Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång
|
|
- Anna Britt Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 14, avdelning 64 och 67, Norra Älvsborgs Länssjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska Barbro Jansson, barbro.jansson@vgregion.se (Kontaktperson t o m 31 maj. Lämnar sedan projektet p g a annat arbete.) Sjuksköterska Kristina Ehne, kristina.ehne@vgregion.se (Kontaktperson fr o m 1 juni.) Skötare Monica Häljestig. Skötare Gunilla Olsson. Sjuksköterska Torgny Hansen. Överläkare i psykiatri Ingegerd Bergström. Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning När projektet tog sin början fanns en önskan från ledningens sida att utarbeta en rutin för strukturerat uppföljande samtal efter tvångsåtgärd. Utöver det beslöt teamet att patienterna utifrån en VAS-skala skulle skatta graden av kränkning de upplevt i samband med tvångsåtgärd. Vi ville också försöka göra patienterna mer delaktiga vid tvångsåtgärder genom att erbjuda dem att välja vem ur personalen de ville ha hos sig i början av bältesläggning, samt var (vilken sida eller arm) de ville att en tvångsinjektion skulle ges. För att förbättra själva rutinen vid bältesläggning fick all personal signera att de läst klinikens PM angående bältesläggning. Efter varje bältesläggning har vi strävat efter att ha en genomgång av händelsen med berörd personal utifrån PM. Därutöver införde avdelning 67 en test av Bröstet Violence Checklist, ett bedömningsinstrument för att bedöma risken för att en patient ska bli våldsam inom 24 timmar. Att endast en av avdelningarna införde detta berodde på att den läkare som ingår i teamet arbetar där. Under den testperiod som varit (november 2010-maj 2011) var det sammanlagt 13 patienter på de två avdelningarna som tillsammans erbjöds 11 uppföljande samtal. 9 samtal genomfördes. 8 patienter skattade graden av kränkning och av dem skattade tre stycken högre än 3 på skalan. All personal har skrivit på en lista att de läst PM vid bältesläggning, men av de bältesläggningar som utvärderades genom eftersamtal hade ingen helt följt rutinerna. Det visade sig vara svårt att hitta ett system för tillförlitlig statistik över patientens möjlighet att påverka vid tvångsåtgärd, varför det är osäkert hur många patienter som givits denna möjlighet. Till och med april 2011 hade avdelning 67 genomfört 27 skattningar med Bröset Violence Checklist, men man har inte tyckt att det gått att bedöma nyttan av skattningsskalan p g a det 1
2 låga antalet patienter som uppvisat aggressiva tendenser. Avdelningarna hade under perioden sammanlagt 51 bältesläggningar och 32 tvångsinjektioner. Avskiljning som tvångsåtgärd förekommer inte inom kliniken, förutom på de rättspsykiatriska avdelningarna. I genomsnitt har antalet tvångsåtgärder varit förhållandevis litet och testtiden ännu för kort för att kunna dra några hållbara slutsatser av majoriteten av testerna. Teamet planerar att fortsätta med samtliga testningar. Uppföljande samtal efter tvångsåtgärd kommer att skrivas in i klinikens rutiner kring tvångsåtgärder. Rutinerna för hur vi och var vi dokumenterar våra tvångsåtgärder har också förtydligats och blivit klinikgemensamma. Avdelning 64 startar till hösten sin test av Bröset Violence Checklist och avdelning 67 utvärderar sin test på arbetsplatsträff i september. Under hösten kommer övriga avdelningar på kliniken involveras i förbättringsarbetet, vilket är en del i projektet. Detta planeras ske genom att vi i teamet närvarar på avdelningarnas arbetsplatsträffar eller utvecklingsdagar. Vår tanke är att vi då når så många som möjligt i personalen och kan informera och inspirera till nya idéer om förbättringar. Bakgrund Teamet består av personal från nedanstående två avdelningar. På bägge avdelningarna finns både frivilligvårdade patienter och patienter som vårdas med stöd av LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Avdelning 64 Antal platser/inriktning/uppdrag Avdelningen har 16 vårdplatser (men överbeläggningar är mer regel än undantag) och är en allmänpsykiatrisk akutvårdsavdelning som framför allt är avsedd för personer med svåra depressionstillstånd med självmordstankar/-handlingar intoxikationstillstånd affektiva sjukdomar med psykosbild viss beroendeproblematik svåra kristillstånd Ätstörningar Avdelningen vårdar de flesta av de patienter som får ECT-behandling och har även hand om polikliniska ECT-behandlingar. Patientundervisning och information gällande depression, ångest, riskbruk/missbruk och ett tillfälle med lätt gymnastik bedrivs i klinikens psykiatriskola. Avd 64 håller i depressionsskolan. Då träffas en liten grupp om tio personer. Patienter från alla psykiatriska avdelningar på sjukhuset är välkomna att delta. Personal ger enkel information om symptom och behandling av depression. Avdelning 67 Antal platser/inriktning/uppdrag Avdelning 67 med 14 vårdplatser (men överbeläggningar är vanliga) är klinikens akuta psykosavdelning med inriktning mot, i första hand, schizofreniforma psykoser. Avdelningen ingår som en del i klinikens psykosvårdkedja. Tillsammans med patienten och närstående har vi ett nära samarbete med interna och externa vårdgrannar. Planeringen av vård och behandling sker utifrån riktlinjerna i vårt psykosprogram. 2
3 Upptagningsområde Psykiatriska klinikens primära upptagningsområde omfattar norra Bohuslän, Dalsland och Götaälvdalsområdet (exklusive Ale kommun). Befolkningsunderlaget uppgår till ca invånare. Slutenvårdsverksamhet finns på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) i Trollhättan, på Uddevalla sjukhus och på Restad Gård i Vänersborg. Dessutom finns öppenvårdsenheter i de flesta kommuner i området. Till kliniken hör också rättspsykiatri. Tyvärr har själva dokumentet med vår projektansökan förkommit, men i den diskussion med chefer och ledning som föregick ansökan framkom önskemål om att ta fram en rutin för ett strukturerat eftersamtal med patient efter tvångsåtgärd. De eftersamtal som upp till då förekom var ostrukturerade och erbjöds inte heller alla berörda patienter. Vad övriga eventuella tester skulle innehålla var upp till oss teammedlemmar att bestämma och utgångspunkten var att de förhoppningsvis också skulle leda till ytterligare förbättringar. Mål Erbjudande av samtal efter tvångsåtgärd: Alla patienter som varit föremål för tvångsåtgärd ska, fr o m november 2010, erbjudas uppföljande samtal inom 1 vecka efter händelsen. Genomförande av samtal efter tvångsåtgärd: Den 30 april 2011 ska 50% av patienter som blivit föremål för tvångsåtgärd ha erhållit uppföljande samtal, inom 1 vecka. Den 31 december 2011 ska 75% av patienter som blivit föremål för tvångsåtgärd ha erhållit uppföljande samtal. Upplevelse av kränkning: 75% av patienter som varit föremål för tvångsåtgärd och som genomför skattningen, ska skatta högst 3 på VAS-skalan för kränkning den 30 april Kännedom om PM med riktlinjer angående bältesläggning: Att all personal i tjänst på avdelning 64 och 67 under perioden t o m 30 april 2011 ska känna till innehållet i PM angående bältesläggning. Följsamhet till PM angående bältesläggning: Att klinikens PM angående bältesläggning följs. Utvärderas i december Påverka sin situation: Att alla patienter som är föremål för tvångsåtgärd ges möjlighet att påverka sin situation. Utvärderas i december Bröset Violence Checklist: Att testa om Bröset Violence Checklist är ett bra verktyg att använda i vår verksamhet. Avdelning 67 utvärderar på arbetsplatsträff i september Förändringar som testats: Erbjudande av samtal efter tvångsåtgärd: Här har vi testat att erbjuda patienterna ett uppföljande samtal efter tvångsåtgärd. Under testperioden hittills har vi i teamet varit ansvariga för att erbjuda patienterna detta samtal. Vi har erbjudit samtalet när vi uppfattat honom eller henne som tillräckligt återställd för att kunna medverka. I samband med detta har patienten också fått information om att samtalet ingår i ett förbättringsarbete som nu genomförs på kliniken och att det är viktigt för oss att få ta del av patientens upplevelse av den situation som varit. Genomförande av samtal efter tvångsåtgärd: 3
4 Här har vi genomfört samtal med patienter som varit föremål för tvångsåtgärd utifrån ett frågeformulär som vi hämtat från projektplatsen, där SKL lagt ut en översatt mall från Danmark. På avdelning 64 har vi successivt infört att patientens kontaktperson utfört samtalet. På avdelning 67 är det fortfarande så att samtalen genomförs av någon i teamet. Upplevelse av kränkning: Vi har använt en skattningsskala (VAS-skala) för kränkning, där patienten fått ringa in den siffra mellan 1 och 5 som han eller hon tyckt representerar graden av den upplevda kränkningen. Siffran 1 på skalan motsvarar att patienten inte känt sig kränkt alls och siffran 5 motsvarar att patienten känt sig mycket och helt oacceptabelt kränkt. Patienten har skattat sig i samband med det uppföljande samtalet, då det för oss har fallit sig naturligt att fråga om kränkning i detta sammanhang. Den VAS-skala som används finns dessutom redan på det frågeformulär som vi använder till eftersamtalet. Kännedom om PM med riktlinjer angående bältesläggning: Vi har lagt fram klinikens PM angående bältesläggning tillsammans med en namnlista. På avdelning 64 var inte namnen på personalen uppskrivna i förväg, utan var och en skrev upp sig när man läst. På avdelning 67 fanns alla namn på listan, man signerade och skrev datum efter sitt namn när man läst. Teamet har informerat om detta vid överrapporteringar och arbetsplatsträffar. Följsamhet till PM angående bältesläggning: Efter bältesläggning så har någon av oss i teamet gått igenom händelsen med berörd personal på avdelningen utifrån PM. Detta test startade i mars 2011, efter det att föregående test här ovan avslutats. Påverka sin situation: I samband med bältesläggning så har vi givit patienten möjlighet att välja vem ur personalen som ska sitta hos honom/henne den första timmen. Vid tvångsinjektion har vi givit patienten möjlighet att välja injektionsställe (vilken sida eller vilken arm). Frågan har ställts av någon personal som deltagit i tvångsåtgärden. Bröset Violence Checklist: På avdelning 67 har vi börjat att testa en skattningsskala kallad Bröset Violence Checklist, som mäter risken för våld. Testet har främst gått ut på att vi ska lära oss använda den och se om den kan hjälpa oss förebygga våld och därmed förhindra tvångsåtgärder. Utgångspunkten har varit att skatta alla nyinlagda patienter samt de som visar aggressiva tendenser senare under vårdtiden. Skattningen har hittills i huvudsak gjorts under 3 dygn. Varje vårdlag har ansvarat för att skatta sina patienter enligt instruktioner från oss i teamet. 4
5 Resultat Erbjudna och genomförda samtal Antal Erbjudna samtal Genomförda samtal Antal patienter Avd 64 Avd 67 Erbjudna samtal och Genomförda samtal. Kommentarer till diagram Erbjudna samtal: Avdelning 64: har fler erbjudna samtal än antalet patienter. En patient vårdades under lång tid och var föremål för ett flertal tvångsåtgärder. Patienten erbjöds samtal efter de två första tillfällena, men markerade sedan att hon inte ville bli erbjuden fler gånger. Den andra patienten som blev erbjuden två samtal hade även han fler tvångsåtgärder. Avdelning 67: Bortfallet var fyra. Två patienter var för sjuka för att kunna erbjudas samtal inom tidsramen. Två patienter flyttade till andra sjukvårdsinrättningar innan samtal hunnit erbjudas. Utöver detta fanns ytterligare en patient som erbjöds samtal, men inte inom den bestämda tidsramen. Kommentarer till diagram Genomförda samtal: Avdelning 64: En patient tackade nej till erbjudet samtal. Avdelning 67. En patient visade sig vara för sjuk för att kunna medverka vid samtal. Med en annan patient hölls ett uppföljande samtal, men utanför testets tidsram. Upplevelse av kränkning 3 Antal 2 1 Avd 64 Avd VAS-skala Skattning av kränkning. VAS-skala steg 1=Nej inte alls, 2=Nja stämmer till viss del, 3=Ja, men acceptabelt efter 5
6 samtal, 4=Ja, definitivt kränkt av tvångsåtgärden, 5=Ja, oerhört kränkt, helt oacceptabelt. Kommentarer till diagram Upplevelse av kränkning: Underlaget från båda avdelningarna är ännu för litet för att några slutsatser ska kunna dras. Det uppsatta målet är därmed inte uppfyllt. Kännedom om PM med riktlinjer angående bältesläggning: Avdelning 64: All personal har inte skrivit på. Det visade sig att ett flertal uppger att de läst, men inte skrivit på. Det verkar också som om det funnits brister i informationen mellan de olika arbetsskiften. Avdelning 67: All personal har signerat att de läst. Följsamhet till PM angående bältesläggning: Avdelning 64 och 67: Utifrån de utvärderande samtal som genomförts konstateras att det finns brister i följsamheten till PM. Ingen utvärderad bältesläggning har genomförts helt efter riktlinjerna Patienten påverkar: Avdelning 64: Finns ingen statistik att redovisa, nya rutiner för att föra statistik utarbetas. Avdelning 67: Har viss statistik i siffror. Utifrån denna kan man se att ungefär hälften av patienterna erbjudits möjligheten att påverka sin situation, med reservation för att felmarginalen kan vara av betydelse för resultatet. Bröset Violence Checklist: Avdelning 67: Vi har hittills genomfört 27 skattningar, men vi kan ännu inte säga om skattningen hjälpt oss förutse våld hos patienterna. Underlaget med patienter som skattat högre än 1 är alldeles för litet för att vi ska kunna dra några hållbara slutsatser. De patienter som uppvisat våldsamma tendenser och där åtgärder krävts har antingen inte blivit skattade, eller så har tvångsåtgärder vidtagits direkt i samband med inläggning. Redovisning av tvångsåtgärder Bältesläggningar Antal Avd 64 Avd 67 0 Dec Jan Feb mars April 2010/2011 Redovisning av antalet bältesläggningar under testperioden 2010/2011. Kommentarer till diagram Bältesläggningar Avdelning 64: En patient har varit föremål för avdelningens samtliga bältesläggningar under april månad. Detta var en mycket svårbehandlad patient som inte svarade på given 6
7 medicinering som önskat. Avdelning 67: Under januari månad fanns på en tidvis mycket orolig och utagerande, svårt somatiskt och psykiskt sjuk patient som gav upphov till ett flertal bältesläggningar. Tvångsmedicinering Antal 6 4 Avd 64 Avd Dec Jan Feb mars April 2010/2011 Redovisning av antalet tvångsmedicineringar under testperioden 2010/2011. Kommentarer till diagram Tvångsmedicinering: Avdelning 64: Samma patient som i diagram Bältesläggningar svarar för de tvångsmedicineringar som ägt rum i april. Avdelning 67: Under december och januari månad var andelen patienter med stor oro och förvirring i sjukdomsbilden hög. Den patient som under januari blev föremål för ett högt antal bältesläggningar står inte för merparten av tvångsmedicineringarna under samma månad. Diskussion Erbjudande respektive Genomförande av samtal. Teamet konstaterar att underlaget ännu är för magert för att kunna dra några riktiga slutsatser. Vi upplever ändå att både patienter och personal tyckt att det varit positivt att bli erbjuden/ha erbjudit samtal och att välbefinnandet hos patienterna ökat. För personalens del innebär samtalen ett tillfälle att lära sig mer om patientens upplevelse, vilket är väsentligt i arbetet med att förbättra vården för de som blir föremål för tvångsåtgärder. Ett par av de patienter som haft samtal flera gånger har haft olika tankar kring nyttan av samtalen från gång till gång, vilket i sig är intressant och kan tyda på att det har betydelse i vilken fas av sjukdom och tillfrisknande patienten befinner sig när samtalet genomförs. Detta kanske också kan ha betydelse när patienten erbjuds samtal och tackar ja eller nej. Att ha som mål att alla patienter ska erbjudas samtal inom en vecka är inte realistiskt. Målet är ju att alla ska få möjlighet att ha ett samtal innan utskrivning, inte att en viss tid ska ha förflutit. Vi i teamet har haft lite olika uppfattningar om det formulär med frågor som använts. En del har följt formulärets frågor som de står och upplever att samtalen blivit stela. Andra har använt frågorna mer som ett stöd i samtalet och till exempel ställt följdfrågor eller utelämnat någon fråga. Vi drar slutsatsen att detta kan behöva diskuteras i personalgruppen och att det inte finns något optimalt frågeformulär eller någon mall för exakt hur ett sådant här samtal ska gå till. Skattning av kränkning. Teamet är överens om att vi vill fortsätta med VAS-skalan och vi uppfattar att det fyller en 7
8 viktig funktion att patienten får skatta sin upplevelse av kränkning. Vi tror att resultatet av detta test kommer att visa sig hänga samman med de andra testerna på så sätt att vi kommer att bli bättre på att följa våra riktlinjer och på att ta till vara patienternas synpunkter. Detta antar vi kommer att leda till att patientens upplevelse av tvångsåtgärder blir bättre. Kännedom om PM angående riktlinjer för tvångsåtgärder. De två avdelningarna som ingår i teamet har utfört denna test något olika. Av resultatet drar vi slutsatsen att det är bättre att i förväg skriva namnen på personalen och låta alla signera. Det är lättare att ha uppsikt över att alla har signerat. Däremot kan man inte vara säker på att en underskrift/signatur betyder att vederbörande faktiskt har läst PM. Följsamhet till PM angående bältesläggning. Följsamheten till våra rutiner beror på en mängd faktorer, tror vi. Vid larm kommer personal från andra avdelningar. Situationen kan vara akut och tumultartad. Personal som närvarar har olika erfarenhet av bältesläggningar. I samtalen har ibland framkommit att olika individer har motsatt uppfattning om situationen, vad som hände, vem som gjorde vad osv. Det kan t ex bero på olika lång yrkeserfarenhet hos personalen och de referensramar som man har. Det kan också vara så att personal som jobbat länge ihop vet vem som gör vad och när ny personal kommer så rubbas denna rutin. Detta kan också hända när personal kommer från andra avdelningar vid larm. Överlag tycker teamet dock att de bältesläggningar som varit har fungerat ganska bra även om de inte följt PM till punkt och pricka. Vi tror att följsamheten kommer att bli bättre när fler avdelningar involveras i förbättringsarbetet. Patienten påverkar. Vi upplever att det ibland varit svårt att i stunden, då tvångsåtgärd blivit aktuell, komma ihåg att ge patienten möjlighet att välja. När patienten fått välja injektionsställe har det uppfattats som positivt av honom/henne. Att välja vilken personal som man vill ha hos sig upplever vi kan vara svårt för patienten i vissa fall, speciellt om han eller hon inte hunnit skaffa sig en relation till personalen. Ibland har vi inte fått svar när vi frågat. Vi tror att det kan vara viktigare för patienten att få bestämma det som har med hans/hennes kropp att göra och att det är därför patienten tycker det är lättare att göra detta val. Vi har ännu inte riktigt fått in rutinen att fråga, det glöms ibland bortvilket naturligtvis påverkar resultatet. Ibland har vi missat att informera tillfällig personal om detta test, vilket kan leda till förvirring om det är just den timanställde som patienten väljer att ha hos sig. Bröset Violence Checklist: Anledningen till att testet hittills endast gjorts på avdelning 67 är att den överläkare som är involverad i projektet arbetar på den avdelningen. En första utvärdering gjordes i samband med en arbetsplatsträff i april. Då konstaterades att testperioden behövde förlängas. Att fylla i formuläret har varit lätt att lära sig för all personal och det har heller inte varit några större problem med att komma ihåg att skatta. Endast någon enstaka patient har vid något tillfälle skattat en 2:a, i övrigt har det handlat om låga skattningspoäng (0-1). De få patienter som hittills skattat 2 har gjort så vid endast ett eller två skattningstillfällen, därefter har skattningen åter blivit lägre. Åtgärder (vid behovs-medicinering) har vidtagits i något fall, men hade så gjorts även om skattningsskalan inte använts. Därför går det ännu inte att ta ställning till om skattningen kan hjälpa oss att förutse våld. Vi planerar att göra en ny utvärdering på arbetsplatsträff i september. Avdelning 64 är intresserade av att påbörja testning, men kommer att avvakta till efter sommaren och då diskutera det under planeringsdag i höst. 8
9 Så här involverade vi patienter och deras närstående Teamet har hittills inte haft någon referensgrupp bland brukare eller närstående. Informationen till de patienter som ingått i testcyklar har varit sparsam. De som haft uppföljande samtal har informerats om att samtalet ingår i ett projekt för förbättringsarbete. Sammanfattning av projekttiden så här långt Teamets upplevelse är att vi har haft för många tester igång samtidigt. Informationen till avdelningspersonalen blir inte bra, det är svårt att hitta tillfällen att informera, många olika tester gör det besvärligt för övrig personal att sätta sig in i vad som pågår. Alla medarbetare har dock varit positiva till vad projektet innebär, även om de påpekat att informationen varit dålig. Den höga arbetsbelastningen på vår arbetsplats denna period har också varit en stor orsak till att information inte hunnit ges och har också bidragit till att den tid som kunnat avsättas till projektarbetet blivit ytterst begränsad. Delvis beror detta på oss själva, att vi inte varit tydliga gentemot våra chefer om hur mycket tid som behövs för att genomföra projektet på ett för oss tillfredsställande sätt. Arbete pågår också med att ta fram ett bättre och mer överskådligt formulär för registrering av statistiken rörande våra testcyklar. Vi planerar att fortsätta med de tester som redan är igång och involvera övrig personal på våra avdelningar i genomförandet, en test i taget. Efter detta tänkte vi utvärdera och bestämma om vi ska införa förändringarna. Övriga avdelningar kommer att involveras under hösten genom att teamet medverkar vid deras arbetsplatsträffar eller utvecklingsdagar. Då kommer vi att presentera vad vi gjort och starta en diskussion om vad övriga avdelningar vill använda av det och om det finns andra idéer att ta tillvara. Ett nytt team från kliniken planeras delta i Genombrottsprogrammet som startar i höst. Övriga kommentarer När det gäller målet att projektdeltagarna ska ha lärt sig både metod och arbetssätt i Genombrottsmetodiken för att kunna använda detta i fortlöpande förbättringar tycker vi i teamet att det hade varit en stor fördel om SKL i samband med att projektet startade hade hållit en separat utbildning i metodiken. Som det är nu så fick mycket tid i början användas till att försöka förstå hur man skulle göra och tänka och vi kan inte säga att vi helt har lyckats uppnå SKL:s mål avseende kunskaper om metoden. Dessutom anser vi att informationen kring hur ProjectPlace fungerar var bristfällig och överhuvudtaget att sidan och dess funktioner är svårarbetade och ibland helt ologiska. Att driva detta projekt känns roligt och viktigt för oss och framförallt för de patienter vi vårdar. 9
10 Handläggare Kent Storm Säkerhetsansvarig Ärende Datum D:nr Sida Riktlinjer för bältesläggning Klinik Revideras Ersätter PM Utgåva nr Psykiatriska kliniken NU-sjukvården Vid behov 1 Riktlinjer för bältesläggning - gäller enbart vid LPT/LRV Tjänstgörande sjuksköterska ansvarar för samordningen och organisationen av bältesläggningen. För bältesläggning krävs i regel tre-fyra personaler med erfarenhet av bältesläggning. Om det krävs rings det efter personalförstärkning från annan/andra avdelningar. I akutläge används överfallslarmet. Viktigt med en lägesbeskrivning till den personal som kommer till avdelningen. Tjänstgörande sjuksköterska, alternativt annan personal som känner patienten väl, informerar patienten om att han/hon skall läggas i bälte. Informationen skall vara saklig, rak och ges på ett lugnt sätt. Viktigt att det endast är denna personal som kommunicerar med patienten. Om fler personal kommunicerar med patienten kan situationen upplevas som förvirrande för patienten, med risk för stegrad ångest och aggressivitet. Innan bältesläggningen viktigt med kontroll av att bältessängen är riktigt iordningställd och att bältesnyckel finns tillgänglig. Personal som skall medverka vid bältesläggningen skall innan samordna vem som gör vad vid insatsen. Exempelvis bestäms vem som griper höger respektive vänster arm. Ge patienten möjlighet att själv lägga sig i bältessängen. Om patienten ej lägger sig själv bestämmer tjänstgörande sjuksköterska att bältesläggningen skall ske och personal som skall medverka håller fast patienten och för honom/henne till bältessängen. Personal som ej deltar i bältesläggningen tar hand om övriga patienter och för bort dem från situationen. 10
11 För att minimera risken för skador på personalen läggs patienten på mage (gäller utagerande patient som också eventuellt kommer att få injektion). Om patienten ligger på rygg ökar risken för riktade slag och sprakar mot personalen. Informera hela tiden patienten på ett sakligt sätt om vad vi kommer att göra. Patienten läggs i bältessängen från fotändan på sängen med hjälp av personal som är på var sin sida av patienten. Försök att få patienten att medverka genom att ställa sig på knä i sängens fotända. Fäst midjebältet först. Efter det fästes ben och arm. Om patienten kämpar emot kan en personal lägga sig över vaderna på patienten och därigenom hålla fast benen. Denna personal skall också hålla fast i sängen. Eventuellt kan en annan personal trycka på en liggande personalens skuldra för att öka trycket mot benen. Två personaler håller fast armarna på patienten och håller fast patienten i sängen. OBS! Vi skall försöka undvika att lägga oss över patientens överkropp. Kan medföra att patienten får svårt att andas. Under hela bältesläggning är det viktig att ha kontroll över patientens reaktion och särskilt kontrollera andningen. När patienten ligger i bälte är tillsynsgraden ständig tillsyn. Om patienten ligger över fyra timmar i bälte skrivs en individrapport till Socialstyrelsen. Om bältesläggningen understiger fyra timmar skall den enbart rapporteras i kvartalsrapporten till Socialstyrelsen. Lars Helldin Verksamhetschef Kent Storm Säkerhetsansvarig 11
12 Norra Stockholms Psykiatri Psykiatriska kliniken Sydväst Personnummer: Namn: År: Avd: BVC Bröset Violence Checklist Måndag / Dag Kväll Natt Tisdag / Dag Kväll Natt Förvirrad Förvirrad Summa Summa Signatur Signatur Onsdag / Dag Kväll Natt Torsdag / Dag Kväll Natt Förvirrad Förvirrad Summa Summa Signatur Signatur Fredag / Dag Kväll Natt Lördag / Dag Kväll Natt Förvirrad Förvirrad Summa Summa Signatur Signatur Söndag / Dag Kväll Natt Förvirrad Summa Signatur Bröset Violence Checklist, Almvik. R Frånvaro av symptom/beteende ger 0 poäng. Förändring i, eller förekomst av beteende ger 1 poäng (t ex är pat vanligtvis förvirrad ger detta 0 poäng, men ökar förvirringen ges 1 poäng). Totalpoäng (Summa) är summan av vertikal kolumn. Bedömning: Summa: 0 = ingen eller liten risk för våld 1-2 = måttlig risk för våld, förebyggande åtg bör vidtas > 2 = hög risk för våld. Förebyggande åtg bör vidtas och man bör planera för hur ett eventuellt utbrott skall hanteras 12
13 Bröset Violence Checklist BVC 1 = förekomst av beteendet 0 = ingen förekomst BVC beteende Definition Förvirring Beter sig uppenbart virrigt och desorienterat. Kan vara omedveten om tid, plats och person. Lättirriterad och retlig. Oförmögen att tolerera andras närvaro. Ett uppenbart bullrigt och ljudligt beteende, t ex slå i dörrar, skrika istället för att tala. En tydlig avsikt att kroppsligen hota en annan person, t ex en aggressiv kroppshållning, ta tag i någon annan persons kläder, hötta med knytnäven Ett verbalt utbrott som är mer än att bara höja rösten och har för avsikt att förödmjuka eller skrämma annan person. En direkt attack mot ett föremål och inte en person, t ex kasta saker, slå på eller krossa fönster. Sparka, slå eller skalla ett föremål eller slå sönder möbler. R. Almvik 13
14 Uppföljande samtal efter bältesläggning 1, Vad tror du orsaken var till att du blev lagd i bälte? - Ge vår version förklara varför 2, Försökte du att tala om för personalen att du behövde stöd eller hjälp innan du blev lagd i bälte? 3, a) Vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du blev lagd i bälte? b) Kunde Du själv ha gjort något annorlunda? 4, Hur upplevde du den tid du var i bälte? 5, Hur behandlade personalen dig när du låg i bälte? 6, Hade du smärtor eller andra obehag när du låg i bälte? 7, Fick du information när du låg fastspänd om hur länge du skulle ligga i bälte? 8, Har den här situationen kränkt dig? Nej inte alls Nja stämmer till viss del Ja, men acceptabelt efter samtal Ja, definitivt kränkt av tvångsåtgärden Ja, oerhört kränkt helt oacceptabelt Hur gick samtalet? 14
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 76, avdelning 21, Västervik Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merProjektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 02 Avd.51/PIVA Sundsvall Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 81, Landstinget i Värmland, Division psykiatri, allmänpsykiatriska slutenvården Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 149 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef,
Läs merUtvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 136 avd 68, BUP-kliniken Dalarna Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 7, avd 51 Norra Stockholms Psykiatri Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 181 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Peter Lantz,
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 24, AVDELNING 8 MOTALA Syfte med deltagandet Team medlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjukssköterska Linnéa Samuelsson heldygnsvården med fokus
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merEnkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV?
bilaga 2 Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? Den här enkäten genomförs som ett led i Genombrottsprojekt, Sveriges Kommuner och Landsting och vänder sig till personalen inom den psykiatriska slutenvården
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merPROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)
Förbättringsprogram PROGRAMRAPPORT Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Teammedlemmar/deltagare Enhetschef: Mia Löfgren, mia.lofgren@gotland.se Omvårdnadsansvarig
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR:43, avd. 24 Norra Stockholms psykiatri (NSP) Deltagande team Chefssjuksköterska Liisa Lehmussaari Överläkare Antoinette Lundahl Sjuksköterska
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång
Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte
Läs merProjektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 63 Avdelning 92 Brinkåsen, Psykiatriska kliniken NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Cymone Jägerev kurator Pekka
Läs merThomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt
Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 20 YTTERÖ Psykiatri Södra Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM V TEAM NR: 84, AVD. 53. Norra Stockholms psykiatri (NSP) Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården
Läs merBILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS
1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 nnehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 3 Definitioner... 4 Mobbning... 5 Agerande vid kränkning... 6 Rutiner
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merANNAS OCH LARS HÄLSA
ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 161, Avdelning 19, Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merProjektrapport. Team:87. Teammedlemmar: Tidsperiod: september 2011-april 2012. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm
Tidsperiod: september 2011-april 2012 Projektrapport Team:87 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm Teammedlemmar: Martin Nilsson (Skötare) Jenny Palm (Socionom) Mari Kampf-Westerberg (Sjuksköterska,
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merHandläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten
1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2011-12-01 Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten Inledning Elevens vårdnadshavare har ett ansvar för att medverka till att deras barn kommer till skolan
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merPilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp
Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten
Läs merTeam: Neuropsykiatriska kliniken Malmö
Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 2015-2016. Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem
Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 2015-2016 Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem 1 Vision Kinnarummaskolan och Falkens fritidshem skall utgöra en trygg arbetsplats
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team :Västberga Syfte med deltagandet i Genombrott God symtomlindring och god livskvalitet tills man dör. Ökad trygghet inför livets slut för de boende och deras närstående. Teammedlemmar Kristina Morin,
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merYttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Läs merKVALITETSBOKSLUT 2014
KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merVesna Brljevic (teamledare), doktor Per Rosenqvist, ssk Mi-Young Kim, kurator Eva Strömberg och psykolog Eva Pyykkö
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 107 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP Malmö, Beh.avdelning, Regional slutenvård Skåne Vesna Brljevic (teamledare), doktor
Läs merProjektrapport. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merProjektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 1 södermalm Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merRemissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23
Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merNÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151
NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merUndersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)
1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt
Läs merHANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merProjekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas
Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs mer