Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på

Transkript

1 1

2 Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom olika områden kan du ha fler än en tjänstepension. Du som är egen företagare måste själv se till att kompensera för att du inte får någon tjänstepension. Du får heller ingen tjänstepension om du studerar eller är arbetslös. 2

3 TJÄNSTEPENSIONENS STORLEK Det finns två olika typer av tjänstepension: förmånsbestämd och premiebestämd (som påminner i mångt och mycket om skillnaderna mellan det nya och det gamla allmänna pensionssystemet). I en förmånsbestämd pension är du garanterad en viss procentsats av din slutlön när du går i pension. Du kan själv inte påverka den förmånsbestämda delen utan det är upp till din arbetsgivare att betala in den premie som behövs för att uppnå förmånen. I en premiebestämd pension är det bestämt hur mycket arbetsgivaren ska betala in. Exakt hur stor din tjänstepension blir med den här lösningen beror på avkastningens storlek och hur stor förvaltningskostnad som tas ut. Du påverkar själv din slutliga tjänstepension genom de val du gör. Hur mycket tjänstepension får du? Förutsatt att din tjänstepension har rapporterats in ser du hur mycket tjänstepension du får genom att göra en prognos över hela din pension. Ditt tjänstepensionsbolag, eller din arbetsgivare, kan också svara på hur mycket du får i tjänstepension, och när den betalas ut. 3

4 >> 3

5 I samtliga avtal finns det valcentraler. Deras uppgift är att teckna pensioneringsavtal med arbetsgivaren, de debiterar även premier och fördelar ut dem. De administrerar vilka val individen har gjort t ex vilket bolag och sparform. Vissa skickar även ut gemensamma värdebesked. Det är olika valcentraler för respektive avtalsområde. 4

6 Tjänstepensionsavtalen kan se väldigt olika ut. Men generellt kan man säga att det är tre beslut man behöver ta ställning till. 1.Hur ska du placera pengarna? Vill du placera i fonder eller i en traditionell försäkring? Vill du ha möjlighet att själv kunna påverka ditt innehav eller vill du ha ett bolag som gör det? 2. Vilket bolag ska du välja? Det finns en mängd olika försäkringsbolag som har hand om tjänstepension. De flesta har olika livslängdsantaganden, det vill säga beräkningar på hur länge du förväntas leva, vilket även det kan påverka utfallet på din pension. 3. Ska anhöriga få pension om du avlider? Läs på noga om hur detta ser ut för just dig, eftersom avtalen kan skilja sig åt ordentligt. 5

7 Det första valet man gör för sin tjänstepension är vilken sparform (försäkring) man vill ha. Det man väljer på är traditionellförsäkring eller fondförsäkring. Det är lite saker som skiljer dem åt. Ni har ju tidigare fått information om hur fonder fungerar. I en fond finns det inga garantier. Man har möjlighet till en högre avkastning men det kan ju faktiskt gå åt andra hållet också. Man väljer själv vilken/a fonder man vill ha inom det bolag man har valt och det är gratis att byta fonder, men endast inom det bolag man har valt. Vill man byta bolag (om avtalet tillåter) kan detta vara kopplat till en flyttavgift, som varierer mellan olika avtal och bolag. I en traditionellförsäkring utgår det en garanti. Försäkringen garanterar att man som lägst får,i princip pengarna tillbaka till att de kan växa med någon procent per år, oavsett hur det går på börserna runtom i världen. Förvaltaren väljer hur dessa pengar ska placeras. De kan bland annat välja att investera i aktier, obligationer eller fastigheter med förhoppningen att få dessa att växa och ge en god avkastning. Detta system är relativt underhållsfritt för försäkringstagaren som får en garanti men överlåter placeringsvalen till förvaltaren. 6

8 Det kan vara viktigt att fundera över om man vill ha efterlevandeskydd eller inte! Det tar oftast lång tid samla ihop ett stort kapital. Visa exempel på tavlan! Lön kr = Om premien är 2 procent - ca. 400 kr/m = kr/år+ förräntning. Ålderspensionen blir alltid lägre om man väljer återbetalningsskydd. Därför att man inte får några arvsvinster. Arvsvinster = Man ärver från andra personer som avlider och inte heller har ett återbetalningsskydd 7

9 Exempel: Låt oss anta att ett familjeskydd i ITP på 1 prisbasbelopp per år med tio års utbetalningstid kostar ca 8 kronor per månad för en 30 åring. Vid 60 års ålder har priset stigit till ca 147 kronor per månad för samma skydd. VIKTIGT! Tänk på att den som väljer familjeskydd får mindre att placera till den egna ålderspensionen eftersom kostnaden för familjeskyddet dras bort ifrån den inbetalning som görs till den egna ålderspensionen. Familjeskyddet blir dyrare ju fler prisbasbelopp som väljs och ju längre utbetalningstid som väljs. Dessutom blir det dyrare för varje år äldre man blir. 8

10 VILKET AVTAL TILLHÖR DU? För att få veta vilket avtal och vilka regler som gäller för dig måste du kontakta den som förvaltar din tjänstepension. På den här sidan listar vi de vanligaste avtalen för tjänstepension, vilket ger en fingervisning om vilket avtal du tillhör. Om du inte hittar ditt tjänstepensionsbolag kan din nuvarande och tidigare arbetsgivare ge dig exakta uppgifter om vilket du tillhör. Du kan också läsa mer om tjänstepension och olika avtalen på minpension.se. De fyra största avtalen är ITP PA03 SAF LO KAP-KL Här finns två alternativ: (för kommuner som valt KPA som administratör) (för kommuner som valt SPP som administratör) 9

11 10

12 Sedan 2007 finns det två ITP-avtal och enligt huvudregeln styr födelseåret vilket avtal man tillhör. Alla yngre tillhör ITP1 och äldre ITP2. Undantag Det finns två undantag som gör att de som betraktas som äldre kan tillhöra ITP1. Det ena undantaget är att arbetsgivare som tecknat kollektivavtal efter den 25 april 2006, kan låta all sin personal omfattas av ITP1 oavsett födelseår. Det andra undantaget är för de personer som har en årslön som överstiger 10 inkomstbasbelopp ( kronor, 2013) så kallade 10-taggare. De kan komma överens med arbetsgivaren om att gå över till ITP1. Man kan bara tillhöra ett avtal aktivt i taget. 11

13 Betalas ut hela din livstid och normalt med värdesäkring. Visa på pensionspyramiden 10% nivån med allmän pension samt 65 och 32,5 nivån över intjänandetaket. 7,5 inkomstbasbelopp motsvarar en månadslön på kr. Detta gäller för I förmånsbestämda pensioner ingår alltid tjänstetid. För ITP gäller 360 månader (30 tjänsteår vid 65 års ålder) för full pension. ITP2 har två ålderspensioner; en förmånsbestämd och en premiebestämd ITPK 12

14 ITP2 innehåller två ålderspensioner. Den andra heter ITPK och den börjar att gälla från att jag fyller 28 år och den är 2 procent av min lön. Valcentral är Collectum som tar emot försäkringstagarnas valblankett och registrerar de vilka val som individerna gjort. Har maninte gjort något val så hamnar man per automatik hos Alecta i en traditionell försäkring utan återbetalningsskydd. Ett exempel på hur stor premien kan bli. Månadslön kronor - ca 400 kronor Månadslön kronor - ca 700 kronor 13

15 Gäller enbart kontant utbetald bruttolön inte kostnadsersättningar eller förmåner. Månadslönen rapporteras in till Collectum varje månad. Viktigt att här poängtera att 50 procent av inbetalningarna måste placeras i traditionell försäkring. Också mycket viktigt att poängtera att man lokalt eller individuellt kan komma överens om att arbetsgivaren ska betala in mer än ovanstående 4,5 procent respektive 30 procent. Procentsatserna ovan är alltså bara ett golv. 14

16 15

17 Inom KAP-KL finns det två ålderspensioner. Den ena är en förmånsbestämd ålderspension som börjar räknas från det att man fyllt 28 år. Den gäller för dem som har inkomster på mer än 7,5 inkomstbasbelopp, med en åldersbestämd förmån. För att få full ersättning måste man vid 65 års ålder ha arbetat 30 år inom detta avtal. Har man arbetat kortare tid så blir ersättningen lägre. Denna ersättning kan administreras av olika bolag för respektive kommun och landsting. 16

18 Den andra delen är en premiebestämd del. Den börjar att gälla fr o m man fyller 21 år. Den är 4,5 procent av lönen upp till 30 ibb. Tjänar man kr i månaden blir det ca 900 kr som betalas in. Om man inte har gjort något val för dessa pengar så hamnar man i en traditionell försäkring hos KPA med ett återbetalningsskydd. Inom detta avtal finns det tre stycken valcentraler och de heter Pensionsvalet, Valcentralen och Electum. Ickeval = Traditionell försäkring hos KPA med återbetalningsskydd 17

19 18

20 I SAF-LO finns det bara en premiebestämd del och den börjar att gälla fr o m man fyller 25 år. För närvarande 2013 är den på 4,5% av lönen upp till kr kr och 30% på den del av lönen som översiger detta belopp. Gör man inget val här så hamnar man i en traditionell försäkring hos AMF utan återbetalningsskydd. Valcentralen här heter Fora. Ickeval = Traditionell försäkring hos AMF utan återbetalningsskydd 19

21 20

22 Den förmånsbestämd ålderspensionen börjar att gälla från fr o m jag fyller 28 år. Den gäller för de som har inkomster på mer än 7,5 ibb. För att få full ersättning måste man ha arbetat 30 år inom detta avtal. Har man arbetat kortare tid så blir ersättningen lägre. Förvaltas av SPV. 21

23 I PA03 så finns det två premibestämda delar. Den första delen börjar att gälla fr o m jag fyller 23 år och den är 2% av min lön. Här kan jag inte välja något bolag utan den förvaltas av KÅPAN Pensioner i en traditionell försäkring utan återbetalningsskydd. 22

24 Den andra premiebestämda delen kan man göra ett val. Den börjar att gälla fr o m jag fyller 23 år och den är 2,5% av min lön. Om man inte gör något val så hamnar man i en traditionell försäkring hos KÅPAN Pensioner med ett återbetalningsskydd. Valcentralen här är SPV (Statenspensionsverk) Icke val = Traditionell försäkring hos KÅPAN Pensioner med återbetalningsskydd 23

25 Eftersom många anställda jobbar hos arbetsgivare som inte har vare sig kollektivavtal eller hängavtal är det viktigt att titta på vad som gäller på sådana arbetsplatser. Bra att poängtera är att det ofta inte alls finns någon ram att hålla sig till och att utformningen kan bli hur som helst. Man måste vara mycket insatt för att säkerställa att det blir en bra lösning. Försäkringsförmedlare har ofta inga incitament att råda företagen att teckna kollektivavtal eftersom de då tappar stora provisionsinkomster. Problem med tjänstepension som inte är kollektivavtalad: Vanligt att den anställde själv får bestämma fördelning mellan lön, tjänstepension och övriga försäkringar. Man får en så kallad bruttoram. Risk för att framförallt unga prioriterar lön och helt avstår eller sätter av för lite för tjänstepension. Tidiga inbetalningar är viktiga på grund av ränta-påränta-effekten. Ibland avsätts en procentsats av lönen till tjänstepension och övriga försäkringar, till exempel sjukförsäkring. Individuell sjukförsäkring blir dyrare för varje år ju äldre man blir och urholkar i ett sådant upplägg det som sätts av till pensionen. Inte alltid som sjukförsäkring erbjuds eller beviljas. Ingen kollektivavtalsgaranti. Hos arbetsgivare som har kollektivavtal garanteras de anställda den pension de har rätt till även om arbetsgivaren inte betalar. Någon sådan motsvarighet finns inte inom icke-kollektivavtalade tjänstepensioner. 24

26 Detta exempel visar hur viktigt det är att titta på avgifter inom pensionssparandet. Bilden visar hur mycket av pensionskapitalet som ryker vid olika avgiftsnivåer över en fyrtioårsperiod. Utgångspunkten här är en 25-åring med en startlön på kronor per månad och en årlig avkastning på 6 procent, 40 år. Arbetsgivaren sätter av lika mycket som inom ITP1. Värt att påpeka är att det är vanligt att många som har individuell tjänstepension betalar upp emot 3 procent årligen på sitt pensionskapital i avgifter. Det är nämligen relativt vanligt att man även väljer så kallade fond-i-fondförvaltning eller förvaltningstjänster som också kostar pengar utöver avgifter till fondförsäkringsbolag och underliggande fonder. Räkneexempel: en 25 åring med premiebetalning på nivå ITP1, startlön på , årlig avkastning 6%, under 40 år 25

27 Väldigt många olika avgifter kan tas ut. Här är några exempel. Vissa avgifter tas ut på kapitalet och vissa kan tas på de inbetalningar som görs. Det kan därför vara svårt som kund att veta hur mycket man betalar i kronor om avgiftsbilden blir för spretig. 26

28 Räknehjälpen Här kan du räkna ut hur mycket du betalar i avgifter och avkastningsskatt för din kollektivavtalade tjänstepension fram till du är 65 år. Du kan välja att jämföra avgifterna i upp till sex bolag samtidigt. Beräkningen baseras på de nu aktuella avgifterna för valbara bolag inom respektive kollektivavtalsområde, och på den del av din tjänstepension som du själv har rätt att placera. De bolag du väljer att jämföra kan vara för både traditionellt förvaltad försäkring och fondförsäkring. Du kan göra avgiftsberäkningar inom följande kollektivavtalsområden: Privatanställd tjänsteman, Kommun och Landstingsanställda, anställda inom kommunala företag, privatanställda arbetare och statligt anställda. 27

29 Vi ska här titta på ett exempel på hur pensionskapitalet kan se ut vid 65 års ålder för en privatanställd tjänsteman (Sofia) som börjar jobba vid 25 års ålder, har en normal löneutveckling och jobbar fram till 65 års ålder. Pensionskapitalen som visas är beräknade i dagens penningvärde. (Om någon frågar om löneutvecklingen har följande antagits: Löneutvecklingen är 3,6 procent nominellt mellan 25 och 44 år, 2 procent nominellt mellan 45 och 54 år samt 1,5 procent nominellt mellan 55 och 64 år. Inflationen är 2 procent) 28

30 Här går att se att trots att Sofia haft en något lägre avkastning när hon haft ITP 1 jämfört med när hon haft en icke-kollektivavtalad tjänstepension med samma inbetalning som inom ITP1 så skiljer nästan kronor i pensionskapital vid 65 års ålder till ITP:s fördel. Kollektivavtalsparterna har alltså skapat ett betydande värde för de löntagare som omfattas av ITP1! Om Sofia hade gjort karriär och blivit höginkomsttagare hade skillnaderna naturligtvis varit än större!! 29

31 I ett premiebestämt pensionssystem är förstås avgifter och avkastning viktigt för att få ett så bra pensionskapital som möjligt. Men det finns även annat som i väldigt hög utsträckning påverkar storleken på den månatliga pensionen Se nästa bild Men hur portioneras nu pengarna ut som pension? Lika stort pensionskapital ger nämligen mycket olika månadspension hos olika bolag när pensionen tas ut under hela livet. Det beror dels på att olika bolag antar olika livslängd på sin kunder och dels på olika utbetalningsmodeller hos olika bolag. Vissa betalar ut mer i början och andra mindre i början men mer i slutet av livet. Konsumenternas försäkringsbyrå har påbörjat en kartläggning av hur detta slår och samarbetar med aktuarier från Finansinspektionen för att få fram en jämförelse som är tänkt att bli offentlig. 30

32 Till dess att Konsumenternas försäkringsbyrå är klar med sin jämförelse av de olika bolagens livslängdsantaganden och prognosräntor visas här en kartläggning som gjorts av nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner i september Bilden visar vad som gäller när kunden tar ut sin ITP 1/ITPK livsvarigt i olika bolag. Bakom de fabricerade bolagsnamnen döljer sig i verkligheten existerande livbolag men i denna jämförelse har bolagen avidentifierats. Det kan också här vara på sin plats att prata en del om utbetalningsmöjligheter men även nämna det så kallade pensioneringssyftet och slutbetalningsmöjligheten i ITP2 (se i anteckningssidorna under bild 7) 31

33 Besök gärna även minpension.se där du kan få en god översikt över din pension. 32