Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång
|
|
- Elsa Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 63 Avdelning 92 Brinkåsen, Psykiatriska kliniken NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Cymone Jägerev kurator Pekka Karhu, skötare Henric Esbjörnsson, psykolog Elisabet Hedlund, sjuksköterska Helena Mattsson avdelningschef Marie Brokopp, coach Projektets övergripande målområden 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning För den nystartade avdelningen i färd med att skapa nödvändiga rutiner för arbetet med patienter dömda till rättspsykiatrisk vård kom genombrottsprojektet som en god möjlighet att strukturerat få stöd i att genomföra förbättringsarbetet på avdelningen. Syftet med deltagandet var att genom att utveckla ett strukturerat arbetssätt och därmed få en trygg personalgrupp skapa förutsättningar för en lugnare och säkrare vårdmiljö och därmed minskat behov av tvångsåtgärder. I enlighet med SKL s övergripande mål för Genombrott 4 har sju mål för arbetet på avdelningen formulerats. För att nå målen har 10 PDSA tester genomförts. Testgeneraler har utsetts bland avdelningspersonalen för att involvera så många som möjligt. Stor vikt har lagts vid arbetet med att öka patienternas delaktighet i sin vård och behandling, vilket även visat sig i resultatet av patientenkät som genomförts vid tre tillfällen. Enligt medarbetarenkäten har personalens upplevelse av trygghet vid användandet av tvångsåtgärder ökat. Eftersom avdelningen är nystartad finns det ingen tidigare statistik att jämföra med när det gäller tvångsåtgärder. Under testperioden har tvångsåtgärder varit nödvändiga eftersom avdelningen fått nya och sjukare patienter än vid start. Uppföljningssamtal har erbjudits efter tvångsåtgärderna. Genombrottsarbetet har uppfattats positivt och förankrats väl på avdelningen vilket är en god grund för fortsatt utvecklings och förbättringsarbete. Arbetet med PDSA tester kommer att fortsätta och fler medarbetare kommer att involveras i testerna. 1
2 Bakgrund Avdelning 92 är en rättspsykiatrisk vårdavdelning som är belägen i den nya anläggningen Brinkåsen. Anläggningen är lokaliserad cirka 5 km utanför Vänersborg och togs i bruk i oktober år 2011 då rättspsykiatrin tillsammans med ytterligare två psykiatriska vårdavdelningar lämnade sina tidigare lokaler för att flytta in i denna nya klass 2 anläggning. På Brinkåsen arbetar ca 200 personer. Anläggningen rymmer 6 vårdavdelningar där rättspsykiatrin svarar för 54 av de totalt 82 vårdplatserna. Den rättspsykiatriska vården bedrivs på fyra rättspsykiatriska vårdavdelningar (avd 91-94) vars uppdrag är att vårda patienter som är överlämnade till vård enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) med eller utan särskild utskrivningsprövning (SUP). De resterade 28 vårdplatserna tillhör allmänpsykiatrin (avd 95-96). Vistelsen på en rättspsykiatrisk klinik är oftast lång. Den sker vanligtvis mot patientens vilja och kraven på hög kvalitet i vården samt en god vårdmiljö är därför höga. En viktig förutsättning som beaktats i samband med anläggningens utformning har således varit att undvika intrycket av traditionell institution/anstalt. Genom att placera byggnaderna runt en gemensam park har murar och staket undvikits. Samtidigt erbjuds ett rymligt grönområde att vistas i utan att säkerheten äventyras. Utöver de 6 vårdavdelningarna rymmer anläggningen en entrébyggnad samt ett aktivitetshus. I entrébyggnaden finns en gemensam reception, en öppenvårdsmottagning, personaltorg och kontor för personal som inte är stationerad på vårdavdelningarna samt även lokaler för förvaltningsrätten. Aktivitetshuset rymmer i sin tur ett café samt lokaler anpassade för diverse aktiviteter såsom hantverksstudio, träningskök, musikrum och friskvårdscenter. Dessutom finns det en multihall avsedd för fysiska aktiviteter eller andra ändamålsenliga arrangemang. På aktivitetshusets övre plan återfinns ett bibliotek, studierum samt olika typer av samtalsrum och testrum. Varje vårdavdelning innehåller två boendedelar med var sitt uterum/atrium. Dessa båda boendedelar förenas i sin tur via en gemensam expedition. Avdelning 92 inrymmer totalt 14 vårdplatser där det i varje boendedel finns plats för 7 patienter. På avdelningen arbetar sjuksköterskor, skötare, en avdelningschef samt en biträdande avdelningschef. Det finns också ett tvärprofessionellt team kopplat till avdelningen där yrkeskategorier såsom läkare, kurator, arbetsterapeut och psykolog finns representerade. Även pedagog, sjukgymnast och olika instruktörer finns att tillgå i det anslutande aktivitetshuset. På avdelning 92 vårdas patienter vars psykiatriska tillstånd kännetecknas av en hög diagnostisk osäkerhet. Samtliga patienter är män och de flesta besväras av en komplex och multipel problematik där en stor variation av diagnoskategorier finns representerade däribland bipolära sjukdomstillstånd, psykoser, personlighetsstörningar, neuropsykiatrisk problematik, utvecklingsstörning såväl som missbruksproblematik. Denna stora variation förutsätter en individuellt anpassad vård med utgångspunkt i den enskilde patienten och de förutsättningar han eller hon omges av. Det övergripande syftet med vården, enligt LRV, är att få patienten i sådant tillstånd att risken för återfall i brottslighet tillföljd av den psykiska störningen minimeras (samhällsskyddsaspekten). Likaså skall de sociala omständigheterna vara betryggade innan vården kan upphöra. 2
3 Syftet är också, såsom vid all annan hälso- och sjukvård, att förbättra hälsan och öka livskvaliteten genom att den vård som ges skall främja ett självständigt liv ute i samhället på samma villkor som för andra. Den rättspsykiatriska vården rymmer härigenom en ytterst komplicerad utmaning vars uppdrag är att bedriva vård och behandling samtidigt som samhällsskyddet inte får äventyras. Som tidigare omnämnts sker vården, åtminstone under en lång initialfas, mot patientens egen vilja vilket i detta avseende skapar särskilda dilemman. Detta då en nödvändig förutsättning för en uthålligt framgångsrik vård består av patientens delaktighet i behandlingen och rehabiliteringsprocessen. Det är också just denna angelägna omständighet som vi identifierat som ett problemområde och som vi med stöd av genombrottsprojektet och dess metodik har valt att arbeta vidare med. Vår intention och förhoppning är därigenom att försöka finna framkomliga vägar för att öka patienternas känsla av delaktighet i förbindelse till sin vård och behandling. Avdelning 92 är en nystartad avdelning med personal och patienter som tidigare vistats på andra rättspsykiatriska vårdavdelningar. Vi har därför valt att använda genombrottsprojektet som ett redskap för att genomföra kvalitativa förbättringar på ett strukturerat sätt i utformningen och utvecklingen av avdelningsarbetet. Vår ambition är att skapa en god vårdoch arbetsmiljö med önskemål att skapa tydliga riktlinjer och struktur i arbetet. Genom stort fokus på att stärka personalen i sitt yrkesutövande samt tydliggöra ansvarsområden känner personalen trygghet i sin yrkesroll. När det finns struktur kring patientarbetet tror vi att detta leder till en lugnare och säkrare vårdmiljö med färre tvångsåtgärder. Denna balans med trygghet och grundstruktur tror vi skapar en bättre allians mellan patienter och personal, vilket leder till att patienterna känner sig tryggare i sin vardag. Syfte Vi vill skapa tydliga riktlinjer för hur vi ska arbeta generellt och individuellt med våra patienter. Detta för att skapa en trygg personalgrupp och för att öka patienternas delaktighet i och motivation till sin egen vård. 3
4 Instämmandegrad (0-5) Våra mål, mätningar och resultat Övergripande Målområde 1 Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mål: A 100% av patienterna ska ha en uppdaterad/aktuell omvårdnadsplan för ett ändamålsenligt bemötande vid riskbeteende. Vad och hur vi har mätt: Genomgång av patientjournalen för kontroll om planen uppdaterats. Koll har skett ca en gång per månad. Resultat: av 13 patienter har 6 patienter nu en uppdaterad omvårdnadsplan. Trots hjälp av kvalitetsansvarig sjuksköterska och biträdande avdelningschef med att handleda i arbetet samt upprepade påstötningar från teamet har målet p g a tidsbrist inte kunnat nås mer än till hälften. Arbetet fortsätter. Mål: C Öka patienternas känsla av delaktighet i sin vård och behandling minst 3 på en skala 0-5. Vad och hur vi har mätt: Patientenkät har delats ut vid tre tillfällen. (se bilaga A) Mätningar: Patienters syn på vården Kunskapsutbyte Delaktighet 1 0 November Februari Maj Tidsperiod Resultat: Målet har nåtts. 4
5 Mål: D Öka patienternas upplevelse av att känna sig informerade om sin diagnos och behandling. Bedömt minst 3 på en skala 0-5. Vad och hur vi har vi mätt: Patientenkät har delats ut vid tre tillfällen. (se bilaga A) Mätningar: Se diagram ovan. Resultat: Målet har nåtts. Mål: E Stärka personalen i sitt yrkesutövande. Att känna sig säker utifrån arbetsbeskrivningen och skatta sig minst 8 på en skala Vad och hur vi har vi mätt: I samband med utvecklingssamtal har personalen fått skatta hur trygg man känner sig utifrån arbetsbeskrivningen. (se bilaga B) Resultat: Personalen har skattat sig i genomsnitt mellan 8 och 9 på skalan. Ingen har skattat sig under 5. Se bilagan. Mål: 100% av patienternas närstående ska erbjudas närståendesamtal. Vad och hur vi har vi mätt: Kurator på avdelningen har erbjudit närstående samtal om patienten givit sitt samtycke. I de fall kontakt redan finns via t ex PSL eller om närstående saknas har samtal ej erbjudits. Mätningar: Kurator har noterat. Resultat: Med 3 närstående har samtal genomförts. Samtliga som varit aktuella har erbjudits samtal. Kurator kommer att ha detta som en punkt på sin checklista till vårdkonferens. Övergripande Målområde 2 Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mål: G 100 % av patienterna ska efter tvångsåtgärd få ett uppföljningssamtal enligt PM. (Se bilaga C- F) Vad och hur vi har vi mätt: Antal genomförda samtal efter tvångsåtgärder har registrerats. Uppföljning efter varje tvångsåtgärd sker enligt PM. Resultat: Samtliga patienter har erbjudits samtal efter tvångsåtgärd. Av dessa har endast en patient tackat nej. 5
6 Övergripande Målområde 3 Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mål: B Öka personalens upplevelse av trygghet i samband med användandet av tvångsåtgärder. Minst 4 på en skala 1-5. Vad och hur vi har mätt: Medarbetarenkät enligt material för Genombrott har delats ut vid två tillfällen Resultat: Vid första mätningen var genomsnittet 3,3 och vid andra tillfället 4,4. Målet har nåtts. Våra genomförda tester Närståendesamtal (mål F)- Rutin för erbjudande av närståendesamtal har införts Reflektion (mål E)- Reflektionstid har införts som rutin på en fast tid i veckan. Tiden är även avsedd att användas till fördjupning av olika veksamhetsrelevanta ämnesområden och som för närvarande ägnas åt genomgång av olika diagnoser. Rondblock (mål E) - Block att skriva in frågeställningar inför ronden Signera APT protokoll (mål E) - För att hela personalgruppen skall visa att de tagit del av protokollet. Uppdatering av omvårdnadsplaner (mål A) - Målet har varit att förbättra dokumentationen och formulera planer kring vårat bemötande av patienterna vid riskbeteenden. Vi kommer att fortsätta arbetet med detta. Än så länge har bara 6 av 13 patienter en skriven plan. Finns med som en punkt på checklistan för vårdlagsträffar. Utvärdering med personal efter tvångsåtgärd (mål B) - Tanken var att fånga all inblandad personals upplevelser av utförda tvångsåtgärder för att på så sätt kunna förbättra kvalitén på tvångsåtgärderna. En mall har tagits fram men denna har inte används. Samlingar görs naturligt ändå och vid allvarligare incidenter har vi också debrifing med psykolog. Förändringen införs inte. Veckoschema (mål C och E) - Vi försöker utveckla användandet av veckoscheman för att göra patienterna mer delaktiga och ge dem möjlighet att ta mer eget ansvar för sin vardag. Vi vill även förbättra rapporteringen och planeringen av dagen genom att använda veckoscheman på ett bättre sätt. Detta arbete kommer att fortsätta. Arbetsbeskrivning (mål E) - I samband med utvecklingssamtal har personalen fått skatta hur trygg man känner sig utifrån arbetsbeskrivningen. Personalen har skattat sig i genomsnitt mellan 8 och 9 på skalan. Ingen har skattat sig under 5. (Se bilaga B) Dagrapport (mål E) - Tydliggöra hur vi ska använda dagrapporten och förhoppningsvis öka användandet av den. Den används nu mer frekvent och samstämmigt. Idelåda (mål C) För att samla in idéer och önskemål från patienter samt personal. 6
7 Våra genomförda aktiviteter Framtagande av patientmapp (mål D) En pärm för patienterna där de får information om anläggningen, olika yrkeskategorier, lagar, rutiner, ansvarig personal, vårdplan och veckoschema. Några kompletteringar återstår sedan skall pärmen delas ut till patienterna på hela anläggningen. Utbildning i självskydd (mål B) Beslut har tagits att all personal på Brinkåsen skall genomgå utbildning i självskydd två gånger per år. Visitation av patient efter utevistelse (mål E) Dokument angående visitering har satts upp på ändamålsenlig plats för att tydliggöra de rutiner vi har. Utvärderingssamtal med patient efter tvångsåtgärd (mål G) Patienterna ska efter tvångsåtgärd få ett uppföljningssamtal enligt PM. Testade förbättringar som införts som rutin i ordinarie verksamhet Veckoscheman har i högre utsträckning individanpassats för att rymma ett större egenansvar anpassat efter förmåga. Ett annat test som blivit till rutin är ett forum för reflektion på en fast tid i veckan. Tiden är även avsedd att användas till fördjupning av olika veksamhetsrelevanta ämnesområden som för närvarande ägnas åt genomgång av olika diagnoser. Självskyddsutbildningar har påbörjats och har införts som rutin på avdelningen. Dessa utbildningar kommer att genomföras 4 gånger per år, två på hösten och två på våren. All personal ska deltaga minst två tillfällen per år. Idelådor har placerats ut på avdelningen där patienterna anonymt kan få framföra sina önskemål. Detta har fallit väl ut och idelådorna har införts som rutin. Kurator kommer att ha närståendesamtal som en punkt på sin checklista till vårdkonferensen. Så här involverar vi patienter och närstående i förbättringsarbetet Patienter har involverats via idélåda, information på morgonsamling, informationsblad, test veckoschema, närståendesamtal för att få en bättre bild av patienterna. Så här går vi vidare Vi kommer att fortsätta med PDSA-tester av förbättringsideér för att utveckla avdelningens rutiner. Arbetet med att skapa delaktighet i vården för patienterna kommer att fortsätta utifrån de resultat som uppnåtts under Genombrottsprogrammet. 7
8 Diskussion Genombrottsarbetet kom som ett användbart redskap i arbetet med att starta upp den nya avdelningen som saknade gemensamma rutiner. Personalen kom från olika avdelningar och var ny för varandra. Nya rutiner har provats och kunnat permanentats efter genomförda PDSA tester. I och med att avdelning 92 är en ny enhet utan befintliga bakgrundsvärden gällande tvångsåtgärder är det svårt att beskriva och jämföra resultat av åtgärder för att minska tvång. Dessutom är tvångsåtgärder ett arbetsredskap som inte kan undvikas även om man vidtagit individanpassade åtgärder. I normala fall med den långsiktiga planeringen och de långa vårdtider som rättspsykiatrisk vård innebär behöver tvångsåtgärder inte förekomma i så hög utsträckning. Under det pågående arbetet med genombrottsprojektet har avdelningen tvingats avlasta akut- och allmänpsykiatrin genom att ta emot särskilt vårdkrävande patienter. Detta har medfört ökat behov av tvångsåtgräder och också påverkat övriga patienter på avdelningen. Ett krävande och långsiktigt arbete är att skapa förtroendeallianser med patienterna som ofta har bristande tillit till sin omgivning,. Det är i den trygga vårdaliansen som patienten kan vårdas och rehabiliteras och också ta större ansvar för sin vardag. Utmaningen inom rättspsykiatrin, som i sig är vård under tvång, är att hitta möjligheter för patienten att känna sig delaktig och kunna påverka sin situation. Förhoppningsvis kan detta öka motivationen till att medverka i sin vård och behandling och bryta upplevelse av maktlöshet. Bristande sjukdomsinsikt och att patienterna till följd av denna motsätter sig vården är en stor försvårande faktor. En komplicerande faktor för att bedriva god vård, som är den primära uppgiften för rättspsykiatri, är att samtidigt tillgodose samhällsskyddet för att förhindra återfall i brottslighet. Detta har vi lärt oss Utifrån medarbetarenkäten upplever sig flera medarbetare involverade i förbättringsarbetet. Det har varit svårt att se och mäta förbättringar. Svårt med rutiner för att få testerna att fungera och bli genomförda. Tankar inför fortsatt testning är att utse flera ansvariga personer för testerna, inte bara en person, lämpligen i samma arbetslag. Även definiera vem som ska utvärdera testerna. Man måste söka information från sina arbetskamrater och kan inte vänta på spontana reaktioner. 8
9 För ytterligare information Ring avd 92 på Brinkåsen eller skicka e-post till någon av teamets medlemmar. Bilagor Bilaga A Patientenkät Bilaga B Arbetsbeskrivning Bilaga C Manual för uppföljande samtal efter tvångsåtgärd. Bilaga D Uppföljande samtal efter avskiljande Bilaga E Uppföljande samtal efter tvångsmedicinering Bilaga F Uppföljande samtal efter fastspänning 9
10 Bilaga A. Patientenkät avdelning 92 Vi vill gärna veta hur Du upplever den tid Du vårdats på avdelning 92. Dina svar hjälper oss att förbättra vården. 1. Känner Du att Du blir bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av personalen? Känner Du dig trygg och säker när Du vistas på avdelningen? Har Du fått tydlig information om avdelningens rutiner? Har Du fått begriplig information om Din diagnos och behandling? Känner Du att Du har möjlighet att vara delaktig i planeringen av Din vård och behandling?
11 Bilaga B Arbetsbeskrivning Hur trygg är jag i kontaktmannaskapets arbetsuppgifter? Kontaktmannaarbetsuppgifter AVD 92 Ansvarar för den basala psykiatriska omvårdnadsarbetet Kontaktmannaskapet präglas av: 1. Alliansskapande förhållningssätt Att mötet präglas av ett kognitivt och problemorienterat förhållningssätt med syfte att skapa positiva relationer så att patient och anhöriga får en tillit till psykiatrin. 2. Tillgänglighet Att kontaktmannen skall finnas nära patienten i det dagliga omvårdnadsarbetet. Minst 1ggr/vecka skall kontaktman och patient ha strukturerade schemalagda samtal. 3. Stödjande/stöttande funktion Att aktivt stötta och följa patienten i hans/hennes dagliga aktiviteter. Vid behov hjälpa patienten i basala ADL funktioner. 11
12 4. Motiverande/Aktiverande/Planerande funktion Att arbeta för att patienten skall få en meningsfull och innehållsrik vardag. Arbeta för att ta fram patientens förmågor. Tillsammans med patient planera vården samt upprätta veckoschema och omvårdnadsplaner. 5. Utredande/bedömningsfunktion Att tillsammans med övriga i vårdlaget utreda, beskriva samt värdera patientens symtombild, aktuell medicinering ADL-funktion. Utvärdera veckoschema och omvårdnadsplaner. 6. Nätverksarbete internt, externt Att kontinuerligt ha kontakt med anhöriga och närstående under hela vårdprocessen. Fortlöpande kontakt med patientens psykiatriska öppenvård, PSL-team, kommunpsykiatri etc. Vid behov kontakt med andra vårdgivare 7. Psykopedagogik Att tillsammans med övriga medarbetar förmedla kunskaper om den psykiatrisk sjukdomen och problem däromkring. Tillsammans med patient och nätverk arbeta fram krisplan. Psykopedagogiska insatser riktade till anhöriga. 12
13 8. Administrativ funktion Att tillsammans med övriga medarbetare upprätta Vårdplan, omvårdnadsplaner. Dokumentation i Melior enl VIPS 9. Observation/Övervakning/Tillsyn Att observera och värdera patientens aktuella status. Utöva tillsyn enl ordination. Visitation enl rutin. 10. Vårdmiljö Att tillsammans med övriga medarbetare på avdelningen skapa en god och tillväxtbejakande vårdmiljö. 13
14 Sjuksköterskearbetsuppgifter 1. Kontaktmannaskap enl ovan 2. Arbetsledande funktion kvällar och helger Övergripande arbetsledaransvar för avd 92 när avdelningschef alternativt ställföreträdande ej är i tjänst. 3. Ansvarar för den somatiska omvårdnaden av patienten Sjuksköterskan ansvarar för den somatiska tillsynen och omvårdnaden i kontaktmannaskapet/vårdlaget, samt att utföra givna somatiska ordinationer av läkare. 4. Läkemedelshantering enligt ordination Sjuksköterskan har att utföra läkemedelshantering enligt gällande författningar, samt ansvarar för att övervaka/värdera effekter och biverkningar av administrerade läkemedel. 5. Psykopedagogiska insatser runt patientens medicinering Sjuksköterskan skall tillsammans med läkare tillgodose patientens behov av information av runt ordinerade läkemedel. 14
15 6. Dokumentation Ansvarar tillsammans med läkare/patient att det upprättas vårdplaner och omvårdnadsplaner enl VIPS i Melior. 7. Psykopedagogik Ansvarar för att patientens behov av pedagogiska insatser avseende sjukdomskunskap, krisplanering etc tillgodoses. Ansvarar för att anhörigas behov av liknande insatser tillgodoses. 8. Handledning Vid behov ha en handledande funktion i kontaktmannaskapet. Handledning av studenter. 15
16 Vårdlagansvarig sjuksköterska 1. Övergripande omvårdnadsansvar för vårdlaget 2. Övergripande ansvar för vårdlagsdokumentation 3. Handledande funktion för hela vårdlaget 16
17 Bilaga C Manual för uppföljande samtal efter tvångsåtgärder Patienten informeras om anledningen med samtalet och tidpunkten för samtalet. Samtalet hålls snarast efter tvångsepisoden beroende på patientens tillstånd. Syftet med samtalet: o Att patienten får möjlighet att sätta ord på de upplevelser patienten har haft i den aktuella tvångsepisoden. o Att förbättra kvalitén vid tvångsåtgärder. o Att minimera behovet av att använda tvång. Samtalen vara ca 15 minuter, men ge patienten tid till att formulera sig. Samtalen genomförs i första hand av någon som var med när tvångsåtgärden utfördes. Frågorna ställs som de står skrivna. Är du osäker på om patienten har förstått frågan kan den förklaras vidare. Stöd patienten i att hålla sig till att besvara frågorna. Skriv några stödanteckningar om det viktigaste som framkommer vid samtalen. Spar blanketten i tvångsåtgärdspärmen. 17
18 Bilaga D Uppföljande samtal efter avskiljande 1, Vad tror du orsaken var till att du blev avskild på rummet? - Ge vår version förklara varför 2, Försökte du att tala om för personalen att du behövde stöd eller hjälp innan du blev avskiljd på rummet? 3, a) Vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du blev avskiljd på rummet? b) Kunde Du själv ha gjort något annorlunda? 4, Hur upplevde du den tid du var avskiljd på rummet? 5, Var du införstådd om vad det innebär att vara avskiljd? 6, Har den här tvångssituationen kränkt dig? Nej inte alls Nja stämmer till viss del Ja, men acceptabelt efter samtal Ja, definitivt kränkt av tvångsåtgärden Ja, oerhört kränkt oacceptabelt Hur gick samtalet? 18
19 Bilaga E Uppföljande samtal efter tvångsmedicinering 1, Vad tror du orsaken var till att du blev tvångsmedicinerad? - Ge vår version förklara varför 2, Fick du information om den medicin du skulle tvångsmedicineras med? 3, Hur upplevde du att du blev behandlad av personalen när du skulle tvångsmedicineras? - Resonera kring svaret 4, Kunde personalen ha gjort något så att tvångsmedicineringen hade varit lättare att acceptera? 5, Fick du information om vad det innebar att bli tvångsmedicinerad? 6, Har den här situationen kränkt dig? Nej inte alls Nja stämmer till viss del Ja, men acceptabelt efter samtal Ja, definitivt kränkt av tvångsåtgärden Ja, oerhört kränkt oacceptabelt Hur gick samtalet? 19
20 Bilaga F Uppföljande samtal efter fastspänning 1, Vad tror du orsaken var till att du blev lagd i bälte? - Ge vår version förklara varför 2, Försökte du att tala om för personalen att du behövde stöd eller hjälp innan du blev lagd i bälte? 3, a) Vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du blev lagd i bälte? b) Kunde Du själv ha gjort något annorlunda? 4, Hur upplevde du den tid du var i bälte? 5, Hur behandlade personalen dig när du låg i bälte? 6, Hade du smärtor eller andra obehag när du låg i bälte? 7, Fick du information när du låg fastspänd om hur länge du skulle ligga i bälte? 8, Har den här situationen kränkt dig? Nej inte alls Nja stämmer till viss del Ja, men acceptabelt efter samtal Ja, definitivt kränkt av tvångsåtgärden Ja, oerhört kränkt oacceptabelt Hur gick samtalet? 20
Hur trygg är jag i kontaktmannaskapets arbetsuppgifter?
Bilaga B Arbetsbeskrivning Hur trygg är jag i kontaktmannaskapets arbetsuppgifter? Kontaktmannaarbetsuppgifter AVD 92 Ansvarar för den basala psykiatriska omvårdnadsarbetet Kontaktmannaskapet präglas av:
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 181 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Peter Lantz,
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 7, avd 51 Norra Stockholms Psykiatri Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård
Läs merProjektrapport. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 14, avdelning 64 och 67, Norra Älvsborgs Länssjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merRättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.
RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter
Läs merProjektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: Team 105 : Akutavd BUP, Akademiska sjukhuset Uppsala Deltagande avdelning och teamdeltagare Elizabet Karademir Vårdansvarig 018-6112543
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR:43, avd. 24 Norra Stockholms psykiatri (NSP) Deltagande team Chefssjuksköterska Liisa Lehmussaari Överläkare Antoinette Lundahl Sjuksköterska
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merNÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151
NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare
Läs merTäby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merVälkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 149 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef,
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merKvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Läs merVarför Genomförandeplan?
Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 80 Avdelning 3 St: Görans sjukhus Norra Stockholms Psykiatri Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 02 Avd.51/PIVA Sundsvall Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Stömne förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 150121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merRegnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merFörskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 15-16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 183 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef,
Läs merLikabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola
Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast
Läs merLindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 24, AVDELNING 8 MOTALA Syfte med deltagandet Team medlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjukssköterska Linnéa Samuelsson heldygnsvården med fokus
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges
Läs merYttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merLundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Lundens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som utvärderas och revideras
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-22 Patrik Sjösten verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 136 avd 68, BUP-kliniken Dalarna Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merLikabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2015/2016 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkestaskolan 2015-2016 1 Innehåll Diskrimineringslagen och skollagen... 3 Definitioner av nyckelbegrepp... 3 Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder...
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merHemvården. Kävlinge kommun. e kommun
Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merFrövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för
Läs merKristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad
Läs merProjektrapport. Team:87. Teammedlemmar: Tidsperiod: september 2011-april 2012. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm
Tidsperiod: september 2011-april 2012 Projektrapport Team:87 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm Teammedlemmar: Martin Nilsson (Skötare) Jenny Palm (Socionom) Mari Kampf-Westerberg (Sjuksköterska,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola Upprättad 130105 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merRostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merErsnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merHaga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan
Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Gladan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån
Läs merSvar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende
2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merHammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechefen har det yttersta ansvaret
Läs merBjörnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 76, avdelning 21, Västervik Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskola och fritidshemmet. Vittra Lambohov 2014-2015
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola och fritidshemmet Vittra Lambohov 2014-2015 Bakgrund och upprättande av likabehandlingsplanen Från 1 april 2006 trädde
Läs merSolens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merSvanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling
s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål
Läs merFör brukarna i tiden
DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och
Läs merRävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merRapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared
sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Martin Christensen Kvalitetscontroller Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared September 2014 sida 2
Läs merSmedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet
Läs mer