Ledningssystem för kvalitet

Transkript

1 Beslut ks GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur allt hänger ihop 1 Rapporter 1 Ks styrkort 2 Budgetenhetens /bolagens utvecklingsplan 3 Enhetens utvecklingsplan 4 Årsredovisning 8 Beredningarnas uppföljningar 8 Förvaltningens kvalitetsredovisning 7 Budgetenhetens /bolagens kvalitetsredovisning 6 5 Enhetens kvalitetsredovisning Kommunfullmäktige Beredningar Kommunstyrelsen Budgetenheten Bolagen Enheten Siffrorna på bilden motsvaras av de numrerade punkterna i dokumentet Beslutad av kommunfullmäktige Reviderat av kommunstyrelsen

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING STYRDOKUMENT :1 FRAMTIDSPLANEN :2 VERKSAMHETSPLANER :3 RAPPORTER :4 TJÄNSTEGARANTIER STYRKORT :1 PERSPEKTIV :2 MÅL OCH RESULTAT BUDGETENHETENS UTVECKLINGSPLAN :1 UPPDRAG :2 KVALITETSMÄTNING :3 KVALITETSSÄKRING - MÄTMETODER :4 ANALYS :5 INFORMATIONSSPRIDNING/RAPPORTERING :6 STRUKTUREN FÖR BUDGETENHETENS UTVECKLINGSPLAN BYGGER PÅ FÖLJANDE RUBRIKER: ENHETENS UTVECKLINGSPLAN :1 STRUKTUREN FÖR ENHETENS UTVECKLINGSPLAN BYGGER PÅ FÖLJANDE RUBRIKER: ENHETENS KVALITETSREDOVISNING :1 FÖLJANDE STRUKTUR/RUBRIKER KAN VARA EN UTGÅNGSPUNKT FÖR ENHETENS KVALITETSREDOVISNING: BUDGETENHETENS KVALITETSREDOVISNING :1 FÖLJANDE STRUKTUR/RUBRIKER KAN VARA EN UTGÅNGSPUNKT FÖR BUDGETENHETENS KVALITETSREDOVISNING FÖRVALTNINGENS KVALITETSREDOVISNING :1 FÖLJANDE STRUKTUR/RUBRIKER KAN VARA EN UTGÅNGSPUNKT FÖR FÖRVALTNINGENS KVALITETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING... 7 BILAGOR Bilaga 1 Tidplan Läsår Bilaga 2 Tidplan Kalenderår Bilaga 3 Implementering planer Bilaga 4 Mall Kommunstyrelsens styrkort Bilaga 5 Mall Budgetenhetens utvecklingsplan Bilaga 6 Mall Enhetens utvecklingsplan Bilaga 7 Mall Kvalitetsredovisning

4

5 Inledning Grunden för all kommunal verksamhet finns i de lagar som styr vår verksamhet, t.ex. Kommunallagen, Lagen om Offentlig Upphandling, Socialtjänstlagen, Skollagen m.fl. Det finns regionala styrdokument exempelvis Det goda livet. Dessa dokument påverkar kommunala planer och styrkort men också budgetenhetens och enhetens utvecklingsplaner. Detta dokument har som syfte att beskriva på ett enkelt sätt hur Götene kommuns ledningssystem för kvalitet, GPS, hänger ihop från politik till tjänstemän och åter till politik. Syftet är att skapa en helhetssyn för hela organisationen och att på ett strukturerat sätt kunna arbeta med kvalitetsutveckling i den kommunala verksamheten. Våra värderingar (ledstjärnor) som ska känneteckna vår verksamhet är kreativitet öppenhet tydlighet Definitioner: Kund Den eller de vi är till för. Kvalitet Tillfredställa, helst överträffa kundens förväntningar och behov. Kvalitetssäkring Alla planerade och systematiska åtgärder nödvändiga för att ge tillräcklig tilltro till att en produkt/tjänst kommer att uppfylla givna krav på kvalitet. Modell för styrning Uppdrag Resan till idag Omvärld Nuläge Mål Strategier Aktiviteter Mätning, analys, utvärdering Vision Utvecklingsplan Tid Igår Idag Imorgon 1

6 Styrdokument Kommunfullmäktige och beredningarna är ansvariga för framtagande av de kommunala styrdokumenten. De styrdokument som ligger som grund för framtagande av våra styrkort är följande: 1:1 Framtidsplanen Framtidsplanen för Götene kommun lägger fast kommunens övergripande vision och vilka strategier vi ska jobba med för att uppnå visionen. I framtidsplanen beskrivs också övergripande viljeinriktningar inom de olika strategierna. Framtidsplanen är basen i fortsatt målarbete och också grunden för GPS 1:2 Verksamhetsplaner Verksamhetsplaner tas fram för de större verksamheterna. Exempel på dessa är skolplan och äldreomsorgsplan. Beredningarna har ansvar för framtagande av dessa planer. De ska vara fleråriga och uppdateras vart tredje år. De ska styra inriktningen av verksamheten i ett långsiktigt och strategiskt perspektiv. 1:3 Rapporter Under året tas rapporter fram kring olika delar i verksamheten. Det kan vara av kommunfullmäktige beslutade utvärderingar, beredningsrapporter eller revisorsrapporter. Om dessa rapporter leder till beslut i kommunfullmäktige om åtgärder så ska de betraktas som styrande. 1:4 Tjänstegarantier Kommunstyrelsen har beslutat införa tjänstegarantier på prov från 1 januari De budgetenheter som har tjänstegarantier tar med dem i utvecklingsplan och i sin kvalitetsredovisning. 2. Styrkort Utifrån styrdokumenten samt föregående års årsredovisning och kvalitetsredovisningar tas flerårliga styrkort fram som revideras årligen. Ansvar för framtagande av styrkorten är kommunstyrelsen. 2:1 Perspektiv I våra styrkort vill vi fånga verksamhetens utveckling utifrån olika perspektiv. Det är viktigt med en balans ifrån vilka perspektiv vi betraktar vår verksamhet. Götene kommun arbetar med följande fyra perspektiv: Två utåtriktade: Medskapare: Vad ska vi arbeta med och hur ska vi göra för att få många människor involverade i vår verksamhet och utvecklingen i Götene kommun? (Varje verksamhet måste definiera sina medskapare föreningar? näringsliv? medborgare? osv.) Utveckling: Vad måste vi göra för att vi ska få en fortsatt god utveckling i Götene kommun, som dessutom är hållbar och inte äventyrar kommande generationers möjligheter att nå sina mål? 2

7 Två inåtriktade: Arbetssätt: Hur kan vi utveckla vårt interna arbetssätt så att verksamheten förbättras? Ekonomi: Vad kan vi göra för att verksamheten ska kunna bedrivas mer effektivt mätt i ekonomiska termer? 2:2 Mål och mätetal/indikator/nivå/motsvarande Styrkorten ska indikera, målsätta och mäta att vi når tänkt resultat. Målen talar om vad vi ska uppnå och mätetal/indikator/nivå/motsvarande är de värden vi följer upp för att se om vi har nått målet. Målen läggs in under respektive perspektiv. Tänk på att välja ett fåtal mål. Prioritera de mål som ni tror ger bäst effekt på det ni vill åstadkomma. Målen ska vara SMARTa: Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta Dokumentera också detta: - vad måttet avser att mäta - när och hur ofta mätning ska ske - vem som ansvarar för mätningen - till vem som rapporteringen ska ske 3. Budgetenhetens/bolagets utvecklingsplan Budgetenheterna/bolagen tar årligen fram en utvecklingsplan utifrån styrkort, kommunala planer, föregående års kvalitetsredovisning och nationella planer och lagar. 3:1 Uppdrag Alla organisationer, oavsett om det är offentliga eller privata, måste ha en idé om hur verksamheten ska bedrivas. Det ska framgå vem som är målgrupp och vad man ska tillhandahålla för service eller tjänster. Ett annat sätt att formulera detta är att definiera sitt uppdrag, eller svara på varför finns vi till, vad ska vår verksamhet syfta till? Uppdraget ska ge svar på följande: Vad skall vi göra för vem/vilka? Vilka situationer ska vi lösa (behov)? Genom att göra vad (utbud)? Vilka effekter får det? 3:2 Kvalitetsmätning En bra uppföljnings- och utvärderingsprocess är en av de viktigaste framgångsfaktorerna om man ska lyckas i sitt arbete med visionen. Uppföljningen visar hur det blev. Utvärderingen ska däremot ge svar på frågan varför det ser ut som det gör och förklara vad det beror på. Därefter måste man göra en ny handlingsplan som rättar till de faktorer, den utveckling som inte gått som det var tänkt. 3

8 :3 Kvalitetssäkring - mätmetoder För att nå en kvalitetssäkring av mål och resultat kan man använda sig av olika medel och metoder. Några exempel är: Internkontroll, nyckeltal, handläggningsrutiner, enkäter, klagomålshantering, brukarråd/elevråd och medborgarsynpunkter. 3:4 Analys Den uppföljning och utvärdering som görs måste noggrant analyseras och sedan ligga till grund för ständigt förbättringsarbete. 3:5 Informationsspridning/rapportering Det bör finnas en plan som klargör hur information ska hanteras. Denna ska sedan omsättas från ledningsnivå ner på respektive arbetsplats. Här handlar det om att både informera om de stora dragen avseende utvecklingen i hela kommunen respektive vad som åligger varje arbetsledare/chef. Det viktigaste är att varje arbetsplats finner sina former för att kommunicera sina mål, målavstämning, utvärdering, aktiviteter mm. Varje arbetsplats bör gå igenom hur informationen ska hanteras och vem som ansvarar för vad. Informationsflödet ska vara dubbelriktat och inte enbart gå från ledningen och neråt i verksamheten utan även leda från verksamheten och uppåt ledningen. Av planen ska det framgå typ av information, vem som ansvarar, hur ofta informationen ska gå ut, vem som är mottagare etc. Budgetenhetens/bolagets utvecklingsplan har styrdokument och styrkort som utgångspunkt. Utvecklingsplanen skall visa hur budgetenheten/bolaget avser att genomföra arbetet för att de fastställda målen skall uppnås. Planen skall vara väl känd bland medarbetarna och följas upp under hela tidsperioden med jämna tidsintervall. Det innebär en regelmässig och fortlöpande insamling och sammanställning av information/dokumentation om verksamheten för att kunna se hur arbetet framskrider och om arbetet är i linje med enhetens uppsatta mål. Arbetet med utvecklingsplanens uppföljning/utvärdering, analys och bedömning lägger sedan grunden för innehållet i budgetenhetens/bolagets kvalitetsredovisning. 3:6 Strukturen för budgetenhetens/bolagets utvecklingsplan bygger på följande rubriker: 1. Perspektiv (Utgångspunkten är) 2. Mål (Detta mål ska vi nå) 3. Mätetal/indikator/nivå/motsvarande (Detta resultat förväntar vi oss) 4. Aktiviteter (Detta gör vi för att nå målet) 5. Mätning (Så här mäter vi) 6. Frekvens (Så här ofta mäter vi) 7. Resurser (Dessa resurser behöver vi för att nå målet) 8. Ansvarig (för mätning) 9. Rapportering (Dessa skall ha rapporten) (se bilaga mall budgetenhetens/bolagets utvecklingsplan) 4

9 Enhetens utvecklingsplan Enheterna tar årligen fram en utvecklingsplan utifrån styrkort, kommunala planer, föregående års kvalitetsredovisning, budgetenhetens/bolagets utvecklingsplan samt nationella planer och lagar Punkt 3:1-3:6 under rubriken Budgetenhetens/bolagets utvecklingsplan på sid 3-4 gäller även enhetens utvecklingsplan. Enhetens utvecklingsplan har budgetenhetens/bolagets utvecklingsplan som utgångspunkt. Utvecklingsplanen skall visa hur enheten avser att genomföra arbetet för att de fastställda målen skall uppnås. Välj ut de mål från budgetenhetens/bolagets utvecklingsplan som medarbetarna själva kan ansvara för. Utvecklingsplanen skall ses som ett levande dokument under hela den tidsperiod som utvecklingsplanen avser. Planen skall vara väl känd bland medarbetarna och följas upp under hela tidsperioden med jämna tidsintervall. Det innebär en regelmässig och fortlöpande insamling och sammanställning av information/dokumentation om verksamheten för att kunna se hur arbetet framskrider och om arbetet är i linje med enhetens uppsatta mål. Arbetet med utvecklingsplanens uppföljning/utvärdering, analys och bedömning lägger sedan grunden för innehållet i enhetens kvalitetsredovisning. 4:1 Strukturen för enhetens utvecklingsplan bygger på följande rubriker: 1. Perspektiv (Utgångspunkten är) 2. Mål (Detta mål ska vi nå) 3. Mätetal/indikator/nivå/motsvarande (Detta resultat förväntar vi oss) 4. Aktiviteter (Detta gör vi för att nå målet) 5. Mätning (Så här mäter vi) 6. Frekvens (Så här ofta mäter vi) 7. Resurser (Dessa resurser behöver vi för att nå målet) 8. Ansvarig (för mätning) 9. Rapportering (Dessa skall ha rapporten) (se bilaga mall enhetens utvecklingsplan) 5

10 Enhetens kvalitetsredovisning Enheten gör årligen en kvalitetsredovisning. För att förbättringar skall bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över tid. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt enhetens verksamhet kommit i det löpande förbättringsarbetet. Kvalitetsredovisningen måste utformas med hänsyn till varje ansvarsområdes och verksamhetsforms särart. Kvalitetsredovisningen kan därför inte utarbetas eller utformas identiskt för alla enheter. 5:1 Följande struktur/rubriker kan vara en utgångspunkt för enhetens kvalitetsredovisning: 1. Vilken tidsperiod som kvalitetsredovisningen avser 2. Grundfakta (ex övergripande information och fakta om enheten) 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen (Hur har arbetet att samla in resultat för att göra en bedömning av måluppfyllelsen skett i praktiken på enheten, alltså beskrivningar av olika metoder och modeller. Exempel: Kvantitativ information baserad på ex nyckeltal, enkäter, samt andra statistiska uppgifter och sammanställningar. Kvalitativ information baserad på ex enkäter (öppna frågor), intervjuer, iakttagelser, observationer, dokumenterade utvärderingar eller beskrivningar av arbetsprocesser, externa bedömningar från t. ex. tillsyns - eller inspektionsutredningar) 4. Åtgärder som vidtagits enligt föregående års kvalitetsredovisning (Här skrivs åtgärder från förra kvalitetsredovisningen punktvis.) 5. Mål för den aktuella tidsperioden (Här beskrivs enhetens mål punktvis) 6. Förutsättningar för enhetens mål uppfyllelse (Här beskrivs de förutsättningar som enheten har haft utifrån enhetens uppdrag. Ex antal personal, kompetensutveckling, systematiskt arbetsmiljöarbete) 7. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till de uppsatta målen (Här beskrivs enhetens resultat och måluppfyllelse, man kan säga bevis för att tala om huruvida enheten nått de mål enheten arbetat mot. Skriv med löpande text och lägg även till tabeller som så behövs.) 8. Analys och bedömning, samt slutsatser av måluppfyllelsen på enheten som helhet (Här skrivs analysen över varför resultatet blivit som det blivit, samt beskrivning av lärdomar som gjorts inom enheten.) I analysarbetet kan följande ord vara vägledande: -skillnader -tendenser -samband -orsaker En övergripande fråga att ställa i analysarbetet är vilka avtryck arbetsprocesserna inom enheten påverkat arbetet med måluppfyllelsen. Det är viktigt att ta upp de analyser och bedömningar som leder fram till slutsatser i form av åtgärder. Förståelsen för varför man beslutar genomföra en viss åtgärd ökar om det finns en röd tråd i redovisningen) 9. Åtgärder för förbättring (Skriv de åtgärder som måste vidtas punktvis) 6

11 Budgetenhetens/bolagets kvalitetsredovisning Budgetenheten/bolaget gör årligen en kvalitetsredovisning (se Enhetens kvalitetsredovisning, sid 6). 6:1 Följande struktur/rubriker kan vara en utgångspunkt för budgetenhetens/bolaget kvalitetsredovisning 1. Vilken tidsperiod som kvalitetsredovisningen avser. 2. Grundfakta. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. 4. Åtgärder som vidtagits enligt föregående års kvalitetsredovisning. 5. Mål för den aktuella tidsperioden. 6. Förutsättningar för enhetens måluppfyllelse. 7. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till de uppsatta målen. 8. Analys och bedömning samt slutsatser av resultat/måluppfyllelse som helhet. 9. Åtgärder för förbättring. 7. Förvaltningens kvalitetsredovisning Kommunstyrelsen gör årligen en kvalitetsredovisning. Den är en sammanställning av hur budgetenheterna/bolagen uppnått de mål som funnits i styrkorten. 7:1 Följande struktur/rubriker kan vara en utgångspunkt för förvaltningens kvalitetsredovisning 1. Vilken tidsperiod som kvalitetsredovisningen avser. 2. Grundfakta. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. 4. Åtgärder som vidtagits enligt föregående års kvalitetsredovisning. 5. Mål för den aktuella tidsperioden. 6. Förutsättningar för enhetens måluppfyllelse. 7. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till de uppsatta målen. 8. Analys och bedömning samt slutsatser av resultat/måluppfyllelse som helhet. 9. Åtgärder för förbättring. Kommunstyrelsen gör årligen en uppföljning av sina styrkort. 8. Årsredovisning Årsredovisningen är kommunens koncernredovisning. I årsredovisningen ingår förvaltningarnas och bolagens kvalitetsredovisningar. 7

12 Bilaga 1 Tidplan Läsår

13 Bilaga 2 Tidplan Kalenderår

14 Bilaga 3 Implementering planer Implementering av kommunfullmäktiges verksamhetsplaner Beslutsgång Efter att en verksamhetsplan har antagits av kommunfullmäktige skall kommunstyrelsen fatta beslut om implementeringen av planen (hur planen skall göras känd och använd). Implementeringen kan gå till på olika sätt för olika planer. Kvalitets- och utvecklingsenheten är ansvarig för att ta fram ett förslag till implementering av varje enskild verksamhetsplan. Förslaget skall godkännas av kommundirektörens ledningsgrupp innan det tas upp i kommunstyrelsen för beslut. Förslaget skall ta hänsyn till följande delar: Ansvar för verkställning Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för verkställning av verksamhetsplanerna. Genom att sätta upp mål i sina styrkort prioriterar kommunstyrelsen bland innehållet i verksamhetsplanerna. Den operativa verkställningen genomförs ute i de olika verksamheterna. Kommunstyrelsen skall i implementeringsbeslutet ange vilken/vilka sektorer/budgetenheter som är ansvariga för den operativa verkställningen av verksamhetsplanen. En särskild resursperson utses med huvudansvar för att driva och levandehålla planen under planens giltighetsperiod. Information Nästa steg i implementeringen är att avgöra vem som skall ges information om den nya planen. Det kan handla om några eller alla av följande grupper: Ledning Personal Olika intressegrupper Allmänhet Informationen som ges kan vara allmänt hållen eller riktad till en viss grupp beroende av vad syftet med informationen är. Det skall också fastställas i vilka former kommunen skall informera om den nya planen. Ex. på informationsformer är: Utställning Tryckt material - hela planen - kortversion Hemsidan Götene Tidning Uppföljning Uppföljningen av att implementeringen genomförts enligt kommunstyrelsens beslut sker genom en avstämning sex månader efter att beslutet fattats. Kvalitets- och utvecklingsenheten är ansvarig för uppföljningen. I den årliga kvalitetsredovisningen anger respektive budgetenhet även hur de arbetat med de av kommunfullmäktiges planer som inte är tydligt knutna till budgetenhetens verksamhet och som heller inte finns omnämnda i kommunstyrelsens styrkort för budgetenheten.

15 Bilaga 4 Mall Kommunstyrelsens styrkort KOMMUNSTYRELSENS STYRKORT ÅR FÖR BUDGETENHET Budgetenhetens uppdrag: Fastställt (ååmmdd): Perspektiv Utgångspunkten är: Medskapare (utåtriktat) Mål Detta mål ska vi nå: Mätetal/indikator /nivå/motsvarande Detta resultat förväntar vi oss: Mätmetod Så här mäter vi: Frekvens Så här ofta mäter vi: Ansvarig för uppföljning: Rapportering Dessa ska ha rapporten: Utveckling (utåtriktat) Arbetssätt (inåtriktat) Ekonomi (inåtriktat)

16 Bilaga 5 Mall Budgetenhetens utvecklingsplan UTVECKLINGSPLAN ÅR FÖR BUDGETENHET Uppdrag: Fastställd (ååmmdd): Perspektiv Utgångspunkten är: Medskapare (utåtriktat) Mål Detta mål ska vi nå: Mätetal/indikator /nivå/motsvarande Detta resultat förväntar vi oss: Aktiviteter (ansvarig) Det här gör vi för att nå målet (ange ansvarig): Mätning/frekvens Så här mäter vi/så här ofta mäter vi: Resursbehov Dessa resurser behövs för att uppnå målet: Ansvarig för uppföljning: Rapportering Dessa ska ha rapporten: Utveckling (utåtriktat) Arbetssätt (inåtriktat) Ekonomi (inåtriktat)

17 Bilaga 6 Mall Enhetens utvecklingsplan UTVECKLINGSPLAN ÅR FÖR ENHET Uppdrag: Fastställd (ååmmdd): Perspektiv Utgångspunkten är: Medskapare (utåtriktat) Mål Detta mål ska vi nå: Mätetal/indikator /nivå/motsvarande Detta resultat förväntar vi oss: Aktiviteter (ansvarig) Det här gör vi för att nå målet (ange ansvarig): Mätning/frekvens Så här mäter vi/så här ofta mäter vi: Resursbehov Dessa resurser behövs för att uppnå målet: Ansvarig för uppföljning: Rapportering Dessa ska ha rapporten: Utveckling (utåtriktat) Arbetssätt (inåtriktat) Ekonomi (inåtriktat)

18 Bilaga 7 Mall kvalitetsredovisning BILD KVALITETSREDOVISNING Enhet/Budgetenhet År

19 Bilaga 7 Mall kvalitetsredovisning ENHET/ BUDGETENHET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD (vilket år kvalitetsredovisningen avser) GRUNDFAKTA OM ENHETEN (övergripande information om verksamheten) FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE (antal personal, befintlig kompetens, tillförd kompetens under året, utrustning, lokaler osv.) UNDERLAG I REDOVISNINGEN (kvantitativa och kvalitativa mätningar, utvärderingar, uppföljningar som har använts) RUTIN FÖR REDOVISNING (hur redovisningen har gått till, vem/vilka som varit delaktiga osv.) ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING (vilka förbättringar som har gjorts i verksamheten, vilka åtgärdsförslag från föregående år som resulterade i mål i årets utvecklingsplan osv.)

20 Bilaga 7 Mall kvalitetsredovisning VIKTIG KVALITATIV/KVANTITATIV INFORMATION (Här infogas viktiga uppgifter, såsom statistik, nyckeltal, resultat från t ex. kund-/brukarundersökningar, intern kvalitetsgranskning, nationella mätningar, genomförda utvärderingar osv.) 2

21 Bilaga 7 Mall kvalitetsredovisning UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLAN PERSPEKTIV Ange vilket perspektiv som avses MÅL OCH MÄTETAL /NIVÅ/INDIKATOR Skriv in ett mål per rad (kopiera från utvecklingsplanen). VÄRDERING TILLVÄGAGÅNGSSÄTT, METOD, MÄTNING Sätt en siffra (1-4) som Beskriv kortfattat hur verksamheten har arbetat för att bäst motsvarar mål- nå målet, vilken metod som använts, hur resultatet har uppfyllelsen, se gradering mätts osv. nedan ANALYS OCH ÅTGÄRD Beskriv vilka framgångsfaktorer / brister som funnits. I de fall målet ej har uppnåtts ska en åtgärd föreslås. 4=Mycket hög måluppfyllelse 3=Medel/hög måluppfyllelse 2=Medel/låg måluppfyllelse 1=Mycket låg måluppfyllelse 3

22 Bilaga 7 Mall kvalitetsredovisning SAMMANFATTNING AV XXXX ÅRS KVALITETSARBETE Här sker en summering av prioriterade utvecklingsområden (i punktform) och förslag till åtgärder inför kommande års kvalitetsarbete. 4