Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Transkript

1 Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

2 Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen arbetsintegrerande sociala företag är vad händer med de som blir anställda? Hittills har den frågan kunnat besvaras för enskilda människor eller för enstaka företag. Det har inte funnits någon samlad överblick. Därför har nu Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi genomfört en analys av utvecklingen för anställda i 43 arbetsintegrerande sociala företag år 2003 och nio år framåt till och med år Analysen grundar sig på registerdata från det så kallade RAKS-registret på Statistiska centralbyrån, SCB, och på olika inkomstkällor. Vad vi använt i vår analys är data om vilken största som de anställda haft under perioden 2003 till Resultatet har sedan jämförts med en kontrollgrupp bestående av personer som fick sin huvudsakliga inkomst från arbetslöshetsersättning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder Även denna grupp har följts fram till och med år Resultaten är spännande. Även om mycket återstår av fördjupande studier och forskning verkar mycket tyda på att anställning i arbetsintegrerande sociala företag ger långsiktiga positiva effekter på etableringen på arbetsmarknaden. Skillnaden mellan de andelen som främst har inkomst från arbete mellan de som var anställda i arbetsintegrerande sociala företag och kontrollgruppen var 22 procentenheter efter nio år. Dessutom verkar de anställda i arbetsintegrerande sociala företag ha lägre sjukfrånvaro och deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Detta är en mindre undersökning och det behövs mer kunskap om dessa frågor. Temagruppen hoppas därför att rapporten ska leda till diskussion och följas av fler fördjupade studier och forskning. Eva Nypelius Ordförande för Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi 3

3 Vad händer i arbetsintegrerande sociala företag och har det någon betydelse? En av de första frågorna många ställer sig när de första gången hör talas om arbetsintegrerande sociala företag är, vad händer med de anställda i dessa företag? Vad innebär arbetsintegrerande sociala företag för skillnad för individen? Hittills har man inte kunnat ge något generellt svar på en sådan fråga. Ibland har det gått att få fram uppgifter kopplade till ett särskilt företag. Så har till exempel Vägen ut! Kooperativen gjort sådana uppföljningar. Här försöker vi besvara frågan mer övergripande. Vad blir effekten av att anställas i ett arbetsintegrerande socialt företag? Idealiskt skulle vi vilja följa alla som någonsin blivit anställda i arbetsintegrerande sociala företag, för att se hur dessa fortsätter att arbeta, eller studerar, om de går vidare till andra företag eller om de återigen blir arbetslösa eller hamnar i någon åtgärd. Det går att göra sådana studier men de kräver samkörning av flera register. Det är i princip bara större forskningsprojekt som får sådana tillstånd till samkörningar och har resurserna för att ta fram och bearbeta registerdata. En annan väg är att gå via de enskilda företagen. Det stod tidigt klart att den vägen är mycket tids- och resurskrävande. Få arbetsintegrerande sociala företag är av den storleken, eller har administration nog för att sådana frågor kan besvaras utan mycket extraarbete. Det krävs också mycket arbete för att skydda individers integritet. Många som arbetar i arbetsintegrerande sociala företag är tveksamma till att förekomma i olika register eller vara med i olika undersökningar. Studien Det verkade vara svårt att få svar på våra frågor. Men genom en diskussion med Statistiska Centralbyrån, SCB, började en möjlighet skönjas. Genom att använda uppgifter från det så kallade RAKS, vilket står för Registerbaserad aktivitetsstatistik, skulle en del av svaren kunna fås, om än på en mer övergripande nivå. I RAKS samlas data från olika register som till exempel Skatteverkets kontrolluppgifter. Genom RAKS går det att se vad en person huvudsakligen fått sina pengar från under ett år: från arbete, studier, med mera. Man kan se om någon fått inkomst från arbete, som företagare, från sjuk/aktivitetsersättning, ålderpension, studier, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, föräldraledighet eller vård av närstående, sjukdom/arbetsskada, rehabilitering eller ekonomiskt bistånd. Genom att först identifiera 43 arbetsintegrerande sociala företag som fanns såväl 2003 som 2012, gick det, att via dessas kontrolluppgifter, få fram vilka som var anställda i dessa företag och vad dessa huvudsakligen har haft för inkomstkällor under åren mellan 2003 till Det visade sig att totalt hade dessa företag år anställda. Det är denna grupp vi kommer att följa framöver och vi kallar den för ASF-gruppen. Av dessa var väl etablerade som arbetstagare under 2003, 421 hade en svag förankring och 103 var enligt kontrolluppgiften företagare. Ser vi gruppen som helhet stycken, så ser vi nedan huvudsakliga inkomstkällor för dessa människor enligt kontrolluppgifter till Skatteverket under Att man kan ha huvudsaklig som annat än förvärvsarbetande,kan bero på att några personer just det året tjänade mer 4

4 pengar som studerande, var arbetsskadade eller fick pengar från någon annan kategori. Det är viktigt att vi i nedslagen nedan inte kan följa individerna och deras öden. Vi kan inte säga något om vem som fått inkomst från olika håll, de olika åren, eller några data från något enskilt företag. Vi kan bara se hur det fördelat sig mellan de människornas olika inkomstkällor, bland alla de anställda i de utsedda arbetsintegrerande sociala företagen år Vi kan inte heller säga något om dessa företag är helt representativa för alla arbetsintegrerande sociala företag. Det finns ju flera som startats senare än 2003, och de som överlevt under perioden kan skilja sig från de som inte klarade sig. Här nedan ser vi resultaten av körningen i RAKS. Det gäller de personer som 2003 var anställda i de 43 studerade företagen. Det vi i fortsättningen kommer att kalla ASF-gruppen. Återigen - Vi kan inte säga något om individer utan tabellen visar hur andelen anställda fördelar sig när det gäller huvudsakliga inkomster olika år. Om vi tar år 2003 som exempel så ser vi att av de anställda, eller 81 procent, har huvudsakligen fått sin inkomst från förvärvsarbete. Men några av de anställda eller 65 stycken har under året studerat så mycket att huvudelen av deras pengar har kommit som studiebidrag eller lån. På ett liknande sätt kan man gå igenom post för post och få reda på hur många och hur stor andel av alla anställda år 2003 som får inkomst från ett visst håll. Här nedan har vi dels angett hur många personer som ingår i de olika undergrupperna men också hur stor andel av hela gruppen dessa är. Detta har vi gjort för alla år i undersökningen. Vi återkommer lite längre fram om varför vi har gjort detta. ASF-gruppen Förvärvsarbete % 78% 74% 72% 73% 72% 70% 70% 69% 68% Studerande ,3% 5% 4,8% 4,6% 3% 3,3% 3% 1,8% 1,7% 1,4% Vård barn/anhörig 0,5% 1% 1% 1,6% 2,3% 1,3% 1,8% 1,5% 1,4% 1,8% Sjuk ,3% 2,8% 2,9% 2,6% 2,8% 2,9% 2,3% 1,3% 1,5% 1,9% Arbetslös ,5% 3,7% 5,3% 4,3% 3,2% 2% 1,8% 1,5% 1,1% 0,7% Förtidspensionär ,3% 4,8% 5,9% 6,7% 7% 7,5% 8,4% 7,7% 7,6% 6,8% Ekonomiskt bistånd ,8% 1,2% 1,0% 0,7% 1,2% 0,7% 1,1% 1,2% 1,1% 1,1% Arbetsmarknads politisk åtgärd 3,2% 1,0% 1,5% 2,3% 1,5% 2% 2,3% 2,8% 2,7% 2% Ålderspensionär ,7% 2,4% 3% 4,3% 5,6% 7,2% 8,5% 11% 13% 15% Saknar inkomst ,3% 0,3% 0,49% 0,61% 0,8% 0,9% 1,4% 0,9% 1,3% Totalt Vi har nu ett antal resultat. Men sifforna ovan säger oss inte mycket om vi inte har något att jämföra med. Därför har SCB också tagit fram siffror på en kontrollgrupp. Kontrollgruppen består av personer som 2003 var utan arbete och hade sin huvudsakliga från arbetslöshet eller från en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Detta för att ge en någorlunda rättvis möjlighet till jämförelse. Vi jämför alltså ASF-gruppen där medlemmarna troligen 5

5 har erfarenhet av längre perioder av arbetslöshet med kontrollgruppen som vi vet också har erfarenheter av arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Tack vare SCB kan vi även se uppgifter om antal dagar man varit arbetslös totalt i Kontrollgruppen. Totalt var det år 2003, personer i hela landet som fick huvuddelen av sin inkomst från arbetslöshetsersättning eller liknande eller från deltagande i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Denna grupp blir vår Kontrollgrupp vars öde vi följer fram till och med år När vi nu jämför ASF-gruppen med Kontrollgruppen kan vi inte bara jämföra antalet personer med varandra. Grupperna är ju så olika i storlek. Men vad vi kan jämföra är relationerna mellan de olika undergrupperna i ASF-gruppen och Kontrollgruppen. Vi kan räkna ut hur många procent till exempel de som fick huvuddelen av sin inkomst från förvärvsarbete i ASF-gruppen och göra samma sak med Kontrollgruppen. Här nedan har vi räknat ut den relativa andelen i procent av hela Kontrollgruppen som de olika inkomstkällorna omfattar. Kontrollgruppen Kontrollgruppen Förvärvsarbete 18% 34% 44% 49% 49% 44% 44% 44% 46% Studerande 4,2% 3,9% 3,3% 2,6% 2,0% 1,8% 1,7% 1,4% 1% Vård barn/anhörig 2,6% 21% 1,8% 1,8% 1,6% 1,6% 1,4% 1,3% 1,2% Sjuk 5,5% 5,9% 5,3% 4,3% 3,5% 2,5% 1,9% 1,3% 2,7% Arbetslös 63% 28% 12,5% 8% 6,3% 4,2% 5,7% 4,6% 3,2% 3,2% Förtidspensionär 1,4% 3,1% 4,6% 6,1% 7% 7,3% 6,8% 5,9% 5,6% Ekonomiskt bistånd 2,4% 3,1% 3,2% 3,2% 3,4% 3,9% 4,0% 3,8% 3,7% Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 36,8% 30,2% 24% 15,6% 10,1% 9,9% 11,6% 12,6% 11,7% 10,5% Ålderspensionär 5,3% 8,8% 11,1% 13,2% 15,6% 17,5% 19,2% 20,1% 22,6% Saknar inkomst 2,4% 3,1% 3,4% 3,7% 4% 4,1% 4% 3,9% 3,8% Totalt Analysen kan börja - förvärvsarbete förvärvsarbete ASF-gruppen 81% 78% 74% 72% 73% 72% 70% 70% 69% 68% Kontrollgruppen 0% 18% 34% 44% 49% 44% 44% 44% 46% 46% Skillnad i procentenheter Vi börjar nu med att jämföra ASF-gruppen och Kontrollgruppen för det område som nog är det intressantaste nämligen hur många i respektive grupp som har sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete år för år. Det handlar om inkomst från förvärvsarbete eller näringsverksamhet. 6

6 Här kan vi jämföra utfallet i andel som förvärvsarbetar i ASF respektive i kontrollgruppen. Att en större andel är anställda i ASF-gruppen år 2003 och några år framåt är inget underligt. Vi började ju med att jämföra anställda i ASF-gruppen med icke-anställda i Kontrollgruppen. Men vi ser också att trots att åren går kommer aldrig Kontrollgruppen i fatt. Skillnaden minskar från inledande 81 procent, till 60 procent och än lägre för att plana ut mellan procent. Vi ser att andelen som förvärvsarbetar sjunker från 81 procent till 68 procent för ASF-gruppen samtidigt som allt fler som var arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 2003 faktiskt får arbete. Men det kvarstår under hela den studerade perioden en positiv fördel för de i ASF-gruppen. Det verkar finnas mycket som talar för att det var bättre att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag anställda år 2003 än att vara öppet arbetslös eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vi får dock akta oss för att dra för kraftiga växlar på iakttagelsen. Vi vet inte tillräckligt om skillnaden mellan ASF-gruppens medlemmar och Kontrollgruppen för att kunna dra säkra och absoluta slutsatser om att arbetsintegrerande sociala företag är bättre på att få arbetslösa i sysselsättning. Dessutom kan vi den här undersökningen inte se om de i ASF-gruppen gått igenom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bidrar till resultatet. Det verkar dessutom som den positiva effekten av att vara anställd i arbetsintegrerande sociala företag när det gäller inkomst från arbete, avtar med tiden. Men oavsett om vi inte kan vara absolut säkra på sambandet mellan att vara anställd på ett arbetsintegrerande socialt företag och ha huvuddelen av sin inkomst från förvärvsarbete flera år senare, så kan vi nog säga att det finns ett intressant samband och mycket som talar för ett samband. Procent och andelar är intressanta men vi kan fortsätta analysen ett steg till. Vad innebär skillnaden i antal människor med huvuddelen av sin inkomst från förvärvsarbete? I tabellen nedan har vi räknat ut detta. förvärvsarbete Så här många hade inte varit i förvärvsarbete om Kontrollgruppens villkor gällt År 2012 finns då fortfarande en effekt av att vara anställd i ASF-gruppen som innebär att 361 personer fler var i arbete än om förhållande inom ASF-gruppen skulle varit helt lika med förhållandena i Kontrollgruppen. För skoj skull ser vi också hur det skulle bli om vi gjorde tvärtom: - Hur många fler skulle haft huvudsaklig inkomst från förvärvsarbete om förhållande inom Kontrollgruppen varit som inom ASF-gruppen? År 2012 finns då fortfarande en effekt av att vara anställd i ASF-gruppen som innebär att 361 personer fler var i arbete än om förhållande inom ASF-gruppen skulle varit helt lika med förhållandena i Kontrollgruppen. Så här många hade förvärvsarbete som huvudsaklig inkomst om kontrollgruppe sett ut som ASF-gruppen

7 Svaret på den frågan ses ovan. Detta skulle kunna tolkas som att om arbetsintegrerande sociala företag hade varit tillgängliga för alla arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 2003 skulle flera tusen fler av dessa haft huvudsaklig inkomst från förvärvsarbete. Detta är dock inte en sanning utan en spekulation. En spekulation som dock kan vara intressant när man diskuterar åtgärder för arbetslösa. Studerande studerande ASF-gruppen 4% 4% 4,8% 4,6% 3% 3,3% 3% 1,8% 1,7% 1,4% Kontrollgruppen 4,2% 3,9% 3,3% 2,6% 2,0% 1,8% 1,7% 1,4% 1% Vi var huvudsakligen intresserade av andelen som fick inkomst av förvärvsarbete. Men vi har ju fler uppgifter. Vad säger dessa oss? Låt oss se på de som huvudsakligen fick inkomst från att studera. Här kan vi se att ASF-gruppen totalt har en något om än liten större benägenhet att studera. Skillnaden är så pass liten att den kan bero på tillfälligheter. Sjukdom sjukdom ASF-gruppen 2,3% 2,8% 2,9% 2,6% 2,8% 2,9% 2,3% 1,3% 1,5% 1,9% Kontrollgruppen 5,5% 5,9% 5,3% 4,3% 3,5% 2,5% 1,9% 1,3% 2,7% Men resultatet ovan skulle kunna peka på att arbete i arbetsintegrerande sociala företag leder till mindre sjukskrivningar. Men ser vi på andelen som får huvuddelen av sin inkomst från sjukdom, arbetsskada eller rehabilitering, i huvudsak sjuk- eller aktivitetsersättning, blir skillnaderna större. De första åren har Kontrollgruppen nästan dubbelt så stor andel som huvudsakligen får sin inkomst som sjuka. Det innebär att det inte är frågan om någon enstaka sjukskrivning utan längre perioder. Vi tror oss dessutom veta att det anställda i ASF-gruppen har en högre grad av sjukdomar och funktionshinder än i kontrollgruppen. Detta vet vi dock inte med säkerhet utan det är ett antagande baserat på erfarenheter från arbetsintegrerande sociala företag. Samtidigt vet dock också att många gånger bär långtidsarbetslösa som till exempel i Kontrollgruppen, på dolda hälsoproblem. Men resultatet ovan skulle kunna peka på att arbete i arbetsintegrerande sociala företag leder till mindre sjukskrivningar. Dessa företag är ju anpassade för att stödja personer med arbetshinder i sitt arbete. 8

8 Och arbetslösa? arbetslöshet ASF-gruppen 2,5% 3,7% 5,3% 4,3% 3,2% 2% 2,8% 1,5% 1,1% 0.7% Kontrollgruppen 63% 28% 12,5% 8% 6,3% 4,2% 5,7% 4,6% 3,2% 3,2% Vi gör på ett liknande sätt som tidigare och analyserar genom att jämföra andelarna arbetslösa i ASF-gruppen med Kontrollgruppen åren 2003 till Här ser vi att andelen som huvudsakligen fått ersättning i arbetslöshetsersättning genomgående är lägre än för Kontrollgruppen. Men vi ser också att andelen som är öppet arbetslös år 2003 minskar kraftigt till nästan hälften efter bara ett år för att så småningom plana ut kring 3 % - 5%. Dock fortsätter arbetslösheten för Kontrollgruppen att vara tre gånger så stor som för ASF-gruppen, men på en låg nivå. Men även anställda i arbetsintegrerande sociala företag kan bli arbetslösa och få sin inkomst till huvudelen i arbetslöshetsersättning. Intressant här dock att i båda grupperna är andelen öppet arbetslösa låg. Men för ASF-gruppen är den mycket låg. Att andelen minskar i bägge grupperna kan ju bero på att människor går i pension av olika anledningar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder åtgärder ASF-gruppen 3,2% 1,0% 1,5% 2,3% 1,5% 2% 2,3% 2,8% 2,7% 2% Kontrollgruppen 36,8% 30,2% 24% 15,6% 10,1% 9,9% 11,6% 12,6% 11,7% 10,5% När vi nu analyserar arbetslöshet är det också intressant att se hur är det med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det innebär att någon huvudsakligen fått pengar från Utbildningsbidrag, Aktivitetsstöd eller Utvecklingsersättning. En granskning visar även här en skillnad och faktiskt ännu större mellan ASF-gruppen och Kontrollgruppen. ASF-gruppen ligger lågt från början. Det är inte så märkligt. Man har ju nyligen blivit anställd. Men även över tid ser vi att andelen som har inkomst huvudsakligen från arbetsmarknadspolitiska åtgärder är mycket låg och fortsätter att vara låg. Kontrollgruppen börjar på en hög nivå vilket återigen inte är underligt. Den valdes ju bland annat från personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vartefter planar andelen ut men fortsätter pendla kring 10 procent. Ännu nio år efter studiens början är cirka 10 procent av dem som var arbetslösa eller i åtgärder år 2003, fortfarande i åtgärder. Vi kan inte säga med säkerhet att de enskilda individerna har varit i åtgärder hela tiden. Det är ytterligare något som skulle vara intressant att få veta vid ytterligare studier. I det här fallet är det ju intressant att betrakta arbetsintegrerande sociala företag som en slags effektiv arbetsmarknadsåtgärd. 9

9 Ekonomiskt bistånd ekonomiskt bistånd ASF-gruppen 0,8% 1,2% 1,0% 0,7% 1,2% 0,7% 1,1% 1,2% 1,1% 1,1% Kontrollgruppen 2,4% 3,1% 3,2% 3,2% 3,4% 3,9% 4,0% 3,8% 3,7% När vi så har avverkat arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan vi fortsätta med ekonomiskt bistånd. Med det menas huvudsaklig inkomst i form av det som brukar kallas socialbidrag, äldreförsörjningsstöd och introduktionsersättning för nyanlända. Hur många har i huvudsak sin inkomst från ekonomiskt bistånd? Det vill säga har hamnat utanför såväl arbetslöshetsersättning och deltagande i arbetsmarknadsåtgärd. Vi ser nedan att för ASF-gruppen så är andelen låg den pendlar mellan 0,7 procent till 1,2 procent. För Kontrollgruppen är motsvarande spann mellan 2,4 procent till 4,0 procent. Vad dessa siffror står för är svårt att komma fram till utan djupare analys. Men det finns en positiv skillnad till ASF-gruppens fördel. Förtidspension någon skillnad? förtidspension ASF-gruppen 4,3% 4,8% 5,9% 6,7% 7% 7,5% 8,4% 7,7% 7,6% 6,8% Kontrollgruppen 1,4% 3,1% 4,6% 6,1% 7% 7,3% 6,8% 5,9% 5,6% Vi kan se att i flera tabeller ovan verkar det som människor försvinner från arbetsmarknaden. Låt oss se om olika typer av pensioneringar har någon betydelse. När det gäller andelen som får inkomster som förtidspensionärer så är förhållanden omvänt. Det är en något större andel bland de ASF-anställda som får inkomst som förtidspensionärer. Men skillnaden över hela perioden är inte speciellt stor. Däremot så finns en skillnad de första åren där ASF-gruppen har en större andel som framförallt har inkomst från förtidspensionering. Kan det vara så att man i de arbetsintegrerande sociala företagen bättre kan validera arbetsförmåga och få en bristande sådan erkänd? I arbetsintegrerande sociala företag anpassas arbetsvillkoren efter olika arbetshinder. När man trots detta inte klarar av att arbeta mer kan möjligen förtidspensionering vara det enda som återstår. Men här saknar vi detaljerad kunskap. Att åldras är lika för alla ålderspensionär ASF-gruppen 1,7% 2,4% 3% 4,3% 5,6% 7,2% 8,5% 11% 13% 15% Kontrollgruppen 5,3% 8,8% 11,1% 13,2% 15,6% 17,5% 19,2% 20,1% 22,6% När vi ser på andelen som får inkomst från ålderspension kan vi också se en skillnad där Kontrollgruppen ligger över ASF-gruppen. Men detta säger oss inget mer än att i Kontrollgruppen är man troligen äldre än i ASF-gruppen. 10

10 Detta kan ju i sin tur påverkat möjligheten att få arbete, hälsotillstånd och liknande. Men om så är fallet och i vilken grad det skett en påverkan kräver djupare studier. De som saknar inkomst saknas Saknar inkomst ASF-gruppen 0,3% 0,3% 0,49% 0,61% 0,7% 0,8% 1,4% 0,9% 1,3% Kontrollgruppen 2,4% 3,1% 3,4% 3,7% 4% 4,1% 4% 3,9% 3,8% Slutligen återfinns i RAKS en grupp av människor där man inte kan hitta någon inkomst. Av någon orsak så finns det ingen arbetsgivare eller myndighet som har lämnat in inkomstuppgifter om dessa människor. Detta kan bero på olika orsaker En del är utomlands och går inte att få uppgifter ifrån. Andra kan vara hemlösa och oidentifierade och likande. Även här finns en skillnad där Kontrollgruppens deltagare i större omfattning saknar inkomst. Avslutande diskussion Vad kan vi då dra för slutsatser av vår studie och våra analyser? En sak är att vi får försiktiga med att i allt för hög grad hävda att vi kan dra bestämda slutsatser om sambandet mellan att bli anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag och positiva effekter. Men studien pekar ändå på att det kan finnas sådana samband och att det behövs mer av forskning. ASF-gruppen fick ett betydligt bättre utfall när det gäller inkomst av arbete än Kontrollgruppen. Detta trots att vi på grund av annan erfarenhet kan säga att ASF-gruppens deltagare troligen har en längre historia av arbetslöshet och/heller långtidssjukdom bakom sig. Resultaten är intressanta nog för att mana till fördjupade studier. Vi kan även ana andra positiva effekter när det gäller fler i studier, färre arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder, färre sjuka och färre i ekonomiskt bistånd. Även dessa aspekter borde studeras djupare. Över huvud taget reser denna studie frågor som skulle kräva mer forskning. 11

11 Antalet arbetsintegrerande sociala företag ökar. Men fortfarande är det mycket vi inte vet om effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. I denna rapport granskas utvecklingen för anställda i arbetsintegrerande sociala företag år 2003 fram till år Kartläggningen visar på att många av de anställda fortfarande nio år har sin huvudsakliga inkomst från arbete och jämfört med en kontrollgrupp är mindre i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och dessutom mindre sjuka. Resultaten är spännande och visar på att även om de måste tolkas med försiktighet så verkar anställning i arbetsintegrerande sociala företag ge positiva effekter. Samtidigt behövs mer av forskning och studier. Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden ( ), med bland andra Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket, Försäkringskassan, SKL och representanter från den sociala ekonomins organisationer som projektpartners. Temagruppen har studerat projekt, som med finansiering från Europeiska Socialfonden i Sverige, prövat olika sätt att med företagande som metod och/eller medel, skapa arbetstillfällen för personer med lång arbetslöshet bakom sig.