Område 4: Inkomst och Arbete

Transkript

1 Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet

2 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för att möjliggöra en ekonomiskt skälig levnadsnivå för alla och minska de ekonomiska skillnaderna mellan hushållen Åtgärd: Kommunen följer upp den fördelningspolitiska utvecklingen i staden och vidtar åtgärder för att minska och mildra dess oönskade effekter Åtgärd: Inled en diskussion på nationell nivå om att höja riksnormen för nationellt försörjningsstöd

3 4.2 Arbetsmarknad Mål: Malmö stad skall aktivt pröva nya sätt att stimulera utvecklingen av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb Åtgärd: Satsa på en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverk etc.) och lokala (socialtjänst m.fl.) instanser Åtgärd: Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år

4 Förvärvsgrad Inkomster och försörjning Hur ser försörjningsvillkoren ut för stadens befolkning? NEET varken i arbete eller studier Det dolda Malmö saknar helt inkomster Inkomstfördelning Inkomstfattigdom och försörjningsstöd HÄLSA OCH SAMHÄLLE

5 Förvärvsgrad i Malmö. Förvärvsgrad år i Malmö och riket Förvärvsgrad år i Malmö födda i Sverige eller utlandsfödda

6 Sysselsättningsstatus och inkomstfattigdom i Malmö Arbetsför ålder år. Disponibel inkomst under 60 % av medianinkomst Disponibel inkomst minst 60 % av medianinkomst Totalt Saknar inkomster från arbete och studier Andel EU-fattiga: 11,8 % Inkomster från arbete och studier ,2 % ,1 % Riket: , , ,2 Summa 17,1% ,9 % ,9 % Malmö: ,7 / 34, ,8 / 26, ,9 / 33,5 28,9 % 71,1 % 100,0 % Not: Personer med varken arbete/studier eller noll inkomst exkluderade (n= år 2008) Skulle dessa inkluderats hade andelen EU-fattiga ( risk-of-poverty ) varit eller 33,5 % HÄLSA OCH SAMHÄLLE Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.

7 Inkomstojämlikhet i Malmö och riket /9. Ginikoefficient år med disponibel inkomst. Förändring av inkomstfördelning: Riket (90-09) från 0,22 till 0,32 45 % ökning Malmö (90-08 ) från 022 till 0,35 57 % ökning Malmö avviker i synnerhet från 2005 och framåt. Differens 2008: Riket 0,314 Malmö 0,352 Diff: 0, % HÄLSA OCH SAMHÄLLE Observera att personer med noll eller negativ disponibel ink. inte är medräknade i Malmömaterialet.

8 SAMS-områden i Malmö efter socioekonomisk och etnisk profil 1990 och Gult: resursstarka/svenskdominerade områden Grönt: blandade områden Blå: resursfattiga/utrikesdominerade områden

9 Två rapporter till Malmökommissionen Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Anna Angelin, Socialhögskolan, LU Tapio Salonen, MAH Skälig levnadsnivå i Malmö - Om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden Torbjörn Hjort, Socialhögskolan, LU

10 Barnfattigdom i Malmö och riket Andel av samtliga barn.

11 Barnfattigdom i Malmö efter stadsdelar 2009.

12 Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö och riket efter föräldrars bakgrund och familjeförhållanden år I procent.

13 Ekonomiskt bistånd i Malmö fram till Miljoner SEK i ekonomiskt bistånd I Malmö Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter biståndsmånader/år Långvariga: % % HÄLSA OCH SAMHÄLLE

14 Stor andel långvariga biståndshushåll Socialbidragets utformning har konstruerats för att utgöra en tillfällig övergångslösning under de mer kortvariga ekonomiska kriser som kan uppstå i ett hushåll. Långvariga socialbidragstagares levnadsnivå blir därmed mycket låg. De långvariga socialbidragshushållen ökar i omfattning. Under 2011 var nära 45 procent av biståndshushållen i Malmö långvariga. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

15 Intervjuer med socialtjänsten i Malmö Intervjubaserad studie: 10 handläggare och 10 chefer inom varje stadsdelsförvaltning, totalt 20 intervjuer. Tre övergripande teman: 1. Organisering och handlingsutrymme, såväl vad gäller verksamhet som enskild handläggare. 2. Uppfattningar om riksnormen: nivåer, konstruktion och utveckling. 3. Förhållningssätt till ansökningar över norm. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

16 Uppfattningar om riksnormen Halkat efter allmänna inkomstökningar Byggd på en idé om kortvarighet Fattigdomsförstärkande Svårt att hantera som handläggare

17 Ansökningar över norm Ansökningar varierar beroende på sammanhang Variationer i arbetsgruppen Handlingsutrymme moraliskt respektavstånd Vad är ett professionellt beslut? Vem snarare än vad? Förebyggande och fostrande avslag Barnperspektiv

18 Insatser för att bekämpa barnfattigdom Ett statligt eller kommunalt ansvar? Strategier för att reducera barnfattigdom: - Lindra effekter åtgärda orsaker? - Reaktiva eller proaktiva insatser? - Selektiva eller generella åtgärder? HÄLSA OCH SAMHÄLLE

19 1.1 Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö Halvera barnfattigdomen till 2020 för att på sikt eliminera den helt Åtgärd: Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen Åtgärd: Inrätta ett kommunalt familjestöd Åtgärd: Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Åtgärd: Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och kulturaktiviteter

20 Rekommendation Halvering av barnfattigdomen fram till HÄLSA OCH SAMHÄLLE

21 Prognos Antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö baserat på oförändrad respektive halverad nivå fram till år HÄLSA OCH SAMHÄLLE