Övervältringar mellan stat och kommun och konsekvenser för medborgare
|
|
- Anita Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Övervältringar mellan stat och kommun och konsekvenser för medborgare Konferens 17 oktober 2011, Stockholm Den tudelade välfärdsstaten forskning om individer i kläm mellan stat och kommun FAS & UCLS Tapio Salonen Dekan för fakulteten hälsa och samhälle Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se
2 1. Fokus: Disposition Systemförändringar inom olika offentliga trygghetssystem och deras påverkan på andra välfärdssystem och på grupper. Välfärdsstatens ständiga ommöblering 2. Fyra empiriska nedslag 3. Slutsatser
3 Den svenska välfärdsutvecklingen i efterkrigstid Fattigsamhället motbilden vid 1900-talets mitt Reformoptimism och expansion Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och selektiva inslag omfördelningsparadox / välfärdsparadox Välfärdsstatens oåterkallelighet? Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet
4 Exempel 1 Studien Övervältringar från socialförsäkringar till socialbidrag Salonen (1997) Förändringar av socialförsäkringar fr.o.m. januari Beslut av riksdagen (prop. 1994/95:25, budgetprop. & 1994/95:150 kompletteringsbudget) I vilken grad påverkade dessa förändringar det kommunala socialbidraget? Finansierad av Sv. Kommunförbundet
5 Studerade socialförsäkringar 1996:
6 Studiens uppläggning Mikrostudie; förändringar på makronivå i samhället omräknas till effekter på hushållsnivå Urval: samtliga hushåll med socialbidrag 1996 i 15 kommuner (n = hushåll) Data: detaljerade inkomst- och utgiftsposter vid varje enskilt beslutstillfälle
7 Urvalskommuner 15 kommuner som infört datorbaserad registrering vid socialbidragsprövning. Datasystemet var landets mest spridda vid undersökningstillfället (i ett 100-tal kommuner). God datakvalitet: baserad på den faktiska prövningen av socialbidrag
8 Socialbidragets utveckling mkr mkr Ökning mkr eller 10,5 procent I vilken grad kan denna ökning hänföras till förändringar inom försörjningssystem inom välfärdsstaten?
9 Studiens resultat Samlad effekt av förändringar av nio socialförsäkringar på kommunernas socialbidrag: 15 urvalskommuner: tkr 7,5 procent (5,3-10,4 %) Uppräknat för samtliga kommuner: 894 mkr 7,5 procent
10 Statlig besparing som övervältrades på socialbidraget 1997.
11 Slutsatser 79 procent 894 av 1 131mkr av socialbidragsökningen 1996 kan hänföras till systemförändringar inom välfärdsstaten. Tyngdpunktsförskjutning från generella till selektiva insatser. Reser en rad principiella frågor om bakomliggande orsaker till behovsprövat socialbidrag
12 Socialbidragets komplexa karaktär Dess subsidiära funktion Dess speciella utbytesrelation (gåva) Dess politisk-administrativa reglering Dess disciplinära reglering
13 Försörjningsstöd Antal mottagare, hushåll och långvariga mottagare.
14 Antal bidragsmånader med försörjningsstöd i medeltal Källa Socialstyrelsens årsstatistik
15 Exempel 2 Införande av äldreförsörjningsstöd 2003 (Albertsson 2008) Reformen innebar att personer 65+ istället för att få kommunalt behovsprövat socialbidrag har rätt till ett standardiserat inkomstprövat bidrag inom ramen för det statliga socialförsäkringssystemet. Målgrupp: personer som på grund av för kort bosättningstid i Sverige inte kvalificerat sig för full garantipension, totalt drygt personer/år Gör det någon skillnad om en person får gå till kommunens socialkontor en gång i månaden och först efter en individuell behovsprövning får socialbidrag, eller om prövningen består av en standardiserad inkomstprövning och görs genom att en blankett skickas till Försäkringskassan en gång om året?
16 Studiens metod och resultat Belyser vad övergång från ett selektivt försörjningssystem till ett försäkringsbaserat system betyder för "sent i livet" invandrare. Hur uppfattades reformen av de berörda äldre? Registerstudie (myndighetsregister) och intervjustudie (n = 11) Resultat: - En femtedel fått ut mindre i försörjningsstöd efter reformen - Skillnader i upplevda behov mellan mer individuell hänsyn både vad gäller kontakten med administrerande myndighet och försörjningsstödets faktiska utfall och hur de uppfattar att dessa behov tillgodoses när de möter ett standardiserat system. - De äldre får inte fullt ut ta del av sina sociala rättigheter
17 Exempel 3 Välfärd, inte för alla. Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige Studiens övergripande fråga: I vilken grad har den ekonomiska familjepolitiken förmått att bemästra fattigdomsfrågan under 2000-talets första årtionde för barnfamiljer? (Salonen 2011) Ca 70 miljarder kronor Administreras av Försäkringskassan Tre huvudkategorier: 1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn. 2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag. 3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd.
18 Metod och genomförande Baseras på SCB:s årliga urvalsundersökning HEK (Hushållens ekonomi) Utgår från disponibel inkomst per konsumtionsenhet Inkomstfattigdom = Disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten resp. år Samma källor och beräkningssätt som i Socialförsäkringsrapport 2010:10
19 Betydelse av familjepolitiska insatser
20 Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken
21
22 Välfärdspolitikens betydelse för barns ekonomiska utsatthet Slutsats: Välfärdspolitiken gör skillnad Barnfattigdomen skulle varit tre gånger högre utan detta filter, d.v.s. inte ca 8-15 % utan % Men, denna fattigdomsbekämpande effekt avtar under senare år
23 Barn 0-17 år i familjer med relativ fattigdom med respektive utan bostadsbidrag och försörjningsstöd år 2000 och 2008.
24 Den ekonomiska familjepolitikens fördelning efter inkomstdeciler Enbart 8,7 % av den ekonomiska familjepolitiken fungerar omfördelande mellan barnhushållen 2009.
25 Familjepolitiska stöd bland barnhushåll 2009 efter deciler. I milj kr.
26 Exempel 4 Unga med aktivitetsersättning Reform 2003: - Istället för förtidspension beviljas aktivitetsersättning för personer år. - Bedömningen av nedsatt arbetsförmåga omprövas - Ambition att stimulera unga genom olika slags aktiviteter Kraftig ökning av personkretsen, ca (febr 2011) 75 % av nybeviljningar med psykiska diagnoser Garantinivå (2,1 2,35 x prisbasbeloppet ( )
27 Resultat (ISF 2011, Olofsson & Östh kommande, Hultqvist kommande) - Litet utflöde - Medikalisering av sociala problem? - Fattigdomsfälla? - Aktiviteter? - Övervältring från arbetsmarknadspolitik och kommunalt försörjningsstöd till aktivitetsersättning Risken för återkommande och långvariga arbetslöshetsperioder, i kombination med svårigheter att hitta lämpliga utbildnings- och praktikplatser har haft betydelse vid beslutet att bevilja aktivitetsersättning. (Olofsson & Östh kommande, s. 25)
28 Antal helårsekvivalenter i åldrarna år som försörjs på sociala ersättningar*. Andel, i %: 1990: 14,8 1994: 22,7 2010: 15,6 *=sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd
29 Andel av kvarstående arbetssökande som saknar ersättning efter sökkategori Arbetslösa Deltidsarbl Timanställda Totalt 2010: 53,7 % 47,6 % 47,8 % 52,2 % Procent 20 (IAF 2011) År Källa: IAF 2010
30 Faktorer som påverkat arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad 1. Förändrad sammansättning av arbetssökande fler oetablerade 2. Arbetsmarknadsåtgärder koncentrerats till arbetssökande med arbetslöshetsersättning 3. Förändringar i regelsystemet (1 jan 2007): - bortre gräns införd (max 300 dagar) - avskaffande av studerandevillkoret (IAF 2010)
31 Andel inkomstfattiga personer år efter sysselsättning Procent sjuka, arbetslösa, pensionärer förvärvsarbetande Arbetslösa, sjuka, pensionärer = Personer år som har en summerad inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd som är större än hälften av den summerade förvärvsinkomsten räknas in i denna kategori År Källa: SCB 2010, Inkomstfördelningsundersökningen 2008
32 Slutsatser Välfärdssystemens reversibilitet Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper Utmaningar för sammanhållningen
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle?
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle? Konferensen Barnfattigdom och ojämlikhet Burgården, Göteborg 7 november 2012 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se
Läs merHur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Konferensen Att genomföra barnets rättigheter från politik till praktik Folkets hus, Falun 14 november 2012 Tapio Salonen
Läs merHur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället?
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Konferensen Barn som anhöriga Västra Götalandsregionen 5 februari 2015 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se
Läs merUtanförskapandets logik trender av desintegra4on och exklusion i svensk välfärdsutveckling
Utanförskapandets logik trender av desintegra4on och exklusion i svensk välfärdsutveckling Arbetarrörelsens forskarnätverk Årskonferens Runö Folkhögskola 14 maj 2013 Tapio Salonen Professor i socialt arbete
Läs merHur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Umeå kommun 16 januari 2014
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Umeå kommun 16 januari 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se Den svenska välfärdsutvecklingen
Läs merVÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?
VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? Konferensen Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 30 oktober 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete Tapio.salonen@mah.se 2010 05 04 Den svenska välfärdsmodellens karaktäristika
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011
Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på
Läs merVälfärd, inte för alla. Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige.
Välfärd, inte för alla Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige. Välfärd, inte för alla Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige. Tapio
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
Huvudkontoret, avdelningen för försäkringsutveckling Mats Johansson Telefon 1-116 97 85 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 29-6-26 Dnr 5788-29 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
Läs merResultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken
Social Insurance Report Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Mats Johansson 08-58 00 15 42 Jan Almqvist
Läs merUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2352 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår propositionen i de
Läs merUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2896 av Linus Bylund m.fl. (SD) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom
Läs merNya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
Social Insurance Report Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Mats Johansson 08-786 97 85 mats.johansson@forsakringskassan.se
Läs merFörsäkringskassan i Värmland
Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning
Läs merSVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning Dnr Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2008-04-28 Dnr 10846-2008 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1.
Läs merBarn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi
Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi utveckling över tid Hanna Hultin Avdelningen för analys och prognos Sid 1 Jan 2018 Målen med den ekonomiska familjepolitiken Bidra till
Läs merOmråde 4: Inkomst och Arbete
Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för
Läs merVÄLFÄRD INTE FÖR ALLA 2019
VÄLFÄRD INTE FÖR ALLA 2019 Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för familjer i ekonomisk utsatthet 1 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Bakgrund 8 Syfte och tillvägagångssätt 11 Barnfamiljers
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2012-06-04 Dnr: 005553-2012 Avser punkt 5 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM
Läs merutmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen
Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2012-06-18 Dnr: 005553-2012 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM UPPDRAGET...
Läs merGör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.
Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen
Läs merHushållens ekonomiska standard
Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard
Läs merLaura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan
Läs merBRIEFING PAPER #17. Avskaffa barnbidraget. Isak Kupersmidt. april 2018 SAMMANFATTNING
BRIEFING PAPER #17 april 218 Avskaffa barnbidraget Isak Kupersmidt SAMMANFATTNING Den 1 mars 218 höjde regeringen barnbidraget och studiehjälpen med syftet att stärka barnfamiljernas ekonomi. Den här rapporten
Läs merHushållens ekonomiska standard 2013
Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning
Läs merSid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan. Försäkringskassan
Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser för att hjälpa
Läs merEn ekonomi för alla inte bara för några få. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019
En ekonomi för alla inte bara för några få Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019 Sverige ska bli världens mest jämlika land igen. Vänsterpartiet inriktning på den ekonomiska politiken Klimatomställningen
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos Nicklas Korsell Telefon 010-116 91 83 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-06-22 Dnr: 036496-2011 Resultatindikatorer för den ekonomiska
Läs merHushållens ekonomiska standard
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (79) Svar på regeringsuppdrag Rapport Barnhushållens ekonomi resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2018 Försäkringskassan Datum: 2018-06-11 Barnhushållens ekonomi resultatindikatorer
Läs mer1,6 miljarder till jämlikhetsreformer
Vänsterpartiet 2016-09-14 1,6 miljarder till jämlikhetsreformer Gruppen med högst inkomster drar idag ifrån övriga befolkningen. I andra ändan av skalan har många svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt
Läs merVi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Läs merVÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen
Läs merÖvrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm
Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,
Läs merLöner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2013-06-24 Dnr: 003027-2013 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM UPPDRAGET...
Läs merCirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667. Datum: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag
Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667 Handläggare: Avdsek: Margareta Erman AK Vård Datum: 1994-07-01 Mottagare: Rubrik: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag 1994:138
Läs merÖvergångar mellan skola och arbetsliv
År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning
Läs merLOs yttrande över Ds 2012:26 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet m.m.
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Anna-Kirsti Löfgren 2012-10-15 20120401 ERT DATUM ER REFERENS S2012/4828/FST Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs yttrande över
Läs merLönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända. ESO-seminarium Eva Löfbom
Lönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända ESO-seminarium 2018-05-31 Eva Löfbom Agenda Bakgrund, frågeställningar och metod Ekonomiskt utbyte av att arbeta Avslutande kommentarer Bakgrund,
Läs merAvräkningsregeln, SkL 5:3
Avräkningsregeln, SkL 5:3 Punkten 1 Sjukpenning Sjukersättning Aktivitetsersättning Familjepension Förmån enligt lag om personskadeskydd Utländska förmåner av liknande slag Avräkningsregeln; SkL 5:3 Punkten
Läs merFörsörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd
k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att
Läs merI. FÖRKLARINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 1 L I FÖRORDNING (EG) NR 883/2004 OCH DEN TIDPUNKT FRÅN OCH MED VILKEN FÖRORDNINGEN KOMMER ATT TILLÄMPAS
Förklaring från Konungariket Sverige i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen I. FÖRKLARINGAR
Läs merÅtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2013/14:SfU3y Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige Till socialutskottet Socialutskottet beslutade den 18 mars 2014 att ge socialförsäkringsutskottet
Läs merANALYSERAR 2007:7. Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken?
ANALYSERAR 2007:7 Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken? Resultatindikatorer för 2006 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering Mats Johansson 08-786 97 85
Läs merVägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd
Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov
Läs merAtt söka ekonomiskt bistånd
Socialförvaltningen Du är välkommen till socialförvaltningen, Stadshuset Vimmerby. Vi har bokat tid till dig för besök hos socialsekreterare: dagen den / 20 kl Att söka ekonomiskt bistånd Allt du behöver
Läs merSimuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017
Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera
Läs merKapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan. allmänt förlängt flerbarnstillägg
1 FÖRSÄKRING OCH GÄLLANDE SKYDD Allmänna bestämmelser Bosättningsbaserade förmåner Arbetsbaserade förmåner Övriga förmåner FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga vid förbud mot arbete
Läs merBARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD
UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard
Läs merJohanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,
HE 21 SM 1001, korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2008 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2008 I korta drag Korrigering 2012-01-25 Tabell 6 och 7 har korrigerats avseende
Läs mer^ sot 7-2S- Åke Elmer Staffan Blomberg Lars Harrysson Jan Petersson. Svensk socialpolitik. (& Studentlitteratur
Åke Elmer Staffan Blomberg Lars Harrysson Jan Petersson ^ sot 7-2S- Svensk socialpolitik A (& Studentlitteratur Förord till nittonde upplagan 9 1 Sociala problem och socialpolitik 11 Vad är socialpolitik?
Läs merRAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22
RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn
Läs merDiagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr
2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än
Läs merUppdaterat juli Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan
Uppdaterat juli 2018 1 FÖRSÄKRING OCH GÄLLANDE SKYDD Allmänna bestämmelser Bosättningsbaserade förmåner Arbetsbaserade förmåner Övriga förmåner FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga
Läs merEU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens kriser över? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot?
EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens kriser över? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot? Indien och förnyad konkurrenskraft? Fortsatt recession
Läs merLättläst. Om du bor eller arbetar utomlands
Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller
Läs merÅtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157
Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post
Läs merReferat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan
Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,
Läs merI denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.
Promemoria 2016-04-11 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Beskrivning av beräkningar av fördelningseffekter av reformer hittills denna mandatperiod i bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse I denna
Läs merSocialförsäkringar - några utmaningar för framtiden
Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen
Läs merFörsäkringskassans kontrollutredningar Uppföljning av tredje kvartalet 2011
Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret RESULTATUPPFÖLJNING 1 (10) Försäkringskassans kontrollutredningar Uppföljning av tredje kvartalet Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel.
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merUppdaterat juli Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan
Uppdaterat juli 2018 1 FÖRSÄKRING OCH GÄLLANDE SKYDD Allmänna bestämmelser Bosättningsbaserade förmåner Arbetsbaserade förmåner Övriga förmåner FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga
Läs merVerksamhetsrapport 2013:02
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat
Läs merUppdrag att följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor
1 (27) Ungdomsstyrelsen och Socialdepartementet Uppdrag att följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor Försäkringskassan har av regeringen fått uppdraget att följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor.
Läs merFörsörjningsstödets framtid
Försörjningsstödets framtid 200 000 försörjningsstödstagare borde bort Heike Erkers Akademikerförbundet SSR Juni 2013 2013 Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet SSR Box 12800, 112 96 Stockholm www.akademssr.se
Läs mer- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen
1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan
Läs merEkonomiska läget i omvärlden Utvecklingen av offentliga finanser Stort reformbehov kommande år
Ekonomiska läget i omvärlden Utvecklingen av offentliga finanser Stort reformbehov kommande år IMF:s prognos över BNP-tillväxt 2017 i länder som bedöms påverkas av Brexit Procent 2,50 2,00 1,50 1,00 2,2
Läs merSocialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för
Läs merEkonomisk trygghet. 12 för familjer och barn
Ekonomisk trygghet 12 för familjer och barn Förslag till statens budget för 2018 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 Diagramförteckning... 5 1 Förslag
Läs merUtvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:14 Utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början En redovisning av kollektivavtalade ersättningar som kompletterar den allmänna socialförsäkringen
Läs merFör barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag
För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag Enköpings kommun Ett bidrag som är ett alternativ för dig som förälder som vill vara hemma längre med ditt barn än vad föräldrapenningen medger. Ett kommunalt
Läs merUtgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer
Läs merUtgifter inom socialförsäkringen m.m.
Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Antagandebild 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 3,8 5,1 4,9 4,9 4,7 Timlöneökning 2,0 3,2 4,2 4,4 4,5 4,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell
Läs merAktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014
Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet
Läs merEkonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet
Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Studier av inkomstfördelning är vanliga. Utgångspunkten är i allmänhet disponibel inkomst, hushållets
Läs merEkonomisk trygghet. 12 för familjer och barn
Ekonomisk trygghet 12 för familjer och barn Förslag till statens budget för 2016 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1
Läs merSocialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för
Läs merAvdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag
Läs merDRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta
DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta Äldre arbetar allt längre Vad är bakgrunden till den observerade utvecklingen? Vilka
Läs merRAKS (1993)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTATION 1(6) RAKS (1993)2003 2015 RAKS är en sammanställning och vidareutveckling av variabler som redan finns i LISA-databasen där målsättningen är att beskriva en individs
Läs merÖkade klyftor ökad barnfattigdom
Ökade klyftor ökad barnfattigdom Sverige ska vara ett land som håller ihop, där de sociala och regionala klyftorna minskar. Fredrik Reinfeldt, regeringsförklaringen 2006 Luleå den 20 augusti 2010 De rikaste
Läs merVilka eekter har lönebidrag och skyddat arbete?
Vilka eekter har lönebidrag och skyddat arbete? Nikolay Angelov IFAU 215-1-16 Hur vet vi vem som har funktionsnedsättningar? Vilka är eekterna av AF:s riktade program? Bygger på IFAU rapport 214:24 som
Läs merSvar på regeringsuppdrag
Datum Vår beteckning 2019-06-11 001579-2019 1 (56) Svar på regeringsuppdrag Rapport Barnhushållens ekonomi resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2019 Försäkringskassan Datum: 2019-06-11
Läs merEkonomisk ersättning vid arbetslöshet
Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har
Läs merVälfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo
Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar
Läs merVÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen
Läs merSTATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:
STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X INKOMSTER Familjeinkomster 1998 2006 S 2008:4 Bo Karlsson 2008-03-20 Tel: 508 35 030 Större del av inkomsten stannar hos familjerna Både den sammanräknade förvärvsinkomsten,
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merFler jobb och bättre integration Mer kunskap i skolan Ökad trygghet
Fler jobb och bättre integration Mer kunskap i skolan Ökad trygghet Andelen, i helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar, 20-64 år 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 Ungdomsarbetslöshet
Läs merSjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen - En process med många aktörer Gunilla Westerlund Samverkansansvarig gunilla.westerlund@forsakringskassan.se Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror
Läs merVälkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
Läs merHur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden?
Hur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden? Konferens Barnfattigdom Nordens Välfärdscenter 19 mars 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se Research of
Läs merUtgifter inom socialförsäkringen m.m.
Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Antagandebild 2004 2005 2006 2007 2008 Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 4,2 5,1 5,3 4,8 Timlöneökning 2,0 3,5 4,4 5,0 4,9 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring)
Läs merFASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem.
Promemoria 2013-04-23 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Effekter av att förlänga arbetslivet resultat från simuleringar gjorda i mikrosimuleringsmodellen FASIT 1. Inledning Pensionsåldersutredningen
Läs merTyresö kommun. Försörjningsstöd. En jämförelse mellan år 2016 och år Sofia Lidén
Tyresö kommun Försörjningsstöd En jämförelse mellan år och år Sofia Lidén -08-07 I november påbörjas en ökning av utbetalt försörjningsstöd i Tyresö kommun efter en period av väldigt lågt utbetalt försörjningsstöd.
Läs merInformation om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun
Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och
Läs mer