Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Transkript

1 Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi

2 INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel av slutlönen 3 Pensionens storlek i kronor en annan bild 4 Pensionsrätt under studietiden 4 Avkastningens betydelse 4 Senarelagd pension 5 Senarelagd yrkesstart 5 Jobba ett år till kompenserar bra 5 Bra avkastning kan också kompensera 5 Pensionens olika delar 6 Slutsatser 6 Tabell 1 7 Tabell 2 8 Diagrambilaga 9 Institutet för Privatekonomi Ylva Yngveson Ulla Samuel Maria Ahrengart Erika Pahne Swedbank Institutet för Privatekonomi 2 (10)

3 Aldrig för tidigt att tänka på pensionen Hur påverkar högskolestudier pensionen? Hur stor pensionen blir beror numera till stor del på livsinkomsten. Val av yrke och därigenom karriärutveckling och antal år i arbete har därför stor betydelse. En naturlig fråga som en student kanske ställer sig är hur några års högskolestudier och därigenom missade år med arbetsinkomster kommer att inverka på den framtida pensionen, negativt eller positivt? Att räkna på studiers betydelse för pensionen är egentligen hypotetiskt då det kan vara just studierna som ger möjlighet till en lönekarriär. Det kan ändå vara intressant att försöka belysa hur det kan se ut för ett par typer av yrken och karriärvägar. För att få en realistisk helhetsbild har vi tittat på både allmänna pensionen och tjänstepensionen. Yrkesvalets betydelse Vi har gjort pensionsberäkningar för två utbildningar, jurist och sjukgymnast, med fem respektive tre studieår. Studierna antas ha startats år 2007 vid 20 års ålder. Juristen antas arbeta inom privat sektor medan sjukgymnasten arbetar kommunalt. Juristens ingångslön är kronor per månad och sjukgymnastens kronor per månad. Uppgifter om ingångslöner och lönekarriärer för de båda utbildningarna har hämtats från SACO:s lönestatistik. Motsvarande beräkningar görs sedan för två personer som avstår från utbildning och istället startar med yrkesarbete redan vid 20 års ålder och aldrig gör någon lönekarriär. Löneutvecklingen följer enbart tillväxten i samhället. Deras ingångslöner motsvarar juristens respektive sjukgymnastens. De flesta anställda får en slutlig pension som består av allmän pension och tjänstepension. Den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. Premiepensionen kan individen själv bestämma placering av. Tjänstepensionen är för de flesta unga idag helt premiebestämd och kan även den placeras till stor del efter eget val. För att kunna jämföra resultaten med dagens inkomstnivå har vi räknat med noll procents tillväxt. Avkastningen på premie- och tjänstepensionerna har vi i den första jämförelsen beräknat till 3,5 procent per år. Precis som i det orange kuvertet. Pensionen som andel av slutlönen Juristen med fem års utbildning får 71 procent av sin slutlön i pension vid 65 års ålder. Även en person, som istället för studier, väljer att börja arbeta vid 20 års ålder beräknas få 71 procent av slutlönen om pensioneringen sker vid samma ålder. Ingångslönen antas vara densamma som en nyutexaminerad jurists men därefter sker ingen lönekarriär alls. Att resultaten blir så lika i procent av slutlön kan förklaras av att juristens snabba karriär och tjänstepension kompenserar för pensionstappet under studieåren. Sjukgymnasten med tre års utbildning får 63 procent av sin slutlön i pension vid 65 års ålder. Den som börjar arbeta vid 20 års ålder med samma ingångslön som en nyutexaminerad sjukgymnast i kommunal tjänst kan beräknas få en pension motsvarande 74 procent av slutlönen. Trots avsaknad av lönekarriär får den personen en betydligt högre andel av slutlönen än vad den som valt tre års utbildning får. Sjukgymnastens karriär är inte särskilt snabb och skiljer sig inte så markant från en löneutveckling utan karriär. Då kommer de tre Swedbank Institutet för Privatekonomi 3 (10)

4 extra åren med arbete för den som inte studerat att få relativt stor betydelse för pensionens storlek som andel av slutlönen. När pensionen på detta sätt uttrycks som andel av slutlönen kan man i de här exemplen få uppfattningen att juristen, när det gäller pensionen, inte har någon favör av sina studier jämfört med den som avstått från studier och att studietiden för sjukgymnasten på motsvarande sätt t o m innebär att pensionen blir lägre. Men det stämmer inte. Pensionens storlek i kronor en annan bild Ser vi på pensionens storlek i kronor finner vi att juristen vid 65 års ålder trots fem års utbildning får en pension som blir mer än dubbelt så stor som den får som med samma ingångslön avstått från studier och börjat arbeta vid 20 års ålder. Det är tack vare att juristen gör en snabb lönekarriär. Pensionen blir respektive kronor per månad. Sjukgymnastens pension blir ca kronor högre per månad jämfört med om förvärvsarbetet startat vid 20 års ålder utan lönekarriär, jämfört med kronor per månad. Sjukgymnastens lönekarriär är visserligen inte lika brant som juristens, men innebär ändå att utbildningen får positiv effekt på pensionen. I kronor kan alltså skillnaden beroende på yrkesval och löneutveckling vara mycket stor och avgörande för standarden inte bara under yrkeslivet utan även under pensionstiden. Utbildning och lönekarriär har i både juristens och sjukgymnastens fall en positiv inverkan på pensionens storlek trots färre yrkesverksamma år. Se tabell 1. Pensionsrätt under studietiden Studerande med studiemedel kan idag få pensionsrätt under studietiden. 138 procent av studiemedlets bidragsdel är pensionsgrundande och staten betalar pensionsavgiften som för 2008 uppgår till kronor. I våra exempel kan effekten på den framtida pensionen beräknas till mellan 40 och 50 kronor i månaden för varje studieår. I tabellerna har vi avrundat till hela 100-tal så där syns inte alltid effekten av den extra pensionsrätt man får för ett studieår. Avkastningens betydelse Att välja en bra utbildning och arbeta så många år som möjligt är således viktigt. Men det gäller också att inte slå sig till ro utan att bry sig om placering av premie- och tjänstepensionerna. En procentenhets högre genomsnittlig avkastning kan betyda flera tusen kronor i bättre pension per månad i dagens penningvärde. Skillnaden mellan 2,5 och 3,5 procents avkastning innebär kronor mer i pension per månad för juristen. För sjukgymnasten blir motsvarande pensionshöjning kronor per månad. För juristens del har vi räknat som om både den traditionellt förvaltade delen och den valbara har samma avkastning. Se tabell 2. En höjning av den genomsnittliga avkastningen från 3,5 till 4,5 procent betyder ytterligare kronor per månad för juristen och kronor mer för sjukgymnasten. För personerna utan lönekarriärer betyder skillnaden mellan 2,5 och 3,5 procents avkastning kronor per månad och mellan 3,5 och 4,5 procent kronor per månad. Avkastningens storlek påverkar pensionen i hög grad när det handlar om så många år som det gör i våra exempel. Swedbank Institutet för Privatekonomi 4 (10)

5 Utifrån dessa exempel går det att dra slutsatsen att även avgifterna i de olika sparformerna har stor betydelse. Avgifternas storlek blir viktig då tiden är så lång och ränta på räntaeffekten slår till. Senarelagd pension Att skjuta upp pensioneringen ett år och fortsätta arbeta innebär dels att avgifter betalas in till det allmänna pensionssystemet ytterligare ett år, dels att pensionskapitalet skall delas upp på färre år, dvs att delningstalet sänks. Sjukgymnasten i kommunal tjänst får fortsatta inbetalningar även till tjänstepensionen efter 65 år, vilket däremot juristen inte får enligt dagens avtal. Jämfört med pensionering vid 65 års ålder får juristen med fem års studier kronor mer per månad medan sjukgymnasten med tre års studier får kronor mer i månaden när de fortsätter arbeta ett år och istället pensionerar sig vid 66 års ålder (vid 3,5 procents genomsnittlig avkastning). Personerna utan lönekarriär som börjat arbeta vid 20 års ålder förbättrar sin pension med kronor per månad när de väljer att senarelägga sin pension ett år (vid 3,5 procents genomsnittlig avkastning). Som andel av slutlön hamnar alla i våra exempel i spannet procent. Senarelagd yrkesstart Varje år med arbetsinkomst har betydelse för pensionens storlek. Om juristen antingen studerar ett år längre eller efter examen väntar ett år med att börja arbeta innebär det att pensionen vid 65 års ålder blir närmare kronor lägre per månad. Andelen sjunker från 71 till 68 procent av slutlönen. Sjukgymnastens pension minskar på motsvarande sätt med kronor per månad med ett års längre studietid alternativt ett års senare yrkesstart. Pensionen kommer då att motsvara 62 procent av slutlönen, dvs en minskning från 63 procent. (Vid 3,5 procents genomsnittlig avkastning.) Jobba ett år till kompenserar bra En studerande kan ändå vilja plugga ett år extra eller åka utomlands. Det kan vara svårt att göra när man senare i livet bildat familj. Kan man kompensera detta senare i yrkeslivet? Genom att arbeta ett år längre kan juristen som tappat ett yrkesår i början av sin karriär kompensera sin pensionsförlust och t o m få bättre pension jämfört med om han/hon börjat arbeta ett år tidigare och pensionerat sig vid 65 år. Det innebär totalt lika många yrkesverksamma år. Förbättringen blir ca kronor i månaden. Sjukgymnasten förbättrar sin pension med kronor i månaden, jämfört med om han/hon börjat arbeta ett år tidigare och gått i pension vid 65 år. Att det får så stor effekt beror på lägre delningstal, dvs att pensionskapitalet ska delas på färre år. Ändå tjänar juristen inte in någon tjänstepension efter 65 år. Bra avkastning kan också kompensera Ett års senare yrkesstart kan, som framkommit ovan, kosta juristen kronor per månad i lägre pension vid 65 års ålder. Ett annat sätt att kompensera detta än att arbeta ytterligare ett år, är att få en bättre avkastning på premiepensionen och tjänstepensionen. En procentenhets bättre avkastning (4,5 jämfört med 3,5 procent) skulle då kunna ge hela kronor bättre pension jämfört med om yrkesarbetet startat ett år tidigare. Sjukgymnasten skulle kunna förbättra sin pension med kronor per månad. Swedbank Institutet för Privatekonomi 5 (10)

6 Pensionens olika delar Eftersom det finns ett tak för hur mycket pensionsrätt man kan tjäna in till den allmänna pensionen får tjänstepensionen stor betydelse för dem som har hög lön, över kronor per månad år Avsättningen till tjänstepensionen över taket varierar stort idag beroende på avtal, men trenden är att avtalen alltmer börjar likna varandra. Avsättningen till tjänstepensionen, ITP, är för juristen 4,5 procent upp t o m taket och 30 procent av inkomsten däröver. För sjukgymnasten är avsättningen 4,5 procent (fr o m år 2010) av inkomsten alla år eftersom inkomsten i vårt exempel aldrig överstiger inkomsttaket. Hade den gjort det skulle en förmånsbestämd pensionsdel tillkomma, enligt det kommunala avtalet, KAP-KL. I våra exempel kan vi se att tjänstepensionen för juristen utgör ca två tredjedelar av den totala pensionen medan motsvarande andel för sjukgymnasten är 30 procent, vid 3,5 procents avkastning. Inkomstpensionen utgör 25 procent av juristens pension och hela 51 procent av sjukgymnastens. Se diagrambilagan. För personerna utan utbildning utgör tjänstepensionen 27 respektive 30 procent av den privat- respektive kommunalanställdes totala pension. Inkomstpensionen utgör 52 respektive 50 procent. Att tjänstepensionen har större betydelse för slutliga pensionen för den kommunalanställde beror på att den börjar tjänas in redan från 21 års ålder. I ITP börjar man tjäna in sin tjänstepension först vid 25 års ålder. De premiebestämda delarna av pensionen, premiepensionen och tjänstepensionen, betyder mycket för dagens yngre yrkesarbetande. Om avkastningen blir 3,5 procent varje år kommer de pensionsdelarna i våra exempel att utgöra 75 procent av juristens pension och 49 procent av sjukgymnastens. För de två utan utbildning och med rak löneutveckling utgör de delarna tillsammans 48 respektive 50 procent. Vid en procentenhets högre avkastning, 4,5 procent, utgör premiepensionen och tjänstepensionen tillsammans 78 procent för juristen och 55 procent för sjukgymnasten. För de båda personerna utan utbildning blir motsvarande andelar 55 respektive 57 procent. Slutsatser Pensionsekonomin påverkas i hög grad av yrkesval, studietid, karriärutveckling, avtalsområde, avkastningens storlek samt pensionstidpunkt. Den som är ung idag har all anledning att titta lite runt hörnet in i framtiden för att göra olika livsval med ekonomi i blick. Förutsättningar kan naturligtvis ändras radikalt under så många år som ett yrkesliv handlar om. I grunden handlar yrkesval om intresse och läggning, men god kunskap om förutsättningarna möjliggör medvetna val. Det gäller att göra det bästa utifrån den egna utgångspunkten. Det första och viktigaste är att se till att man faktiskt omfattas av en tjänstepensionsrätt. Det krävs ett mycket stort eget sparande för att kompensera avsaknad av dessa avsättningar. För det andra är det viktigt att man försöker se till att få en god avkastning på de pengar man får förvalta själv. Det ger skillnad. För det tredje är det bra att vara vaksam på hur många år man faktiskt får i arbetslivet. Extra studieår och år utan inkomst kostar i lägre pension och då handlar det om förväntningar om möjlig pensionsålder. Det går att senarelägga pensionsåldern, dvs arbeta längre upp i ålder. Men då ska man vara medveten om att inte alla avtal ger pensionsrätt till tjänstepensionen för inkomster efter 65 år. Swedbank Institutet för Privatekonomi 6 (10)

7 Tabell 1 Pensionens storlek för olika karriärer vid 0 procents tillväxt 3,5 procents avkastning Jurist Inkomst- Premie- Tjänste- Summa Andel avkastning Pension vid 65 år pension pension pension pension 3,5% 5 års studier års studier års studier + 1 år utomlands års studier års studier års studier + 1 år utomlands Sjukgymnast Pension vid 65 år 3 års studier års studier års studier + 1 år utomlands års studier års studier års studier + 1 år utomlands Ej karriär Arbete fr o m 20 års ålder Pension vid 65 år Ing lön *) Ing lön **) Ing lön *) Ing lön **) *) privatanställd tjänsteman **) kommunal- /landstingsanställd 5 års studier, halvtid år (30-35 år) Swedbank Institutet för Privatekonomi 7 (10)

8 Tabell 2 Den totala pensionens storlek vid olika avkastning Jurist Avkastning Avkastning Pension vid 65 år 2,5% 3,5% 4,5% 2,5% 3,5% 4,5% 5 års studier års studier års studier + 1 år utomlands års studier års studier års studier + 1 år utomlands Sjukgymnast Pension vid 65 år 3 års studier års studier års studier + 1 år utomlands års studier års studier års studier + 1 år utomlands Ej karriär Arbete fr o m 20 års ålder Pension vid 65 år Ing lön *) Ing lön **) Ing lön *) Ing lön **) *)på premie- och tjänstepensionen **) privatanställd tjänsteman ***) kommunal- /landstingsanställd Summa pension kr/månad Andel av slutlönen % Swedbank Institutet för Privatekonomi 8 (10)

9 Diagrambilaga Jurist med fem års utbildning. Avkastning 3,5 % Jurist med fem års utbildning. Avkastning 4,5 % 25% 22% 66% 9% 68% 10% Sjukgymnast med tre års utbildning. Avkastning 3,5 % Sjukgymnast med tre års utbildning. Avkastning 4,5 % 30% 33% 51% 45% 19% 22%

10 Person P arbete fr o m 25 års ålder. Avkastning 3,5 % Person P arbete fr o m 25 års ålder. Avkastning 4,5 % 27% 30% 45% 52% 21% 25% Person K arbete fr o m 25 års ålder. Avkastning 3,5 % Person K arbete fr o m 25 års ålder. Avkastning 4,5 % 30% 50% 34% 43% 20% 23% Swedbank Institutet för Privatekonomi 10 (10)