VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen med inriktning mot omsorg om äldre och funktionshindrade Tisdagen den 30 oktober 2007, Laduvikssalen, Frescati Namn:.. Lärare: Ann-Charlotte Ståhlberg Skriv med kulspetspenna Vid behov skriv även på papperets baksida Skriv namn och personnummer på varje sida Glöm inte att motivering är den viktigaste delen av svaret SKRIV TYDLIGT! LYCKA TILL!!!

2 FRÅGA 1 (8 poäng) Förmånerna i socialförsäkringssystemet kan utgå efter olika principer. En princip kan vara att garantera ett slags minimistandard, att ge ett grundskydd eller en grundtrygghet. Alla berättigade får t ex ett lika stort belopp oberoende av inkomstens storlek, eller så kan beloppet vara inkomst- eller behovsprövat. En annan princip är att ge ett inkomstrelaterat skydd. Försäkringstagaren ersätts då i proportion till inkomstbortfallets storlek. I det förra fallet sker finansieringen med gemensamma skatter, i det senare fallet med en proportionell avgift på lönen. SVAR: a) Ge minst fyra exempel på förmåner enligt grundskyddsprincipen. b) Ge minst fyra exempel på förmåner enligt inkomstbortfallsprincipen (även kallad standardtrygghetsprincipen). c) Hur skiljer sig de två typerna av stöd åt vad gäller de fördelningspolitiska effekterna? Motivera varför. d) Hur skiljer sig de två typerna av stöd åt vad avser påverkan på att förvärvsarbeta eller utöka förvärvsarbetstiden? Motivera varför.

3 FORTS.

4 FRÅGA 2 (6 poäng) Åren var den totala ersättningen vid sjukdom för alla i princip 100 procent av inkomstbortfallet från första sjukdagen. Från den offentliga sjukpenningförsäkringen fick man 90 procent, de resterande 10 procenten betalades ut från avtalsförsäkringen. I början av talet sänktes förmånerna i den offentliga sjukpenningförsäkringen. Samtidigt genomfördes en lagstiftning som innebar att sänkningen av den offentliga sjukpenningen också ledde till en sänkning av den totala nivån. När avtalsbaserade kompletteringar gjorde att den totala kompensationen översteg en bestämd nivå, minskade den offentliga sjukpenningen i motsvarande grad. Enligt regeringens nyligen presenterade budget (hösten 2007) ska den offentliga sjukpenningen sänkas från 80 till 75 procent efter tolv månaders sjukskrivning. Det ska inte gå att fylla på sjukersättningen med någon form av annan försäkring. Vad är anledningen till att staten i dessa två exempel vill minska eller omöjliggöra kompletterande ersättningar?

5 FORTS.

6 FRÅGA 3 (6 poäng) Den offentliga arbetsskadeförsäkringen gäller för dem som skadar sig i en olycka på sin arbetsplats eller på vägen till och från arbetet. Försäkringen gäller också för arbetssjukdomar, t ex om man får allergier efter kontakt med vissa ämnen eller ryggbesvär på grund av olämplig arbetsställning. Arbetsskadeförsäkringen finansierades med riskdifferentierade avgifter fram till slutet av 1960-talet, då de ersattes med en enhetlig procentuell avgift på lönesumman. Riskdifferentierade avgifter till den offentliga arbetsskadeförsäkringen förekommer på flera ställen i världen. I exempelvis Norge och Finland beräknas premien på indelning i olika riskklasser. SVAR: a) Vilka kan fördelarna vara med en riskdifferentierad avgift i arbetsskadeförsäkringen? Motivera ditt svar. b) Införandet av sjuklön i stället för sjukförsäkring i den allmänna sjukförsäkringen kan sägas innebära en form av riskdifferentiering. Förklara varför. Diskutera också eventuella effekter av sjuklön på möjligheten att få arbete och/eller byta arbete. c) Den av regeringen tillsatta Sjuk- och arbetsskadekommittén (SOU 1996:113) föreslog i ett betänkande 1996 att självrisken i arbetsskadeförsäkringen skulle vara lägre för den som drabbats av arbetsskada än för den som drabbats av arbetssjukdom. Vad skulle skälet till detta kunna vara (bortsett från att utgifterna för arbetssjukdomar skulle minska)?

7 FORTS.

8 FRÅGA 4 (6 poäng) De flesta länder har länge haft offentliga, obligatoriska pensionssystem, där pensionsnivån har varit förmånsbestämd och dagens yrkesverksamma finansierat de samtida pensionärernas pensioner (s.k. fördelningssystem eller pay-as-you-go system). SVAR: a) I dag är många av dessa länder i färd med att ompröva sina pensionssystem. Redogör för varför? Var noga med att motivera ditt svar. b) Sverige har valt sin lösning på pensionsproblemet. Ge exempel på andra typer av lösningar och redogör för dessa. c) Det nya svenska pensionssystemet knyter pensionsförmånerna tätt till inbetalningarna. Låga inkomster i livet ger låga pensioner. Men det finns vissa egenskaper i pensionssystemet som omfördelar inkomster från dem som har höga inkomster till dem som har låga inkomster och från män till kvinnor. Nämn minst tre sådana egenskaper och förklara på vilket sätt de är inkomstomfördelande.

9 FORTS.

10 FRÅGA 5 (6 poäng) Alla industriländer har idag familjepolitiska åtgärder som subventionerar föräldrarnas barnkostnader. Familjepolitiken har växt fram under efterkrigstiden. Dessförinnan fick familjerna i stort sett klara sig själva. Sverige har en mycket omfattande familjepolitik. a) Bakom familjepolitiken finns flera motiv. Nämn minst fyra av dessa. b) Sedan början av 1980-talet har det blivit allt vanligare i Sverige att barnen i en familj föds tätt, med högst 2-2,5 års mellanrum. Vad skulle detta kunna bero på? c) I Sverige är barnbidragen enhetliga och skattefinansierade. Men det har då och då förts fram i den offentliga debatten ( senast av den s.k. Stureplancentern i en debattartikel i en av de stora morgontidningarna) att låta barnbidragen i stället vara inkomstprövade så att bara de som verkligen behöver dem får dem. Redogör för argumenten mot inkomstprövade barnbidrag. SVAR:

11 FORTS.

12 FRÅGA 6 (6 poäng) Förklara innebörden av följande begrepp som rör socialpolitiska förmåner. Vad menas med basbelopp, vårdbidrag etc., hur är de huvudsakligen utformade, i vilka sammanhang används de? a) prisbasbelopp och inkomstbasbelopp b) äldreförsörjningsstöd c) vårdbidrag d) underhållsbidrag och underhållsstöd SVAR:

13 FORTS.

14 FRÅGA 7 (6 poäng) Bismarck och Beveridge är två förgrundsgestalter i socialpolitikens historia. SVAR: a) Beskriv den principiella skillnaden i deras syn på socialpolitiken. b) Ge exempel på idéer dels från Bismarck, dels från Beveridge, som känns igen i det nuvarande svenska socialförsäkringssystemet. c) Det kan vara komplicerat att jämföra olika länders socialförsäkringsskydd. En vanlig jämförelse är dock att jämföra socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten. Men en sådan jämförelse är inte utan problem. Ge minst två exempel på när en sådan jämförelse kan vara missvisande.

15 FORTS.