FUNKTIONSNEDSÄTTNING år FRAMTIDENS LSS OLIKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Bengt Westerberg Ledare fp/liberalerna

Transkript

1 FRAMTIDENS LSS Bengt Westerberg Ledare fp/liberalerna Socialminister FUNKTIONSNEDSÄTTNING år Någon funktionsnedsättning Nedsatt arbetsförmåga I arbetskraften därav sysselsatta (med anpassningsåtgärder ) därav arbetslösa Utanför arbetskraften OLIKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR 1

2 EN DJUNGEL AV INSATSER OCH AKTÖRER (Socialstyrelsen 2008) Variationen förutsätter en omfattande verktygslåda. Många olika lagar (SoL, LSS, HSL, SFB, DiskL, FB m fl), många olika insatser, många olika aktörer (olika kommunala förvaltningar, landsting, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, DO, Socialstyrelsen, IVO, MFD m fl). Människor inte indelade efter lagar eller myndighetsgränser helhetssyn viktig à kräver samverkan. SAMVERKAN KOMMUNENS ANSVAR: LSS 6 Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. 10 I samband med att en insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller landstinget 14 Kommunen skall verka för att insatser som skall tas upp i planer som avses i 10 samordnas. LSS PLUSLAG, RÄTTIGHETSLAG q SoL gäller alla, varför LSS? q LSS ersätter inte SoL à pluslag. q LSS innebär att personer med omfattande funktionsnedsättningar har rätt till vissa insatser à rättighetslag. q Innebär att beslut om LSS-insatser eller assistansersättning kan överklagas. q Inte någon absolut rätt få rätt men rätt till prövning i flera instanser. q Vid överklaganden enligt LSS och SFB fick klaganden år 2016 rätt i ungefär ¼ av fallen. 2

3 FÖR VILKA GÄLLER LSS? LSS omfattar tre personkretsar: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning eller hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer som har varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed omfattande behov av stöd och service. PERSONKRETSARNAS STORLEK BEDÖMNING 1995 q Personkrets 1 och 2 omfattades av omsorgslagen. Uppgick då till 0,45 % av befolkningen. q Personkrets 3 var ny. Bedömdes i Handikapputredningen som föregick LSS 0,75 % men i mitten av 1990-talet till ca 0,4 %. q 0,85 % av befolkningen motsvarar i dag personer. q 2015 fick ca insatser enligt LSS (inkl assistansersättning). PERSONKRETSARNAS STORLEK BEDÖMNING 1995 OCH FAKTISKT SITUATION 2015 Personkrets Bedömning 1995 Faktisk 2015 Skillnad Totalt Personkrets 1 & Personkrets

4 VARFÖR SÅ FÅ I PERSONKRETS 3? q Utan LSS-insatser: många med neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar, grav synnedsättning, dövblindhet, grava hörselskador, medicinska funktionsnedsättningar, psykiska störningar. q För många främst insatsen personlig assistans aktuell. Med skärpta villkor hamnat utanför. PROCESSMÅL OCH RESULTATMÅL q Resultatmål, vad stödet ska leda fram till Jämlikhet i levnadsvillkor, full delaktighet i samhällslivet, kunna leva som andra, goda levnadsvillkor, förmåga att leva ett självständigt liv. q Processmål, hur stödet ska ges Med respekt för den enskildes medbestämmanderätt och integritet, så att den enskilde ges inflytande och medbestämmanderätt över insatserna, insatserna ska vara varaktiga och samordnade, de ska anpassas till mottagarens individuella behov. UR DIREKTIVEN LSS-UTREDNINGEN Centrala begrepp i LSS är otydliga, t ex goda levnadsvillkor, delaktighet, självständighet och leva som andra. De bör definieras tydligare. Även insatsen assistans är otydlig vilket ger utrymme för alltför breda tolkningar. Utredningen ska ge förslag på hur den kan regleras för att användas mer ändamålsenligt. Det kan handla om att ange när och till vad assistans får användas, t ex genom att precisera begrepp som övriga personliga behov. Att reglera och standardisera insatsen är ett sätt att öka rättssäkerheten. 4

5 LEVA ETT LIV SOM ANDRA q Målen har avsiktligt formulerats för att ge tolkningsutrymme och möjliggöra individuell anpassning. q Andra lever olika liv. Det måste också personer med omfattande funktionsnedsättningar kunna göra. q Jämlikhet i levnadsvillkor innebär inte att alla ska leva likadana liv utan att alla så långt möjligt ska ges samma möjligheter att leva det liv de själva vill leva. RISKER SNÄVA DEFINITIONER q HFD 2015: kännedomskriteriet gäller endast psykisk funktionsnedsättning. Ingen assistans vid behov av tillsyn på grund av t.ex. medicinsk problematik. q HFD 2012 (enligt Försäkringskassan): egenvård aldrig grundläggande behov. Ingen assistans vid behov av hjälp med sondmatning. q Innebörden: personlig assistans utesluten även om det är den mest träffsäkra insatsen. TOLKNINGSUTRYMME VIKTIGT q Risken med snäva definitioner att många människor och insatser definieras bort. q Tolkningsutrymmet inte ett olycksfall i arbetet utan fullt avsiktligt. Det måste finnas kvar. 5

6 RÄTTSSÄKERHET INTE BARA FÖRUTSEBARHET Rättssäkerhet i välfärdslagstiftning har tre dimensioner: Formell Materiell Substantiell (social) KOSTNADSUTVECKLINGEN LSS (INKL STATLIG ASSISTANSERSÄTTNING) (löpande priser) mdr kr mdr kr ORIMLIGT? TRE FAKTORER ATT BEAKTA q Faktorkostnaderna q Antalet förmånstagare q Standardutvecklingen 6

7 BERÄKNAD OCH FAKTISK KOSTNAD 2015 q Årskostnaden per person 1995 à kr q Årskostnaden för samma insatser 2015 à kr q Årskostnaden efter justering för standardutvecklingen à kr q Med förmånstagare 2015 blir den kalkylerade totalkostnaden närmare 74 mdr kr q De faktiska kostnaden var cirka 72 mdr kr INSATSER ENLIGT LSS I 9 nämns tio insatser som de berörda har rätt till om behoven inte tillgodoses på annat sätt: rådgivning stödperson (assistent, ledsagare, kontaktperson), tillfällig tillsyn (avlösning, korttidsvistelse, korttidstillsyn), boende (barn, vuxna) daglig verksamhet NÅGRA BRISTER I DAGENS LSS Ledsagarservice Gruppbostäder Daglig verksamhet Hemtjänst Gynnande besluts negativa rättskraft Samordningsstöd Rättshjälp Personlig assistans 7

8 LSS-propositionen 1992/93:159 Personlig assistans den stora nyheten. Staten betalade alla timmar över 20 per vecka ändrades det så att staten betalar om grundläggande behov uppgår till 20 timmar. UR DIREKTIVEN LSS-UTREDNINGEN Kostnaderna för assistansersättningen har ökat kraftigt. Ökningen och ökningstakten är starkt oroande. Kostnadsutvecklingen måste brytas. Syftet med utredningen är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling för insatsen personlig assistans. OHÅLLBAR UTVECKLING? q I LSS-direktiven redovisas att kostnaderna för statliga assistansersättningen ökat från 14 mdr kr 2005 till 30 mdr kr q Om samma korrigering som för totalkostnaderna motsvarar 14 mdr kr ,3 mdr kr q Utvecklingen är ohållbar bara om man anser att det ohållbart att insatserna för personer med omfattande funktionsnedsättningar hänger med i standardutvecklingen. 8

9 REGERINGENS FÖRKLARING TILL EFTERFRÅGAN PÅ ASSISTANSERSÄTTNING q För dålig kvalitet i kommunala LSS-insatser. q De privata företagen överdriver behoven och driver fram överutnyttjande för att öka vinsten. KVALITETSSKILLNAD ANDRA INSATSER PERSONLIG ASSISTANS q Traditionella kommunala insatser knutna till boende, verksamhet, aktivitet eller situation. Kommunen bestämmer vad, när, hur, vem. q Brukare kritiska mot förmynderi, ville bestämma själva. q Lösningen: personlig assistans, knuten till individen. INNEBÄR HÖJD KVALITET I ANDRA INSATSER MINSKAD EFTERFRÅGAN PÅ ASSISTANS? q Den avgörande kvalitetsskillnaden mellan personlig assistans och andra insatser handlar om självbestämmande. q Den skillnaden kan inte elimineras av att kommunala insatser får lite högre kvalitet. q Högre kvalitet i kommunerna behövs men minskar inte på något avgörande sätt efterfrågan på assistansersättning. 9

10 VAD KOSTAR ALTERNATIV TILL ASSISTANSERSÄTTNING? q Samma standard à dyrare. Assistans effektivt. q Den standard som de har fått som har blivit av med sin assistansersättning à sämre standard. Exempel: Ø Kommunalt beviljad assistans med 25 % färre timmar. Ø Hemtjänst med 75 % färre timmar. Ø OCKSÅ: minskat förvärvsarbete föräldrar, ökad arbetslöshet när assistentjobb försvinner. ALTERNATIVKOSTNADER q Dagens kostnader assistansersättningen 30 mdr kr q Alternativkostnader totalt 23 mdr kr q Tillkommer: Kompletterande LSS-insatser (korttidsvistelse, ledsagarservice) Ökad sjukfrånvaro, förtidspensioneringar Fler sjukhusvistelser q Bruttobesparing 6-7 mdr kr netto 3-3,5 mdr kr ÖVERUTNYTTJANDE? UR DIREKTIVEN LSS- UTREDNINGEN Det finns en risk för att företagen överdriver behoven eftersom de har ekonomiskt intresse av så många timmar som möjligt. En ny faktor är att Försäkringskassans handläggare och beslutsfattare direkt har kommit att interagera med företagen i tillämpningen av lagen. 10

11 SLAPPA HANDLÄGGARE PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN? Under de senaste tio åren har över assistansanvändare blivit av med assistansersättningen i samband med omprövning. Över 80 procent av nya sökande får avslag. Tyder inte på någon slapphet. FLER TIMMAR MED PRIVATA ANORDNARE? Enligt Försäkringskassan får de med privata anordnare efter hänsyn till populationens sammansättning 3 % fler timmar. Låt oss anta att det är ett uttryck för överutnyttjande. Det skulle innebära att 2,5 timmar av i genomsnitt 127 timmar per vecka är överutnyttjande. Timmarna ökat från 101 till 127 per vecka sedan Över 90 % måste under alla förhållanden ha andra förklaringar. MER ANALYS BEHÖVS q Försäkringskassan: Det behövs mer analys för att kunna ge tillfredsställande svar på vilka faktorer som driver timutvecklingen inom assistansen. q Kritik mot regeringen inte för att den vill ha mer analys utan för att den har dragit sina slutsatser innan analysen är gjord. 11

12 FRAMTIDENS LSS? Avgörande för inriktningen av arbetet: vilken värdering kommer att dominera? q Personer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra à fortsatta reformer eller q Det blir för dyrt att låta dem leva som andra à nedskärningar TACK FÖR ATT NI LYSSNADE! bengt.westerberg@telia.com 12