Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Transkript

1 PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT En del av Landstinget Gävleborg

2 I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att all vård ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan patient och personal. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Så långt det är möjligt ska vården och behandlingen utformas och genomföras i samråd med patienten. Men ibland kan en person bli tvungen att ta emot vård mot sin vilja med så kallad psykiatrisk tvångsvård. För att någon ska kunna vårdas mot sin vilja krävs att personen lider av en allvarlig psykisk störning och är i behov av heldygnsvård på sjukhus. Avsikten med LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård är att åtgärderna ska leda till att patienten så snabbt så möjligt ska klara av att frivilligt ta emot vård och behandling.

3 Hur går det till? När en person ska tas in på en sjukvårdsinrättning mot sin vilja krävs att ett vårdintyg skrivs. Detta vårdintyg måste skrivas i samband med en läkarundersökning av en legitimerad läkare. Denna undersökning kan ske i personens hem, på sjukhus eller på annan plats. När ett vårdintyg har skrivits får personen föras till sjukhuset mot sin vilja. När personen har anlänt till sjukhuset, kan denne nu hållas kvar där. Här kan vård och behandling påbörjas. Inom 24 timmar, efter att personen inkommit till sjukhuset måste en specialistläkare besluta om fortsatt vård enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). Det får inte vara samma läkare som utfärdade vårdintyget och det får inte ha gått mer än fyra dygn sedan vårdintyget utfärdades. Efter beslut om fortsatt vård kan tvångsvården pågå i högst fyra veckor innan den måste prövas i förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten kan då fatta beslut om att tvångsvården ska upphöra eller att den får fortgå i ytterligare högst fyra månader innan den ska prövas igen. Vid nästa förvaltningsrättsförhandling kan förvaltningsrätten ta beslut om avslutad tvångsvård eller fortsatt vård i högst sex månader i taget. Om specialistläkare anser att tvångsvård ej längre behövs ska denne genast besluta om att tvångsvården ska upphöra. Mer om hur detta fungerar hittar du under rubriken Patientens rättigheter.

4 Vad kan tvångsvård innebära? Att vårdas enligt LPT kan innebära att du som patient inte själv får avgöra om, när och hur du får lämna vårdavdelningen. Det kan till exempel betyda att du inte får gå ut alls, eller att du måste ha sällskap ut. Det kan också innebära att du kommer att behöva ta emot läkemedel du inte vill ha. Tvångsåtgärder får aldrig användas mer än absolut nödvändigt. Konvertering Ibland kan det hända att man som patient blir försämrad och inte kan ta emot den vård som erbjuds under det att man vårdas frivilligt på en psykiatrisk klinik. Då kan läkaren besluta om att omvandla den frivilliga vården till tvångsvård genom ett så kallat konverteringsbeslut. När ett sådant beslut har fattats, måste detta prövas av förvaltningsrätten inom fyra dagar. Öppen tvångsvård I vissa fall kan läkaren ansöka till förvaltningsrätten om att en patient som vårdas i sluten psykiatrisk tvångsvård förs över till vård utanför sjukhuset. Den öppna tvångsvården ska anpassas till den enskilde patientens behov av vård och insatser och förutsätter ofta ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården och kommunen.

5 Patientens rättigheter Information Som tvångsvårdad patient har man rätt till upprepad information om tvångsvården och vad det kan innebära samt vilka rättigheter man har som patient. Stödperson En patient som vårdas med tvångsvård har rätt att få en stödperson under vårdtiden. Stödpersonen ska kunna bistå patienten i personliga frågor och vara ett stöd och en kontakt utanför vårdinstitutionen i huvudsak under tvångsvårdstiden. Läkare och vårdpersonal kan komma att behöva ge upprepad information om vad en stödperson är och vad denne kan erbjuda. När en patient tackar ja till erbjudandet om en stödperson utses en sådan av patientnämnden. Tolk Om man som patient är hörsel- eller talskadad, eller om man inte behärskar svenska språket tillräckligt bra har man alltid rätt till tolk. Vårdplanering En vårdplanering ska inledas så snart som möjligt i samband med att man som patient kommer under tvångsvård. Denna planering ska om möjligt ske tillsammans med patienten och dennes närstående. Syftet med att inleda vårdplaneringen så snabbt som möjligt är att det är denna planering som ska ligga till

6 grund för hur vård och behandling ska genomföras. Målsättningen är alltid att tvångsvården ska kunna upphöra så snart som möjligt. Rätt att överklaga Som patient har man rätt att närsomhelst överklaga intagningsbeslutet, eller begära att tvångsvården ska upphöra. Det betyder att man som patient inte måste invänta de tidsramar som lagen anger för förvaltningsrättsförhandling. Som patient har man också rätt till ett offentligt biträde. Vanligen är detta en jurist som företräder patienten i förvaltningsrätten. Det kostar ingenting för patienten att ha ett offentligt biträde. Personalen eller läkaren på den avdelning patienten vårdas är skyldiga att bistå med information och praktisk hjälp vid en eventuell överklagan. Utgång, frigång och permissioner Läkaren är ansvarig för beslut om huruvida patienten får lämna avdelningen. Läkaren beslutar också om permissionen får tas på egen hand eller med sällskap av personal eller anhöriga. Dessa beslut är en del i den gemensamma planeringen och ingår i patientens vårdplan.

7 Referenser Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128)

8 PSYKIATRI Så här kommer du i kontakt med patientnämnden: Patientnämnden Landstinget Gävleborg, Gävle Telefon: E-post: pn@lg.se Mer att läsa om psykisk hälsa och ohälsa: Har du ytterligare frågor, eller om du vill diskutera innehållet i denna broschyr, vänd dig till: Namn och funktion/vårdenhet: Telefonnr: En del av Landstinget Gävleborg Informationsenheten Landstinget Gävleborg Version 1.