Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du

Transkript

1 1

2 Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom olika områden kan du ha fler än en tjänstepension. Du som är egen företagare måste själv se till att kompensera för att du inte får någon tjänstepension. Du får heller ingen tjänstepension om du studerar eller är arbetslös. 2

3 Det finns två olika typer av tjänstepension: förmånsbestämd och premiebestämd (som påminner i mångt och mycket om skillnaderna mellan det nya och det gamla allmänna pensionssystemet). I en förmånsbestämd pension är du garanterad en viss procentsats av din slutlön när du går i pension. Du kan själv inte påverka den förmånsbestämda delen utan det är upp till din arbetsgivare att betala in den premie som behövs för att uppnå förmånen. I en premiebestämd pension är det bestämt hur mycket arbetsgivaren ska betala in. Exakt hur stor din tjänstepension blir med den här lösningen beror på avkastningens storlek och hur stor förvaltningskostnad som tas ut. Du påverkar själv din slutliga tjänstepension genom de val du gör. Hur mycket tjänstepension får du? Förutsatt att din tjänstepension har rapporterats in ser du hur mycket tjänstepension du får genom att göra en prognos över hela din pension. Ditt tjänstepensionsbolag, eller din arbetsgivare, kan också svara på hur mycket du får i tjänstepension, och när den betalas ut. 3

4 I samtliga avtal finns det valcentraler. Deras uppgift är att teckna pensioneringsavtal med arbetsgivaren, de debiterar även premier och fördelar ut dem. De administrerar vilka val individen har gjort t ex vilket bolag och sparform. Vissa skickar även ut gemensamma värdebesked. Det är olika valcentraler för respektive avtalsområde. 4

5 Tjänstepensionsavtalen kan se väldigt olika ut. Men generellt kan man säga att det är tre beslut man behöver ta ställning till. 1. Hur ska du placera pengarna? Vill du placera i fonder eller i en traditionell försäkring? Vill du ha möjlighet att själv kunna påverka ditt innehav eller vill du ha ett bolag som gör det? 2. Vilket bolag ska du välja? Det finns en mängd olika försäkringsbolag som har hand om tjänstepension. De flesta har olika livslängdsantaganden, det vill säga beräkningar på hur länge du förväntas leva, vilket även det kan påverka utfallet på din pension. 3. Ska anhöriga få pension om du avlider? Läs på noga om hur detta ser ut för just dig, eftersom avtalen kan skilja sig åt ordentligt. 5

6 Det första valet man gör för sin tjänstepension är vilken sparform (försäkring) man vill ha. Det man väljer på är traditionell försäkring eller fondförsäkring. I en traditionell försäkring utgår det en garanti. Villkoren skiljer sig åt mellan olika bolag. Det kan vara att man får minst värdet av inbetalade premier när man går i pension eller en garanterad ränta på någon procent per år (oavsett hur det går på börserna runtom i världen). I en traditionell försäkring är det pensionsbolagen som väljer hur pengarna ska placeras. De kan bland annat välja att investera i aktier, obligationer, fastigheter och infrastruktur med förhoppningen att få dessa att växa och ge en god avkastning. Detta system är relativt underhållsfritt för försäkringstagaren som får en garanti men överlåter placeringsvalen till förvaltaren. Om förvaltningen går bra får man överskott (även kallad återbäring eller avkastningsränta) utöver vad som är garanterat. I en fondförsäkring finns det inga garantier. Man har möjlighet till en högre avkastning genom att helt placera i aktiefonder men det samtidigt förknippat med en högre risk. Man väljer själv vilken/a fonder man vill ha inom det bolag man har valt och det är gratis att byta fonder, men endast inom det bolag man har valt. Vill man byta bolag (om avtalet tillåter) kan detta vara kopplat till en flyttavgift, som varierar mellan olika avtal och bolag. 6

7 Återbetalningsskydd innebär att dina sparade pensionspengar betalas ut till din familj om du dör. I första hand partner och i andra hand barn. Föräldrar, barnbarn och syskon kan aldrig vara förmånstagare. Inte heller organisationer eller andra juridiska personer. Ålderspensionen blir lägre om man väljer återbetalningsskydd. Därför att man inte får några arvsvinster. Arvsvinster är pensionspengar från andra personer (i samma ålder) som avlider och som inte heller har återbetalningsskydd. Det kostar inget extra att ha återbetalningsskydd men utan återbetalningsskydd blir din pension, över tid, högre. Hur mycket pengar det rör sig om beror på beroende på din ålder och hur länge du har sparat. Från 65 år och framåt kan man får en pension som är procent högre om man står utan återbetalningsskydd (eftersom man får arvsvinster från andra som avlider i samma åldersgrupp och som saknar återbetalningsskydd). 7

8 Exempel: Låt oss anta att ett familjeskydd i ITP på 1 prisbasbelopp per år med tio års utbetalningstid kostar ca 8 kronor per månad för en 30 åring. Vid 60 års ålder har priset stigit till ca 147 kronor per månad för samma skydd. VIKTIGT! Tänk på att den som väljer familjeskydd får mindre att placera till den egna ålderspensionen eftersom kostnaden för familjeskyddet dras bort ifrån den inbetalning som görs till den egna ålderspensionen. Familjeskyddet blir dyrare ju fler prisbasbelopp som väljs och ju längre utbetalningstid som väljs. Dessutom blir det dyrare för varje år äldre man blir. 8

9 För att få veta vilket avtal och vilka regler som gäller för dig måste du kontakta den som förvaltar din tjänstepension. På den här sidan listar vi de vanligaste avtalen för tjänstepension, vilket ger en fingervisning om vilket avtal du tillhör. Om du inte hittar ditt tjänstepensionsbolag kan din nuvarande och tidigare arbetsgivare ge dig exakta uppgifter om vilket du tillhör. Du kan också läsa mer om tjänstepension och olika avtalen på minpension.se. De fyra största avtalen: Avtalspension SAF-LO ITP1/ITP2 (ITP-planen) KAP-KL/AKAP-KL PA16 9

10 10

11 I Avtalspension SAF-LO finns det bara en premiebestämd del och den börjar gälla från och med att man fyller 25 år. Gör man inget val här så hamnar man i en traditionell försäkring hos AMF utan återbetalningsskydd. Valcentralen här heter Fora. Många inom Avtalspension SAF-LO får även en extra premie upp till 1,5 procent (deltidspension) för att bekosta en framtida arbetstidsminskning eller som förstärkt tjänstepension. Storleken på den extra inbetalningen bestäms av avtal på branschnivå. 11

12 12

13 Sedan 2007 finns det två ITP-avtal och enligt huvudregeln styr födelseåret vilket avtal man tillhör. Alla yngre tillhör ITP1 och äldre ITP2. Undantag Det finns två undantag som gör att de som betraktas som äldre kan tillhöra ITP1. Det ena undantaget är att arbetsgivare som tecknat kollektivavtal efter den 25 april 2006, kan låta all sin personal omfattas av ITP1 oavsett födelseår. Det andra undantaget är för de personer som har en årslön som överstiger 10 inkomstbasbelopp ( kronor, 2017) så kallade 10-taggare. De kan komma överens med arbetsgivaren om att gå över till ITP1. Man kan bara tillhöra ett avtal aktivt i taget. 13

14 Betalas ut hela din livstid och normalt med värdesäkring. Visa på pensionspyramiden 10 procent nivån med allmän pension samt 65 och 32,5 nivån över intjänandetaket. I förmånsbestämda pensioner ingår alltid tjänstetid. För ITP gäller 360 månader (30 tjänsteår vid 65 års ålder) för full pension. ITP2 har två ålderspensioner; en förmånsbestämd och en premiebestämd ITPK. 14

15 ITP2 innehåller två ålderspensioner. Den andra heter ITPK och den börjar att gälla från att man fyller 28 år och den är 2 procent av lönen. Valcentral är Collectum som tar emot försäkringstagarnas valblankett och registrerar de vilka val som individerna gjort. Har man inte gjort något val så hamnar man per automatik hos Alecta i en traditionell försäkring utan återbetalningsskydd. Ett exempel på hur stor premien kan bli. Månadslön kronor - ca 400 kronor Månadslön kronor - ca 700 kronor 15

16 Gäller enbart kontant utbetald bruttolön inte kostnadsersättningar eller förmåner. Månadslönen rapporteras in till Collectum varje månad. Viktigt att här poängtera att 50 procent av inbetalningarna måste placeras i traditionell försäkring. Också mycket viktigt att poängtera att man lokalt eller individuellt kan komma överens om att arbetsgivaren ska betala in mer än ovanstående 4,5 procent respektive 30 procent. Procentsatserna ovan är alltså bara ett golv. Inom ITP finns det även dem som får en extra premie upp till 1,5 procent (flexpension) för att bekosta en framtida arbetstidsminskning eller som förstärkt tjänstepension. Storleken på den extra inbetalningen bestäms av avtal på branschnivå. 16

17 17

18 18

19 Den andra delen är en premiebestämd del. Den börjar att gälla fr o m man fyller 21 år. Den är 4,5 procent av lönen upp till 30 ibb. Tjänar man kr i månaden blir det ca 900 kr som betalas in. Om man inte har gjort något val för dessa pengar så hamnar man i en traditionell försäkring hos KPA med ett återbetalningsskydd. Inom detta avtal finns det två stycken valcentraler och de heter Pensionsvalet och Valcentralen. Ickeval = Traditionell försäkring hos KPA med återbetalningsskydd. 19

20 Inom KAP-KL finns det två ålderspensioner. Den ena är en förmånsbestämd ålderspension som börjar räknas från det att man fyllt 28 år. Den gäller för dem som har inkomster på mer än 7,5 inkomstbasbelopp, med en åldersbestämd förmån. För att få full ersättning måste man vid 65 års ålder ha arbetat 30 år inom detta avtal. Har man arbetat kortare tid så blir ersättningen lägre. Denna ersättning kan administreras av olika bolag för respektive kommun och landsting. 20

21 Yngre kommun- och landstingsanställda omfattas av en premiebestämd pension (utan förmånsbestämd delar) som man börjar tjäna in direkt (ingen åldergräns) och som man även fortsätter att tjäna in vid arbete efter 65 år. Om man inte har gjort något val för dessa pengar så hamnar man i en traditionell försäkring hos KPA med ett återbetalningsskydd. Valcentralen är Pensionsvalet eller Valcentralen. 21

22 22

23 Inom staten fasas de förmånsbestämda delarna ut och ersätts av premiebestämd tjänstepension. De som omfattas av förmånsbestämd pension inom avdelning II är födda före 1973 och/eller är födda före 1988 och har månadslön över 7,5 inkomstbasbelopp. De som är födda (och tjänar under 7,5 inkomstbasbelopp) är en övergångsgeneration när pensionsavtalen PA91 ersattes av PA03 och därför omfattas de också av förmånsbestämd pension. Mer info finns på SPV.se. 23

24 Icke-valet, för alla de som inte gör något val via SPV, är traditionell försäkring utan återbetalningsskydd I Kåpan. 24

25 25

26 Den förmånsbestämd ålderspensionen börjar att gälla från fr o m jag fyller 28 år. Den gäller för de som har inkomster på mer än 7,5 ibb. För att få full ersättning måste man ha arbetat 30 år inom detta avtal. Har man arbetat kortare tid så blir ersättningen lägre. Förvaltas av SPV. 26

27 Yngre statsanställda omfattas av en premiebestämd pension (utan förmånsbestämd delar) som man börjar tjäna in direkt (ingen åldergräns) och som man även fortsätter att tjäna in vid arbete efter 65 år. Om man inte har gjort något val för dessa pengar så hamnar man hos Kåpan Pensioner i en traditionell försäkring utan återbetalningsskydd. Valcentralen är SPV (Statens tjänstepensionsverk). 27

28 28

29 Arbetsmarknadens parter har kommit överens om att sätta av mer pengar till tjänstepensionen för att man i framtiden ska kunna välja mellan förstärkt tjänstepension eller att bekosta sin egen arbetstidsförkortning den sista tiden innan man går I pension. 29

30 Eftersom många anställda jobbar hos arbetsgivare som inte har vare sig kollektivavtal eller hängavtal är det viktigt att titta på vad som gäller på sådana arbetsplatser. Bra att poängtera är att det ofta inte alls finns någon ram att hålla sig till och att utformningen kan bli hur som helst. Man måste vara mycket insatt för att säkerställa att det blir en bra lösning. Försäkringsförmedlare har ofta inga incitament att råda företagen att teckna kollektivavtal eftersom de då tappar stora provisionsinkomster. Problem med tjänstepension som inte är kollektivavtalad: Vanligt att den anställde själv får bestämma fördelning mellan lön, tjänstepension och övriga försäkringar. Man får en så kallad bruttoram. Risk för att framförallt unga prioriterar lön och helt avstår eller sätter av för lite för tjänstepension. Tidiga inbetalningar är viktiga på grund av ränta-på-räntaeffekten. Ibland avsätts en procentsats av lönen till tjänstepension och övriga försäkringar, till exempel sjukförsäkring. Individuell sjukförsäkring blir dyrare för varje år ju äldre man blir och urholkar i ett sådant upplägg det som sätts av till pensionen. Inte alltid som sjukförsäkring erbjuds eller beviljas. Ingen kollektivavtalsgaranti. Hos arbetsgivare som har kollektivavtal garanteras de anställda den pension de har rätt till även om arbetsgivaren inte betalar. Någon sådan motsvarighet finns inte inom icke-kollektivavtalade tjänstepensioner. 30

31 Detta exempel visar hur viktigt det är att titta på avgifter inom pensionssparandet. Bilden visar hur mycket av pensionskapitalet som ryker vid olika avgiftsnivåer över en fyrtioårsperiod. Utgångspunkten här är en 25-åring med en startlön på kronor per månad och en årlig avkastning på 6 procent, 40 år. Arbetsgivaren sätter av lika mycket som inom ITP1. Värt att påpeka är att det är vanligt att många som har individuell tjänstepension betalar upp emot 3 procent årligen på sitt pensionskapital i avgifter. Det är nämligen relativt vanligt att man även väljer så kallade fond-i-fondförvaltning eller förvaltningstjänster som också kostar pengar utöver avgifter till fondförsäkringsbolag och underliggande fonder. Räkneexempel: en 25 åring med premiebetalning på nivå ITP1, startlön på kronor, årlig avkastning 6 procent, under 40 år. 31

32 Väldigt många olika avgifter kan tas ut. Här är några exempel. Vissa avgifter tas ut på kapitalet och vissa kan tas på de inbetalningar som görs. Det kan därför vara svårt som kund att veta hur mycket man betalar i kronor om avgiftsbilden blir för spretig. 32

33 Med Pensionsguiden från Konsumenternas försäkringsbyrå (konsumenternas.se) kan du räkna ut hur mycket du betalar i avgifter och avkastningsskatt för din kollektivavtalade tjänstepension fram till du är 65 år. Du kan även jämföra villkor och vad återbetalningsskydd respektive familjeskydd innebär för din tjänstepension. Det har även en funktion kallad Jämförpris där du kan få en simulering över avgifter, kostnader och förlorad avkastning fram till dess att pensionen är utbetalad. Du kan göra avgiftsberäkningar inom följande kollektivavtalsområden: Privatanställd tjänsteman, Kommun och Landstingsanställda, anställda inom kommunala företag, privatanställda arbetare och statligt anställda. Konsumenternas har även avgiftsjämförelser för populära sparformer privat som exempelvis investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring. 33

34 Vi ska här titta på ett exempel på hur pensionskapitalet kan se ut vid 65 års ålder för en privatanställd tjänsteman. Sofia som börjar jobba vid 25 års ålder, har en normal löneutveckling och jobbar fram till 65 års ålder. Pensionskapitalen som visas är beräknade i dagens penningvärde. Förutsättningar för beräkningen: Löneutvecklingen är 3,6 procent nominellt mellan 25 och 44 år, 2 procent nominellt mellan 45 och 54 år samt 1,5 procent nominellt mellan 55 och 64 år. Inflation om 2 procent. 34

35 Här går att se att trots att Sofia haft en något lägre avkastning när hon haft ITP 1 jämfört med när hon haft en icke-kollektivavtalad tjänstepension med samma inbetalning som inom ITP1 så skiljer nästan kronor i pensionskapital vid 65 års ålder till ITP:s fördel. Kollektivavtalsparterna har alltså skapat ett betydande värde för de löntagare som omfattas av ITP1 Om Sofia hade gjort karriär och blivit höginkomsttagare hade skillnaderna naturligtvis varit än större! 35

36 Besök gärna även minpension.se där du kan få en god översikt över din allmänna pension, tjänstepension och eventuella privata pension. Min Pension är ett sambarbete mellan staten och försäkringsbolagen och är den enda instans som är gratis, oberoende och för alla. 36