Regelverk/lagstiftning och organisation

Transkript

1 Regelverk/lagstiftning och organisation minnesanteckningar Föreläsare: Gunilla Köhler, Marie Strömberg & Anders Gustavsson! Inledning Denna föreläsning handlar inte om juridiska frågor utan om lagar om patientsäkerhet och rättssäkerhet. Lagstiftningen, i SoL, tolkas och det görs en individuell prövning i varje enskilt fall, där rätten sedan kan gå in och överpröva detta. Det gäller att hitta samarbetsmodeller ute i verksamheterna, att hitta modeller för att förstå varandra, och på så vis samverka med varandra. Vi vill skapa en förståelse för varandras världar och vilka möjligheter och begränsningar som respektive lagstiftning ger oss. Det finns landstingsjurist och kommunjurister till stöd för de som sköter myndighetsutövningen. Domar från Förvaltningsrätten och Kammarrätten ger också en vägledning om rådande syn på lagstiftningen utifrån att samhället och tolkningarna hela tiden ändras. Socialtjänstlagen gammal tid Lagen om nykterhetsvård Lagen om socialhjälp Lagen om barnavård Förr i tiden jobbade man utifrån lagen om nykterhetsvård, socialhjälp och barnavård. Samhället tog hand om alla på det sätt man bedömde var bäst utifrån att beslutsfattarna var de som visste bäst. Man vårdade och hjälpte den enskilde medborgaren som inte hade något inflytande över hur den skulle få leva sitt liv. Socialtjänstlagen SoL i dag Idag ger samhället en tjänst till medborgarna. Barnavård och missbrukare, kommunerna kan gå in med tvångsvård vid fara för hälsa och utveckling. Man ser idag svårigheterna/symptomen hos den enskilde i förhållande till den sociala miljön man lever i. Idag pratas det om tilltron till den egna förmågan, den enskildes bild om hur man vill leva sitt liv, att vara delaktig i sitt eget liv. Socialtjänsten ska ge service till den enskilda så att han får möjlighet att leva det liv han vill. Man ser till individen och inte problemet för att hitta en samordnad lösning, att hjälpa till med helheten. Man ser t ex familjen som en helhet med flera faktorers om påverkar. Det kan vara missbruk, psykisk sjukdom, föräldraskap som haltar. Man försöker hitta en samordnad lösning.

2 Socialtjänsten ska Se till att alla ska ha samma möjligheter, aktivt deltagande i samhällslivet, kunna studera, ha sysselsättning och exempelvis kunna arbeta. Ska utveckla resurser hos den enskilde, att man kan bli bättre på de kvaliteter som man innehar. Den enskilde ska höras, man ska inte bestämma över den enskilde utan att höra den enskilde hur vill DU ha det? Främja ekonomisk och social trygghet Jämlikhet i levnadsvillkor Aktivt deltagande i samhällslivet Att få hjälp att ta fram de resurser personerna har och kan utveckla dessa. Respekt för självbestämmande, integritet Frivillighet Barnets bästa. Att se till barnets bästa. Det trycks betydligt mer på vad som är barnens bästa än vad det gjorts tidigare. Tidigare såg man bara problemet och glömde bort det runt individen, som exempelvis barnet/barnen, familjen. Barnperspektivet finns inskrivet i FN:s barnkonvention. Socialtjänstlagen är en Ramlag som ger kommunerna stora möjligheter att utforma t ex sysselsättning och aktivera funktionsnedsatta. De måste luta sig mot de lagar som finns, men kommunerna får själva utforma utifrån sin egen kommuns tankar/modeller Kommunens självbestämmande utifrån lagen. Man ska ge en skälig levnadsnivå, givetvis tolkningsbart utifrån varje enskild individ. Det finns de som säger att LSS har kommunerna fått för sina synders skull. Allt man ger enligt LSS kan man också ge enligt SOL, det är behovet som styr. Ett beslut enligt LSS har i dag större tyngd, det blir en rättighet som kommunen är skyldig att verkställa. Tvång i kommunalverksamhet Grundsynen i SOL lagen är frivillighet och självbestämmande, tro på den egna förmågan. Vilket samhälle vill vi ha i Sverige? Saker och ting förändrats med tiden, ex. det är idag lag på att ha bilbälte, vilket är naturligt nu men inte när det kom. Men, är det ok att prata i mobiltelefon när man kör bil? Ett annat exempel är rökförbud på offentligplats. Många tycker att det är skönt, andra tycker att det kunde varit annorlunda. Men tänk om det skulle vara rökförbud i hemmen, det är väl tveksamt? Vilket samhälle vill vi ha? Ska man bo på gruppbostad bara för att man inte kan passa tider eller har en speciell diagnos? Lagstiftningen har avskaffat mentalsjukhus och liknande institutioner, men vad finns det kvar för tvång? Kommunerna kan inte tvinga någon utan erbjuder frivilliga insatser och visa att det finns alternativ och arbeta med motivationsinsatser. Det finns inga låsta kommunala boenden, om någon mår dåligt krävs samverkan med psykiatrin som i lag har möjlighet att arbeta med tvång när kriterierna för detta är uppfyllda.

3 Kommunens yttersta ansvar. Kommunen har det yttersta ansvaret, vad menas med det? Landstinget jobbar med vissa saker, och kommunen med vissa. Men det är kanske inte alltid är så tydligt som man kan och vill tro. Samverkansavtalet som finns mellan Hallands kommuner och landstinget går mer i detalj in på vem som har ansvar för vad och hur man ska samverka med varandra. Kommunen ska inte träda in i andras ställen, det handlar ofta om vems ekonomiska ansvar det är? Vems bord ska det läggas på? Tills tvisterna är lösta så hamnar det hos kommunen. Då får kommunen tillgodose de behov som finns, så att den enskilde inte far illa under tiden, i avvaktan på beslut. Se dig själv som en kugge i hjulet, vilken är min del är så att det blir en bra samverkan. Alla måste bjuda till för att det ska fungera, och det är ett stort ansvar för att det ska fungera. Psykiatrin och socialtjänsten ska samverka, vilka mer behövs? Exempelvis polis, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kriminalvården, mödravården, BVC, distriktssjukvård. Man måste tänka in alla dessa parter för att få till en fungerande vardag/nätverk för den enskilde. Kommunerna kan sluta avtal med andra (privata bolag) för att utföra vissa delar av verksamheten enligt SOL. Kommunerna måste ändå vara de som ser till att lagen följs och att bolagen följer lagarna. Kommunerna kan aldrig lägga ut myndighetsutövningen på entreprenad. Socialtjänstlagen värnar om t ex tidiga insatser, anhörigstöd, informationsskyldighet, uppsökande verksamhet, samhällsplanering utifrån personer med f.hinder, barnperspektivet. LSS lag om stöd och service till vissa funktionshinder Ordet VISSA, har en stor betydelse i sammanhanget. LSS kännetecknas att det är för vissa med funktionsnedsättning men inte alla. Det är en rättighetslag, för denna vissa grupp människor, människor med stora och omfattande funktionshinder. Man ska omfattas av någon av personkretsarna, och att det finns beskrivning av rättigheterna. Varför behöver LSS finnas? Därför att personer med omfattande funktionsnedsättning behöver ett särskilt skydd. De som finns att tillgå i LSS kan även ges med stöd av Socialtjänstlagen. Personkretsarna 1. Utvecklingsstörning, autism, autism liknande tillstånd. Vad jag än har för behov så är det diagnosen som styr att jag är i denna personkrets. 2. Personer med betydande och bistående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Lagen förändrats, och personer med Alzheimers hämnar även här. 3. Ingen diagnos styrning, utan här är det behoven som styr. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte bero på åldrandet. Om de är stora och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande stöd eller service. Det ska påverka många saker i mitt liv, det ska inte bara vara något som går över. Utan det ska vara varaktigt, och omfattande dagligt. Dagligverksamhet ingår ej som stöd.

4 Lagen gäller för de tre personkretsarna, 1, 2 och 3. 1,2 diagnosstyrda, 3 behovsstyrt. Det ska påverka många olika livsområden i det vardagliga livet, det ska förekomma ofta och vara varaktigt. Vilka bedömer behoven? Kommunerna bedömer 9 insatser och landstinget bedömer 1 insats. Dessa bedöms utifrån den enskildes behov och vägs mot lagstiftning, domar, regelverk och föreskrifter. Handläggaren ska göra en samlad bedömning av behoven och behöver då ofta inhämta fördjupade underlag från andra professioner eller andra aktörer kring den enskilde personer i Sverige lever med psykiska funktionsnedsättningar, av dessa har någon form av insats från SOL, men endast 3000 av dem har insats av LSS. Man trodde att det skulle vara allt fler i personkrets 3 men det blev det inte. Lagens mål, jämlikhet och delaktighet. Finns både i SOL och i LSS. I förarbetet prata om humanistisk människosyn, alla är lika värda vare sig man har ett hinder eller inte. Bärande principerna, tillgänglighet, inflytande, självbestämmande, helhetssyn, kontinuitet och varaktighet. Anpassas efter individens behov, man har inte samma behov som 15-åring som när man är 40 år. Att kunna leva som andra, men vad är att leva som andra? Den individuella bedömningen väger tungt här, utifrån individen. Det är viktigt att LSS bedrivs med andra organ, annars uppnås inte full delaktighet. 1 jan kommer ny LSS- lagstiftning. Man kan där utläsa kritik mot hur LSS har använts. LSS är inte målet i sig. LSS har inget tvång, endast den enskilde som kan ansöka, antingen själv eller genom ombud, vårdnadshavare och liknande. Insatser 10 stycken, 9 kommunen, 1 landstinget. Rätt till insats har man endast om man själv vill ha det, man ser utifrån behovet. Finns det ett behov ska detta vara tillgodosett. Sysselsättning är en viktig del i rehabiliteringen. Se LSS som ett komplement till andra lagstiftningar. Finns vissa saker som inte finns i LSS, vissa behandlingar finns inte inom LSS utan då att man ska komplettera med andra lagstiftningar. HSL (hälso- och sjukvårdslagen) god och säker vård. Skydda personens integritet. Psykiatrisk tvångsvård/lpt Vi lever i en demokrati och har då grundläggande rättigheter. Styrs av våra grundlagar. Friheten vid tvångsvård kan bara begränsas för personer som är sjuka, brottslingar, missbrukare eller unga (enligt socialtjänstens LVU).

5 All lagstiftning runt tvång, utgår från våra fri- och rättighetslagar. Vi har bestämt att vi ska leva i en demokrati och ett öppet samhälle. Mycket insyn i myndigheter, mer än i andra länder. Lagen om psykiatrisk tvångsvård bygger på den grundläggande synen på våra rättigheter. Varje medborgare är i grunden skyddad från kroppslig kränkning, med undantag för det som kan ske inom ramen för LPT. Tvångsvårdens syfte Det är att få patienten i stånd att frivilligt gå med på den vård som specialisterna menar att de behöver. Att de ex. lever illa och lever sina liv på slak lina, självmordsbenägenhet. Det är det viktiga syftet med tvångsvård, det är inte att rädda samhället från obehagliga upplevelser, utan det är för individens vård och bästa. Tvångsåtgärderna som ibland krävs, ska vara rimligt i proportion till syftet. Finns det andra sätt att göra saker på så ska man göra det. Bestämmelserna kring tvångsåtgärder har sin grund i FN:s principer och även europarådets. Förutsättningar för tvångsvård. allvarlig psykisk störning oundgängligt behov av slutenvård motsätta sig vård När man inte kommer på ett annat sätt att lösa det, då behövs slutenvård. Om personen är farlig för sig själv och för andra. Saknar sjukdomsinsikt, och där det växlar väldigt snabbt om vad de vill, eller när de velar om vad de vill. LVM, smittskydd, får aldrig LPT träda in. En tvångslag får inte träda in och ersätta en annan. Vårdintyg krävs för att en person ska kunna bedömas enligt kriterierna för tvångsvård. Det är distriktsläkare som skriver detta. Allt runtomkring LPT är formaliserat. Det ska vara exakt, juridiskt m.m. detta för att säkra patientens rättsäkerhet. Man kan bedriva tvångsvård i öppenvård. Det används mest i rättspsykiatri, LRV. Inte så vanligt i LPT. Det är en balansgång för vissa individer som inte kan bestämma sig om att vilja ha vård eller inte. Som inte fullföljer behandlingar m.m. Detta ska beaktas i kriterierna och vid intagningen. Vårdintyg krävs för att någon tas in för att prövas om kriterierna håller. En särskild läkarundersökning. Läkaren i samråd med boendepersonal, men först och främst det han ser framför sig. Kan begära polishandräckning för transport av personen till sjukvårdsinrättningen individ.

6 Kalle - en kille mitt i livet - Del 1. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner. I skolan har han koncentrationssvårigheter, han får utbrott när han inte klarar av det som förväntas av honom och de andra barnen hetsar honom till utbrott. Han springer iväg och gömmer sig. Vid 12 års ålder tar man på skolans initiativ kontakt med Bup. En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Det är mycket konflikter i familjen, föräldrarna har olika sätt att möta Kalle och ser olika på hur pass funktionshindrad han egentligen är. Pappa anser att han kan bara han tar sig i kragen. Personal på Bup rekommenderade föräldrarna att söka avlastning på socialtjänsten på grund av den ansträngda familjesituationen. Man ansöker om stödfamilj enligt LSS men får avslag på grund av att Kalle inte omfattas av personkretsen enligt LSS. Familjen beviljas slutligen stödfamilj enligt SOL men Kalle vägrar och kontakten med socialtjänsten rinner ut i sanden. Kalle är våldsam i skolan och man byter skola för att försöka komma till rätta med problemen. Modern kämpar för att Kalle ska få assistent i skolan men rektorn hänvisar till att det inte finns resurser för detta. Slutligen hamnar Kalle i en liten grupp med killar med liknande problem. Det är stökigt i gruppen och Kalle får inte mycket gjort och betygen blir därefter. Skolan remitterar åter till Bup eftersom man anser att Kalle är i behov av en samtalskontakt på grund av sina utbrott. Kalle kommer dit en gång men uteblir sedan. Föräldrarna har inte förmåga att motivera honom att gå till Bup och kontakten rinner ut i sanden. Man försöker också motivera till medicinering men Kalle vill inte, han litar inte på mediciner och tycker att den nya läkaren är skum. I hemmet blir Kalle mer och mer styrande, han får utbrott om det inte blir som han har tänkt sig eller om han blir störd. Han ägnar mer och mer tid åt sin dator efter att ha bränt de få kamratrelationer och fritidsaktiviteter han haft. Kalle struntar i sin hygien och modern trycker inte på av rädsla för utbrott. Brodern söker sig mer och mer bort från hemmet och sover över hos kompisar för att få lugn och ro. Föräldrarna har mycket kontroverser på grund av Kalle och separerar slutligen. Under en period på högstadiet söker sig Kalle ut i samhället men det uppstår missförstånd då Kalle inte förstår de sociala koderna och det blir bråk. Kalle blir mer och mer innesluten, han sitter vid sin dator och vill inte bli störd. Kalle blir inte behörig till gymnasiet och kommer till Individuella programmet. Efter hand blir frånvaron större och större. Kalle klarar inte att ta eget ansvar, han är inte mottaglig för de motivationsförsök som hans mentor gör och sitter mer och mer på sitt rum.

7 Kalle mår dåligt, har lite förföljelsetankar och vill bli lämnad ifred. Han är uppgiven och tycker inte att det finns någon anledning att leva. Kalle fortsätter att styra sin mamma och hon anpassar sig efter honom för husfridens skull. Kalle blir mer och mer isolerad och uppför sig märkligt, modern är rädd och försöker ibland förmå honom att söka hjälp. Kalle har nu fyllt 18 år och är överårig för Bup, han vill absolut inte gå till Vuxenpsyk. Han anser i vilket fall som helst att han inte behöver hjälp. När modern vid ett tillfälle vägrar köpa ett nytt tv-spel till Kalle hotar han henne med kniv, en granne kallar på polis och Kalle skjutsas till vuxenpsyk. Diskussion mellan deltagarna - BIKUPA vad kunde man ha gjort annorlunda? Enligt HSL, LSS, SOL? Så att det inte rann ut i sanden! Tycker att det är klart att det skulle ha uppmärksammat det tidigare. Från start att när barnet är litet att ge stödåtgärder, landsting, BUP m.fl. Att få en tidig diagnos, bokstavsbarn, att få mer hjälp med resurser. Men idag är det inte alltid det räcker. Resurserna kanske inte finns ändå, ex. på friskolor. Pengarna ska ju räcka till många och många behov. Kalles mamma kämpar och kämpar. Att man börjar med medicinering tidigare. Man måste vara en stark förälder och stå på sig. Samverkan? Tycker ni att de samverkar? Nej! Tycker ni att de tar hänsyn till vad Kalle vill? Vad vill han istället? Jo men det rinner ut i sanden. Att försökt fånga upp Kalle hos BUP och samverkat med andra för att han ska få den bästa hjälpen. Rektorn bryter mot de grundläggande rättigheterna, då alla ska ha rättighet till hjälp. Hemma blir Kalle mer styrande, mamman anpassar sig efter Kalle. Relationer till kompisar rinner ut i sanden också, m.m. mamman vågar inte pusha på då hon är rädd för att Kalle ska få utbrott. Brodern håller sig borta. Föräldrarna skiljs. Han blir inte behörig till gymnasiet utan börjar på individuella programmet, i en liten grupp och ökat stöd. Men ändå stor frihet på gymnasiet, och stort ansvar. Isolerar sig där hemma, och mamma vill ge hjälp. Men nu är han 18 år och får ej gå till BUP utan till Vuxenpsykiatrin. Vad gör man med någon som blivit 18 år som behöver hjälp men inte vill ha det. Vart vänder man sig i er kommun? Det är stängt på BUP, men är det inte då SOL ska träda in? Arbetsförmedlingen? Kontakta VPM, ungdomsmottagningarna.

8 I Halmstad finns psykiatrisk ungdomsmottagning som kunde ha haft ett möte med BUP och Kalle för att bana vägen till Vuxenpsykiatrin. Att hjälpa honom att se. Man sviker Kalle igen när han säger nej och inte hjälper honom med en alternativ väg. Kalles mentala hälsa blir sämre, och han hotar sin mamma med kniv. Och grannarna rycker in och han blir hämtad av polis till vuxenpsykiatrin. Kan man tvinga honom till gymnasiet? Nej! Han kan bli ju tvingad till högskolan direkt. Faktum är att grundskolan knäcker självförtroendet, gymnasiet bekräftar och högskolan får folk att växa. Men man ska vara behörig, vilket är kruxet i detta fall. En annan sak är att hålla kontakt, att söka upp personen (Kalle) igen för en uppföljning av hur det har gått för honom. Men för att se hans utveckling, det nätverk som man har ingått i ska inte bara betrakta utan också aktivt uppsöka. Att hjälpa Kalle där han är, inte vänta på att han kommer. Hitta hans motivation. Att föräldrarna ska få mer verktyg och hjälp är också en viktig fråga i det här. Kalle del 2 & 3 PIVA psykiatrisk intagningsavdelning på vårdavdelningen. Del 2. När Kalle kommer till PIVA är han mycket uppskruvad och försöker ta sig ut från mottagningen. Sjuksköterska dokumenterar tid för ankomst. Läkare undersöker patienten och vårdintyg utfärdas. Kvarhållningsbeslut fattas. Kalle övertalas att följa med in på avdelningen. Lugnar sig mer och mer och sover gott hela natten. Nästa morgon: Ny medicinsk/psykiatrisk bedömning (inom 24 timmar efter det att patienten kom till enheten), där vårdintyget prövas d v s läkaren bedömer om kriterierna för vård enligt LPT är uppfyllda. Kriterier: o Allvarlig psykisk störning o Motsätter sig vård o Oundgängligt behov av sluten psykiatrisk vård utifrån sin psykiska ohälsa där och som inte kan tillgodoses på något annat sätt. Kalle har en allvarlig psykisk störning, impulsgenombrott av psykoskaraktär som har avklingat över natten. Vid samtalet med läkaren säger Kalle att han är positiv till vård. Läkaren ordinerar Concerta i syfte att se om Kalle får en positiv effekt på denna medicinering. Kalle kvarstannar på avdelningen.

9 På eftermiddagen: På kvällen VPM: Nytt samtal med läkare. Kalle har haft god effekt av medicinen, är samlad och kan prata om sina svårigheter. Kontakt med och informationsöverföring till VPM angående uppföljning av Kalles medicinering och vårdplanering. Mamman kommer och hälsar på och är glad över att Kalle har accepterat medicinering och ser den förändring som snabbt skett. Kalle vill skriva ut sig och följa med hem. Jourhavande läkare gör en bedömning, förskriver recept och skriver ut Kalle. Sjuksköterska meddelar VPM att Kalle är utskriven och skall följas upp under morgondagen. Kalle påbörjar sin kontakt på VPM dagen efter utskrivning i form av ett besök hos sjuksköterska. Vårdplanering Behandling Psykoedukativa insatser Kontakt med socialtjänsten angående vardagslivet; skola, arbete, sysselsättning. Diskussion mellan deltagarna - BIKUPA Varför lugnar han sig nu när han kommit in? Miljö, trygghet, begränsad valmöjlighet, någon annan har tagit över ansvaret, Kontakten har etablerats med VPM, när de träffar Kalle påbörjas en vårdplanering och medicineringen fortsätter. Även en kontakt med socialtjänsten skapas. Reflektion svårt att se att de får tid så snabbt på VPM. Det kan vara olika organiserat. Egentligen ska det styras av behovet, i det här fallet så försöker man nog snabbare då han nu gett rätt till VPM och vill. Det gäller att fånga in personen snabbt. Insatserna samverkar inte så att han kommer vidare, var och en jobbar för sig på sin kant. Tillslut mår han dåligt igen. Vad gjorde dem för att följa upp medicinering och boendet? Han snurrar fortfarande runt i de olika områdena, han har inte fått något fäste. Vanligt att de från arbetsförmedlingen inte får information om hur det verkligen ser ut, och vidare till arbetsgivaren, denne får inte heller rätt information för att tackla det på rätt sätt. Kommunikationen brister. Hur är det med sekretessen att informera arbetsförmedlingen?

10 Man måste se till Kalles behov, han kanske inte vill jobba eller ha en massa sociala kontakter. Det är viktigt att det är Kalles plan och ingen annans. Där vi hjälper till för att hjälpa honom på hans villkor. Samordna planerna för Kalle så att det blir en. Är det någon som frågat vad Kalle vill? Vad har kalle för insikt i sin egen diagnos? Har han fått förklarat för sig vad hans diagnos innebär? Del 3. Kalle har nu med hjälp av kommunens socialtjänst fått en egen lägenhet. Han har stöd från socialtjänsten i form av boendestöd enligt socialtjänstlagen, 3 gånger i veckan. Boendestödet stödjer Kalle i vardagen och det fungerar bra under en tid. Kalle får hjälp att hitta strukturer i vardagen som gör att det inte blir lika stökigt och oroligt. Kalle har kontakter med arbetsförmedlingen och fått ta del av flera olika arbetsmarkandsåtgärder och sysselsättningsprojekt. Oftast har de inte gått så bra. Kalle har känt sig missuppfattad på arbetsplatserna och det har för det mesta resulterat i att han har gått hem. Kalle besöker ibland den lokala träffpunkten och tar del av de olika aktiviteterna eller bara umgås med andra. Kalle har svårt med de sociala koderna och svårt att förstå vad som förväntas av honom eller förstå andras beteende. Det gör att det ibland är motigt att går till träffpunkten. Kalle har tappat nästan all kontakt med de få vänner som han tidigare haft. Hans mamma som alltid funnits vid hans sida börjar bli trött och orkeslös. Kalle börjar nu isolera sig allt mer. Han stänger inne sig i sin lägenhet och vill inte öppna för boendestödet. Han har för länge sedan slutat gå till träffpunkten trots att de gjort flera försök till att få honom att komma. Kalle blir fast i sina spel och dygnet flyter samman. Kalle får svårt att sköta sitt hem och sig själv. Kalle kommer in i ett lätt missbruk och hoppar allt oftare över sina besök på VPM. Mamma försöker nå Kalle men han blir allt mer aggressiv och slår sönder möblerna i sin lägenhet. Boendestödjarna ser att läget blir allt mer akut och att situationen känns ohållbar En dag när mamma åter igen försöker få kontakt med Kalle blir han mycket aggressiv och börjar slå på mamma. Grannarna i hyreshuset där Kalle bor uppmärksammar bråket och ringer polisen. Kalle blir omhändertagen av polisen och vårdintyg skrivs av distriktsläkare. Diskussion mellan deltagarna - BIKUPA här har HSL och SOL samverkat reflektera kring om det var tillräckligt? Om man kunde gjort något annat istället? Vad borde man ha gjort? En annan boendeform eller fler insatser! Behöver mer uppföljning och bättre samverkan, vad kan HSL och SOL göra? Fler uppföljningsmöten också. Larmklocka när han inte öppnar dörren, att ha människor att prata med mer. Att ta kontak med brukarråd, många av dem har den klassiska bilden. Lättare att prata med någon som är likadan.

11 Pratat mest om att samverka med myndigheter, men man ska även samverka med brukarorganisationer. Det är samma system, bara byta ord. Bra om någon som kommer in med någon ny idé. En myndighetsperson är en myndighetsperson. Kommer det in en annan person ex. från brukarorganisation kan de nå Kalle på ett annat sätt. Det är viktigt att få en samverkan mellan myndigheterna och brukarorganisationerna. De har olika syn och måste komma fram till ett samarbete. Kanske försöka få ut brukarorganisationerna att få prata om detta bland myndigheterna, ex. skolorna m.fl. Det verkar som om mamman är sliten vid det här laget och behov av stöd att komma vidare. Vart har pappan tagit vägen, vad har han fått för stöd under vägen? Tolkningsfråga från kommun till kommun. Hur långt ska det gå med självbestämmande och integritet? När man inte får gå in, så kan det gå så långt att det händer något. Ska det behöva gå så långt innan något händer? Ett boende har gjort upp ett kontrakt med boendena vad de kan göra, om de kan gå in om det händer något. Problemet är att ett sådant kontrakt inte håller juridiskt. När han säger NEJ gäller inte avtalet. Grundlagen är starkare än avtalet. Anhörigkonsulent som anhöriga kan vända sig till. Lagstiftning om anhörigstöd, förr mest riktad mot äldre, men gäller nu alla målgrupper. Godman bör inte vara en anhörig då blir det bara en förälder och inte en godman. Det kan tära på relationen mellan barn förälder, ex. Kalle del 4. Kalle transporteras av polis till PIVA. Kalle är våldsam och tas in på avdelningen. Kvarhållningsbeslut fattas. Medicineras akut för att få honom att lugna sig. Vid ett par tillfällen agerar Kalle ut våldsamt och läggs kortvarigt i bälte. Han hålls avskild från övriga patienter vid ett tillfälle 1. I nära anslutning till detta prövas vårdintyget och läkaren anser att kriterierna för tvångsvård är uppfyllda. Kalle vårdas nu enligt LPT. Kalle får information om att han kan överklaga beslutet och begära att vården ska upphöra, vilket han vill göra. Tillsammans med ett sådant överklagande ska läkaren yttra sig och överklagandet och detta yttrande skickas till förvaltningsdomstolen. En muntlig förhandling ska sedan ske inom 8 dagar. Om förvaltningsrätten godkänner Kalles överklagande upphör vården enligt LPT omedelbart. Avslår rätten överklagandet och godkänner läkarens yttrande och ansökan om vård kan Kalle nu vårdas 1 Enligt 6a

12 enligt LPT i 4 veckor, men prövning (om kriterierna håller) ska göras kontinuerligt och utifrån syftet med tvångsvården (att få Kalle att vilja ha den vård han anses behöva). Om läkaren sedan anser att de fyra veckorna inte räcker kan han/hon ansöka om förlängning, även detta kan Kalle överklaga. Vid genomgång av journalen framkommer att Kalle inte har skött sin medicinering och det har hänt, rätt ofta, att han inte har kommit till VPM som avtalat. Kontakt tas med kontaktperson och ansvarig läkare på VPM och vårdplaneringsmöte avtalas, även socialtjänsten kontaktas. Kalle sätts på nytt in på Concerta (som han har slutat att ta). Kalle får besök av mamman, kontakten är spänd, mamman är uppenbarligen rädd för sin son. Vid kontakten med socialtjänsten tas frågan om Kalles boende upp. Kalle blir bättre och bättre och symtomen avklingar, efter en vecka avskrivs LPT. Kalle kvarstannar på avdelningen ytterligare en vecka enligt HSL. Kalle kommer överens med kontaktpersonen på VPM om att komma till henne dagen efter utskrivning. Under vårdtiden skriver läkaren ett intyg att Kalle är i behov av en god man. Kalle behöver ha någon som hjälper honom med såväl ekonomiska göromål som att sörja för person, hjälp med myndighetskontakter osv. Mamma har tidigare varit den här personen men kontakten dem emellan är i dagsläget så spänd att det inte är aktuellt. En ansökan om god man görs till tingsrätten och en god man utses. VPM - Vuxenpsykiatrisk mottagning Vårdplanering Behandling Psykoedukativa insatser I den samordnade vårdplaneringen finns kommunens psykiatrihandläggare med. Kalle får nu utökat stöd från boendestödsteamet. Boendestödjarna är oroliga för Kalle. De upplever att boendestödet är en otillräcklig insats då Kalle nu behöver stöd så gott som varje dag och att han borde bo i en gruppbostad. Kalle har svårigheter att klara sin vardag utifrån flera aspekter och god man gör en ansökan om LSS insatser. I LSS ansökan bifogas de läkarintyg som Kalle har. Kalle får avslag på sin LSS ansökan då han inte bedöms tillhöra någon av lagens personkretsar. Det finns inget i läkarintygen som styrker att Kalle tillhör de diagnosstyrda personkretsarna 1 och 2. Hans funktionshinder anses heller inte vara tillräckligt omfattande och ger inte, enligt handläggarens bedömning, så betydande svårigheter i vardagen för att kunna tillhöra personkrets 3. God man väljer att inte överklaga beslutet men tycker fortfarande inte att boendestöd är tillräckligt för Kalle. God man tar kontakt med Kalles läkare och undrar om Kalle egentligen är tillräckligt utredd. Boendestödjarna tror att Kalles problematik bottnar sig i något annat än de som framgår i läkarintygen från Kalles ungdom. Motvilligt går Kalle med på att genomgå en ny utredning.

13 Utredningen visar att Kalle har aspergers syndrom. Kalle blev väldigt uppgiven när han fick sin diagnos och hade svårt att acceptera den. Behandlingskontakten på VPM fortgår. Återigen görs en ansökan om LSS insatser. Kalle bedöms nu tillhöra personkrets 1 enligt LSS. Boendestödet fungerar nu bättre, boendestödjarna och Kalle har fått hjälp att hitta metoder för att strukturera boendestödet b la genom olika kognitiva hjälpmedel. Någon annan boendeform är inte längre aktuellt och inte heller något som Kalle vill. Livet fungerar nu för Kalle. Efter ett år remitteras Kalle till primärvården för underhållsbehandling och kontakten med psykiatrin avslutas. Diskussion mellan deltagarna BIKUPA Hade LSS förändrat något? Kalles diagnos ger inte underlag till en LSS tillhörighet, har detta en avgörande betydelse? Det hade ändrats om Kalle hade fått en LSS behörig redan som 12 årig. Kanske bemöter man Kalle annorlunda om han varit LSS-bedömd redan tidigare, man hade mött honom på hans villkor och miljö. Handläggarna sitter med en väldig makt, han går ju på underlag från psykiatrin. Handläggare jobbar på delegation. Jobbar med en samlad bild. När han nu kommer in i en personkrets, att han hamnat i en personkrets, så kan svårigheterna bli att man får byta miljöer. Vilket kan ge konsekvenser också. Det handlar inte om lagstiftningen i sig, utan om verksamheterna och hur vi använder oss av varandra. Om Kalle inte fått en godman, och kalle själv inte hade krävt en ny utredning. Nu var det en bra godman som följde upp frågan och styrde den framåt. Det är om boendestödjarna eller VPM, hade anat hans diagnos och frågan hade dykt upp där att det hade varit bra att göra en ny utredning. Kommunerna har skyldighet att besöka bostäderna. Psykiatrin kan också söka kontakt om att göra en ny utredning, så det krävs inte bara en godman. En godman är en bra institution för att föra frågan framåt.

14 Avslut Vad kan ni göra där ni är för att inte Kalle ska rinna ut i sanden? Komma bort eller falla mellan stolarna? Vad gör JAG med mitt bemötande av de här frågorna? Lagstiftningen löser inte alla problem utan vi måste själva agera. Vad ville Kalle? Sätt er in i Kalles liv. Vad hade han önskat? (OBS! I diskussionsavsnitten står föreläsarnas kommentarer med kursiv stil.) Lagar som ingår i utbildningen: SOL Socialtjänstlagen LVU Lagen om vård av unga LVM Lagen om vård av missbrukare LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshinder LPT Psykiatrisk tvångsvård HSL Hälso- och sjukvårdslagen ÖPT Öppen psykiatrisk tvångsvård Antecknat av Ida Fridvall, 14/ i Halmstad och 5/ i Varberg