Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Bitr. avdelningschef Ann Husberg ann.husberg@vgregion.se (Kontaktperson) Avdelningschef Carina Forsberg Skötare Emma Falk-Vikström Sjuksköterska Marie Hedberg Brukare Per-Erik Larsson Läkare Alexandra Elvesson Skötare Mikael Asplund Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning När vi identifierade våra förbättringsområden gjorde vi det med hjälp av den årliga nationella patientenkäten. Resultatet för vår avdelning pekade på brister främst när det gällde patientens och de närståendes upplevelse av delaktighet samt informationen till patienten. Dessa brister styrde vilka mål vi formulerade. Vi hade även en upplevelse av att avdelningen hade en ovanligt hög andel patienter som ordinerades ständig tillsyn, patienten hade också denna ordination under stor del av sin vårdtid. Detta ville vi också förändra. Misstaget vi från början gjorde är vi nog inte ensamma om. Vi ville väldigt mycket och formulerade många och även för stora mål. Detta har vi till viss del reviderat under arbetets gång. Vi har dock inte hunnit fullfölja och nå alla mål som vi från början satte upp utan några mål kommer vi att arbeta vidare med efter sommaren. Vi har under arbetets gång också lärt oss arbetsmetoden vilket underlättar inför fortsatt förändringsarbete. 1

2 Bakgrund Avdelningen startade med inriktning mot personer med förstämningssjukdomar. Vi vårdar även patienter med personlighetstörningsproblematik precis som alla heldygnsvårdavdelningar i vår organisation. I mån av plats vårdar vi även övriga diagnosgrupper. Under resans gång har avdelningen ökat vårdplatserna från 10 till idag 14. Vårt upptagningsområde riktar sig till hela södra Älvsborg, dvs ca 275,000 invånare. Inom vår egen organisation samarbetar vi med 11 öppenvårdsavdelningar samt neuropsykiatrisk mottagning, sjukgymnastik, aktivitets- och behandlingscentrum och remissmottagning. Därutöver samarbetar vi med de olika kommundelarna och kommunerna utanför Borås centralort. Vi har en ca snittvårdtid på 13 dagar. Utöver detta har vi samarbete med Högskolan eftersom vi är en utbildningsvårdavdelning vilket innebär att vi tar emot 12 sjuksköterskestudenter/tillfälle som finns på avdelningen under hela psykiatrikursen, 8 veckor där teori och praktik integreras. Avdelningen är uppdelad på tre olika arbetsteam som fördelar patienterna med 4-5 patienter i varje team. Dagtid är det minst en sjuksköterska per team enligt schema samt två-tre skötare. Kvällstid är det enligt schema en sjuksköterska och en skötare. Natt arbetar det en sjuksköterska samt två skötare på hela avdelningen. Syftet med vårt deltagande i projektet var bland annat att avdelningen tidigare hade en hög belastning med ett stort antal patienter med behov av ständig tillsyn (extra vak). Detta ville vi lägga arbete på att minska. Dessutom visade den årliga nationella patientenkäten att vi även hade andra förbättringsområden. Enkäten våren 2010 visade på förbättringsområden främst inom områdena patientens delaktighet, närståendes delaktighet, information till patienten samt samverkan patient, avdelning och vårdgrannar. Det var därför dessa områden vi valde att rikta våra mål mot. De mål vi satt upp är kanske inte alltid så tydligt vända mot SKL s övergripande mål. Men vår hypotes är att om vi är duktiga på att göra patienten delaktig i sin vård och duktiga i att samverka med patienten och alla som påverkas av, eller påverkar patientens vård, så kan detta förhoppningsvis leda till mindre antal tvångsåtgärder. Kan vi dessutom bli duktigare på att informera patienten kan det även öka begripligheten för patienten när en tvångsåtgärd ändå måste utföras. Mål Utifrån ovanstående bakgrund formulerade vi ett antal mål som riktades mot dessa förbättringsområden. Vi har valt att arbeta med små förändringar med förhoppning om att dessa ska leda till stora förbättringar. 1. Behovet av ständig tillsyn ska minskas med 25 %. Att som patient vara ordinerad ständig tillsyn upplevs troligtvis som en stor påfrestning. Ständig tillsyn innebär stora inskränkningar och är ett ingrepp i integriteten som kan innebära ökad risk för reaktioner hos patienten som i sin tur kan leda till tvångsåtgärder. Målet uppnått mars Vg se bifogat diagram % av inneliggande patienter ska erbjudas omvårdnadssamtal innan omvårdnadsplanen formuleras och därigenom bli mer delaktig i planeringen av sin omvårdnad. Målet ska vara uppnått April

3 3. 75 % av patienterna ska känna sig nöjda med den information de fått om verkan och biverkan på de läkemedel patienten behandlas med samt fått möjlighet att diskutera och få information om sin sjukdom och hur den påverkar deras vardag i den utsträckning som de önskar/behöver. Målet ska vara uppnått April Patientansvarig sjuksköterska eller kontaktperson ska till 85 % inom 24 timmar alt närmaste vardag ta en första kontakt med öppenvård och/eller kommunpsykiatri. Målet ska vara uppnått hösten Till 85 % ska patientens vårdplan från öppenvården finnas med och gås igenom på den första ronden efter inläggning. Målet ska vara uppnått hösten % av de patienter som ska ha en uppföljning inom öppenvården ska vid utskrivning också ha en inbokad tid till sin öppenvårdsmott. Målet ska vara uppnått Mars % av patienterna ska i samband med ankomstsamtalet få muntlig och skriftlig information om vilka omvårdnadsinsatser som kan bli aktuella och att dessa ingår som en del i vården. Målet ska vara uppnått Hösten % av patienterna ska vid förfrågan kunna uppge vilken teamtillhörighet de har samt vem som är deras patientansvarig sjuksköterska och kontaktperson. Målet ska vara uppnått April Förbättrad delaktighet av närstående. Erbjuda närstående att delta i patientens samtal med läkaren eller med omvårdnadspersonal samt erbjuda en kontaktperson i teamet. 75 % ska erbjudas ett samtal och en kontaktperson. Målet ska vara uppnått Maj Förändringar som testats Tester relaterade till mål 1: Test 1: Varje Team ansvarar för sina patienters tillsyn. Innan projektet fanns en rutin som innebar att ansvaret för de patienter som ordinerades ständig tillsyn fördelades rättvist i arbetsgruppen. Det vill säga att all personal som arbetade ett arbetspass turades om att ansvara för tillsynen en timma var oavsett vilket team patienten tillhörde. Vår hypotes var att om så lite personal som möjligt var involverade i en patients tillsyn så ökar patientens trygghet vilket då förhoppningsvis leder till ett minskat behov av ständig tillsyn. Vi testade därför att begränsa ansvaret för patientens tillsyn till det team som patienten tillhör. Den första testcykeln genomfördes i alla tre teamen på avdelningen och väckte mycket farhågor i arbetsgruppen om hög arbetsbelastning på ett fåtal personal vid ständig tillsyn. Under testperioden förekom det endast ständig tillsyn under ett dygn varför det blev svårt att bedöma resultatet. Beslutet blev att göra ytterligare en testperiod men då endast i ett team. Trots att teamet på grund av hög sjukfrånvaro under testperioden ofta fick ta hjälp från övriga team på avdelningen bedömde man att testet utföll väl och avdelningen kommer därför att införa detta arbetssätt med viss justering. Ansvaret för tillsynen kommer att ligga på respektive team under dagtid fram till klockan 16:00. Därefter fördelas ansvaret på alla teamen då bemanningen bedöms vara för låg i varje enskilt team för att på ett bra sätt kunna 3

4 hantera en ökad tillsyn själva. Test 2: Uppföljande samtal efter utförd tvångsåtgärd. Inom heldygnsvården på den psykiatriska kliniken i Borås används sedan några år en mall för uppföljande samtal efter utförd tvångsåtgärd. Denna rutin har inte tidigare fungerat på vår avdelning. Vår hypotes är att denna rutin innebär att risken för nya tvångsåtgärder/ ständig tillsyn minskar. Vi aktualiserade därför rutinen och beslutade om en testcykelperiod på en månad där antal tvångsåtgärder samt uppföljande samtal dokumenterades. Under testperioden hade avdelningen enbart en tvångsåtgärd men trots detta beslutades om att rutinen ska införas. Test 3: Fysisk aktivitet. Vår avdelning är i första hand inriktad mot patienter med förstämningsjukdomar. Detta innebär att det inte är ovanligt att patienter med djup depression och med hög suicidrisk vårdas på avdelningen. Vår hypotes är att fysisk aktivitet och vistelse utanför avdelningen ökar det psykiska välbefinnandet och därmed också risken för behov av ständig tillsyn. Vi beslutade att genomföra en testcykel där patienter som behandlades med ECT mot sin depression erbjöds promenad alternativt annan aktivitet tre på eftermiddagar i veckan. Testet utföll väl och beslut togs ny testcykel där vi utökade genom att erbjuda alla patienter promenad alternativt annan aktivitet tre eftermiddagar. Beslut att införa rutinen är tagen. Tester relaterade till mål 2: Test 1: Omvårdnadssamtal inför formulering av omvårdnadsplan. Tidigare var patienten sällan involverad när omvårdnadsplanen formulerades. Personalen formulerade omvårdnadsplanen efter den information som inhämtades från olika håll. Det kunde vara från samtal med patienten men också från inläggningsanteckningen, tidigare vårdtillfälle eller observationer med egen tolkning etc. För att öka patientens delaktighet i den egna vården insåg vi att patienten självfallet behöver vara mer involverad i sin omvårdnadsplan. Varje team har tid avsatt en gång i veckan för omvårdnadsplansfördjupning. Detta är tid avsatt för att diskutera, fördjupa sig i och utvärdera patientens omvårdnadsplan. I början av projektet var planeringen att bjuda in patienten att delta i omvårdnadsplansfördjupningen. Efter vissa diskussioner reviderades dessa planer då arbetsgruppen inte riktigt var mogen för denna förändring. Beslut fattades om en testcykel där omvårdnadspersonal snarast efter inläggning hade ett samtal med patienten med syfte att inhämta information till att formulera patientens omvårdnadsplan och på detta sätt göra patienten mer delaktig. Efter att först ha skapat en mall för detta samtal startades en testcykel i ett av teamen som löpte under två veckor. Testet utföll väl ur personalens synvinkel som upplevde det enklare att formulera en omvårdnadsplan utifrån de behov och önskemål patienten uttryckte. Resultat utifrån patientens upplevelse av delaktighet är inte klart ännu. Patientenkät kommer. Tester relaterade till mål 3: Test 1: Frågeblankett inför läkarsamtal. I patientenkäten våren 2010 visade resultatet på att som patient fanns en upplevelse av att man saknade tillräcklig information om både diagnosen, och behandlingen bl.a. läkemedelsverkan likväl som biverkan. En blankett formulerades som patienten kan ha som stöd där han/hon kan formulera frågor om sin diagnos och/eller behandling. Denna blankett delas ut vid inläggningen och patienten har sedan kvar den under sin vårdtid och kan under hela vårdtiden fylla på med frågor och svar. 4

5 Tester relaterade till mål 8: Test 1: Information om teamtillhörighet och kontaktperson. Innan någon testcykel startade gjordes under två veckor mätningar om hur många patienter som var medvetna om vilket team de tillhörde och vem de vid behov kunde vända sig till. Resultatet var ganska nedslående. Testcykel under två veckor som innebar att personal vid varje nytt arbetspass gick runt och informerade patienten om teamtillhörighet och kontaktperson det aktuella arbetspasset. Mätning efter denna testcykel påvisade ingen förbättring. Test 2. Informationstavla. Ny testcykel startades där tavlor införskaffades som sattes upp utanför respektive teamrum där information sattes upp om vem som är kontaktperson för arbetspasset. Mätning påvisade en markant förbättring vilket innebar att förändringen permanentades. Tester relaterade till mål 9: Test 1: Närståendesamtal. I patientenkäten våren 2010 framkom önskemål om en ökad delaktighet från de närstående. Trots detta var det mycket vanligt att patienter på avdelningen vid inläggningen önskade sekretess vilket självfallet försvårar möjligheten att bjuda in de närstående att vara mer delaktiga i vården. Det som framkom efter diskussioner i arbetsgruppen var att orsaken till att det var så vanligt med önskan om sekretess var att i mallen för ankomstsamtal fanns frågan om sekretess med och ställdes ofta just som en fråga om patienten önskade sekretess. Detta svarade många patienter jakande på. En revidering av frågemallen gjordes som innebar att en fråga tillfördes om vem av sina närstående patienten önskade ha med som delaktig i vården och innebar att färre patienter önskade sekretess. De flesta patienter namngav någon närstående. Testcykel startades som innebar att den närstående som patienten namngivit kontaktades och inbjöds till samtal tillsammans med patienten. Vid stickprovskontroll finns 8 inlagda patienter på avdelningen varav en har begärt sekretess men alla har namngivit närstående. Resultat Mål 1: Behovet av ständig tillsyn ska minskas med 25 %. Under tidsperioden vårdades 310 patienter med behov av ständig tillsyn på avdelningen. Under vårdades 37 patienter med behov av ständig tillsyn på avdelningen. En minskning med 88 %. Målet uppnått mars

6 Snitt per dag under mätperioden Ständiga Tillsyn Mål % av inneliggande patienter ska erbjudas omvårdnadssamtal innan omvårdnadsplanen formuleras och därigenom bli mer delaktig i planeringen av sin omvårdnad. Målet ska vara uppnått April Förändringen införs på hela avdelningen från och med den Mätning om målet uppnåtts kommer att ske i juni månad. Mål 3: 75 % av patienterna ska känna sig nöjda med den information de fått om verkan och biverkan på de läkemedel patienten behandlas med samt fått möjlighet att diskutera och få information om sin sjukdom och hur den påverkar deras vardag i den utsträckning som de önskar/behöver. Målet ska vara uppfyllt April Av 10 utlämnade enkäter inkom % av patienterna som svarade på enkäten uttryckte att de var nöjda med den information de fått på avdelningen. Mål 4. Patientansvarig sjuksköterska eller kontaktperson ska till 85 % inom 24 timmar alt närmaste vardag ta en första kontakt med öppenvård och/eller kommunpsykiatri. Målet ska vara uppfyllt hösten-11. Är uppskjutet till hösten. Mål 5. Till 85 % ska patientens vårdplan från öppenvården finnas med och gås igenom på den första ronden efter inläggning. Målet ska vara uppfyllt hösten-11. Är uppskjutet till hösten. Mål % av de patienter som ska ha en uppföljning inom öppenvården ska vid utskrivning också ha en inbokad tid till sin öppenvårdsmott. Målet ska vara uppnått Mars Under mars månad blev 23 patienter med planerad uppföljning på öppenvårdsmottning utskrivna, varav 22 patienter hade en tid inbokad vid utskrivningen. Resultat 95 %. 6

7 Antal Patienter Antal pat Tid i handen Utskrivna 22 Tid i handen Serie1 Kommentar: Vänster stapel visar antal patienter med planerad uppföljning inom öppenvård som blivit utskrivna under mars månad, 23 stycken. Höger stapel visar antal av de utskrivna patienterna som vid utskrivning hade en inbokad tid till sin öppenvårdsmottagning. Mål % av patienterna ska i samband med ankomstsamtalet få muntlig och skriftlig information om vilka omvårdnadsinsatser som kan bli aktuella och att dessa ingår som en del i vården. Målet ska vara uppnått Hösten Är uppskjutet till hösten. Mål % av patienterna ska vid förfrågan kunna uppge vilken teamtillhörighet de har samt vem som är deras patientansvarig sjuksköterska och kontaktperson. Målet ska vara uppfyllt April Resultatet är 100 %. Dagpass / Inskrivna Till förfrågande Patienter vet vilka team dem till hör Patienter vet vilken kontaktperson dem har Kommentar: Diagram 1 visar resultat vid mätning gjord den 23/ Mätningen visar att av 13 inskrivna patienter var 13 stycken medvetna om vilket team de tillhörde men endast 5 kunde uppge vem som var kontaktperson. 7

8 Patienter Dagpass / Inskrivna Till förfrågande Patienter vet vilka team dem till hör Patienter vet vilken kontaktperson dem har Kommentar: Diagram 2 visar resultatet vid mätning gjord efter testcykel 2 där tavlor inköptes och sattes upp utanför respektive teamrum. Tavlorna används för information om vilken personal som är i tjänst och vem som är kontaktperson åt vilken patient. Resultatet visar att av 8 inskrivna patienter kan 8 ange både teamtillhörighet likväl som kontaktperson. Mål 9. Förbättrad delaktighet av närstående. Erbjuda närstående att delta i patientens samtal med läkaren eller med omvårdnadspersonal samt erbjuda en kontaktperson i teamet. 75 % ska erbjudas ett samtal och en kontaktperson. Ska vara uppnått Maj Under perioden blev 26 patienter inskrivna i det röda teamet. Av dessa blev 11 närstående erbjudna samtal. I tre fall ville inte patienten att kontakt togs. Detta innebär att målet är uppnått till 48 %. Redovisning av tvångsåtgärder Under projekttiden har avdelningen endast haft ett fåtal tvångsåtgärder under perioden December -April. Två bältesläggning och en tvångsmedicinering. Ingen avskiljning. Diskussion Vårt deltagande i genombrottsprojektet har inneburit att vi blivit mer medvetna om de brister och förbättringsområden vi har. I vår mål formulering utgick från den nationella patientenkäten, våren Om vi inte anmält vårt deltagande till projektet hade vi troligtvis konstaterat de brister som resultatet av enkäten påvisade och även haft som ambition att förbättra men inte riktigt vetat hur. Nu har vi varit tvingade att tänka till om vad bristerna kan bero på och vad vi kan och behöver förändra samt hur vi genomdriver en förändring som ska leda till en förbättring. Vårt första mål som innebar att minska antal ständiga tillsyn på avdelningen med 25 % har vi uppnått med mycket god marginal. Vi har här gjort ett antal förändringar som var och en säkert påverkar. Men utöver de åtgärder vi gjort finns ytterligare en faktor som vi är medvetna om säkert påverkat resultatet och det är att vi bytt överläkare. Vår upplevelse är att läkare ibland ser olika på kriterierna för att ordinera ständig tillsyn men även att de kan ha olika benägenhet för att ordinera det. 8

9 Vår hypotes är även att läkarens tillit till arbetsgruppen också påverkar beslutet. Därför är det av stor vikt att arbetsgruppen åtgärdar de förbättringsområden som kan inverka på läkarens tillit. Vi har fått rannsaka vårt arbetssätt och försökt hitta områden som vi kan förändra för att påverka behovet av ständig tillsyn. Vår erfarenhet i projektarbetet är att det ibland kan vara svårt att förändra gamla arbetssätt. Det har varit ett stimulerande men också krävande arbete vi genomfört. Utmaningarna har varit många. En har varit att engagera hela arbetsgruppen, vilket vi inte fullt ut lyckats med ännu. Men vi är på god väg och ett sätt var att engagera ytterligare en person från varje team i projektgruppen för att på detta sätt bättre nå ut i respektive team med förbättringsarbetet. Vår erfarenhet är att arbetsgruppen framförallt i början av projektet såg förbättringsarbetet som något som vi i projektgruppen skulle sköta. En annan utmaning har varit att lyckas frigöra tid för förbättringsarbetet med alla testcyklar och mätningar som skulle utföras. Arbetet i heldygnsvården innebär att patientarbetet alltid måste prioriteras vilket har medfört att möten ibland fått flyttas, testcyklar inte kunnat påbörjas när det var planerat och framför allt att utvärdering/mätning av utförda tester inte hunnits med. Många i personalgruppen har under arbetets gång uttryckt frustration över att det hela tiden var så mycket på gång och de som inte ingick i projektgruppen hade ibland svårt att hålla sig uppdaterade. Arbetstempot i projektet har upplevts som högt. Vi har koncentrerat oss på att göra tester och förändringar i liten skala utifrån hypotesen att många små förändringar leder till stora förbättringar. Vi har haft ett givande samarbete med vår brukarrepresentant som bidragit med många kloka tankar under arbetets gång. Så här involverade vi patienter och deras närstående I vår projektgrupp ingick en brukarrepresentant som har deltagit vid 12 av projektgruppens 15 genomförda möten. Under projektets gång och i samband med utvärderingen av olika testcyklar tillfrågades patienterna och/eller närstående om sin upplevelse. Sammanfattning av projekt tiden så här långt I uppstarten var vår ambition att snabbt uppnå många mål vilket vi under projektets gång fått revidera. Från start satte vi upp 11 olika mål, vilket vi ganska omgående insåg var väldigt många. Några kunde vi dock sammanföra vilket resulterade i 9 mål. Av dessa 9 mål har vi slutfört 6 och senarelagt de övriga 3 till hösten-11. Vår planering är alltså att fortsätta arbetet med förbättringar med hjälp av genombrottsmetodiken efter sommaren. Vår planering var att en del av våra mål skulle utvärderas med hjälp av den årliga patientenkäten under våren. Tyvärr fick vi för sent information om att den inte skulle utkomma i år vilket innebar att vi stod inför ett problem. Vi jobbar nu med en egen enkät i mindre skala som vi hoppas kommer att ge oss de resultat vi tror och hoppas på. Men det innebär tyvärr att vi inte kan redovisa alla resultat här utan får återkomma med dem i efterhand. 9

10 Planeringen inför LS 4 är att tillsammans med Team 26 ha detta under hösten. Vi kommer att tillsammans planera för detta. Vår tanke är också att bjuda in brukarorganisationer. Övriga kommentarer Lärande seminarierna har varit givande. Både roligt och nyttigt att träffa andra och byta erfarenheter och få påfyllnad. Bilaga 1: Mall för omvårdnadsplanssamtal. Bilaga 2: Blankett för information om diagnos och behandling. Bilaga 3: Uppföljande samtal efter tvångsåtgärd 10

11 Bilaga 1 Stöd till omvårdnadssamtal I syfte att personal och patient strävar mot samma mål Upprättat i samråd med patient DATUM: ÖVM: VOBS: PAS: KONTAKTMÄN: Ja eller nej? Datum? Namn ev telefonnummer 1 RAMDATA (familj och uppväxt, skolgång, arbeten, intressen, tidigare sjukdomar, förhållande till alkohol/droger, upplevt trauma, ärftlighet för psyk.sjukdomar, tidiga tecken?) 2 HÄLSOSITUATION (varför är du här, inläggningsorsak?) 11

12 3 BEHOV det som går att tillfredställa. (Ex: sömn, mat. Om patient och personal har olika uppfattningar om behoven skall detta dokumenteras). 4 HÄLSORESURSER (patientens förmågor och resurser, ex: insikt, närstående, intressen, arbete m.m.) 5 HÄLSOHINDER (Det som leder till problem av olika slag, vad tror patienten själv har lett till problemen? Använd patientens ord). 6 VÅRDHANDLING (VAD? Beskriver målet för det aktuella vårdtillfället) 12

13 7 VÅRDAKTIVITET (HUR? Beskriver hur målet ska uppnås för det aktuella vårdtillfället) 8 Dina förhoppningar på vården, önskemål, funderingar, synpunkter. (Ex. vilken hjälp vill du ha under den tid du är inlagd, eller vad förväntar du dig av tiden här? Farhågor inför hemgång?) 13

14 HAR DU NÅGRA FRÅGOR KRING DIN BEHANDLING ELLER DIAGNOS? Bilaga 2 Ibland kan det vara lite svårt att komma på vad man vill fråga under ett läkarsamtal. Blanketten är avsett för att hjälpa dig skriva ner dina tankar och funderingar inför samtalet. 1. Vill du veta lite mera om dina läkemedel? Om svaret är ja, skriv ner vilka läkemedel och vad du vill veta om dem: Vill du ha mer information kring dina besvär/diagnos. Vad vill du fråga? På vilket sätt vill du att vi hjälper dig under den här vårdtiden? 14

15 4. Övriga frågor: 5. Upplever du denna blankett som ett hjälpmedel? Ja Nej Kommentarer: Uppföljande samtal efter tvångsåtgärder eller Informellt tvång Vilken åtgärd användes i ditt fall Fastspänning Tvångsmedicinering Begränsning Informellt tvång Bilaga 3 (Frågorna kan sedan anpassas till att passa den form av tvång som användes och till det enskilda fallet) 1. Försökte du ge personalen signaler om att du behövde hjälp/stöd? Ja Nej Om Ja: Hur visade du att du ville ha hjälp/stöd? 2. Vad kunde personalen gjort för att hjälpa dig återfå kontroll innan tvång användes? 3. Vad kunde du gjort för att hjälpa dig själv innan det blev nödvändigt att använda tvång? 4. Kommer du ihåg vad som hände? Kunde man ha gjort på något annat sätt? 5. Hur mådde du efter åtgärden? 15

16 6. Varför tror du man valde att vidta en tvångsåtgärd? 7. Upplevde du att man behandlade dig med respekt? 8. Betyder det något positivt eller negativt för dig att intervjuaren varit med under tvångsåtgärden? 9. Upplevde du det positivt för dig med detta samtal? Ja Nej Samtalshandledning Syfte med samtalet: Att patienten ska få möjlighet att sätta ord på känslor och upplevelser han eller hon haft i samband med den aktuella tvångsåtgärden samt öka förståelsen mellan patienten och personal. Att förbättra kvaliteten i samband med tvångsåtgärder. Att minimera behovet av användning av tvång. Samtalet bör genomföras av kontaktperson eller någon av de som närvarade vid händelsen. Patienten informeras om syftet med samtalet och tid bokas i samråd med patienten. Samtalet hålls snarast efter att tvångsåtgärden genomförts när patientens tillstånd tillåter. Samtalet ska ske på en plats där man kan vara ostörd. Samtalets längd: Mellan minuter. (Ge patienten tid att formulera sig.) Samtalet hålls när patienten är i stånd att delta dock senast en vecka efter tvångsåtgärden. Referera med patientens ord och undvik tolkningar. Frågorna ställs på det sätt de är skrivna. (Om du är osäker på om patienten förstått frågan, kan frågan fördjupas.) Ge patienten möjlighet att berätta fritt om det är något som gjort starkt intryck under händelsen ifråga. När vi har gått genom formuläret med patienten skall vi skriva in detta i Melior under rubrik omvårdnad. På följde sätt: 16

17 Fråga 1: x Fråga 2: x Fråga 3: x osv 17