DOM z 1. Meddelad i Göteborg. Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box Örebro

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning z 1 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål m KLAGANDE c Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box Örebro MOTPART Socialnämnden i Hallsbergs kommun Hallsberg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 23 januari 2013 i mål nr, se bilagaa SAKEN Personlig assistans KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KammaITätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. C yrkar att han ska förklaras tillhöra personkretsen i 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och att han ska beviljas personlig assistans. Han anför bl.a. följande. Hans funktionshinder är stort, förorsakar betydande svårigheter i hans dagliga livsföring och medför ett omfattande behov av stöd och service. De svårigheter som funktionsnedsättningen medför får anses vara mer omfattande än de som är aktuella i rättsfallet HFD 2012 ref. 8. Hans Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expcditionstid Box 1531 Stora Nygatan måndag - fredag 40 I 50 Göteborg E-post: kammarratten.goteborg@dom.se 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN l GÖTEBORG Sida2 Mål nr funktionsnedsättning förutsätter ett dagligen förekommande behov av mänsklig handfast hjälp och hjälpmedel i delvis mycket personliga, privata och integritetskänsliga situationer. Hjälpbehovet styrks genom ADLutlåtande den 20 januari Vid personkretsbedömning tas inte någon hänsyn till makars ansvar enligt äktenskapsbalken och vid bedömningen av rätten till assistans föreligger inte något makeansvar för handräckning och påputtning. Sanuuantaget torde hans funktionshinder orsaka honom sådana svårigheter som berättigar honom till personkretstillhörighet enligt 1 3 LSS. Utifrån vägledande avgöranden torde kunna utläsas att rätten till personlig assistans föreligger när hjälpbehovet avseende de grundläggande behoven överstiger i genomsnitt fem timmar per vecka. Hans hjälpbehov med de grw1dläggande behoven borde anses föreligga i sådan omfattning och anses vara av sådan karaktär att han bedöms ha rätt till personlig assistans. Socialnämnden anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Alla kriterier för att 1 3 LSS ska vara tillämplig är inte uppfyllda. C behov bedöms inte vara stora eller orsaka honom betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Han är inte i behov av att ha ett begränsat antal personer omkring sig. Hans funktionsnedsättning bedöms innebära vissa svårigheter då han inte på egen hand kan klara all på- och avklädning. Enligt ADL-bedömning är C dock självständig i flera moment i de grundläggande behoven. Därmed bedöms han inte heller ha ett omfattande behov av stöd och service. Han har behov av vissa sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen ( 1982:763) - men dessa insatser ska inte beaktas vid bedömningen av rätt till personlig assistans enligt LSS. Han har ett återkommande hjälpbehov med vissa insatser i form av handräckning. Handräckning och påputtning i vardagssituationer kan anses ingå under makars ansvar enligt äktenskapsbalken. C behov av hjälp för att tillgodose sina grundläggande behov är vidare inte av sådan karaktär och omfattning att han är berättigad till personlig assistans.

3 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 3 Mål nr SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Enligt kammarrättens mening visar inte utredningen i målet att C besvär förorsakar honom betydande svårigheter i hans dagliga livsföring. Hans behov av stöd och service kan inte heller anses vara omfattande. C: uppfyller således inte samtliga krav som uppställs i 1 3 LSS för att han ska tillhöra personkretsen. Han är därför inte berättigad till personlig assistans med stöd av de1ma lag. Överklagandet ska dänned avslås. referent ) \'"'-Ct-9> /Madeleine Schönauer

4 Mål nr Sida 1 (7) Meddelad i Karlstad.._..,I Bilaga KLAGANDE c Ombud: Nicholette Tuz.a Humana Assistans AB Box Örebro MOTPART Socialnämnden i Hallsbergs kommun Hallsberg ÖVERKLAGAT BESLUT Socialnämnden i Hallsbergs kommuns beslut den 23 oktober 2012 SAY..EN Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade; lagens personkrets SLUT Förva!tningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Box Karlstad Besöksadress Rådhuset, Stora torget Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

5 Sida2 ÖVERKLAGAT BESLUT Socialnämnden i Hallsbergs kommun avslog i beslut den 23 oktober 2012 c ansökan om personlig assistans enligt 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, i fonn av ekonomiskt stöd med huvudsakligen följande motivering. De hjälpinsatser som C bedöms vara i behov av, viss hjälp vid av- och påklädning, förflyttningar (stöttning av fötter), viss handräckning vid dusch samt hjälp med lite hygien anses inte vara av den karaktär och omfattning att det berättigar till personlig assistans. Han har behov av punktinsatser under dagen vilka kan utföras enligt socialtjänstlagen. Bedömningen görs därmed att han inte tillhör personkretsen i 1 3 LSS varför han inte har rätt till insats enligt 7 samma lag. YRKANDEN M.M. c yrkar att han ska förklaras tillhöra personkretsen i 1 3 LSS och beviljas personlig assistans. Han anför till stöd för sin talan huvudsakligen följande. Han klarar inte av att utföra flera vardagsrutiner på egen hand. Av kommunens utredning framgår att det föreligger ett hjälpbehov vid toalettbesök, på- och avklädning, personlig hygien, förflyttningar, med handräckning; mathållning och hushållssysslor. Detta framgår även av ADL-bedörnniflgen. Gällande!r...riteriet att behovet av stöd och service ska vara omfattande framkommer av utredningen att han uppfyller det, då han med anledning av sitt funktionshinder har ett behov av praktisk hjälp med sina vardagsbestyr som föreligger dagligen och i olika sammanhang. C har inkommit med ett kompletterande till överklagandet till vilket han bifogat ett beslut från Försäkringskassan daterat den 14 december 2012, av vilket huvudsakligen framgår att han av Försäkringskassan bedöms tillhöra personkretsen i 1 3 LSS och att hans behov av personlig assistans för att få hjälp med de grundläggande behoven i genom-

6 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Sida 3 snitt bed ö ms uppgå till 12 timmar och 50 minuter per vecka. C anför att detta torde styrka att han faktiskt ingår i personkretsen och han anser att Kammarrättens i Stockholm dom med mål nr , av vilket framgår att Försälcringskassans bedömning kan vägas in i bedömningen av personlig assistans när kommunen inte har angett någon tidsmässig uppskattning av de grundläggande behoven, är tillämpbart i hans fall. Nämnden har yttrat sig och anilir huvudsakligen följande. Personer med funktionsnedsättning som till stor del på egen hand kan sköta sina grundläggande behov har inte rätt till personlig assistans. Det stödbehov som föreligger hos C. kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen i form av hemtjänstinsatser och genom insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL-insatser. När det gäller tillämpningsområdet för insatsen personlig assistans är det fråga om hjälp eller stöd av mycket privat karaktär och insatsen ska vara förbehållen situationer av krävande eller på annat sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag. Detta bör beaktas när ställning ska tas till vad som omfattas av hjälp med de grundläggande behoven. Den som bara i begränsad omfattning har behov av hjälp med något grundläggande behov kan inte utan vidare anses berättigad till personlig assistans. C avseende hjälp av mycket privat och känsiigt slag är begränsat. Hans hjälpbehov innefattar även HSL-insatser i fonn av exempelvis omläggning och medicinhandräckning. Han har egen kapacitet och klarar själv t.ex. att äta, korru11w1icera, sköta viss hygien, tvätta övre delen av kroppen, raka sig samt duschmomentet. Vidare klarar han av att träna på egen hand med hantlar. Medicinska insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen beviljas inte för personlig assistans.

7 Sida 4 S KÄL Tillämplig bestämmelse m. m. I 1 3 LSS anges att denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder än som anges i 1 och 2 som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Av förarbetena till 1 3 LSS framgår att alla de i punkten angivna rekvisiten ska vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig, eftersom de påverkar varandra. Orsaken till eller arten av funktionshinder är inte avgörande, inte heller den medicinska diagnosen. Funktionshindren ska vara stora vilket innebär att de ska ha sådan karaktär eller omfattning att de starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid, eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller t.ex. om en person till följd av fö._n_lctionshin.der dagligen är mycket beroende av hjälpmedel. Det gäller också när någon har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i boendet, i arbetet eller på fritiden. Personkretsen omfattar t.ex. människor med uttalade förlamningar, eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar samt människor med grava syn- och hörselskador. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen avses bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Begreppet bör även användas om en person på grund av funktionshinder löper risk att bli isolerad från andra människor. Ett omfattande behov av stöd och service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreat-

8 Sida 5 ion m.m. Behovet ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara av insatser enligt denna lag. I begreppet omfattande behov av stöd och service kan ligga både kvalitativa och kvantitativa aspekter. Det innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. (Prop. 1992/93:159 s. 55 och 168 f.) Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet RÅ 2009 ref. 57 uttalat, vid fråga av om en person har rätt till personlig assistans enligt LSS, att två prövningar ska göras som inte måste sammanfalla, forst prövningen av om en person anses tillhöra personkretsen enligt 1 LSS, därefter om denna har rätt till insatser enligt 7 LSS. En funktionshindrad person kan således omfattas av personkretsen i 1 3 LSS utan att för den skull uppfylla förutsättningarna för exempelvis personlig assistans. Däremot kan rätt till andra insatser föreligga, t.ex. i form av ledsagarservice eller korttidsvistelse utanför det egna hemmet. I fråga om personkretstillhörighet har Högsta förvaltningsdomstolen i avgörandet HFD 2012 ref. 8 ansett att en stomi opererad kvinna med diabetes som även drabbats av blodpropp i hjärnan vid ett flertal tillfällen vilket medfört att hennes kognitiva fönnåga var nedsatt med krafligt försämrat närminne och enklare afasi, samt att hon var stel i kroppen, inte kunde anses tillhöra personkretsen enligt 1 3 LSS. Hennes oiik:a funktionshinder innebar att hon bl.a. behövde hjälp vid nedre hygien och påklädning av nedre delen av kroppen samt hjälp med att byta stomipåse och stomiplatta. Hon behövde även hjälp med bl.a. pedikyr, inköp av dagligvaror, matlagning och städning.

9 Sida 6 Utredning Enligt dokumentation från det hembesök som bl.a. LSS-handläggare från kommunen genom.iörde hemma hos C den 27 augusti 2012 framgår att C ansökte ekonomiskt stöd för kostnader för köp av personlig assistans för att få hjälp i vardagssituationer med förflyttningar, delvis på- och avklädning, handräckning samt för fritidsaktiviteter. Av utredningen framgår bl.a. att han under duschmomentet är i behov av att få lite hjälp med att tvätta fötterna. Av en intervjubaserad ADL-utredning utförd den 20 januari 2012 av Agneta Jonsson, arbetsterapeut, framgår huvudsakligen följande. På grund av förlamning från midjan och ner är C. rullstolsburen och kan inte stödja sig på benen. Makan måste vara med vid alla förflyttningar för att hjälpa till att flytta hans fötter, som ofta vill fara iväg på grund av spasticitet. Han behöver hjälp med pedikyr. C sköter själv sin övre hygien, likaså påklädning av överkroppen. Han behöver hjälp med att klä sig på underkroppen då han inte klarar av att böja sig ner på grund av långt gången höftartros. När han ska duscha lyfter han sig över till en badbräda på badkaret och hans maka hjälper då till att flytta hans fötter och stödja hans kropp. Han tvättar sin övre kropp men han f'ar hjälp med den nedre hygienen. Vid matsituationen kan ha..11 förse sig själv med mat och dryck och även laga mat, förutsatt att allt finns nedplockat från höga hyllor. Av intyg den 7 februari 2003 av vårdcentralschef Per Hemberg vid Pålsboda vårdcentral framgår att C, i efterförloppet till en operation 19 82, råkat ut för en parapares i benen, dvs. han blev varaktigt fc:irlamad i de nedre extremiteterna varmed han blev rullstolsburen.

10 Sida 7 Förvaltningsrättens bedömning Av utredningen framgår att G på grund av förlamning i benen är rullstolsburen och behöver viss hjälp vid främst förflyttningar, med nedre hygien och med påk:lädning av nedre delen av kroppen. C behöver således i viss utsträckning hjälp för att klara den dagliga livsföringen. Hans funktionshinder är varaktiga och beror uppenbart inte på normalt åldrande. Emellertid anser förvaltningsrätten att hans funktionshinder inte kan anses vara så stora och förorsaka sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service som förutsätts för att han ska höra till personkretsen enligt 1 3 LSS. C uppfyller således inte alla lcrav för att han ska omfattas av personkretsen enligt LSS. Därmed kan han inte heller beviljas insatsen personlig assistans enligt 9 2 i form av ekonomiskt ersättning. Försäkringskassans bedömning och det som C har anfört ändrar inte förvaltningsrättens bedömning. Överklagandet ska därmed avslås. AGAR, se bilaga (DV 3109/1 B). f g randet även nämndemännen Lennart Lindva!I, Anne-Marie Nilsson och Göran Ohlin deltagit. Målet har föredragits av förvaltningsrättsjuristen Anna Rhenman