I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

Transkript

1

2 I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn och barnbarn kommer att leva än längre. Ur ekonomisk synpunkt innebär livet som pensionär för de flesta av oss att pensionen är längre än de inkomster vi har haft tidigare i livet. Hur stor pensionen blir avgörs av vilka inkomster vi haft under arbetslivet. Eftersom många av oss kommer att vara pensionärer år och kanske ännu längre kan det vara bra att ägna pensionen en tanke medan den fortfarande går att påverka. 2

3 Det här är pensionspyramiden, den symbol som pensionsbranschen gemensamt använder sig av för att tydliggöra att pensionen består av olika delar. Tjänstepension omfattas de av som arbetar på arbetsplatser med kollektivavtal, eller har ett hängavtal till ett kollektivavtal. I vissa fall kan en anställd även ha tjänstepension utan avtal, det kallas då individuell tjänstepension. Tjänstepension tillkommer utöver den allmänna pensionen. Det finns en mängd olika tjänstepensionsavtal men man brukar tala om fyra stora avtal: ITP privatanställda tjänstemän, ITP: , Alecta, SAF-LO privatanställda arbetare, SAF-LO: , AMF, KAP-KL kommun- och landstingsanställda, KAP-KL: , KPA, (vissa kommuner har valt andra tjänstepensionsbolag som administratörer för deras tjänstepension, då vet KPA vart man ska vända sig) PA-03 statligt anställda, PA-03: , Kåpan pensioner, Privat pensionssparande kan förekomma på många olika sätt även om vi oftast tänker på en privat pensionsförsäkring. Det kan också vara sparande i annan form eller amortering av lån som gör att utgifterna när du är pensionär minskar. 3

4 Vi har mer och mer gått från ett förmånsbestämt system till ett avgiftsbestämt. Enkelt kan man förklara det med att vi förut visste vad vi skulle få i pension. Sedan fick vi anpassa avgifterna till det utställda löftet. Det är förmånen som bestämmer kostnaden men man har aldrig riktigt koll på vad systemet kostar från det ena året till det andra. Nu är det tvärtom. Vi har bestämt vilka avgifter som ska betalas in. Men däremot vet vi inte hur stor slutsumman blir. Den styrs av avgifterna, d v s hur hög lön vi haft, hur länge vi arbetat och hur värdeutvecklingen varit på pengarna. Många tjänstepensioner är en blandning av förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensioner. 4

5 Ett fördelningssystem innebär att man tar in kostnaden för pensionssystemet varje år och fördelar ut pengarna till pensionärerna. Varje generation är beroende av att det finns en arbetande generation som betalar in pengarna. Ett fonderat system betyder att pengar fonderas till framtida utbetalningar (man vet alltså att pengarna finns). Ett förmånsbaserat system betyder att en definierad förmån bestämmer kostnaden för systemet. Vi vet vad vi får i pension men inte vad det kostar samhället. Ett avgiftsbaserat system betyder att det är kostnaden som styr förmånen. Det nya pensionssystemet är en blandning av fördelnings- och fonderat system. Skälet är att om man byggt det nya systemet till 100 % på fondering skulle ju morgondagens pensionärer bli tvungna att betala till 2 system under övergångsfasen dagens pensionärer måste ju få sin pension och samtidigt måste de spara till sin egen pension i framtiden. Genom att i stället skapa ett pensionssystem som är en mix av fördelning och fondering har man smält samman två system till ett. 5

6 Den som arbetar eller bor i Sverige omfattas av svensk sociallagstiftning. Därmed har man rätt till allmän pension. Den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. Om man haft liten eller ingen inkomst kan man också omfattas av garantipension precis som övriga kollektivet. För att få full garantipension ska man ha varit bosatt i Sverige i 40 år och den kan inte tas ut förrän från 65 års ålder. Från det gamla systemet redovisas ATP-pensionen som tilläggspension i det orange kuvertet. Enligt en garantiregel kan ingen som tillhör mellangenerationen få ut mindre i pension än vad han/hon redan tjänat in i det gamla ATP-systemet. Garantitillägget innebär att du får pension utifrån en övergångsregel som garanterar den s k mellangenerationen att få ut minst vad han/hon tjänat in till pension fram t o m Garantitillägget betalas ut med automatik från 65 år om man har rätt till det. Vid 65 års ålder görs en beräkning och om det då visar sig att man skulle ha fått högre pension i det gamla systemet än man nu får med det nya betalas mellanskillnaden ut i form av ett garantitillägg. Ett eventuellt garantitillägg kan Pensionsmyndigheten upplysa om även om du ännu inte fyllt 65 år. Tänk på att ett eventuellt garantitillägg kan påverka pensionens storlek om du jobbar efter 65 års ålder. 6

7 En låg egen inkomst ger utfyllnad i form av garantipension. Gränsen för utbetald garantipension är 3,07 PBB ( kr x 3,07 = /12= kr/mån) för ogift och 2,7 PBB för gift ( kr x 2,7= /12= kr/mån). Maximal garantipension är 2,13 PBB för ogift ( /12=7 899 kr/mån) och 1,9 PBB för gift (84 550/12= kr/mån). Garantipensionen beräknas utifrån bosättningstiden i Sverige och utifrån ett antagande att alla 18,5 % tillförts inkomstpensionen. För att få full garantipension krävs en bosättningstid i Sverige om minst 40 år under den yrkesverksamma tiden (16 64 års ålder). Garantipensionen fasas ut. Skälet är att det alltid ska löna sig att arbeta. ( Se vidare kapitel 2) Vid en inkomst om högst 1,26 PBB utbetalas 2,13 PBB minus den egna inkomsten. Vid en inkomst om 3,0725 PBB upphör den egna pensionen helt för ogift. För gift person gäller inkomstgränserna 1,14 och 3, 7233 PBB. Till skillnad från inkomstpension och premiepension är garantipensionen skattefinansierad och belastar alltså inte den egna pensionsavgiften. Det utbetalda beloppet påverkas av om du har inkomstpension, tilläggspension, änkepension och en del utländska pensioner. Men den påverkas inte av premiepension, kapitalinkomster, tjänstepension och privata pensionsförsäkringar. 7

8 För att ha rätt till garantipension måste du ha bott minst tre år i Sverige. Har du inte det, kan du ändå få garantipension genom att lägga till tid som du har bott eller arbetat i något annat EU-land eller Island, Norge, Liechtenstein, Schweiz eller Kanada. Men för att få göra det måste du ha bott i Sverige i minst ett år. Särskilda regler gäller för flykting enligt Genève-konventionen och person som flyttat till Sverige sent i livet från annat EU/EES-land. Person som fått asyl (uppehållstillstånd) enligt Genève-konventionens flyktingregler (flyktingstatus) eller som skyddsbehövande kan få full garantipension utan att ha varit i landet i 40 år då de i vissa fall kan få räkna med bosättningstiden i hemland. Detta kan ge högre garantipension. Uppfyller du inget av ovanstående kan du få äldreförsörjningsstöd ett behovsprövat stöd för äldre. För yrkesinvandring gäller vanliga reglerna om att tillhöra socialförsäkringen och förvärvsvillkoret. Observera att Orange kuvertet alltid visar på garantipension med 40/40- delar. Det är först när man ansöker om pension som Försäkringskassan utreder om den blivande pensionären uppfyller kraven. 8

9 VAD GER RÄTT TILL ALLMÄN PENSION? Alla inkomster som man skattar för är pensionsgrundande. Den allmänna pensionen beräknas på inkomsten upp till ett tak motsvarande 7,5 IBB (eg. 8,06 IBB eftersom egenavgiften om 7 procent först ska dras av). Inkomster över det beloppet ger ingen allmän pensionsrätt. För att få tillgodoräkna sig pensionsrätter krävs en inkomst som överstiger ca kr år 2013 (42,3 procent av prisbasbeloppet), det vill säga grundavdraget för skattskyldighet. Har man det får man pensionsrätter beräknat från första kronan. Det är alltså inte ett grundavdrag utan ett tröskelvärde. Observera att kapitalinkomster, till exempelränteinkomster, inte är pensionsgrundande. Inte heller pensioner eller privata pensionsförsäkringar är pensionsgrundande. Barnår - Barnets första fyra år ger pensionsrätt till den av vårdnadshavarna som har lägst inkomst. Kan flyttas över till den andra. Plikttjänst Gäller när man gjort plikttjänst minst 120 dagar i följd under åren Studier studier som ger rätt till studiebidrag och studielån ger pensionsrätt. Sjukersättning ger både pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp, om denna är inkomstrelaterad. Avgångsvederlag är normalt inte pensionsgrundande. För att vara säker måste den anställde fråga sin arbetsgivare hur det redovisas. Blir man erbjuden förtida pension av sin arbetsgivare måste man tänka på att avtalspensionen som betalas ut inte är pensionsgrundande i den allmänna pensionen. Hur betalas det in till pensionen? Avgiften dras av från lönen innan den pensionsgrundande lönen bestäms. Det betyder att om man har en inkomst över taket, dras avgiften från bruttot. Det som sedan blir pensionsgrundande är maxinkomsten 7,5 basbelopp. Den totala avgiften är 18,5 procent av lönen via skattsedeln och arbetsgivaravgifter. Hälften betalar arbetsgivaren och knappt hälften arbetstagaren (arbetsgivaren betalar sin del på hela bruttoinkomsten). Den som tillhör mellangenerationen ska ju få en del av sin pension från det gamla pensionssystemet. Om man till exempel är född 1944, ska man ju ha hälften av sin pension från respektive system. Då betalar man bara hälften till den allmänna pensionen, alltså 9,25 procent. 9

10 Man kan tjäna in pengar till sin pension från det att man föds till dess att man dör. Med tillväxt menas vanligen utvecklingen av BNP (bruttonationalprodukten), som är ett mått på värdet av alla varor och tjänster som produceras i landet. Över tiden överensstämmer löneutvecklingen rätt väl med BNP-utvecklingen. I pensionssystemet har man därför valt att mäta tillväxten med löneutvecklingen (ibland kallas det för inkomstutvecklingen). Det gör också att pensionerna följer de förvärvsarbetandes inkomster. Löneutvecklingen mäts med ett inkomstindex, som mäter utvecklingen av den genomsnittliga inkomsten i Sverige. För varje år man skjuter upp uttaget av sin pension ökar i normalfallet det månatliga pensionsbeloppet. Skälet till det är att pengarna stannar kvar i systemet och hinner förränta sig mer. Dessutom ska pengarna vid uppskjutet uttag betalas ut under kortare tid. En sammanställning över pensionssparandet skickas varje år till spararna i systemet. Det är det orange kuvertet. 10

11 Från och med 2013 års utskick så kommer det orange kuvertet att se lite annorlunda ut. Poängen är att fler ska göra en prognos för att se alla delar av sin pension. Det finns också långt gående planer på att kuvertet ska digitaliseras- så att den som inte vill ha det i brevlådan ska slippa. En viktig poäng med kuvertet är dock att det är ett kvitto där det framgår hur många pensionsrätter du fått det senaste året. 11

12 DITT SPARANDE TILL DEN ALLMÄNNA PENSIONEN Den här sidan är en sammanfattning av de andra sidorna i kuvertets innehåll. Den talar om hur mycket som avsatts till din pension för det redovisade inkomståret. Den visar också hur mycket du hittills har sparat ihop till din allmänna pension. Dessutom visar den en prognos på vad du får i pension per månad före skatt. Förutsatt att du kommer att ha samma inkomst som det senast fastställda intjänande år och att du går i pension vid 65 år. Observera att detta belopp påverkas om du har yrkesskadelivränta (YL), änkepension samt garantipension. Det orangea kuvertet är baserat på att du har varit bosatt i Sverige i 40 år. Beloppet kan vara felaktigt om du levt kortare tid i Sverige.. 12

13 Prognosen lämnas första gången det år du fyller 28 år. När prognosen gjorts har man utgått från de senast kända inkomstuppgifterna, det vill säga inkomsten för två år sedan. Denna inkomst förutsätts man behålla hela vägen fram till pensionsåldern. Om du var tjänstledig eller t ex sjukskriven då, blir naturligtvis prognosen inte korrekt. En eventuell garantipension redovisas alltid som om du bott i Sverige i 40 år. Varje årskull får sin egen prognos där effekterna av den stigande medellivslängden finns med. På bilden visas en prognos för en person som är född För att den personen ska få en allmän pension som motsvarar vad en person född 1930 får så kommer den som är född 1971 att behöva arbeta lägre upp i åren. 13

14 Livslängden ökar hela tiden. Det betyder att vi måste inrikta oss på att jobba högre upp i åldrarna framöver om vi vill behålla samma pensionsinkomst som den äldre generationen. Men det intressanta är att vi ändå får en längre tid som pensionärer. Och sannolikt får vi också en friskare och aktivare pensionstid jämfört med den äldre generationen. Men det är bara inkomstpensionen och premiepensionen som påverkas av att vi lever längre. Garantipensionen berörs inte. 14

15 Man behöver inte vänta på det orange kuvertet. Det går att se hur innehållet ser ut på webben, varje dag. Gå in på Här kan du även se hur hela din pension kommer att se ut, inklusive tjänstepensionen. Du loggar in med e-leg, bank-id eller med den pinkod du fått för att kunna göra ändringar i ditt premiepensionssparande. Prognosverktyget är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen. 15

16 Det här är första sidan du ser när du loggar in på Dina pensionssidor. Här redovisas hur din allmänna pension är uppbyggd. Du ser hur stor del du har i inkomstpensionen och hur stor del du har i premiepensionen. Det här är faktiska siffror som gäller just nu, det är ingen prognos för framtiden. Uppe i hörnet till vänster klickar du på Pensionsprognos. Då får du se hur ditt övriga pensionssparande ser ut. 16