münchenbryggeriet Karl-Anton Forsberg, leg ssk, Med.dr

2 Psykiatrireformen tal Avinstitutionalisering av mentalsjukhus - sektorisering Psykiatrireformen (1995) syftade till att förbättra livssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning Sjukvårdens ansvar: utredning, behandling och vård. Kommunalt ansvar: Boende, sysselsättning och daglig samvaro Betalningsansvar: medicinskt färdigbehandlad

3 Psykiatrin Tidiga insatser Mottagning för utredning, behandling Team med psykiatrer, kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, skötare Mobila öppenvårdsinsatser Behandlingar: läkemedel, samtal, psykoterapier, familje/nätverksarbete ECT i öppenvård Kontaktpersonssystem

4 Slutenvård Färre slutenvårdsplatser, kortare vårdtider HSL (frivillig vård), LPT (tvångsvård) LRV (rättspsykiatrisk tvångsvård) Sjuksköterskor, skötare PAL, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter Utredning, vård och behandling Läkemedel, samtal, familje/nätverksarbete andra terapiformer Kontaktpersonssystem

5 Primärvården/ hälsocentralen Grundregel: Kommuninnevånare skall få hjälp med sin psykiska och fysiska hälsa från primärvården. Neuroleptikauppföljning, hälsosamtal Undantag: remittering till specialist När uppföljning av läkemedel och följsamhet till behandlingen kräver psykiatrikontakt (läkemedelsdelning depåinj neuroleptikauppföljning, litiumbehandling)

6 Kommunens socialtjänst Äldreomsorg eller vissa fall Handikappomsorg eller motsvarande Stöd enligt SOL (socialtjänstlagen) ekonomiskt stöd, Stöd i ordinärt boende, Bostad med service (särskilt boende) Hjälp av hemtjänst / mobilt team städning, matinköp eller andra personlig behov

7 Handikappomsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning LSS (1993:387) lagen om stöd och service för vissa personer med funktinshinder. Tre personkretsar 1. personer med utvecklingstörning, autism eller autismliknade tillstånd. 2. Personer med stora begåvningsmässiga funktionstillstånd. 3 Personer med andra fysisk eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på åldrande

8 LSS rådgivning och annat personligt stöd (Landstingsdrivet) personlig assistans (för personer med mera omfattande behov) Ledsagarservice (få hjälp till olika aktiviteter, läkarbesök etc) Kontaktperson (stöd vid fritidaktiviteter, myndighetskontakter) avlösarservice i hemmet (för anhöriga) korttidsvistelse utanför hemmet (oftast för barn) korttidstillsyn för ungdomar över tolv år bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (vanligt för personer med psykisk funktionsnedsättningar) daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder

9 LSS LSS är en rättighetslag; insatserna beviljas av Beslutsenhetens biståndshandläggare, går att överklaga Insatserna är kostnadsfria

10 Bostad med särskild service Boendestöd; egna lägenheter trapphusmodell, satelitmodell, personallägenhet bemanning dagtid, ibland även natt Särskilt boende: gruppbostad, eget rum i större fastighet, gemensamma utrymmen, dygnet runt bemanning. Stöd i ordinärt boende (mobila stödteam eller hemtjänst) Boendehandledare (skötare, undersköterska, socionom etc) kontaktman, stöder i det egna boendet (tvätt städ inköp) Genomförandeplan med ett rehabiliteringsfokus

11 Kommunala hälso- och sjukvårdsteam Kommunalt ansvar att erbjuda personer med beviljad LSS-insats; särskilt boende hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå som komplement/alternativ till ordinarie primärvård Resurser: sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut.

12 Case Manager Mål: garantera kontinuitet i vården och främja klientens självständighet 1. Uppsökande verksamhet 2. Heltäckande individuell bedömning och planering 3. Servicekoordination 4. Direkt vård och serviceförmedling 5. Stöd ledning och utveckling 6. Bemötande av speciella behov

13 Personligt ombud För personer med psykisk funktionsnedsättning eller långvarig psykisk ohälsa PO ger stöd och samordning av insatser kring klienten Ej myndighet- fristående, inga journaler (stiftelser, privat, kommunalt) På uppdrag av klienten- begränsad tid Kostnadsfri

14 Personligt ombud Samordning av huvudmännens insatser (nätverksträff) Vara ett stöd vid myndighetskontakter (försäkringskassa, skattemyndighet etc) Överklagan av beslut Vara behjälplig för att klienten får rätt vård och stöd utifrån behov och laglig rätt.

15 Genomförandeplan Arbetsverktyg inom socialtjänsten Upprättas med brukare Rehabiliteringsfokus Målsättning, mätbara mål Aktiviteter, Utvärdering.

16 SIP SIP Samordnad Individuell Plan för personer funktionshinder med omfattande vård och stödbehov. (HSL 3f, SoL 2 kap 2 ) Plan som upprättas med och av klientens definierade nätverk av profession och närstående. Samtycke Delat beslutsfattande Ansvarsfördelning Ansvar för planen

17 FaR Fysisk Aktivitet på Recept (FYSS) Allt starkare evidens på att fysisk aktivitet har positiv inverkan vissa psykiska åkommor (medelsvår depression) Personer med psykisk funktionsnedsättning är i risk för fysisk ohälsa. FYSS är en kunskapsbank Förskrivare av Fysisk aktivitet på Recept Landstingen har olika organisation för FaR

18 Andra resurser God man eller förvaltare Kamratstöd (Peer support)

19 Sammanfattning Psykiatrireformen innebar för personer med psykisk funktionsnedsättning ett viktigt steg till självbestämmande och till att bli en fullvärdig samhällsmedborgare, men också en uppbyggnad av ett komplicerat vård och stöd system Olika sätt att säkerställa tillgången av rätt insats har utvecklats: Case manager, Personligt Ombud, SIP