Regelverk/lagstiftning och organisation. Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Regelverk/lagstiftning och organisation. Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen?"

Henrik Månsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Regelverk/lagstiftning och organisation Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen?

2 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Presentation 14:00 Paus 14:15 Kalle en kille mitt i livet, del 1 14:45 Fika 15:15 Kalle, del :15 Reflektioner 16:30 Allt för idag tack för idag!

3 Ämnet är lagstiftning hur kul är det? Vad ska vi med den till? Introduktion lagar som spelar roll Kalle en kille mitt i livet

4 Lagen om nykterhetsvård Lagen om socialhjälp Lagen om barnavård

5 Socialtjänstlagen SoL Lagen om vård av unga LVU Lagen om vård av missbrukare i vissa fall LVM

6 Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten är överordnad o kontrollerar Symtom hos den enskilde

7 Tilltro till den egna förmågan att påverka sitt liv Soc tjänsten ska ge service och hjälpa Helhetssyn = problemen i förhållande till den soc miljö man lever i Hitta en samordnad lösning

8 Främja ekonomisk och social trygghet Jämlikhet i levnadsvillkor Aktivt deltagande i samhällslivet Utveckla resurser hos den enskilde Respekt för självbestämmande, integritet Frivillighet Barnets bästa

9 Grundsyn frivillighet, självbestämmande, tro på den egna förmågan. Vilket samhälle vill vi ha?

10 Vad gör man om inget händer? Måste man samverka?

11 Rättighetslag för en viss grupp människor Kännetecknas av - Omfattas av någon av personkretsarna - Beskrivning av rättigheterna (insatserna) - Överklagningsrätt

12 1. Personer med utvecklingsstörning,autism eller autismliknade tillstånd 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande stöd eller service

13 Jämlikhet och full delaktighet Grundas på den enskildes självbestämmande och integritet Leva som andra

14 10 insatser 9 insatser för personer som omfattas av personkrets 3

15 Komplement till Den enskildes vilja är avgörande

16 Tvångsvård allmänt Det är patientens eget behov av behandling och vård som är det egentliga motivet för tvångsvård. Behov av omgivningsskydd kan ibland bli avgörande. Patientens rättsäkerhet och restriktiv användning av tvångsvård är grundläggande i lagstiftningen. Det är viktigt att ha de grundläggande fri- och rättigheterna i minnet och att verkligen förstå vilka radikala ingrepp det är i människans liv när dessa rättigheter begränsas. Allt som inskränker dessa rättigheter ska betraktas som undantag från det normala i vårt samhälle.

17 Tvångsvård allmänt För de flesta är det självklart att ingen patient ska opereras eller ges annan vård och behandling mot sin vilja. Att så inte sker är reglerat i en av våra grundlagar, regeringsformen. Samma rättigheter som gäller för andra patienter gäller även dem som tvångsvårdas. Alla har rätt att kräva trygg och säker vård, information, vård i samråd och respekt för sin person. Den inskränkning i patientens självbestämmande som medges och det tvång som tillåts måste minimeras och vara absolut nödvändigt.

18 2 - Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver. Chefsöverläkaren avgör vilka behandlingsåtgärder och ev. tvångsåtgärder som krävs för att en tvångsvårdad patient skall bli i stånd att medverka frivilligt. 2a - Tvångsåtgärder. Tvångsåtgärderna ska stå i rimlig proportion till sitt syfte, utövas skonsamt och hänsynsfullt och får utnyttjas endast om information till patienten inte resulterar frivillig medverkan till vård. Proportionalitetsprincipen.

19 3 - Förutsättningar för tvångsvård (kriterier) Patienten skall: ha en allvarlig psykisk störning ha ett oundgängligt behov av sluten vård motsätta sig sådan vård Störningen bedöms både vad gäller art (sjukdomstyp) och grad (funktionsnivå) dessutom bedömer man symtom. Behovet av sluten vård ska vara oundgängligt d v s ingen annan tänkbar lösning bedöms fungera. Man ska också här beakta om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig. Huvudregeln är att patienten motsätter sig vård men kan också gälla patient med total avsaknad av sjukdomsinsikt eller som snabbt växlar i besked, som vid mani.

20 5 - Vårdintyg. Ett vårdintyg måste alltid baseras på en personlig undersökning. Kravet på särskild läkarundersökning och omedelbar anslutning innebär att man inte kan basera ett vårdintyg på intrycken från ett hembesök en vecka tidigare kombinerat med aktuell rapport från omvårdnadspersonal och andra personer om vad som därefter har tilldragit sig. En ny bedömning är nödvändig. Polishandräckning kan bli nödvändigt. Överenskommelser och lokala rutiner finns med primärvården och sjukhusen.

21 26 Den som ges öppen psykiatrisk tvångsvård får vistas utanför sjukvårdsinrättningen. Vid beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård ska rätten föreskriva de särskilda villkor som ska gälla för vården. Rätten får överlämna åt chefsöverläkaren att besluta om dessa villkor. När det finns skäl för det, får rätten återta denna beslutanderätt. De särskilda villkor får avse: - skyldighet att vistas på ett hem eller annan institution för vård eller behandling eller att besöka en vårdcentral eller anlita socialtjänsten, - vistelseort, bostad, utbildning eller arbete, - förbud mot att använda berusningsmedel, - förbud mot att vistas på en viss plats eller att ta kontakt med en viss person eller annat som är nödvändigt eller följer av vårdplanen.

23 Kalles historia del 1 En sammanfattning finns på era stolar, den är uppdelad i 4 delar och ni får nu 5 minuter på er att läsa igenom del 1.

24 Rinner ut i sanden

25 Kalle är överårig för Bup men vill inte gå till Vuxenpsyk, hur kunde man löst det?

26 Vad tänker vi om att det inte blir något av insatserna enl Sol och HSL? Vad kunde man gjort mer? Kunde man inte tvingat Kalle till gymnasiet?

28 Kalles historia del 2 och 3

29 HSL och SoL Var detta tillräckligt? Vad kunde/borde man ha gjort?

30 Kalles historia del 4

31 Reflektion, tvångsvård

32 Betydande svårigheter i vardagen

33 Hade LSS förändrat något? Kalles diagnos ger inte underlag till en LSS tillhörighet, har detta en avgörande betydelse?

Relevanta dokument

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten