Pensionerna efter pensioneringen
|
|
- Ingvar Gustafsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med förskott 4 Återbetalning av förskottet 5 Skillnad med och utan förskott 5 Pensionen ökar i långsammare takt än lönerna 6 Tillväxten i pensionsinkomsterna och balanseringen 6 Vad är alternativen? 7 Inte enbart inkomstpension 8 Premiepension 8 Tjänstepension 8 Garantipension 9 Vad kommer pensionen att bestå av? 9 Avslutning 10 September 2010 Institutet för Privatekonomi 2 (11)
3 Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? Under 2010 sänktes de allmänna pensionerna för första gången sedan det nya pensionssystemet infördes. Bromsen för indexeringen slog till och pensionerna minskades med 3 procent. Beräkningar från Pensionsmyndigheten visar på att inkomstpensionen ska sjunka med ytterligare 4,3 procent år Krav på kompensation från pensionärerna låter inte vänta på sig och kritiken mot pensionssystemet ökar. Hur kommer det sig att pensionerna sjunker? Vilka förväntningar kan man ha på pensionens utveckling efter det att den har börjat betalas ut? Var det bättre förr? Det har skrivits mycket om intjänandet och fördelningen mellan allmän pension och premiepension, samt hur mycket man kan förväntas att få ut vid 65 årsdagen. Det har skrivits mindre om vilka förväntningar man ska ha på pensionens utveckling efter det att den har börjat tas ut. Hur fungerar systemet? I det allmänna pensionssystemet är det möjligt att börja ta ut sin pension från och med det år man fyller 61. Pensionen kan tas ut i hel, trefjärdedel, halv eller en fjärdedels omfattning. Inkomstpension och premiepension kan tas ut vid olika tidpunkter. För dem som är berättigade till garantipension så betalas den ut först från och med 65 års ålder. Personer födda mellan 1938 och 1953 får delar av sin pension beräknad enligt de tidigare ATPreglerna, numera kallad tilläggspension, och delar beräknad enligt det nuvarande pensionssystemet. För att förenkla beskrivningen och därmed tydligare kunna förklara hur systemet är tänkt att fungera kommer framställningen att utgå från en person som är född efter 1953, d v s får hela sin pension enligt de senaste reglerna. Personen tar ut hel pension från 65 års ålder och är inte berättigad till garantipension. Inledningsvis kommer beskrivningen att koncentreras på inkomstpensionen. Påverkan av premiepension, tjänstepension och garantipension kommer att diskuteras avslutningsvis. Varje år som man har pensionsgrundande inkomster/belopp (lön, sjukpenning, föräldrapenning etc) så får man en viss avsättning, s k pensionsrätter, till ett fiktivt konto. Av inkomsterna sätts 16 procent av till inkomstpensionen. Utöver det sätts 2,5 procent av till premiepensionen. De samlade avsättningar på det fiktiva kontot tillsammans med ränta kallas för pensionsbehållning. Räntan utgörs av förändring i inkomstindex samt arvsvinster minskat med förvaltningsavgiften. September 2010 Institutet för Privatekonomi 3 (11)
4 Tabell 1 Exempel på hur pensionsbehållningen byggs upp från år till år Inkomst Pensionsrätt 16 % Ränta Pensionsbehållning Pension Anm. Inkomst som ligger till grund för pensionen består av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp. I pensionsgrundande inkomst ingår exempelvis lön, sjukpenning och A-kassa, medan pensionsgrundande belopp beräknas för år med studier, värnplikt och år då man har småbarn. Pension med förskott När det är dags att gå i pension beräknas storleken på den årliga pensionen ut genom att den samlade pensionsbehållningen delas med ett delningstal. Delningstalet bygger i huvudsak på två faktorer. För det första görs en prognos över återstående livslängd för alla personer födda samma år som den som pensioneras. Delningstalet är gemensamt för kvinnor och män i samma ålder och påverkas under yrkeslivet av förändringar i beräknad livslängd, men inför det året man fyller 65 fastställs det. Därefter ändras inte delningstalet. Enskilda individer lever antingen längre eller kortare än genomsnittet. När en person dör lämnar den personen efter sig en återstående pensionsbehållning s k arvsvinst. Denna arvsvinst fördelas ut mellan personer i samma ålder. Detta är möjligt eftersom det inte finns något efterlevandeskydd i inkomstpensionen. För det andra består delningstalet av något som kallas normen för följsamhetsindexering. För att minska skillnaden mellan den sista löneutbetalningen och den första pensionsutbetalningen har pensionssystemet konstruerats så att man får ett förskott på pensionsutbetalningen. Genom att anta en förräntning om 1,6 procent per år så ökar den totala pensionsutbetalningen som kan betalas ut under pensionsperioden. Genom att detta förskott inkluderas i delningstalet kommer det att bli lägre än vad det skulle ha varit om det enbart skulle spegla den förväntade återstående livslängden. Det innebär alltså att pensionen blir högre första året än om normen inte hade inkluderats i delningstalet. Tabell 2 Beräkning av pensionsstorleken för första utbetalningsåret Pensionsbehållning Delningstal Pension per år Pension per månad Pension år , Anm. Motsvarande pension utan norm skulle uppgå till ca kronor per månad September 2010 Institutet för Privatekonomi 4 (11)
5 Pensionsnivå Återbetalning av förskottet Genom att delningstalet inkluderar en framtida tillväxt så kommer det att påverka uppräkningen av pensionerna. Vid varje årsskifte då pensionerna räknas om så kommer uppräkningsfaktorn att minskas med 1,6 procentenheter. Om inkomstindex, som ligger till grund för avkastningen i inkomstpensionen, exempelvis ökar med 3 procent så kommer pensionerna att öka med 1,4 procent. Inkomstindex baseras i stort sett på inkomstutvecklingen för de personer som tjänar in pension, de yrkesverksamma. Tabell 3 Beräkning av förändringen av inkomstpensionen mellan två år Pension år 1 Inkomstindex Följsamhetsindex Pension år 2 Pension år ,0 1, Skillnad med och utan förskott Ett alternativ till att inkludera normen i delningstalet skulle vara att enbart dela pensionen med den förväntade återstående livslängden. Då skulle pensionen följa tillväxten i inkomster för dem som tjänar in pension, men pensionen skulle börja på en lägre nivå. Diagram 1 Pensionens utveckling med och utan norm vid 1,6 procent tillväxt Med norm Utan norm Antal år Diagrammet ovan visar hur pensionen utvecklas med de olika alternativen vid en tillväxt på 1,6 procent. I det gällande systemet med följsamhetsindexering så kommer pensionen i så fall att vara oförändrad från år till år. I ett system utan följsamhetsindexering skulle pensionen initialt vara lägre men sedan följa tillväxten och så småningom överstiga pensionen i systemet med följsamhetsindexering. För en person som uppnår genomsnittlig livslängd spelar valet av metod ingen roll eftersom den totala utbetalningen från inkomstpensionen blir lika stor i båda fallen. De som lever September 2010 Institutet för Privatekonomi 5 (11)
6 Kronor per månad kortare än genomsnittet tjänar på det nuvarande systemet, medan de som lever längre än genomsnittet gör en förlust jämfört med om normen inte hade inkluderats i delningstalet. Pensionen ökar i långsammare takt än lönerna Förändringen av inkomstpensionen mellan två år bygger i huvudsak på förändringen i inkomster för dem som betalar in pensionsavgifter och på följsamhetsindexeringen. Det innebär att en individs pension över tiden kommer att minska i förhållande till dem som fortfarande tjänar in pension. Diagram 2 Utveckling av lön och pension vid 1,6 procent tillväxt i inkomstindex ÅR Lön Pension Vid en tillväxt i inkomstindex på 1,6 procent per år har löneinkomsterna ökat med drygt 15 procent efter 10 år medan pensionen är oförändrad. Motsvarande skillnad efter 20 år är 35 procent. Detta är en effekt av den valda konstruktionen med följsamhetsindexering. Den procentuella skillnaden mellan ökningen i pension och lön blir detsamma oavsett ökningstakt i inkomstindex. Som pensionär blir det lätt att känna att man år för år tappar jämfört med dem som har löneinkomster, vilket man också gör. Det som är viktigt att komma ihåg är då att man redan fått den här tillväxten inräknad i sin pension när den börjar betalas ut. Det är ändå troligt att känslan för pensionärer är att den är förlorare jämfört med dem som tjänar in till pensionen. Huvudanledningen till att den här metoden valdes var för att minska skillnaden mellan slutlönen och den första pensionsutbetalningen. Generellt är det ofta en stor omställning att anpassa sig till en lägre inkomst även om man vet om det i förväg. Den valda metoden, med förskott, underlättar därmed i viss mån övergången. Tillväxten i pensionsinkomsterna och balanseringen Följsamhetsindexeringen av utbetalade pensioner räknas fram genom att inkomstindexet minskas med normen på 1,6 procentenheter. Inkomstindexet i sin tur beror på hur inkomsterna i genomsnitt förändras för dem som har pensionsgrundande inkomster. Förutom förändringar i lönenivåer, sjukpenning, föräldrapenning etc så påverkas indexet av hur stor andel som har löneinkomster av dem som räknas med i inkomstindexet. Om exempelvis arbetslösheten stiger så påverkar det inkomstindexet negativt eftersom de arbetslösa i genomsnitt har lägre inkomster än dem som är i arbete. Det finns tillfällen då avsteg görs från uppräkningen med enbart inkomstindex. För att pensionssystemet ska vara långsiktigt hållbart upprättas varje år en balansräkning. I den September 2010 Institutet för Privatekonomi 6 (11)
7 görs beräkningar av systemets tillgångar och skulder. Genom att dividera tillgångarna med skulderna får man ut ett s k balanstal. Om balanstalet är över 1 är tillgångarna större än skulderna och om talet är under 1 är skulderna större än tillgångarna. När balanstalet är under 1 kommer inte pensionerna att räknas upp med hela förändringen i inkomstindex. Istället kommer pensionerna att övergå till att räknas upp med ett balansindex. Detta hände för första gången Balanstalet beräknades inför 2010 bli 0,9826, vilket innebar att effekten på uppräkningen blir - 1,7 procent. Samtidigt ökade inkomstindexet med 0,3 procent. Totalt sett innebar det att balansindexet blev 1,4 procent lägre än föregående års inkomstindex. Eftersom de utbetalade pensionerna även ska följsamhetsindexeras med (-)1,6 procent så minskade pensionerna med totalt 3,0 procent. Nyligen presenterade Pensionsmyndigheten beräkningar för 2011 och de visade att pensionerna kommer att sjunka med ytterligare 4,3 procent. Vad är alternativen? Ett alternativ till dagens system är som nämnts i texten att inte använda sig av normen för följsamhetsindexeringen. Fördelen med det är att de utbetalade pensionerna utvecklas i samma takt som lönerna, förutom vid balansering. Nackdelen är dock att pensionen initialt blir ca 15 procent lägre. Det finns förespråkare som vill gå tillbaka till det gamla ATP-systemet. Eftersom det systemet inte ansågs långsiktigt finansiellt hållbart så är inte en sådan återgång rimlig. En jämförelse som man dock kan göra är att se hur pensionerna hade utvecklats med den uppräkningsmetod som var i ATP-systemet jämfört med den metod som finns i dagens system. I ATP-systemet så räknades pensionerna upp med prisutvecklingen. Första gången som pensioner betalades ut från det nya pensionssystemet var år Från den tidpunkten är det möjligt att visa hur ett visst pensionsbelopp skulle ha utvecklats med respektive uppräkningsmetod. Diagram Utvecklingen av en pension på kronor år 2001 med följsamhetsindex respektive prisbasbelopp * Prisbasbelopp Följsamhetsindex * Prognos för 2011 Diagrammet ovan visar, trots balanseringen, att det nya sättet att räkna upp pensionen, även tilläggspensionen, hittills har varit till fördel för pensionärerna. Nästa år när pensionerna sänks skulle en uppräkning med inflationen varit mer fördelaktig. För dem som har haft September 2010 Institutet för Privatekonomi 7 (11)
8 pension under större delen av 2000-talet har dock den sammanlagda pensionsutbetalningen varit större med följsamhetsindexering än om inflationen använts som uppräkningsmetod. Hur inkomstpensionen kommer att utvecklas på lång sikt är omöjligt att veta, men det kan konstateras att en tillväxt på mer än 1,6 procent kommer att leda till en ökad köpkraft för pensionärerna. Genom att pensionerna i ATP-systemet prisindexerades gav det ingen ökning i köpkraft. Inte enbart inkomstpension Den ovanstående beskrivningen gäller alltså hur inkomstpensionen förändras från år till år. Utöver inkomstpensionen består den totala pensionen av flera olika delar såsom premiepension, tjänstepension och eventuell garantipension. Utvecklingen av dessa delar av pensionen från år till år beror inte på följsamhetsindexeringen utan bl a av börsutveckling och inflation. Nedan görs en kort genomgång för vad som styr hur de olika delarna av pensionen förändras från år till år. Avslutningsvis visas översiktligt hur stor andel de olika delarna kan förväntas bli av den totala pensionen. Premiepension Inom det allmänna pensionssystemet kommer alla som är födda 1938 eller senare även att få premiepension. För personer som kommer att få hela sin allmänna pension ifrån det nya systemet (födda 1953 eller senare) kan premiepensionen komma att utgöra en betydande del, se nedan. Premiepensionsdelen kommer att variera med värdeförändringen på de fonder som man har valt att placera i. De som har merparten av sin premiepension i aktiefonder under pensionstiden kan förvänta sig stora skillnader i utbetalning från år till år medan de som har övervägande del i räntefonder kommer att ha mindre svängningar. För dagens pensionärer är premiepensionen så pass låg att förändringar i värdet inte ger så stora utslag i utbetalt månadsbelopp. För den som inte själv vill förvalta sin premiepension kan inför pensioneringen välja att flytta över kapitalet till en traditionell försäkring. Då är man garanterad ett visst belopp varje månad men kan få mer om förvaltningen av kapitalet går bra. Tjänstepension Tjänstepensionens andel av den totala pensionen kommer troligtvis att öka i framtiden. För de allra flesta kan tjänstepensionen komma att utgöra minst en tredjedel av den totala pensionen, se nedan. För vissa personer kan tjänstepensionen till och med utgöra huvuddelen av den totala pensionen. Något som är ett faktum för en del pensionärer även idag, men skillnaden mot morgondagens pensionärer är att de inte kunnat förvalta pengarna själva. Det är mycket viktigt för var och en att förstå hur just deras tjänstepension är konstruerad. Hur mycket som sätts av till tjänstepensionen finns det mycket information om, men däremot är det svårare att hitta information om hur tjänstepensionen räknas upp från år till år. Antalet varianter på tjänstepension är mycket stort. Tjänstepensionerna är i huvudsak indelade i fyra stora avtalsområden, men under senare år har avtalen förändrats ett flertal gånger. Detta innebär att det finns en mängd olika system och övergångslösningar. Det innebär också att det finns många olika sätt att beräkna hur tjänstepensionen förändras från år till år. Även för en och samma individ kan olika delar av tjänstepensionen räknas upp på olika sätt. Det är till exempel vanligt att en person har en del av tjänstepensionen i ett förmånsbaserat system och en del i ett premiebaserat system. Uppräkningsmetoderna är olika för de olika systemen. Vissa pensioner, de förmånsbestämda, räknas upp med inflationen eller någon variant av prisindexering. Utvecklingen av dessa pensioner kommer därför aldrig att ge en ökad September 2010 Institutet för Privatekonomi 8 (11)
9 köpkraft. Andra pensioner, de premiebestämda, fortsätter att följa värdeutvecklingen på räntemarknaden eller börsen även efter det att pensionen har börjat tas ut. I några system har man själv möjlighet att välja sin egen portfölj även efter pensionens inträde, men det förekommer också att det bolag som förvaltar tjänstepensionen tar hand om placeringarna via en traditionell försäkring. I det senare fallet kommer tjänstepensionen att förändras från år till år beroende på hur förvaltarens lyckas placera kapitalet. Garantipension För personer med låg pension ifrån det allmänna pensionssystemet kommer en del av den totala pensionen att bestå av garantipension. Av dem som går i pension idag är det en knapp tredjedel som är berättigade till garantipension. För de flesta kommer garantipensionen att endast utgöra en mindre del av den totala pensionen. Garantipensionen räknas upp med förändringen i prisbasbeloppet, vilket i sin tur följer prisutvecklingen. Den pensionen kan inte heller ge ökad köpkraft. Vad kommer pensionen att bestå av? I en studie från Institutet för Privatekonomi, år 2008, visades hur stor andel de olika pensionsdelarna kan utgöra av den totala pensionen för några olika yrkesområden. Nedan presenteras dessa beräkningar för en jurist och en sjukgymnast. En ny beräkning har gjorts för en butiksanställd. Förutsättningarna är de samma som i Pensionsmyndighetens alternativ med noll procents lönetillväxt och 3,5 procents avkastning på premiebaserade delar. Pensionen tas ut vid 65 år. Personerna i exemplen är födda 1987 och arbetar heltid alla år fram till pensionen. Lönekarriärerna bygger på statistik från SACO. Jurist i privat tjänst Sjukgymnast inom kommunala sektorn 25% 30% 66% Inkomstpension Premiepension Tjänstepension 9% 19% Inkomstpension Premiepension Tjänstepension 51% September 2010 Institutet för Privatekonomi 9 (11)
10 Butiksanställd 30% 50% 21% Inkomstpension Premiepension Tjänstepension Med de antagna förutsättningarna kommer sjukgymnasten och den butiksanställde att få hälften av sin pension från den allmänna inkomstpensionen, 20 procent från premiepensionen och 30 procent från tjänstepensionen. För juristen kommer däremot tjänstepensionen att vara den dominerande inkomstkällan med ca två tredjedelar av den totala pensionen. Inkomstpensionen kommer att vara 25 procent och premiepensionen 9 procent av den totala pensionen. Avslutning De flesta yrkesarbetande kommer att få den största delen av sin pension från den allmänna inkomstpensionen. Den uppräkningsmetod som har valts, med följsamhetsindex, får anses tämligen svår för gemene man att förstå. Det finns dock fördelar med den valda metoden, dels kommer pensionärer att få del av standardökningar förutsatt att lönetillväxten överstiger normen på 1,6 procent, dels innebär valet att inkludera normen vid beräkning av pensionen att skillnaden mellan sista lönen och första pensionen minskar jämfört med om normen inte hade tagits med. De första åren som pensionär ger alltså en högre utbetalning än utan norm. Ett stort problem kan dock vara att följsamhetsindexeringen är svår att förstå och många kommer att bli besvikna, framförallt under de år deras pension inte följer med prisutvecklingen. Det kan innebära, och har inneburit, att pensionärerna kräver att kompenseras för standardsänkningen. Att så sker något enstaka år behöver inte utgöra något stort problem, men om tillväxten blir låg under längre perioder kan detta påverka trovärdigheten för pensionssystemet. Samtidigt kan det konstateras att fram till nu skulle inte en ren prisindexering, som användes för att räkna upp pensionerna i det tidigare systemet, ha gett högre värdeutveckling av pensionerna än följsamhetsindexeringen. Hur den totala pensionen kommer att variera från år till år är svårt att förutse. Utöver inkomstpension kan pensionen bestå av premiepension, tjänstepension och garantipension. För dessa olika delar finns flera olika uppräkningsmetoder. De tre huvudsakliga metoderna är att pensionen följer lönetillväxten, prisbasbeloppet eller aktie/räntemarknaden. Vilken metod som är bäst går naturligtvis bara att veta i efterhand. Det finns för och nackdelar med alla metoder. Exempelvis innebär prisindexering att man inte kommer att få någon standardförbättring vid ökande reallöner samtidigt gäller också att man behåller sin standard även vid reallönesänkningar. De som väljer att ha stora delar av sin pensionsutbetalning baserad på värdeutvecklingen på aktiemarknaden får förbereda sig på September 2010 Institutet för Privatekonomi 10 (11)
11 att pensionen kan svänga mycket mellan olika år, men samtidigt kan det över tiden ge en bra avkastning. I bästa fall kan mixen av olika indexeringsmetoder att innebära en riskspridning genom att vissa index går bra när andra går mindre bra. Fördelningen av den totala pensionens delar kommer att vara olika för varje individ. Det är viktigt att sätta sig in i vad som påverkar sin egen pensionsutveckling och förstå vilka möjligheter man har att påverka sin pension även efter den första pensionsutbetalningen. September 2010 Institutet för Privatekonomi 11 (11)
Indexering av pensionerna
Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen
Läs merIndexering av pensionerna
Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen
Läs merUnder perioden har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under
Under perioden 2001 2018 har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under den finansiella krisen 2009 har fram till 2018 fått
Läs merAldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen
Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel
Läs merSå här tjänar du in till din pension
Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består
Läs merGarantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.
Förändring av inkomstpension 2014 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2014: Real inkomstutveckling, medel... +1,7 Prisförändring... 0,1 Korrigering av tidigare prognoser
Läs merOlika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016:
Förändring av inkomstpension 2016 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016: Real inkomstutveckling, medel... +2,7 Prisförändring... 0,4 Korrigering av tidigare prognoser
Läs merGenomsnittlig allmän pension 2013
Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör
Läs mer2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259
2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling
Läs merÅlderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7
Läs merVad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946
Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie
Läs merOlika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017:
Förändring av inkomstpension 2017 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017: Förändring av inkomstindex %... +3,7 Balanseringseffekt... +0,7 Förändring av balansindex,
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare. Det
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare
Läs merHela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merInkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen
Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda
Läs merHur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv
1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell
Läs merPensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000
Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män
Läs merDin pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt
Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med
Läs merHela livet räknas När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merInkomstindex 170,73 Inkomstbasbelopp Balanstal 1,0395 Dämpat balanstal 1,0132
Pensionsmyndigheten ska, enligt regeringsbeslut 2017-07-06, beräkna inkomstindex och inkomstbasbelopp samt redovisa förslag till regeringen senast 31 oktober året före det år som indexen avser. Pensionsmyndigheten
Läs merBra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer
Pressmeddelande 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010 454 21 78 Mobil 0736 27 53 83 Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer 2013 blev ett av de bästa åren för
Läs merHela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin
Läs merVad får en arbetare i pension?
DELRAPPORT INFÖR LOs PENSIONSUTREDNING Vad får en arbetare i pension? Författare: Mats Morin, LO-ekonom, LOs enhet för ekonomisk politik och arbetsmarknad Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 3 Inledning...
Läs merPensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år.
1 Den allmänna pensionen betalas inte ut med automatik. Man måste ansöka om sin pension och ansökan bör vara inne hos Pensionsmyndigheten ett par månader i förskott. Detta gäller även för den som har sjukersättning.
Läs merI denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på
I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på pensionen. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beräknas
Läs merPensionärernas köpkraft halkar efter
Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling
Läs merKortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?
Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt
Läs merKORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension
Läs merEffekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar
Läs merTiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension
Tiden som pensionär När du börjat ta ut din pension Tiden som pensionär Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och övriga förmåner inom socialförsäkringen för dig som är pensionär. Du kan
Läs merHela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merTiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension
Tiden som pensionär När du börjat ta ut din pension Tiden som pensionär Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och övriga förmåner inom socialförsäkringen för dig som är pensionär. Du kan
Läs merFormeln för inkomstindex år 2020 ser ut så här:
Pensionsmyndigheten beräknar enligt regeringsuppdrag S2017/03978/SF och lag inkomstindex och inkomstbasbelopp samt redovisar beräkningen för regeringen som sedan har i uppdrag att fastställa inkomstindex
Läs mer2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863
2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan
Läs merOlika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2018:
Förändring av inkomstpension 2018 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2018: Förändring av inkomstindex %... +1,5 Balanseringseffekt... +1,1 Förändring av inkomstindex/balansindex,
Läs merSveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa
1 Sveriges pensioner Premier Förvaltat kapital Utbetalningar Allmän pension 237 1 309 222 Tjänstepension 128 1 509 65 15 423 16 380 3 240 303 Privat pension Summa 2 1 En utgångspunkt och ett förslag i
Läs merPensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011. Ole Settergren 2011-05-23
1 Pensionsorientering För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011 Ole Settergren 2 Dagordning 1. Hur fungerar pensionssystemet - repetition! 2. Utvecklingen sedan 2002, 2011 och framåt
Läs merInnehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...
Pensionärerna halkar efter En femtedel i förlorad köpkraft gentemot de yrkesaktiva 2006 2017 Innehåll Pensionärernas köpkraft halkar efter... 3 Pensionärernas beskattning... 6 Pensionärernas köpkraft,
Läs merDin pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt
Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad
Läs merpensionsskuldsskolan
pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld
Läs merHR-servicecenter. Information om din tjänstepension. Anna Borin Gunilla Lindqvist. 17 november hrservicecenter.se
HR-servicecenter Information om din tjänstepension Anna Borin Gunilla Lindqvist 17 november 2017 Pensionspusslet Allmän pension Ålderspension Premiepension Tjänstepension PFA, KAP-KL, AKAP-KL Från andra
Läs merAlternativ pensionsålder
Alternativ pensionsålder 1 (8) PM 2016-12-21 Analysavdelningen Bengt Norrby Alternativ pensionsålder När Riksdagen beslutade om det nuvarande pensionssystemet våren 1994 användes Statistiska centralbyråns
Läs merHR-servicecenter. Information om din tjänstepension. Anna Borin Gunilla Lindqvist. januari hrservicecenter.se
HR-servicecenter Information om din tjänstepension Anna Borin Gunilla Lindqvist januari 2019 Pensionspusslet Privat pension Spar via bank eller försäkringsbolag Tjänstepension PFA, KAP-KL, AKAP-KL Från
Läs merInnehåll 2 (5) Datum Dok.bet. Version Dnr/Ref. Svar på uppdrag i regleringsbrevet för 2016 Rapport PID VER PM
Beräkning av inkomstindex och inkomstbasbelopp för 2017 Innehåll Svar på uppdrag i regleringsbrev... 3 Sammanfattning av Pensionsmyndighetens beräkningar för år 2017... 3 Inkomstindex... 3 Jämförelse med
Läs merDu bestämmer själv. När du vill ta ut pension
Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns
Läs merPENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna
PENSIONS- BLUFFEN Regeringen vilseleder om pensionerna Rapporten är skriven av Lars Bergendahl, sakkunnig i pensionsfrågor, tel: 08 701 67 16 och publiceras 2008 09 16 2 3 Regeringens retorik : Göran Hägglund
Läs merJämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda
1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det
Läs merDiagram 1 Förväntad livslängd vid 65 års ålder vid två prognostillfällen, och 2015 samt utfallet årligen till och med 2016
I denna PM beskrivs det Pensionsmyndigheten benämner Alternativ Pensionsålder. Alternativ pensionsålder ger en fingervisning om hur länge det är nödvändigt att arbeta för att kompensera för livslängdsökningens
Läs merCollectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet
Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida
Läs merSysselsättning och pensionssystemet
1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden
Läs merBeräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953
Cirkulär 4-2005 Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953 Rådets beslut Vid möte den 8 december 2004 beslutade Trafikskadenämndens råd att anta Pensionsarbetsgruppens framlagda
Läs merDe som saknar tjänstepension har i genomsnitt cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera
De som saknar tjänstepension har i genomsnitt cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för detta är eget sparande. Sätten att spara på är många
Läs merFACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp.
Terminal FACKTUELLT SEKO post! Klubbarna Årsta och Tomteboda 2012 PENSIONS-EXTRA! : Våra vanligaste pensioner Det pratas pensioner på våra terminaler och det är inte så konstigt när medelåldern överstiger
Läs merFACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp.
Terminal FACKTUELLT SEKO post! Klubbarna Årsta och Tomteboda 2012 PENSIONS-EXTRA! : Våra vanligaste pensioner Det pratas pensioner på våra terminaler och det är inte så konstigt när medelåldern överstiger
Läs merVälkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson
Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram
Läs merAvtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg
Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna
Läs merSjunde AP-fonden förvaltar ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet.
Populärordlista 1 2 Administrationsavgift Administrationsavgiften dras från premien och/eller ditt pensionskapital och ska täcka kostnaderna för drift och förvaltning av pensionen. Avgiften tas ut av den
Läs merPensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014
Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen
Läs merVad är. Ingen försäljning Bara fakta.
Vad är Ingen försäljning Bara fakta www.gilladinekonomi.se 1 Pensionen en allt större del av livet Eventuell privat pension Tjänstepension/Avtalspension Allmän pension Inkomstpension Premiepension Vad
Läs merDin tjänstepension KAP-KL
Din tjänstepension KAP-KL Hur stor blir din tjänstepension? Storleken på din tjänstepension beror bland annat på hur länge du arbetar, hur mycket du tjänar, när du tar ut din pension, och hur värdet har
Läs mer2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259
2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den
Läs merPM Dok.bet. PID Reviderad
1 (6) PM 2013-04-25 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Reviderad 2013-09-19 Avgiftsväxling från premie- till inkomstpension Pensionsmyndigheten har tidigare fått en fråga från Riksdagen
Läs merInkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen
Ålderspension försäkringsanalys Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges
Läs merETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE. Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare
ETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare Sverige har ett i grunden bra pensionssystem Det svenska pensionssystemet är utformat
Läs merEn arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002
En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att
Läs merDu bestämmer själv. När du vill ta ut pension
Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns
Läs merDin tjänstepension i Alecta
förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd
Läs merEn mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering
Promemoria 2014-04-15 S2014/3510/SF Socialdepartementet En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering Innehåll 1 Inledning... 3 2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken... 4
Läs merDin tjänstepension PFA
Din tjänstepension PFA Hur stor blir din tjänstepension? Storleken på din tjänstepension beror bland annat på hur länge du arbetar, hur mycket du tjänar, när du tar ut din pension, och hur värdet har utvecklats
Läs merEn jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna
Ds 2015:6 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:
Läs merDin tjänstepension i Alecta
förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd
Läs merPensionsriktlinjer för förtroendevalda
Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3
Läs merDe som saknar tjänstepension har i medeltal cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för
De som saknar tjänstepension har i medeltal cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för detta är eget sparande. Sätten att spara på är många
Läs merDen svenska ålderspensionen
Den svenska ålderspensionen 2005 Den svenska ålderspensionen 2005 Innehåll Sveriges ålderspensionssystem-sammanfattning 4 Vilka omfattas av det svenska pensionssystemet? 4 Livsinkomstprincipen, pensionsavgifter
Läs merBelopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension
1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad
Läs merDin tjänstepension PFA
Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger
Läs merDin tjänstepension i Alecta
förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. 1 Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd
Läs merPensionsinformation för 55 +
Pensionsinformation för 55 + Lennart Lundgren lennart.h.lundgren@telia.com 08-7128607, 070-33 88 607 Jobba till 75? Jobba till 75? Efter ca 10 år Pensionsstart Lön Pension Frågor att fundera på 1. Vilken
Läs merDen bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet
Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor
Läs merDin tjänstepension i Alecta
förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd
Läs merStatistikinformation Is-I 2004:1
Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades
Läs merDatum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM
PM59100 PM59009 2.1 1.0 2 (12) Sammanfattning De allmänna pensionsfonderna (utom den Sjunde AP-fonden) är tillsammans en buffertfond i ett så kallat fördelningssystem. Tidigare ingick de i ATP-systemet,
Läs merLika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet
Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots
Läs merDen nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005
Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005 Innehållsförteckning 1. Förord...4 2. Svenska pensioner...5 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen...5 2.2 Tjänstepension och
Läs merORANGE RAPPORT PENSIONSSYSTEMETS ÅRSREDOVISNING
ORANGE RAPPORT PENSIONSSYSTEMETS ÅRSREDOVISNING 211 Innehåll Allmän pension, tjänstepension och privat pension i Sverige 2 Visste du att 3 Så fungerar den allmänna pensionen 4 Administrations- och kapitalförvaltningskostnader
Läs merÅlderspensions- systemet vid sidan av statens budget
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget... 7 1.1 Omfattning... 7
Läs merAvtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg
Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna
Läs merDet handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd
Det handlar om din pension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Fjällräven Fjällräven förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. I Sverige finns
Läs merBilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall
Bilaga 2 Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall När en tilläggsavgift ska beräknas används en pensionsprognos för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. I prognosen simuleras ett
Läs merKommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter
013 20091204 1 (7) Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Sljernborg m.f1. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter Syftet meddetta cirkulär är
Läs merPTK:s heldag om pensioner och försäkringar
PTK:s heldag om pensioner och försäkringar 1. Detta är Pensionsmyndigheten 2. Detta är pensionssystemet (i korthet) 3. Detta händer med pensionerna 2009/2010 4. Hur skulle pensionssystem och pensionsnivåer
Läs merVälfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär
Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva
Läs merVi uträkning av den alternativa pensionsåldern är utgångspunkten för varje årskull en beräkning av kompensationsgraden där delningstalen för den
I rapporten presenteras en ny beräkningsmetod för alternativ pensionsålder. Den nya beräkningsmetoden ger högre pensionsåldrar än den gamla metoden med höjningar på som mest 1,5 år för de yngsta årskullarna.
Läs merÅlderspensions systemet vid sidan av statens budget
Ålderspensions systemet vid sidan av statens budget PROP. 2014/15:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATENS BUDGET Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Innehållsförteckning 1 Förslag
Läs merI rapporten visar Pensionsmyndigheten exempel på vad den allmänna pensionen beräknas bli efter skatt för en person som börjar ta ut hel allmän
I rapporten visar Pensionsmyndigheten exempel på vad den allmänna pensionen beräknas bli efter skatt för en person som börjar ta ut hel allmän pension vid åldrarna 61, 63, 65 eller 67 år och som sedan
Läs merPrognos BNP per capita. Typfall 1: Garantipensionär. Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man
De fyra ensamstående pensionärerna är dels en pensionär med enbart garantipension, dels en genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär och dels en pensionär med relativt hög allmän pension. I rapporten
Läs mer