PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna
|
|
- Dan Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PENSIONS- BLUFFEN Regeringen vilseleder om pensionerna
2 Rapporten är skriven av Lars Bergendahl, sakkunnig i pensionsfrågor, tel: och publiceras
3 3 Regeringens retorik : Göran Hägglund i P1 morgon : Ser vi framåt från årsskiftet kan den som är garantipensionär räkna med ungefär 500 kronor eller knappt 500 kronor per månad i förstärkt ekonomi och det är mycket Det är på det här viset att hur mycket pensionerna räknas upp alltså hur utvecklingen kommer att vara på pensionerna avgörs hur bra det går för Sverige. Låt mig bara få ge ett exempel, 2005 med väldigt många människor i arbetslöshet så räknades pensionerna i genomsnitt upp med 2000 kronor per månad. År 2008 alltså i år så räknades pensionerna upp med 4000 kronor per månad i genomsnitt. Nästa år så räknar vi med att pensionerna kommer att räknas upp med 6000 kronor per månad och det visar alltså sambandet mellan hur bra det går för Sverige hur många människor som arbetar och hur pensionerna utvecklas och det här är viktigt att komma ihåg. (Vi bortser generöst från felsägningen per månad istället för per år) Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund, Göran Hägglund, SVD Brännpunkt : Bara för år 2008 och 2009 innebär den nu positiva utvecklingen att den årliga höjningen av pensionerna blir i genomsnitt 4000 kronor respektive 6000 kronor. Detta är en påtaglig förbättring jämfört med till exempel 2005 då pensionerna inte ökade med mer än 2000 kronor Sanningen: För första gången sedan följsamhetsindex infördes riskerar den inkomstgrundade pensionen att sjunka realt. Många kronor, men lite köpkraft däremot ökade pensionärernas köpkraft. Och att garantipensionen höjs beror uteslutande på prisökningarna. Den är helt kopplad till prisutvecklingen i landet. Är höga priser liktydigt med att det går bra för Sverige?
4 4 Regeringen vilseleder om pensionshöjningen nästa år I en radiodebatt 4 september 2008 framhöll socialminister Göran Hägglund nästa års pensionshöjningar som ett positivt resultat av regeringens politik och gjorde uttalanden om dessa som är vilseledande och osakliga. Det är inte första gången dessa argument används. Det finns därför skäl att granska dessa påståenden och argument. I denna PM redovisas höjningarna av garantipensionen och de inkomstgrundade pensionerna tilläggspension och inkomstpension, med utgångspunkt från argumenten i radiointervjun. Men liknande argument används brett i debattartiklar och uttalanden från ett stort antal alliansföreträdare. Statsrådet ville ge intryck av att höjningen av garantipensionen för nästa år är särskilt gynnsam och att höjningen skulle förstärka pensionärernas ekonomi. Sanningen är att höjningen av garantipensionen enbart beror på ökningen av konsumentpriserna. Höjningen ger endast kompensation för inflationen och innebär ingen förbättring av pensionens köpkraft. För de inkomstgrundade pensionerna tilläggspension och inkomstpension finns det ett samband med den ekonomiska utvecklingen och därmed med regeringens politik. Men sambandet är inte det som påstås att pensionerna förbättras i takt med ett ökande antal personer i förvärvsarbete. Uppräkningen beror inte på antal personer med arbetsinkomster utan på utvecklingen av den genomsnittliga inkomsten. Garantipensionen Garantipensionen är knuten till prisbasbeloppet, som följer förändringarna av konsumentprisindex i Sverige. När priserna stiger mycket så ökar också garantipensionerna mycket och vid låga prisökningar blir uppräkningen av pensionen låg. Men i båda fallen ges
5 5 kompensation för den inflation som har ägt rum. Köpkraften bibehålles men förbättras inte. Det är nog få som tycker att det är framgångsrik politik att priserna ökar så mycket som de gör nu. På grund av den ökade inflationen höjs prisbasbeloppet från nuvarande kr till kr år 2009, vilket innebär en procentuell ökning med 4,39%. För en ensamstående person född 1938 eller senare och som enbart har garantipension ökar pensionen från kr/år till kr/år eller med 332 kr/mån*. Denna ökning är nominellt större än den varit sedan garantipensionen infördes. Men uppräkningen ger uteslutande kompensation för inflationen och innebär inte någon förbättring av pensionen mätt i köpkraft. Den höga nominella höjningen är inget att vara stolt över den är ett resultat av att inflationen är högre än den varit på 15 år. Socialministern sa vid radiodebatten den 4 september följande: Ser vi framåt från årsskiftet kan den som har garantipension räkna med ungefär 500 kr eller knappt 500 kr per månad i förstärkt ekonomi och det är mycket. Socialministern torde då ha lagt samman uppräkningen av garantipension på c:a 300 kr/mån och skattesänkningen med c:a 200 kr per månad som föreslagits. Men detta sätt att räkna är vilseledande. Uppräkningen av pensionen med förändringen av prisbasbeloppet innebär ingen förstärkt ekonomi för garantipensionären som Göran Hägglund påstår. Den ger bara kompensation för inflationen och ingen förstärkning av köpkraften. * På grund av felräkning hos SCB har prisbasbeloppet blivit för högt beräknat för Det har fastställts till kronor istället för rätteligen kronor. Garantipensionen blir därför något förhöjd nästa år. En person född 1938 eller senare med enbart garantipension får förhöjd pension med 213 kronor per år eller 18 kronor per månad nästa år. Korrigering för det för högt beräknade prisbasbeloppet 2009 görs nästa år.
6 6 Tilläggspension och inkomstpension När uppräkningen av de inkomstgrundade pensionerna tilläggspension (sammanläggning av tidigare ATP och folkpension) och inkomstpension diskuteras brukar företrädare för alliansregeringen framhålla att fler i arbete medför högre uppräkning av pensionerna. Denna uppfattning framförde också socialministern vid radiodebatten den 4 september. Han sa följande: När fler människor kommer i arbete ökar också pensionen väsentligt snabbare än om vi har färre i arbetskraften. Detta påstående är också vilseledande. Det är inte antalet personer i arbete som bestämmer uppräkningen av tilläggspension och inkomstpension. De index som styr uppräkningen är kopplade till utvecklingen av genomsnittsinkomsten för alla personer år som har pensionsgrundande inkomster. Utvecklingen kan ju mycket väl bli sådan att reala genomsnittsinkomsten pressas ned trots att antalet som arbetar ökar. Tilläggspension och inkomstpension räknas upp efter reglerna för följsamhetsindexering. Dessa regler började tillämpas fr o m år Indexeringsmetoden utgår från ett inkomstindex. Förändringen av detta index beräknas som den genomsnittliga reala inkomstförändringen för den senaste treårsperioden med tillägg för inflationen för den senaste tolvmånadersperioden fram till juni månad året före indexeringsåret. Följsamhetsindexeringen innebär att pensionen räknas upp med förändringen i inkomstindex minskat med en norm för tillväxt om 1,6 procentenheter (ang. beräkning av följsamhetsindexering se bilaga). Hittills har följsamhetsindexeringen medfört större procentuella pensionsuppräkningar än de som blivit följden av förändringarna i prisbasbeloppet (utom år 2004 då ökningarna var helt lika). Sammantaget har följsamhetsindexeringen medfört att de inkomstgrundade pensionerna ökat realt med 4,9% under åren
7 7 Denna positiva utveckling ser nu ut att brytas. Konjunkturinstitutet gör regelbundet prognoser om utvecklingen av inkomstindex. Den senaste prognosen från augusti månad ger vid handen om prognosen står sig och blir gällande för år 2009 att tilläggspension/inkomstpension för första gången kommer att minska realt och leda till en köpkraftsminskning för pensionärerna. Prognosen innebär att tilläggspension/inkomstpension räknas upp med 3,52%. Denna uppräkning räcker inte till att ge full kompensation för inflationen som ju enligt förändringarna i prisbasbeloppet uppgår till 4,39%. Även om uppräkningen inte landar exakt enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos är det mycket som talar för att tilläggspensionen/inkomstpensionen minskar realt. Det beror i så fall på att reallöneökningarna pressats ned och på de sänkta kompensationsnivåerna i socialförsäkringarna, vilka också direkt påverkar genomsnittliga inkomsten i landet. Teori om press på reallönerna Att införandet av jobbskatteavdraget och sänkning av ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen skulle kunna leda till en press nedåt på reallönerna borde inte komma som en överraskning. SNS Konjunkturråd har i en rapport 2008 Vägar till full sysselsättning analyserat detta. I rapporten skrivs bl a följande: Jobbskatteavdraget och sänkningen av arbetslöshetsförsäkringen minskar reservationslönerna. Framför allt är det jobbskatteavdraget som är betydelsefullt i sammanhanget. Den lägre ersättningsgraden vid arbetslöshet beror till större delen på jobbavdraget. Vidare sägs i rapporten: Reallönerörligheten på den svenska arbetsmarknaden förefaller vara rätt god, i varje fall i ett internationellt perspektiv. Det talar för att de lägre reservationslönerna, tillsammans med att ett ökat arbetsutbud ökar konkurrensen om jobben, bidrar till en press neråt på reallönerna
8 8 Detta innebär att genomsnittsinkomsten skulle bli lägre och därmed påverkas det index negativt som styr uppräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Regeringens politik skulle alltså kunna bidra till att uppräkningen av dessa pensioner blir sämre istället för bättre. Hur bra det går för Sverige Vid radiodebatten den 4 september gjorde Göran Hägglund uttalanden om uppräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Han framförde följande: Det är på det här viset, att hur mycket pensionerna räknas upp alltså hur utvecklingen kommer att vara på pensionerna avgörs av hur bra det går för Sverige. Låt mig bara få ge ett exempel: År 2005 med väldigt många människor i arbetslöshet så räknades pensionen upp med 2000 kr/år. År 2008 alltså i år räknades pensionerna upp med 4000 kr/år i genomsnitt. Nästa år så räknar vi med att pensionerna kommer att räknas upp med 6000 kr/år. Det visar alltså sambandet mellan hur bra det går för Sverige, hur många människor som arbetar och hur pensionen utvecklas och det här är viktigt att komma ihåg. Samma påstående om uppräkningen av pensionerna har framförts upprepade gånger av de fyra borgerliga partiledarna, bl a i Brännpunkt i Svenska Dagbladet Socialministerns resonemang består alltså av rena felaktigheter och en sammanblandning av nominell och real ökning av pensionerna för att ge sken av att pensionerna förbättras kraftigt på grund av regeringens politik. Tidigare i detta material har klargjorts att uppräkningen av de inkomstgrundade pensionerna inte beror på antalet yrkesverksamma utan på den genomsnittliga inkomstutvecklingen.
9 9 När det gäller den beloppsmässiga uppräkningen sägs att pensionerna i år 2008 räknats upp med 4000 kr/år (333 kr/mån) i genomsnitt och nästa år med 6000 kr/år (500 kr/mån). Denna i kronor ökade uppräkning ställs mot den låga uppräkningen år Uppräkningen uppgick då till 2000 kr/år eller 167 kr/mån. Uppgiften att pensionerna i år 2008 ökat med 4000 kr/år är korrekt. Om man utgår från ett månadsbelopp på kr/mån och höjer det med 2,8%, som är indexhöjningen i år, ökar pensionen med 4032 kr/år eller 336 kr/mån. När det gäller den förmodade höjningen nästa år med 6000 kr/år är det oklart vad socialministern grundar denna uppgift på. Utgår man från en månadspension på kr också för 2009 räknas pensionen upp enligt prognosen på inkomstindex med 5054 kr/år eller 422 kr/mån. Detta innebär en uppräkning med 3,5%. Detta kan ju tyckas vara en hygglig uppräkning av pensionerna. Men uppräkningen för nästa år räcker alltså inte ens till att ge full kompensation för inflationen. Högsta inflationen på 15 år Man kan undra om den högsta inflationen på 15 år visar att det går bra för Sverige som Göran Hägglund anser. Den prognostiserade uppräkningen av pensionen nästa år med i genomsnitt 5000 kr/år är den klart sämsta under den period som följsamhetsindexeringen tillämpats därför att den medför minskning av köpkraften för pensionärerna. Göran Hägglund jämför med den låga uppräkningen år 2005, då pensionen ökade med 2000 kr/år eller 167 kr/mån. Men den nominellt låga uppräkningen av pensionen år 2005, som berodde på den synnerligen låga inflationen som gällde då, är i reala termer avsevärt bättre än den prognostiserade uppräkningen för År 2005 ökade
10 10 köpkraften i pensionen trots den låga uppräkningen med 0,5% medan prognosen för 2009 alltså pekar på en real försämring. Det är inte den nominella ökningen av pensionen som är viktigast för pensionären utan hur pensionen utvecklas realt och hur köpkraften påverkas. Hur pensionsuppräkningen utvecklats, se diagram i bilagan. Real minskning 2009 Den blygsamma nominella ökningen år 2005 är realt (+0,5%) bättre än ökningarna under åren 2004 (0%), 2006 (0,3%) och 2007 (+0,1%). Det bästa året inträffade år 2003 då pensionen realt räknades upp med 1,8%. Klart sämst synes enligt senaste prognosen år 2009 bli med en real minskning av pensionen för första gången. Det är alltså svårt att se att nästa års pensionshöjningar är ett positivt resultat av regeringens politik som Göran Hägglund vill göra gällande. Tvärtom torde uppräkningen av tilläggspension/inkomstpension bli den sämsta någonsin och medföra att pensionärernas köpkraft minskar. Se diagram i bilagan angående pensionsuppräkningarnas utveckling (fastställda) och för 2009 (prognos).
11 11 Bilaga Beräkning av följsamhetsindexering Omräkning av pensionsbeloppet för ett visst år görs med en faktor som motsvarar förhållandet mellan inkomstindex för det år följsamhetsindexeringen skall gälla och året dessförinnan dividerat med talet 1,016. Exempel: Beräkning av följsamhetsindexering för år 2008 Inkomstindex ,18 : 1,016 = 1,0282 ; alltså ökning med 2,82% Inkomstindex ,57
12 12 Diagram Diagrammet visar indexeringen av tilläggs och inkomstpension sedan 2002 och jämför denna utveckling med förändringarna av prisbasbeloppet. 5 4,5 4,4 4 3,5 3,3 3,6 3,5 3 2,5 2,7 2,8 2 1,5 1 1,8 1,8 1,8 0,8 1,1 0,8 1,6 1,5 1,7 0,5 0 0, , prognos Vänster stapel (gul) visar ökning i procent enligt följsamhetsindexeringen; höger stapel (grön) avser ökning i procent genom förändringar av prisbasbeloppet.
13 13 Tabell År Prisbasbelopp Inkomstindex ,97** , , **(Prognos; källa: Konjunkturinstitutet)
Indexering av pensionerna
Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen
Läs merGarantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.
Förändring av inkomstpension 2014 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2014: Real inkomstutveckling, medel... +1,7 Prisförändring... 0,1 Korrigering av tidigare prognoser
Läs merOlika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016:
Förändring av inkomstpension 2016 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016: Real inkomstutveckling, medel... +2,7 Prisförändring... 0,4 Korrigering av tidigare prognoser
Läs merIndexering av pensionerna
Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen
Läs merMyten om pensionärerna som gynnad grupp
Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad
Läs merEn tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer
2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med
Läs merOlika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2018:
Förändring av inkomstpension 2018 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2018: Förändring av inkomstindex %... +1,5 Balanseringseffekt... +1,1 Förändring av inkomstindex/balansindex,
Läs mer2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259
2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den
Läs merOlika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017:
Förändring av inkomstpension 2017 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017: Förändring av inkomstindex %... +3,7 Balanseringseffekt... +0,7 Förändring av balansindex,
Läs merInkomstindex 170,73 Inkomstbasbelopp Balanstal 1,0395 Dämpat balanstal 1,0132
Pensionsmyndigheten ska, enligt regeringsbeslut 2017-07-06, beräkna inkomstindex och inkomstbasbelopp samt redovisa förslag till regeringen senast 31 oktober året före det år som indexen avser. Pensionsmyndigheten
Läs merUnder perioden har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under
Under perioden 2001 2018 har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under den finansiella krisen 2009 har fram till 2018 fått
Läs merI denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på
I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på pensionen. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beräknas
Läs merÅlderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7
Läs merInnehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...
Pensionärerna halkar efter En femtedel i förlorad köpkraft gentemot de yrkesaktiva 2006 2017 Innehåll Pensionärernas köpkraft halkar efter... 3 Pensionärernas beskattning... 6 Pensionärernas köpkraft,
Läs merGenomsnittlig allmän pension 2013
Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör
Läs merPensionerna efter pensioneringen
Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med
Läs merEffekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar
Läs merEtt enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.
Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och
Läs merSjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.
Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,
Läs mer2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN
2005:4 Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN 0283-0965 Inledning och sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för budgetår 2005 fått följande
Läs merVad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943
Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie
Läs merPensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000
Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män
Läs merOm pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen
Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%
Läs merPrognos BNP per capita. Typfall 1: Garantipensionär. Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man
De fyra ensamstående pensionärerna är dels en pensionär med enbart garantipension, dels en genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär och dels en pensionär med relativt hög allmän pension. I rapporten
Läs mer2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna
2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.
Läs merInnehåll 2 (5) Datum Dok.bet. Version Dnr/Ref. Svar på uppdrag i regleringsbrevet för 2016 Rapport PID VER PM
Beräkning av inkomstindex och inkomstbasbelopp för 2017 Innehåll Svar på uppdrag i regleringsbrev... 3 Sammanfattning av Pensionsmyndighetens beräkningar för år 2017... 3 Inkomstindex... 3 Jämförelse med
Läs merAktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015
Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24
Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.
Läs merMER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014
Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under
Läs merKortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?
Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt
Läs merAktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014
Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet
Läs merYtterligare skattesänkning för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattesänkning för pensionärer Maj 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4
Läs merJämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda
1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merKORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler
Läs merBegränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.
Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala
Läs merBegränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.
Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt
Läs merDe flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker
Pressmeddelande 18 december 2018 De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker De flesta hushåll får mer i plånboken i januari 2019 jämfört med januari 2018. Högre löner och pensioner,
Läs merFickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1
Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt
Läs merHögre löner, men sämre för garantipensionären nästa år
Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket
Läs merHushållens ekonomi 2015
Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga
Läs merInkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen
Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda
Läs merStatistikinformation Is-I 2004:1
Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades
Läs merFormeln för inkomstindex år 2020 ser ut så här:
Pensionsmyndigheten beräknar enligt regeringsuppdrag S2017/03978/SF och lag inkomstindex och inkomstbasbelopp samt redovisar beräkningen för regeringen som sedan har i uppdrag att fastställa inkomstindex
Läs merYtterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen
Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merPensionärernas köpkraft halkar efter
Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling
Läs merDiagram 1 Förväntad livslängd vid 65 års ålder vid två prognostillfällen, och 2015 samt utfallet årligen till och med 2016
I denna PM beskrivs det Pensionsmyndigheten benämner Alternativ Pensionsålder. Alternativ pensionsålder ger en fingervisning om hur länge det är nödvändigt att arbeta för att kompensera för livslängdsökningens
Läs merYttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)
YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING
Läs merPressmeddelande 9 april 2014
Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde
Läs merPensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft Utvecklingen av pensionärernas plånbok 2016 och i ett tioårsperspektiv
Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft Utvecklingen av pensionärernas plånbok 2016 och i ett tiosperspektiv Innehåll gentemot löntagarna... 3 Pensionärernas beskattning... 8 Pensionärernas köpkraft,
Läs merSänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter
Pressmeddelande 19 april 2017 Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter Sänkt skatt för pensionärer och långtidssjukskrivna, och höjd skatt för höginkomsttagare är några av de förslag inför 2018 som
Läs merPrognos BNP per capita
De fyra ensamstående pensionärerna är dels en pensionär med enbart garantipension, dels en genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär och dels en pensionär med relativt hög allmän pension. I rapporten
Läs merDin pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt
Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med
Läs merFinansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...
Läs merHur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv
1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell
Läs merRegleringsbrevsuppdrag 2017: Utveckla typfallsmått
1 (13) PM 2017-04-24 Analysavdelningen Bengt Norrby Svar på regleringsbrevsuppdrag Till Socialdepartementet Regleringsbrevsuppdrag 2017: Utveckla typfallsmått Sammanfattning Uppdraget i regeringens regleringsbrev
Läs merHUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper
HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under
Läs merPressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006
Pressmeddelande Stockholm den 6 december 2006 Så här blir hushållens ekonomi 2007 Bättre för löntagare och sämre för pensionärer Reallöneökningarna väntas fortsätta även under nästa år vilket förbättrar
Läs merEtt ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare
Läs merRegleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning
1 (12) PM 2015-05-04 Bengt Norrby Svar på uppdrag i regleringsbrev Till Socialdepartementet Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning Sammanfattning Uppdraget i regleringsbrevet
Läs merFörord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.
Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.
Läs merPensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014
Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen
Läs merFormeln för inkomstindex år 2019 ser ut enligt följande:
Pensionsmyndigheten ska, enligt regeringsbeslut 2017-07-06, beräkna inkomstindex och inkomstbasbelopp samt redovisa förslag till regeringen senast 31 oktober året före det år som indexen avser. Pensionsmyndigheten
Läs merEn arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002
En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att
Läs merPressmeddelande Stockholm 30 november 2011
Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad
Läs merKommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter
013 20091204 1 (7) Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Sljernborg m.f1. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter Syftet meddetta cirkulär är
Läs merPensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011. Ole Settergren 2011-05-23
1 Pensionsorientering För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011 Ole Settergren 2 Dagordning 1. Hur fungerar pensionssystemet - repetition! 2. Utvecklingen sedan 2002, 2011 och framåt
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin
Läs merRapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER
2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:
Läs merSysselsättning och pensionssystemet
1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden
Läs merÅtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)
REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2013-08-30 2013-88 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) (S2013/2830/SF) Sammanfattning ISF vill i likhet med utredningen
Läs merDatum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM
PM59100 PM59009 2.1 1.0 2 (12) Sammanfattning De allmänna pensionsfonderna (utom den Sjunde AP-fonden) är tillsammans en buffertfond i ett så kallat fördelningssystem. Tidigare ingick de i ATP-systemet,
Läs merRedogörelse för tillämpningsanvisningar 04
Bilaga 4 Sida 1(6) Redogörelse för tillämpningsanvisningar 04 Giltighet Anvisningarna gäller från och med 2003-01-01 när de antagits av kommunen, landstinget eller regionen. De principer om tolkning och
Läs merPressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när
Läs merSå här tjänar du in till din pension
Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merTänkbara behållningar på premiepensionskonton
SOU 1997:131 Bilaga 6 285 Tänkbara behållningar på premiepensionskonton Promemorians syfte är att ge en bild av olika tänkta personers behållning på premiepensionskontot. Beräkningarna bygger på en rad
Läs merErsättning vid arbetslöshet
Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak
Läs merBilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall
Bilaga 2 Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall När en tilläggsavgift ska beräknas används en pensionsprognos för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. I prognosen simuleras ett
Läs merEffekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden
Konjunkturläget mars 2018 85 FÖRDJUPNING Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden I december 2017 presenterade pensionsgruppen en uppgörelse om vissa ändringar i pensionssystemet i syfte att
Läs merDina pengar och din ekonomi!
Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder 2013
Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet
Läs merInvandrare och pensioner
Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012
Läs merBättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag
Pressmeddelande 29 december 2017 Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag För pensionärer, ensamstående föräldrar och studerande ökar den disponibla inkomsten i fasta priser 2018 främst
Läs merMatpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport
1(5) PM 2008-11-04 Utredningsenheten Helena Lööv Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport Sammanfattning/slutsatser Prisutvecklingen för de undersökta livsmedelsgrupperna
Läs merEfter 65 inte bara pension
Ds 2011:42 Efter 65 inte bara pension En analys av de äldres ekonomiska situation Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga
Läs merPensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB
Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merAnslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020
Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...
Läs merInkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen
Ålderspension försäkringsanalys Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges
Läs merVad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946
Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie
Läs merVad blev det för pension?
Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merGarantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som ökar med 0,2 procent från 2014 till 2015 för dem som enbart har garantipension.
Förändring av inkomstpension 2015 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2015: Real inkomstutveckling, medel... +2,3 Prisförändring... +0,2 Korrigering av tidigare prognoser
Läs mer