Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning

Transkript

1 1 (12) PM Bengt Norrby Svar på uppdrag i regleringsbrev Till Socialdepartementet Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning Sammanfattning Uppdraget i regleringsbrevet innebär att Pensionsmyndigheten löpande varje år ska redovisa pensionsutvecklingen som pensionsinkomsten efter skatt och bidrag under en tioårsperiod för några typiska ensamstående pensionärer födda 1938 eller senare. Typfallen avser en garantipensionär, genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär samt en pensionär med hög allmän pension. I Sverige är pensionsåldern flexibel från och med 61 års ålder, de flesta väljer dock att gå i pension vid 65 års ålder användes typfall födda Det var den senaste årskullen som 2014 hade varit pensionerade i tio år förutsatt, pensionering vid 65 års ålder. Förslaget för 2015 är att använda samma typfall som Pensionsmyndigheten föreslår att årets inkomster för de olika typfallen insamlas för att få representativa uppgifter för typfallen. Inkomsterna räknas sedan tillbaka med de kända omräkningar som har legat till grund för olika inkomster. Garantipension och bostadstillägg räknas ut med hjälp av nödvändig information. Inkomstskatterna och eventuellt bostadstillägg beräknas utifrån gällande års regler. Tioårsperioden kännetecknas av en finansiell kris 2009 som även påverkade pensionärerna. Den automatiska balanseringen trädde i kraft 2010, en effekt av den finansiella krisen med därpå följande negativa effekter på den reala ekonomin. Balansering har även varit aktiv under 2011 och I figur 1 nedan ges utvecklingen i fasta priser sedan 2006 (=100) med prognos för för de fyra olika typfallen. Utfallet beror på pensionsomräkningarna där balanseringen har betytt mycket liksom att skatteregler med höjt grundavdrag 1 samt att bostadstillägg har ändrats och höjts under perioden. Prognosen för är beräknade med 2015 års regler. Regler för bostadtillägget är angivna i nominella regler vilket medför att värdet urholkas med inflationen. De lägre bostadstilläggen i fasta priser är orsaken till att garantipensionären och medelkvinnan beräknas få successivt fallande disponibla inkomster i framtiden, förutsatt att nu gällande regler råder 2. Figur 1 Utvecklingen av typfallens disponibla inkomster samt utvecklingen av BNP per capita , prognos uttryckt i 2015 års priser BNP per capita Typfall 1: Garantipensionären Typfall 2: Medelkvinnan Typfall 3: Medelmannen Typfall 4: Pensionären med hög pensionsinkomst De kommunala skattesatserna har dock i genomsnitt höjts och delvis motverkat de höjda avdragens effekt på pensionärernas disponibla inkomster. 2 I vårpropositionen finns förslag på höjt bostadstillägg. Förslaget förväntas ge ett höjt bostadstillägg med cirka 100 kronor i månaden.

2 2 (12) Inledning I 2014 års regleringsbrev gavs Pensionsmyndigheten uppdraget att utveckla typfallsmått. Pensionsmyndigheten uppdrag var att utveckla typfallsmått som visar utvecklingen av pension efter skatt för ensamstående. Typfallsmåtten ska inkludera personer födda 1938 och senare för fyra typfall motsvarande pensionsnivåerna: Garantipensionär Genomsnittlig kvinna Genomsnittlig man Hög pension Därutöver kan Pensionsmyndigheten föreslå ytterligare typfall som kan bidra till att ge en bra bild av utvecklingen. Redovisningen ska avse den senaste tioårsperioden. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 5 maj Promemorian inleds med en kort redovisning av olika möjligheter och val till att utveckla typfallsmåtten. Vårt förslag på typfallsmått redovisas därefter i avsnitten Definition av typfallen samt Återkommande rapportering och underlagets aktualitet. Föreslaget typfallsmått ger en bild eller en vinkling av pensionärernas inkomster och deras utveckling. Det finns många frågor, mer eller mindre specifika, som delvis eller inte alls fångas i det föreslagna typfallsmåttet. För att kunna besvara sådana frågor får andra typfall/annan statistik tas fram för analys. Typfall - några alternativa val Vad som menas med ett typfall kan tolkas på olika sätt. Alternativen som diskuteras nedan exemplifieras med ett av de fyra typfallen, den genomsnittlige mannen. 1 Tvärsnittlig ansats Med tvärsnitt menas här att typfallet är en typ av medelvärde av årets pensionärer avseende pensionsutbetalningar. Till exempel kan genomsnittspensionen motsvara medelvärdet av utbetalningarna runt medianvärdet, förslagsvis i intervallet percentilen. Genomsnittmannen är alltså en typisk pensionär i det aktuella årets pensionärskollektiv. Kollektivets sammansättning ändras varje år under den redovisade tioårsperioden, nya pensionärer kommer till och andra faller ifrån. Om man begränsar sig till pensionärer 65 år och äldre så ingår i kollektivet 2015 kohorterna Tio år tillbaka i tiden, startåret 2006, ingår endast kohorterna i kollektivet. Kollektivet växer alltså successivt och inkluderar successivt även äldre pensionärer. Pensionsutbetalningarnas storlek påverkas bland annat av 20-delsinfasningen ju yngre årskull desto mindre del av tilläggspensionen. Tvärsnittsmannen är således inte representativ för beståndet ålderspensionärer. Det dröjer ytterligare tiotalet år innan de flesta åldrar finns representerade i tvärsnittet. På grund av övergångsreglerna kan han inte heller sägas vara en representant för det nya pensionssystemet. 2 Longitudinell ansats Med longitudinell ansats menas här att utvecklingen för individen, som har definierats som ett typfall, följs under en tioårsperiod. Den utveckling som visas är hur individens pension förändras till följd av indexeringar, systemets regler m.m. I både det här fallet och det tidigare framgår förstås också skillnader i inkomst mellan pensionärer i olika skikt. Det finns också flera sätt att beräkna snittpensionären. Man kan anta att personen har förvärvsarbetat genomsnittligt länge eller ett visst antal år och haft en genomsnittlig begynnelse- eller slutinkomst som utvecklats i takt med inkomstindex. Personens ålder och pensionsåldern ska bestämmas. Typfallets begynnelsepension beräknas enligt dessa förutsättningar. Ett annat sätt är att bestämma genomsnittlig pension utifrån kollektivet pensionärer, dvs. med en tvärsnittsansats. Antingen det är begynnelsepension eller

3 3 (12) pensionen idag 2015 som bestäms på detta sätt är det endast kohorterna som kan komma ifråga på grund av kravet på tio år som pensionär om pensionsåldern sätts till 65 år, den ålder som de flesta tar ut sin ålderspension. I samråd med Socialdepartementet har den longitudinella ansatsen valts där genomsnittet bestäms med pensionsutbetalningarna som bas. Typfallen beskrivs i detalj nedan. Definition av typfallen förslag Utgångspunkten för typfallen är summa utbetald pension i form av tilläggs- inkomst-, premie- och garantipension till ensamstående och födda Utbetalningsåret är 2015 och uppgifterna kommer från SCB och undersökningen om hushållens ekonomi 3. Hög pension utgörs av medelvärdet från percentilen 4. De allra högsta pensionerna tas inte med, eftersom de till stor del är pensioner som lyfts flera år efter 65-årsdagen. Genomsnittlig manlig resp. kvinnlig pensionär utgörs av medelvärdet från percentilen. Garantipensionär avser de som inte har några inkomstrelaterade pensioner. För typfallen, hög respektive snittpensionären ovan beräknas även medelvärdet av utbetald tjänstepension respektive privat pension. Uppgifterna för 2015 beräknas sedan bakåt i 10 år. Inkomst- och tilläggspension beräknas med följsamhetsindexering, premiepension med PPM-index 5 och tjänstepension och privat pension med förändringen i prisbasbeloppet. För att kunna bestämma bostadstillägg behövs uppgifter om boendekostnad samt bidragsgrundande förmögenhet. Som boendekostnad används genomsnittlig boendekostnad för ensamstående personer 65 år och äldre boende i hyresrätt 2012 enligt SCB:s statistik. Boendekostnaden räknas om med boendeindex till aktuellt redovisningsår. Typfallen antas inte ha någon förmögenhet som reducerar eventuellt bostadstillägg. I tabellen nedan redovisas ingångsvärdena 2015 för de fyra olika typfallen. Tabell 1 Bruttoinkomster för de fyra olika typfallen 2015, kronor per månad Garantipensionär Genomsnittlig kvinnlig pensionär Genomsnittlig manlig pensionär Pensionär med hög pension Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Tjänstepension Privat pension Typfallen antas bo i hyresrätt utan kapitalinkomster vilket förenklar beräkningarna då ingen hänsyn behöver tas till fastighetsskatt eller kapitalskatt. Typfallens boendekostnad antas vara kronor per månad 2015 (vilket beräknas motsvara medelhyran för äldre 2015) och har förändrats i takt med boendekostnadsindex (delkomponent till KPI). Kommunala skattesatsen antas motsvara riksgenomsnittet för respektive år. Kyrkoskatten är exkluderad eftersom den anses vara privat konsumtion, se tabell B5 i bilaga. 3 Senaste urvalet är från 2012 och är framräknad till 2015 med avseende på befolkning, ekonomi och gällande regler. 4 Individernas allmänna pensioner sorteras i stigande ordning. 80 percentilen innebär det värde på allmän pension där 80 procent har lägre och 20 procent har en högre allmän pension. 5 Genomsnittlig fondavkastning inom premiepensionssystemet

4 4 (12) Utifrån dessa uppgifter beräknas för varje år individens garantipension, inkomst efter skatt och bostadstillägg. I antagandena ingår 40 års bosättning, så äldreförsörjningsstöd blir aldrig aktuellt. Total pension före och efter skatt beräknas. I bilaga redovisas typfallens utveckling med prognos för Prognosen är baserade på Pensionsmyndighetens senaste prognos för inkomstindex, balansindex m.m. samt antagande om oförändrade skatte och bidragsregler. Sist i bilagan ges även en jämförelse med utvecklingen av BNP per capita i fasta priser. Återkommande rapportering och underlagets aktualitet förslag Det första rapporteringsåret 2014 bestod underlaget för typfallen av då kvarlevande pensionärer i åldern 74 år. I gruppen ingår personer som har pensionerats någon gång mellan 61 och 73 års ålder. Förslagsvis används samma typfall för tioårsperioden osv. År 2019 kan en motsvarande serie påbörjas för kohort 1945.

5 5 (12) BILAGA Utfallet för de fyra typfallen mm I denna bilaga återges det ekonomiska utfallet i fasta priser (2015 års nivå) för de fyra olika typfallen garantipensionären, genomsnittliga kvinnliga respektive manliga pensionären och pensionären med relativt god pension. Tabell B1. Garantipensionärens inkomster med prognos , uttryckt i 2015 års priser 6, kr/månad Garantipensionären Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Motsvarande tabell i löpande priser återges sist i tabellbilagan. Figur B1. Garantipensionärens ekonomiska utveckling , prognos uttryckt i 2015 års priser Bostadstillägg Garantipension Pension från individuellt pensionssparande Tjänstepension Premiepension Inkomstpension Tilläggspension Disponibel inkomst Skatt Av figuren ovan finns naturligt enbart garantipension och bostadstillägget för garantipensionären. Skälet till att etiketterna för övriga inkomster finns med är att de övriga typfallen har sådana. I fasta priser har garantipensionären fått omkring kronor i månaden. Av dessa utgör garantipensionen nästan kronor/månad och resterande är bostadstillägg. År 2009 sker en relativt stor omräkning av garantipensionen eftersom prisbasbeloppet (som mäter inflationen juni juni 2008) ökade med 4,4 procent medan den underliggande inflationen (förändringen av årsmedeltalet för KPI 2008/09) var negativ, -0,3 procent. 6 Deflatorn är årsmedeltalet för KPI.

6 6 (12) Tabell B2 Den genomsnittliga kvinnliga pensionärens inkomster med prognos , uttryckt i 2015 års priser, kr/månad Medelkvinnan Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Motsvarande tabell i löpande priser återges sist i tabellbilagan. Figur B2. Den genomsnittliga kvinnliga pensionärens ekonomiska utveckling , prognos uttryckt i 2015 års priser Bostadstillägg Garantipension Pension från individuellt pensionssparande Tjänstepension Premiepension Inkomstpension Tilläggspension Disponibel inkomst Skatt Den genomsnittliga ensamstående kvinnliga pensionärens disponibla inkomster har i fasta priser ökat under perioden från till omkring kronor. Enlig nuvarande prognos förväntas de dock sjunka något framöver med omkring 400 kronor (uttryckt i 2015 års priser) omräknades inkomst- och tilläggspensionen med 4,5 procent samtidigt som priserna minskade något (-0,3 procent) begränsades de allmänna inkomstrelaterade pensionsomräkningarna av den automatiska balanseringen (bromsen). År 2013 var omräkningen av pensionerna relativt hög, 4,1 procent medan 2014 var den åter negativ. För 2015 var omräkningen 0,9 procent.

7 7 (12) Tabell B3 Den genomsnittliga manliga pensionärens inkomster med prognos , uttryckt i 2015 års priser, kr/månad Medelmannen Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Motsvarande tabell i löpande priser återges sist i tabellbilagan. Figur B3 Den genomsnittliga manliga pensionärens ekonomiska utveckling , prognos uttryckt i 2015 års priser Bostadstillägg Garantipension Pension från individuellt pensionssparande Tjänstepension Premiepension Inkomstpension Tilläggspension Disponibel inkomst Skatt Den manliga genomsnittliga pensionärens disponibla inkomster har varierat något mer än genomsnittliga kvinnans inkomster. Skälet är att mannen inte får någon utfyllnad av varken bostadstillägg eller garantipension. Åren 2009 och 2013 sker som redan nämnts relativt höga omräkningar av den allmänna inkomstpensionen.

8 8 (12) Tabell B4 Pensionären med hög allmän pension och hans/hennes inkomster med prognos , uttryckt i 2015 års priser, kr/månad Hög allmän pension Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Motsvarande tabell i löpande priser återges sist i tabellbilagan. Figur B4 Pensionärer med hög allmän pension deras ekonomiska utveckling , prognos uttryckt i 2015 års priser Bostadstillägg Garantipension Pension från individuellt pensionssparande Tjänstepension Premiepension Inkomstpension Tilläggspension Disponibel inkomst Skatt Av figurerna ovan framträder att garantipensionären och medelkvinnans disponibla inkomst har utvecklats på snarlikt vis samt att medelmannens och höginkomstagrens inkomst har samma mönster. Skälet är att medelkvinnan får lite garantipension samt bostadstillägg vilket medelmannen och höginkomsttagaren inte har. Jämfört med riket totalt, BNP per capita, drabbades inte pensionärerna av den finansiella krisen 2009 direkt utan nedräkningen kom 2010 när den automatiska balanseringen trädde i kraft.

9 9 (12) Figur B5 Typfallens procentuella utvecklig av disponibla inkomsterna samt utvecklingen av BNP per capita , prognos , uttryckt i 2015 års priser 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0% Typfall 1: Garantipensionären Typfall 2: Medelkvinnan Typfall 3: Medelmannen Typfall 4: Pensionären med hög pensionsinkomst BNP per capita -8,0% Ett alternativt till figuren ovan är att jämföra utvecklingen av de disponibla inkomsterna sedan 2006 (index=100). Figur B6 Typfallens utvecklig av de disponibla inkomsterna samt BNP per capita , prognos uttryckt i 2015 års priser BNP per capita Typfall 1: Garantipensionären Typfall 2: Medelkvinnan Typfall 3: Medelmannen Typfall 4: Pensionären med hög pensionsinkomst Att garantipensionären och medelkvinnan fick det bättre 2006 jämfört med de övriga typfallen beror på bostadstillägget som höjdes (höjd övre hyresgräns med 180 kronor per månad för ensamstående och med 90 kronor per månad för samboende samt höjd kompensationsgrad under året från 91 till 93 procent av boendekostnaden) 7. Garantipensionären fick det också bättre 2009 beroende på det höjda grundavdraget för de sämst ställda pensionärerna, jfr figur B7 nedan var omräkningen av inkomst- och tilläggspensionen 7 Bostadstillägget ändrades 2007 så att ev. arbetsinkomster viktades ner från 80 till 50 procent. År 2012 höjdes den maximala bidragsgrundande hyran med 170 kr/månad för ensamstående och 340 kr för samboende hushåll. År 2013 ökades bidragsgrundande hyran ytterligare med 170 kronor/månad för ensamstående infördes ett fribelopp för arbetsinkomster med kronor.

10 10 (12) den högsta under hela perioden (+4,5 procent) samtidigt var omräkningen av garantipensionen också den högsta för perioden (4,4 procent). Förutom att bostadstillägget i nominella termer har höjts så har även skatterna förändrades. Grundavdraget har höjts men även de genomsnittliga kommunalskattesatserna har ökat över perioden. I figuren nedan visas de äldres grundavdrag förutsatt 2015 års prisbasbelopp om kronor. Figur B7 Grundavdrag för äldre, Taxerad inkomst Av figur B7 framgår att grundavdraget har ändrats och succesivt ökat under perioden Höjt grundavdrag innebär lägre beskattningsbara inkomster och lägre inkomstskatt. Inkomståren 2007 och 2008 gjordes ingen förändring av grundavdraget utan denna konstruktion var densamma som 2006 detsamma gällde även för 2014 och Kommunerna har dock höjt de kommunala inkomstskatterna under perioden med ca 39 öre, från 31,60 till 31,99 8 vilket motverkar och ökar inkomstskatten. 8 Avspeglar sannolikt till viss del individernas önskemål om utökad kommunal service men till en större del av ökande behov av skola, vård och omsorg mm.

11 11 (12) Tabell B5: Genomsnittlig kommunalskattesats mm Taxeringsår Total kommunal skattesats Kommunal skattesats Landsting skattesats Begravningsavgift ,60 20,84 10,76 0, ,60 20,83 10,76 0, ,55 20,78 10,78 0, ,44 20,71 10,73 0, ,52 20,72 10,80 0, ,56 20,74 10,82 0, ,55 20,73 10,82 0, ,60 20,59 11,01 0, ,73 20,62 11,11 0, ,86 20,65 11,20 0, ,99 20,70 11,29 0,22 Källa: SCB I tabell B6 nedan återges tidigare tabeller B1-B4 i löpande priser. Tabell B6 De olika typfallens inkomster med prognos , i löpande priser, kr/månad Garantipensionären Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Medelkvinnan Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst

12 12 (12) Medelmannen Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Hög allmän pension Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst