ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10

Transkript

1 ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10

2 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning Etableringsreformen Organisation och avtal Politiska mål & verksamhetsmål Mottagning, bostadsförsörjning och ekonomiskt bistånd Samverkan 6 8. Utbildning i svenska för invandrare Samhällsorientering 8 9. Sammanfattande bedömning och rekommendationer 10 1

3 1. Bakgrund Revisorerna har i revisionsplanering för 2013 uppmärksammat risker beträffande mottagande av flyktingar och integrationsarbetet. Härigenom har vi av Ronneby kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens flyktingmottagning. Att integrera medborgare med utländsk bakgrund är många gånger en stor utmaning för kommunen och andra organisationer. Ovanstående ställer särskilda krav på styrelser och nämnder beträffande utformning och innehåll i den kommunala servicen samt i myndighetsutövningen. Ansvaret för introduktionen för nyanlända flyktingar och andra invandrare förändrades genom etableringsreformen 1 december Härigenom förändrades ansvarfördelningen mellan myndigheter och kommuner, där Arbetsförmedlingen övertog samordningsansvaret från kommunerna. Kommunerna har dock ett fortsatt stort ansvar för nyanländas etablering och får fortsättningsvis ersättning från staten. 2. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om styrning, genomförande och uppföljning av t fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Härigenom avser rapporten att besvara samt belysa följande frågeställningar: Finns det kommunala mål och riktlinjer för verksamheten? Bedrivs verksamheten i enlighet med gällande mål och riktlinjer? Genomförs uppföljningar av verksamheten? Finns avtal med länsstyrelsen? Finns samverkan med andra nämnder och kommunala bolag? Boendefrågor (styrning, ambition, inriktning, mål mm) Finns det lokala samverkansformer med Arbetsförmedlingen? Uppfyller kommunen kravet på utformning, genomförande och uppföljning av den lagstadgade samhällsorienteringen? 2

4 3. Avgränsning Granskningen avser kommunens. Verksamheten avseende ensamkommande barn och ungdomar omfattas ej. 4. Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna/verksamheten uppfyller: Lag om mottagande av asylsökande, SFS 1994:137 Förordning om mottagande av asylsökande, SFS 1994:361 Socialtjänstlagen, SFS 2001:453 Lag om etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare, SFS 2010:407 Förordning 2010:1138 om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Kommunala mål och riktlinjer Träffade avtal 5. Metod Genomgång och studium av relevanta dokument och beslutsunderlag. Intervjuer och avstämningar har genomförts med kommunstyrelsens samt utbildningsnämndens presidium, flyktingsamordnare/handläggare, två socialsekreterare, chef för enheten Arbetsmarknad och Integration, chef Utbildningsförvaltningen samt ansvarig rektor Vuxenutbildningen. Rapporten har faktagranskats av chef för enheten Arbetsmarknad och Integration, chef Utbildningsförvaltningen, ansvarig rektor Vuxenutbildningen, kommunstyrelsens presidium, (ordf. & 2:e vice ordf.), samt utbildningsnämndens presidium, (ordf. & 2:e vice ordf.). 6. Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. 3

5 7. Flyktingmottagning 7.1 Etableringsreformen Den 1 december 2010 trädde lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända i kraft med syfte att påskynda nyanländas etablering i samhället. Härigenom förändrades ansvarfördelningen mellan myndigheter och kommuner, där Arbetsförmedlingen övertog samordningsansvaret från kommunerna. Kommunerna har dock ett fortsatt stort ansvar för nyanländas etablering och får fortsättningsvis ersättning från staten. I och med reformen ansvarar kommunerna för följande insatser: Mottagande och bostadsförsörjning Undervisning i sfi, (Svenska för invandrare), och annan vuxenutbildning Samhällsorientering Skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar Försörjningsstöd vid vissa situationer Länsstyrelserna medverkar till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända samt tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända invandrare. 7.2 Organisation och avtal I Ronneby kommun är kommunstyrelsen ansvarig för kommunens flyktingverksamhet, där bl.a. mottagande och bostadsförsörjning hanteras inom enheten för Arbetsmarknad och Integration. Utbildningsnämnden ansvarar för sfi-undervisning, samhällsorientering samt skola och barnomsorg. Genom att ha en skriftlig överenskommelse med länsstyrelsen erhåller Ronneby kommun en statlig grundersättning motsvarande tio prisbasbelopp per år, (summan för 2013 är kr). Ersättningen utgår endast till de kommuner som har skriftliga avtal med länsstyrelsen. Av överenskommelsen framgår att kommunen åtar sig att årligen ta emot nyanlända flyktingar. Överenskommelsen gäller tills vidare. En eventuell uppsägning skall ske skriftligt senast tre månader innan aktuellt årsskifte 4

6 Nedan redogörs för antal mottagna flyktingar under de senaste tre åren i komparativt syfte: År Antal mottagna t.o.m. maj Politiska mål & verksamhetsmål Av granskningen framgår avsaknaden av politiska samt verksamhetsmål med sikte på flyktingmottagningen. Härigenom saknas en politisk uttalad ambitionsnivå för verksamheten för kommunens flyktingsmottagande. Det finns ett gammalt återkommande mål för åren och i plan för , där det framgår att målet inte är relevant och ej heller mätbart dock har målet trots sin irrelevans följt med under de senaste åren. Av intervju med kommunstyrelsens presidium samt chef enheten för arbetsmarknad och integration framgår en medvetenheten kring avsaknaden av ett målarbete, där det råder enighet om att målarbetet har varit bristfälligt. Kommunstyrelsens presidium påpekar att under 2007 gavs ett uppdrag för framtagande av ett ramverk för kommunens integrationsarbete och flyktingsmottagning dock rann uppdraget ut i sanden. Presidiet uttrycker att de nu kommer att återuppta det gamla uppdraget med att ta fram ett ramverk för integrationsarbetet och t, där målarbetet också kommer att ses över i syfte att fasställa en politisk ambitionsnivå för verksamheten. Politik och profession är eniga om att målarbetet bör förbättras samt att relevanta och för verksamheten viktiga mål bör fastställas. Vi bedömer medvetenheten kring dagens målarbete samt ambitioner om ett förbättringsarbete som positivt och som ett steg i rätt rikting. 5

7 7.4 Mottagning, bostadsförsörjning och ekonomiskt bistånd En integrationssamordnare arbetar med mottagning, introduktion och bostadsförsörjning. Av intervjuerna med professionen framgår ett gott samarbete med det kommunala bostadsbolaget Ronnebyhus AB. Det framgår vidare att det finns en balans mellan utbud och efterfrågan på bostäder. Utifrån integrationssamordnarens intresse och engagemang, utförs även arbetsuppgifter som inte faller inom ramen för vederbörandes ansvarsområde. Av granskningen framgår att det saknas skriftliga rutiner och riktlinjer avseende mottagning, introduktion & service, bostadsförsörjning och återsökning av medel i de fall där det uppstår ett utbetalningsglapp avseende den statliga etableringsersättningen. Detta leder till ett sårbart läge. Sårbarheten ökar markant vid frånvaro i form av sjukdomar, oförutsedda händelser samt ledigheter. Ytterligare svårigheter uppstår i samband med tillsättning av ny personal som i sin tur kan leda till ineffektivitet och merarbete. Chefen för enheten arbetsmarknad och integration är medveten om avsaknaden av skriftliga rutiner och ämnar att i samband med granskningen uppdra åt integrationssamordnaren att tillsammans med vederbörande arbeta fram skriftliga rutiner. Detta bedömer vi som positivt. Önskemål om skriftliga rutiner framförs också av professionen inom utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen, där det uttrycks att idag saknar vi en strukturerad mottagning med tydliga roll- och ansvarsfördelningar, där vi skulle behöva ha ett helhetsgrepp. Härigenom bör berörda förvaltningar tillsammans arbeta fram en tydlig helhetsstruktur med tydliga ansvarsfunktioner för mottagningens olika delar. 7.7 Samverkan Ronneby kommun är delaktig i ett regionalt samarbete, Plattform för god integration i Blekinge, som syftar till att skapa samsyn mellan parterna samt stödja de regionala samt lokala aktörerna i deras arbete med etablerings- och mottagningsinsatser. Det finns i dagsläget ingen lokal överenskommelse, s.k. LÖK, mellan Ronneby kommun och Arbetsförmedlingen. Kontakt med Arbetsförmedlingen tas vid behov. 6

8 Chef för enheten arbetsmarknad och integration uttrycker att ambitionen är att inom en snar framtid kunna ingå en överenskommelse med Arbetsförmedlingen. Vi bedömer en sådan överenskommelse vara av stor vikt för verksamheten ifråga. Kommunstyrelsens presidium är eniga om att en s.k. LÖK snarast bör upprättas. 8. Utbildning i svenska för invandrare Kommunen är huvudman för utbildning i svenska för invandrare (sfi). Sfi ingår som en obligatorisk del av etableringsplanen för de nyanlända invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser. Kommunen skall verka för att utbildningen kan påbörjas inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till en sfi-kurs. Iakttagelser och kommentarer Av granskningen framgår att samtliga sfi-kurser, A-D erbjuds i kommunal regi. I dagsläget (september 2013), studerar ca 180 elever på sfi, varav ca hälften är flyktingar. I samband med granskningen genomförde Skolinspektionen en tillsyn av vuxenutbildningens verksamhet i Ronneby kommun, där nedanstående punkter har påtalats av Skolinspektionen, (Dnr :4746, Beslut ). Vidtagna åtgärder i syfte att avhjälpa påpekade brister skall senast den 15 november 2013 redovisas för Skolinspektionen. Se till att validering kan resultera i prövning, intyg, eller anpassning av utbildningen och undervisningen. Se till att det på huvudmannanivå bedrivs ett kvalitetsarbete som omfattar alla skolformer och nivåer i utbildningen. Se till att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå är inriktat mot att de nationella målen uppfylls. Se till att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå dokumenteras. Se till att verksamheten bedriver ett kvalitetsarbete som omfattar alla skolformer och nivåer i utbildningen. Se till att verksamheten inriktar sitt kvalitetsarbete mot att de nationella målen uppfylls. Se till att verksamheten dokumenterar sitt kvalitetsarbete. 7

9 Av Skolinspektionens tillsynsrapport avseende delen för Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen, där mål- och kvalitetsarbete ingår, framgår: att av intervjuerna med såväl förvaltningsledning och presidium i utbildningsnämnden framkommer att man inte följer upp vuxenutbildningen på ett systematiskt sätt. Man utgår inte från de av styrdokumenten framställda uppdrag som ligger inom vuxenutbildningens ansvarsområde. Man följer inte upp några resultat eller analyserar vilka förutsättningar som råder eller identifierar vilka förbättringsåtgärder som därav behöver vidtas. Kvalitetsarbetet dokumenteras inte heller. Av tillsynsrapporten framgår vidare att rektorn för Vuxenutbildningen uppger att det inte har funnits något riktningsbeslut för vuxenutbildningen, och att övriga delar inom utbildningsnämndens ansvarsområde till del prioriterats framför vuxenutbildningen. Dock har det i samband med en omorganisering skett en viss förbättring uppger rektorn, och det finns numera en bra dialog med nämnden. Rektorn säger dock att det fortfarande saknas ett tydligt uppdrag till rektorn avseende vad huvudmannen har för intentioner med sin vuxenutbildning, samt vilka resultat som efterfrågas för att huvudmannen med dessa som grund ska kunna analysera vuxenutbildningens verkningsgrad och därvid kunna vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Av intervju med utbildningsnämndens presidium samt ansvarig rektor för Vuxenutbildningen framgår samma ovan beskrivna bild. Dock betonar utbildningsnämndens ordförande att nya medel har äskats i samband med årets budgetberedningsarbete som syftar till att höja kvaliteten inom Vuxenutbildningen, vilket bedöms som positivt. Presidiet är vidare eniga om att målarbetet bör förbättras, där nämnden endast fokuserat på att uppnå lagkraven, vilket har lett till avsaknaden av en politisk ambitionsnivå för bl.a. SFI-utbildningen. Dock framgår av intervju med utbildningsnämndens ordförande en bred vision samt flera målambitioner för verksamheten ifråga. Vi bedömer att ett förbättringsarbete är igångsatt och att verksamheten är på rätt väg, där det också pågår en bra dialog mellan nämnd och ansvarig rektor. 8.1 Samhällsorientering I kommunernas uppdrag ingår att erbjuda varje nyanländ minst 60 timmars samhällsorientering. Den ska påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats och vara avslutad inom ett år. Deltagandet är obligatoriskt. Kommuner kan anordna samhällsorientering själva eller uppdra åt andra att göra det. I enlighet med Förordningen om samhällsorientering, SFS 2010:1138, 2, syftar samhällsorienteringen till att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och 8

10 samhällslivet. Samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Målet ska vara att deltagarna utvecklar kunskap om: 1. de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, 2. den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, 3. hur samhället är organiserat, och 4. praktiskt vardagsliv. Samhällsorienteringen ska innehålla följande delar enlig 3 : 1. Att komma till Sverige. 2. Att bo i Sverige. 3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige. 4. Individens rättigheter och skyldigheter. 5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige. 6. Att påverka i Sverige. 7. Att vårda sin hälsa i Sverige. 8. Att åldras i Sverige. Vidare fastställs, (7 ), att Samhällsorienteringen i möjligaste mån ska bedrivas på modersmålet eller ett annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. Vad avser kompetens och utbildningsbakgrund skall de personer som ger samhällsorienteringen ha lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap. Kommunen skall också ha en plan för samhällsorienteringen. Planen ska revideras när det behövs. Hänsyn ska då tas till nya förutsättningar och hur genomförandet fungerat. Iakttagelser och kommentarer Utbildningsnämnden ansvarar för nyanländas samhällsorientering. Av granskningen framgår ett väl genomarbetat upplägg för genomförande av den lagstadgade samhällsorienteringen. Det finns vidare en specifik plan för samhällsorienteringen, vilket utgör ett viktigt styrdokument och som är en grundläggande del i det kommande uppföljnings- och utvärderingsarbetet. 9

11 9. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Utifrån våra iakttagelser samt vår analys rekommenderar vi att följande punkter bör ses över: Vi noterar att presidier samt tjänstemannaledning efter granskningen har påbörjat en diskussion om förbättringsåtgärder, vilket bedöms som positivt. Framtagande av ett ramverk för kommunens integrationsarbete och flyktingsmottagning följt av ett målarbete med relevanta målsättningar i syfte att fastställa en politisk ambitionsnivå för verksamheten. Skriftliga rutiner för mottagning, introduktion, bostadsförsörjning och återsökning av medel bör upprättas, där dagens situation leder till ett sårbart läge. Genom ett samarbete mellan berörda förvaltningar arbeta fram en tydlig helhetsstruktur med tydliga ansvarsfunktioner för mottagningens olika delar. Detta leder i sin tur till en tydligare roll- och ansvarsfördelningen och effektivitet samt underlättar mottagandet. Prioritering av Sfi-utbildningen samt insatser i syfte att höja kvaliteten av densamma, samt ett förbättrat målarbete som påvisar en politisk ambitionsnivå. Målarbetet bör utvecklas tillsammans med ansvarig rektor för vuxenutbildningen. KPMG Viktoria Bernstam Konsult/Revisor 10