En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002
|
|
- Marie Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv
2 Förord Det finns goda möjligheter att svensk ekonomi kan få en gynnsam utveckling under den närmaste tioårsperioden. Svenskt Näringslivs mål är att Sverige ska klättra i välståndsligan och vara bland de fem främsta länderna inom denna period, mätt som köpkraftsjusterad BNP per capita. Idag är Sverige på 17:e plats. En förutsättning för en förbättring av tillväxttakten är att vi förmår öka arbetsutbudet, d v s får fler människor i jobb och lockar fler att jobba längre genom bl a sänkt skatt på arbete. Härigenom skapas ett ökat välstånd för individerna och skatteunderlaget breddas, d v s finansieringen av den gemensamma välfärden främjas En lagstadgad arbetstidsförkortning, som Knas föreslår, innebär däremot en minskning av arbetsutbudet och sänkt tillväxttakt. Också pensionerna påverkas av hur mycket vi arbetar. Genom pensionsreformen skapades balans i pensionssystemet. Som huvudprincip ska de pensioner som utbetalas till dagens pensionärer svara mot de medel som dagens förvärvsaktiva betalar in till systemet. En arbetstidsförkortning kommer att medföra sämre reallöneutveckling än vad som annars hade varit fallet. Inbetalningarna till pensionssystemet blir i konsekvens härmed också lägre. Vi vill med denna rapport visa hur olika scenarier om arbetstidsförkortning negativt påverkar den allmänna pensionens köpkraft. Stefan Fölster Chefekonom 2
3 Inverkan av en arbetstidsförkortning på de allmänna pensionerna några räkneexempel 1 Sammanfattning En arbetstidsförkortning kommer att medföra att den allmänna pensionens köpkraft utvecklas sämre än vid oförändrad arbetstid. Hur mycket är självfallet beroende av arbetstidsförkortningens omfattning. Räkneexemplen nedan gäller de alternativ om arbetstidsförkortningens omfattning som finns i Konjunkturinstitutets scenarier samt det alternativ som den statliga utredningen KNAS bedöms föreslå. Syftet med rapporten och därtill beräknade exempel har varit att beskriva de mekanismer som påverkar pensionernas storlek, med fokus på sådana mekanismer som kan påverkas av arbetstidens omfattning. Vi har avstått ifrån att göra egna bedömningar av omfattningen av en eventuell framtida arbetstidsförkortning. Våra beräkningar kan sammanfattas enligt följande: Effekter på nuvarande pensionärers pensioner: 1. Vid en förkortning av den genomsnittliga veckoarbetstiden med fem timmar kan pensionen för nuvarande pensionärer i fasta priser förväntas minska med cirka 0,5 procent per år under de år arbetstidsminskningen genomförs ( ). År 2013 har pensionen i fasta priser minskat med cirka 5 procent. I förhållande till vad pensionen skulle ha varit utan allmän arbetstidsminskning är pensionen cirka sju procent lägre år Vid en förkortning av den genomsnittliga veckoarbetstiden med två timmar kan pensionen för nuvarande pensionärer förväntas minska i värde med cirka 0,5 procent per år under de år arbetstidsminskningen genomförs ( ). År 2007 har pensionen i fasta priser minskat med cirka två procent. I förhållande till vad pensionens skulle ha varit utan allmän arbetstidsminskning är pensionen cirka tre procent lägre år Vid en ökning av den lagstadgade ledigheten med fem dagar per år kan pensionen för nuvarande pensionärer förväntas minska med cirka 0,1 procent per år under den tid arbetstidsminskningen genomförs ( ). År 2007 har pensionen i fasta priser minskat med cirka 0,4 procent. I förhållande till vad pensionens skulle ha varit utan allmän arbetstidsminskning är pensionen cirka en (1) procent lägre år Effekter på framtida pensionärers pensioner för personer födda 1967 (beräkningen gäller vid pensioneringstillfället): 1. Vid en förkortning av den genomsnittliga veckoarbetstiden med fem timmar kan pensionen bedömas bli cirka nio procent lägre i fasta priser än vad den varit utan arbetstidsförkortning. 2. Vid en förkortning av den genomsnittliga arbetstiden med två timmar kan pensionen bedömas bli cirka fyra procent lägre i fasta priser än vad den varit utan arbetstidsförkortning. 3. Vid en ökning av den lagstadgade ledigheten med fem dagar per år kan pensionen bedömas bli cirka två procent lägre i fasta priser än vad den varit utan arbetstidsförkortning. Av Hans Olsson och Ole Settergren,
4 Sammanfattningen tar upp de alternativ som KI räknat på avseende lagstadgad arbetstidsförkortning och beaktar således ej ev. arbetstidsförkortning utöver detta. Till denna bild ska beaktas att medellivslängdens utvecklingen kommer att minska de framtida pensionärernas årliga pensioner om de inte pensionerar sig vid en senare ålder än 65 år. Detta beror på att pensionssystemet är uppbyggt så att ökad medellivslängd kommer att medför ett proportionellt sett lägre pensionsbelopp. Den negativa påverkan på pensionen bedöms för en person född 1967 bli drygt 9 procent. Detta gäller dock oberoende av eventuell arbetstidsförkortning. Diagram 1 illustrerar dessa utvecklingsalternativ för en pensionär som år 2002 har en pension om kr. 1 De ovan angivna effekterna av olika arbetstidsminskningar är i förhållande till kurvan REF1, som är Konjunkturinstitutets:s referensscenario, där arbetstiden antas minska med 0,1 procent per år även utan lagstiftad allmän arbetstidsminskning. Den sammantagna effekten av underliggande arbetstidsminskning och allmän arbetstidsförkortning är således större än de här redovisande effekterna. Inverkan av olika former av arbetstidsförkortningar för en månadspension som år 2002 är kr Fasta priser Oför. arbetstid -5d./år -2tim/v. -5tim/v. En allmän arbetstidsförkortning minskar också de framtida pensionerna för dem som idag är förvärvsaktiva. Det sker dels genom en lägre förräntning av deras pensionsfordran i systemet, dels genom ett lägre intjänande av pensionsrätt. En ökning av ledigheten med 5 dagar per år beräknas medföra att den allmänna inkomstgrundade ålderspensionen minskar med mellan 1 och 2 procent årskullarna födda mellan 1947 och En förkortning av veckoarbetstiden med 2 timmar beräknas medföra att den allmänna inkomstgrundade pensionen i fasta priser minskar med mellan 3 och 6 procent för årskullarna födda mellan 1947 och Vid en förkortning av veckoarbetstiden med 5 timmar är motsvarande minskning mellan 5 och 10 procent för samma årskullar. 1 Det genomsnittliga ATP/Folkpensionen är för närvarande kr. För yngre pensionärer, t.ex. årskullen född 1936 är medelbeloppet högre, kr. 4
5 Ovanstående beräkningar avser den allmänna inkomstgrundade pensionen, garantipensionen mildrar de ovan beskrivna effekterna för pensionärer med låga pensioner. Utvecklingen av den allmänna pensionens värde i förhållande till de förvärvsaktivas inkomster är genom det reformerade systemets konstruktion i princip oberoende av genomsnittsarbetstidens längd. 2 Samhällsekonomisk bakgrund I långsiktiga samhällsekonomiska framtidskalkyler brukar BNP-tillväxten beräknas med utgångspunkt från dels en bedömning av produktivitetstillväxten (BNP per arbetad timme), dels en bedömning av antalet arbetade timmar. Den senare bedömningen brukar i sin tur utgå från en bedömning av förvärvsfrekvensen i relevanta åldersgrupper och ett antagande om den genomsnittliga arbetstidens (medelarbetstidens) utveckling. Vanligen brukar man också utgå från att produktionsresultatets fördelning mellan kapital och arbete är oförändrad på lång sikt, dvs. att vinsternas och lönernas andelar av BNP är konstant. En konsekvens av detta antagande är att den genomsnittliga reala timlönen på lång sikt stiger i samma takt som BNPtillväxten. Om medelarbetstiden successivt sjunker blir BNP-tillväxten lägre än produktivitetstillväxten och därmed tillväxten i löntagarnas reala årinkomster lägre än den potential som utgörs av den reala timlöneökningen. En del av utrymmet för materiell standardökning tas ut i form av ökad fritid. Ibland framförs att en förkortning av arbetstiden medför större produktion under den tid man befinner sig i arbete och att arbetstidsförkortningen samhällsekonomiskt därmed skulle finansiera sig själv, helt eller delvis, genom kompenserande produktivitetsökning. Det vanliga antagandet är emellertid att en arbetstidsförkortning, i varje fall på något eller några års sikt, medför en procentuell minskning i löntagarnas reala årslöner som är ungefär lika stor som den procentuella minskningen i arbetstid. Konjunkturinstitutet (KI) redovisade år 2000 en relativt omfattande undersökning av effekterna av en lagstadgad arbetstidsförkortning (Makroekonomiska effekter av en arbetstidsförkortning, februari 2000). Institutet räknade då med att varken sysselsättning eller produktivitet ökar långsiktigt som resultat av arbetstidsförkortningen. Samma antagande görs i KI:s utredning Samhällsekonomiska effekter av en allmän arbetstidsförkortning (mars 2002). Ett vanligt framtidsantagande är att produktivitetstillväxten (och den reala timlönetillväxten) under de närmaste decennierna kommer att uppgå till 2 procent per år eller något därunder. Vanligtvis brukar man räkna med att medelarbetstiden minskar med några tiondels procent per år. Både för Sverige och andra länder kan man iaktta att ju högre potentialen för reallönetillväxt är desto större tenderar den långsiktiga minskningen i medelarbetstid att bli. Sverige har under senaste åren avvikit från de flesta andra europeiska länder genom att inte ha haft någon minskning i medelarbetstiden. De svenska reala timlönerna ökade också i motsats till i andra länder endast svagt under samma period. Med en framtida timlönetillväxt på närmare 2 procent per år är det sannolikt att medelarbetstiden kommer att minska. Den demografiska utvecklingen I samband med att pensionssystemet diskuteras brukar ofta framföras att den åldrande befolkningen kommer att medföra finansiella påfrestningar på systemet. Dessa påfrestningar illustreras ibland genom att jämföra det förväntade antalet personer i förvärvsaktiv ålder med 5
6 det förväntade antalet personer äldre än 65 år. Av tabell 1 fram går att antalet i förvärvsaktiv ålder per pensionär förväntas sjunka från dagens ca 3,3 till omkring 1,8 år Tabell 1. Riksförsäkringsverkets framskrivning av Sveriges befolkning* År Personer Personer 65 Personer i förvärvsaktiv ålder per person eller äldre 65 år eller äldre * Källa RFV:s pensionsframskrivning år De demografiska antagandena utgår från SCB:s demografiska prognos år I det reformerade pensionssystemet kommer medellivslängden att beaktas vid beräkningen av pensionens storlek. Det sker genom att pensionen beräknas genom att dividera individens pensionsbehållning med ett s.k. delningstal vid pensioneringstidpunkten. Delningstalet speglar medellivslängden och en tillgodoräknad ränta, normen, om 1,6 %. Detta förfarande innebär att till den del befolkningens åldrande beror på att medellivslängden ökar kommer det reformerade pensionssystemet att leda till lägre pensioner om pensioneringen framgent sker vid samma ålder (65). Endast om pensioneringstidpunkten förskjuts framåt så att kvoten mellan förvärvsaktiv tid och tid som pensionär är konstant kommer pensionernas värde relativt löneinkomsterna att upprätthållas. Av tabell 2 framgår den effekt medellivslängdens prognostiserade utveckling har på pensionerna för olika årskullar samt hur mycket pensioneringstidpunkten måste förskjuts för att neutralisera livslängdsutvecklingens påverkan på pensionsnivån. Tabell 2. Medellivslängdens prognostiserade påverkan på pensionsnivån Årskull född år......fyller 65 år Delningstal vid 65 Livslängdsförändringens påverkan på pensionen Pensionsålder för att neutralisera livslängdens påverkan på pensionen ,62 0 % 65 år ,99-2 % + 5 månader ,34-4 % + 9 månader ,64-6 % + 13 månader ,90-8 % + 16 månader ,16-9 % + 20 månader ,41-10 % + 23 månader ,64-11 % + 26 månader ,84-12 % + 28 månader ,00-13 % + 29 månader ,12-14 % + 30 månader Källa: RFV Analyserar 2000:1 Automatisk balansering av ålderspensionssystemet. Beräkningarna beaktar inte att viss del av pensionen för årskullar födda före 1954 utgörs av ATP. Hade det beaktats skulle livsländsförändringens påverkan på pensionen vara något lägre för dessa årskullar än vad som anges i tabellen. Beräkningarna beaktar inte heller att garantipensionen minskar påverkan av livslängdsförändringen för individer med låg inkomstgrundad ålderspension. 6
7 I ett pensionssystem helt utan fonder medför i princip varje försämring i förhållandet mellan antalet personer i förvärvsaktiv ålder och antalet pensionärer ökade avgifter eller sänkta pensioner. Emellertid har det reformerade pensionssystemet en förhållandevis hög grad av fondering. Buffertfonderna, Första-Fjärde samt Sjätte AP-fonden, har tillgångar som motsvarar ungefär 10 procent av skulden i systemet, eller ca 25 % av BNP. Bufferfonderna har dimensionerats för att finansiera den del av det försämrade förhållandet mellan personer i förvärvsaktiv ålder och pensionärer som beror på 40:talisternas utträde ur arbetskraften och följande inträde i pensionärskollektivet. Pensionssystemet är därmed väl rustat för att möta de påfrestningar som den åldrande befolkningen medför. Samtidigt förutsätter systemet att det förvärvsaktiva livet förlängs i takt med att medellivslängden ökar, alternativt att pensionsnivåerna minskar. 3 Det nya pensionssystemet Det nya pensionssystemet har utformats så att sambandet mellan löneinkomsterna under livet och den resulterande pensionen stärkts. Antag att en person som i dag startar sitt förvärvsaktiva liv arbetar under 40 års tid med en real timlönetillväxt på 2 procent per år. Antag också att personen i genomsnitt förkortar arbetstiden med 0,5 procent per år. Efter 40 år är hans/hennes årslön 18 procent lägre än den skulle ha varit utan arbetstidsförkortningen. Sett över hela det yrkesverksamma livet har livsinkomsten blivit drygt 9 procent lägre. Lika mycket lägre blir sedan den pension som erhålls. Kalkylen ovan avser emellertid fallet att personen är ensam om att förkorta arbetstiden. Den bygger på att övriga löntagare håller sin medelarbetstid oförändrad. Pensionssystemet är konstruerat så att intjänade pensionsrätter inom fördelningssystemet varje år skrivs upp, förräntas med tillväxten i det s.k. inkomstindex. Detta index återspeglar i allt väsentligt utvecklingen av årsinkomsterna per person i samhället, inte per timme. Om alla löntagare minskar medelarbetstiden med 0,5 procent per år reduceras även tillväxten i inkomstindex med detta tal. Den nyssnämnde personen kommer då efter sina 40 års förvärvsarbete ha 18 procent lägre pensionsrätt i fördelningssystemet till förfogande och då blir även pensionen 18 procent lägre (inte 9 som den nyss visade beräkningen) jämfört med det fall att han/hon och alla andra inte genomfört arbetstidsminskningen. Från det att ATP infördes 1960 har ATP (liksom folkpensionen) räknats om med förändringen i ett basbelopp som i sin tur skall spegla förändringen i konsumentpriser. Denna form av indexering innebär att pensionerna skall vara värdesäkrade, dvs. ha en konstant köpkraft. Som bekant har dock under vissa perioder avsteg från värdesäkringen gjorts. Pensionsreformen innebär att konsumentprisindexeringen av ATP/Folkpension upphör. Denna indexering ersätts av en sk. följsamhetsindexeringen. Följsamhetsindexeringen innebär att ATP/Folkpension, liksom pension beräknad enligt det nya systemets regler, indexeras med förändringen i inkomstindex med avdrag för det som kallas normen och som uppgår till 1,6 procent. 2 Innebörden av dessa nya regler är att pensionerna kommer att öka realt i värde om den reala snittinkomsten ökar med mer än 1,6 procent. Om den reala snittinkomsten ökar med mindre än 1,6 procent kommer pensionerna att minska realt i värde. 2 För att beräkna månadspensionen år t multipliceras pensionen i december år (t-1) med (inkomstindex år t/ inkomstindex år t-1) x (1/1,016). 7
8 Bakgrunden till dessa regler är att man velat att pensionens reala värde skall vara så stabilt som möjligt, utan att därmed införa risker för finansiella obalanser i systemet. Man har således strävat efter att värdet av en beviljad pension skall vara konstant (eller helst öka något) i fasta priser, samtidigt som värdet av pensionerna under den tid de utbetalas alltjämt kopplas till snittinkomstutvecklingen. Hur dessa motstridiga ambitioner hanteras i systemet illustreras i diagram 2. Diagram 1. Pensionens reala värdeutveckling vid en snittinkomstökning om realt 1,6 %/år Delningstal med ränta 1,6 % och inkomstindexering med avdrag 1,6 % Delningstal med ränta 0 % och inkomstindexering med avdrag 0 % Antal år som pensionär Konflikten mellan de två målen har hanterats genom en mindre innovation i socialförsäkringssammanhang. I det delningstal som används för att beräkna pensionen tillgodoräknas en ränta. Denna ränta har satts till 1,6 %. 3 Genom detta förfarande sjunker delningstalet varvid den initiala pensionens värde ökar till en nivå som kommer att ligga realt fast, om snittinkomsten ökar med exakt den tillgodoräknade räntan. Den i delningstalet tillgodoräknade räntan 1,6 % speglar en uppfattning om vad den långsiktiga snittinkomsttillväxten kan förmodas bli. Om snittinkomsten ökar med mer än 1,6 % kommer pensionen att öka realt i värde med skillnaden mellan snittinkomsttillväxten och 1,6 %. Om snittinkomsten ökar med mindre än 1,6 % kommer pensionen i stället att minska med skillnaden mellan snittinkomsttillväxten och 1,6. Är snittinkomsttillväxten 2 % per år kommer således pensionerna att öka realt i värde med 0,4 % per år, om snittinkomsttillväxten är 1,2 % per år kommer pensionen att minska realt i värde med 0,4 % per år. De nya reglerna för indexering av pensioner har redan trätt i kraft. Årsskiftet 2001/2002 följsamhetsindexerades pensionerna. Den nya indexeringen innebar att pensionerna ökade i värde med ca 0,5 procent mer än vad som skulle ha varit fallet med konsumentprisindexering. Genom att pensionerna följsamhetsindexeras kommer en arbetstidsförkortning som minskar inkomstutvecklingen att direkt slå igenom i lägre pensioner. I exemplet ovan innebär kombinationen av real tillväxt i timlön om 2 procent per år och en minskning av medelarbetstiden om 0,5 procent att den reala snittinkomsterna ökar med 1,5 procent per år. Det innebär att följsamhetsindexeringen medför att pensionen i fasta priser minskar med 0,1 procent per år. En person som uppnått 65 års ålder förväntas i genomsnitt leva ytterligare ca 3 ATP-pensionerna har inte tillgodoräknats någon uttrycklig ränta, men beräkningsreglerna i ATP kan likväl anses innehålla ett underförstått tillgodoräknande av en ränta. Denna brukar uppskattas till att vara ca 2 %. 8
9 18 år. Under denna tid skulle pensionen i fasta priser minska med totalt 1,8 procent. Utan arbetstidsförkortning hade inkomstindex ökat i takt med timlöneutvecklingen, dvs 2 procent i exemplet. Det skulle innebära att följsamhetsindexeringen leder till att pensionen i fasta priser ökar med 0,4 procent per år. Med en sådan utveckling ökar pensionen i fasta priser med 7,5 procent över en 18 års period. Arbetstidsminskningen medför således att pensionerna ackumulerat, under 18 årsperioden, blir 9,2 procent lägre än vad de skulle ha varit utan arbetstidsförkortning. Det bör dock påpekas att snittpensionen i relation till snittlönen är oberoende av medelarbetstidens utveckling. Den automatiska balanseringen I syfte att göra pensionssystemet finansiellt helt stabilt har den s.k. automatiska balanseringen införts i fördelningssystemet. Balanseringen utgörs dels av regler för att beräkna systemets tillgångar och skulder, dels av regler för att minska inkomstindexeringen om det krävs för att skulderna inte skall överstiga systemets beräknade tillgångar. Balanseringen återställer med automatik pensionerna om det är möjligt utan att äventyra systemets finansiella balans. En reducerad tillväxt i inkomstindex till följd av t.ex. en fortlöpande arbetstidsminskning påverkar i princip inte systemets stabilitet och föranleder inte att balanseringen utlöses. På kortare sikt skulle detta likafullt kunna ske beroende på att de pensionsrätter som ännu intjänas i det gamla pensionssystemet inte har gjorts följsamma till inkomstindexet. Å andra sidan skulle en sysselsättningsökning som eventuellt följer av en reducerad arbetstid minska risken för att balanseringen utlöses. Förändringar i sysselsättningen hör till de faktorer som balanseringen är konstruerad att reagera på. I det följande antas en arbetstidsförkortning inte påverka pensionssystemet på ett sådant sätt att balanseringen utlöses. Man kan dock inte helt bortse från att det finns en risk för att en arbetstidsförkortning skulle komma att utlösa balanseringen. Premiereservsystemet Minskad arbetstid påverkar även storleken på de inbetalningar som görs till premiereservsystemet. För att återknyta till det tidigare givna exemplet, reduceras framtida premiepensioner i princip i proportion till de successivt lägre inbetalningarna, dvs. minus 9 procent. (Endast för det fall avkastningen på premiereservfonderna skulle minska lika mycket som inkomstutvecklingen reduceras minskar premiepensionen lika mycket som inkomstpensionen, dvs. 18 procent. Att avkastningen i premiepensionssystemet skulle vara kopplad till den inkomstutveckling som beror på arbetstidsförändringar är dock inte särskilt sannolikt.) Garantipension I det reformerade pensionssystemet ersätts den form av grundskydd som utgjorts av folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget (SGA) av s.k. garantipension. Garantipensionen utgör en utfyllnad av ålderspensionen för personer som haft låg livsinkomst. Den är utformad så att personer med låg inkomstgrundad ålderspension antingen endast till 52 procent eller inte alls (beroende på hur låg den inkomstgrundade pensionen är) påverkas av hur inkomstindexet utvecklas. De pensionärer med lägst pension påverkas således inte i lika hög utsträckning av den negativa effekt en allmän arbetstidsförkortning har för 9
10 pensionsnivån i det inkomstgrundade pensionssystemet. De ökade kostnaderna för garantipension som uppstår vid en arbetstidsförkortning kommer i stället att belasta statsbudgeten. 4 Konjunkturinstitutets scenarier I rapporten Samhällsekonomiska effekter av en allmän arbetstidsförkortning har KI analyserat tänkbara effekter på bl.a. medelarbetstiden och real timlön vid olika omfattningar och sätt att sänka den allmänna arbetstiden. Nedan analyseras effekterna för pensionerna vid två av de alternativ för en allmän arbetstidsförkortning som KI beskriver. Alternativet som i KI:s utredning betecknas LBL innebär att innebär att en ny lag om betald ledighet införs. Ledigheten ökar med två dagar 2004 och med en dag per år under perioden Den årliga ledigheten förlängs i proportion till sysselsättningsgraden, vilket innebär att personer som arbetar 30 timmar får ledigt med betalning fem 6-timmarsdagar. Nedan betecknas detta alternativ 5d./år. Alternativet AT38 innebär att den lagstadgade veckoarbetstiden kortas med två timmar över fyraårsperioden (en halvtimme per år) för arbetstagare med en genomsnittlig arbetsvecka motsvarande 40 timmar eller mer. De som arbetar timmar erhåller en lagstiftad arbetstidsförkortning motsvarande 5 procent av den ursprungliga arbetstiden. Nedan betecknas detta alternativ 2tim/v. Alternativet AT35 innebär en minskning i den normala arbetstiden enligt arbetstidslagen med fem timmar perioden (också en halvtimme per år) för de som arbetar 40 timmar eller mer i veckan och med 12,5 procent för de som arbetar mellan 35 och 40 timmar i veckan. Arbetstiden minskar med 6,25 procent för de som arbetar mindre än 35 timmar i veckan. Nedan betecknas detta alternativ 5tim/v. I AT38 och AT35 antas att den faktiska arbetstiden minskar med 80 procent av den lagstadgade arbetstidsförkortningen. I LBL antar vi, tillskillnad från KI att den faktiska arbetstiden minskar med 100 % av den lagstadgade arbetstidsförkortningen. Detta eftersom KNAS förslag till sådan arbetstidsförkortning förutses bli tvingande. LBL, AT38, och AT35 jämförs med dels ett alternativ där arbetstiden antas vara oförändrad, dels ett där arbetstiden antas minska genom kollektivavtal med 0,1 procent per år. Det senare alternativet utgör KI:s huvudreferensalternativ och betecknas (REF1).I tabell 3 beskrivs effekten på faktisk arbetstid då den lagstiftade arbetstidsförkortningen antas slå igenom med 100 % i LBL och med 80 % i AT38 och AT
11 Tabell 3. Effekten på faktisk arbetstid då den lagstiftade arbetstidsförkortningen antas slå igenom med 100 i LBL och 80 % i AT38 resp. AT35. Ackumulerad procentuell förändring REF1* LBL -5d./år AT38-2tim/v. AT35-5tim/v ,1-0,8-0,9-0, ,2-1,1-1,8-1, ,3-1,5-2,7-2, ,4-1,9-3,6-3, ,5-4, ,6-5, ,7-6, ,8-7, ,9-8, ,1 * Den underliggande arbetstidsförkortningen med 0,1 procent per år antas fortgå även efter år 2013 i beräkningarna nedan. I tabell 4 sammanfattas den antagna utvecklingen utvecklingen av medelarbetstid, real timlön samt de därav följande utvecklingarna av inkomstindex och följsamhetsindex i de olika alternativen. Som beskrivits ovan används inkomstindex till att förränta pensionsbehållningen i fördelningssystemet. Inkomstindex har i tabellen antagits vara en produkt av förändringar av medelarbetstiden och real timlön. I praktiken kan förskjutningar i sysselsättning och inkomstfördelning medföra vissa avvikelser i förhållande mellan den på detta sätt uppskattade inkomstindexutvecklingen och den faktiska. Det som benämns följsamhetsindex är utvecklingen av inkomstindex minskat med 1,6 procent. Följsamhetsindexet anger utvecklingen av ett pensionsbelopps reala värde. 11
12 Tabell 4. Effekt av en allmän arbetstidsförkortning Genomsnittlig procentuell förändring, fasta priser Alternativ Oförändrad medelarbetstid* Medelarbetstid 0,0 0,0 0,0 0,0 Real timlön 1,9 1,9 1,9 1,9 Inkomstindex 1,9 1,9 1,9 1,9 Följsamhetsindex 0,3 0,3 0,3 0,3 KI:s basscenario, REF1 LBL -5d./v. Medelarbetstid -0,1-0,1-0,1-0,1 Real timlön 1,9 1,9 1,9 1,9 Inkomstindex 1,8 1,8 1,8 1,8 Följsamhetsindex 0,2 0,2 0,2 0,2 Medelarbetstid -0,3-0,2-0,1-0,1 Real timlön 2, ,9 1,9 Inkomstindex 1, ,8 1,8 Följsamhetsindex 0,1 0,1 0,2 0,2 AT38-2tim/v. AT35-5tim/v. Medelarbetstid -0,5-0,5-0,1-0,1 Real timlön 2,0 1,9 1,9 1,9 Inkomstindex 1,5 1,5 1,8 1,8 Följsamhetsindex -0,1-0,1 0,2 0,2 Medelarbetstid -0,6-1,1-0,6-0,2 Real timlön 2,1 2,0 1,8 1,9 Inkomstindex 1,6 1,1 1,2 1,8 Följsamhetsindex -0,1-0,4-0,2 0,2 * Liknar KI:s andra referensscenario, REF2. I REF 2 växer dock real timlön med 2,0 procent per år Diagram 2 beskriver inkomstindexets utveckling i de 5 scenarierna. Inkomstindexet kan sägas utgöra grundräntan i pensionssystemets fördelningsdel. Av diagrammet fram går att varje arbetstidsförkortning påverkar inkomstindexet i negativ riktning. Efter att den lagstiftade allmänna arbetstidsförkortningen genomförts, återgår inkomstindexet till den nivå som anges av produktivitetsutvecklingen minskat med den antagna avtalsbetingade arbetstidsförkortningen om 0,1 procent per år. Det bör noteras att KI räknar med en viss, initial, produktivitetsökning till följd av arbetstidsförkortningen, som kommer till uttryck i en tillfälligt högre ökning av prognostiserad real timlön. 12
13 Diagram 2. Inkomstindexet i fem arbetstidsscenarier, årlig procentuell förändring Fasta priser Oför. arbetstid REF1-5d./år -2tim/v. -5tim/v. Diagram 3 visar inverkan följsamhetsindexeringen av de olika antagandena för arbetstidensutveckling. Så som beskrivits ovan beräknas följsamhetsindexet som utvecklingen i inkomstindex minus 1,6 %, kurvorna i diagram 3 ligger således 1,6 procentenheter lägre än i diagram 2. Följsamhetsindexet (i fasta priser) visar den reala utvecklingen av ett pensionsbelopp från fördelningssystemet. Diagram 3. Följsamhetsindexet i fem arbetstidsscenarier, årlig procentuell förändring Fasta priser Oför. arbetstid REF1-5d./år -2tim/v. -5tim/v. Med oförändrad arbetstid beräknas följsamhetsindexeringen leda till att beviljade pensioner ökar realt i värde med 0,3 procent per år. Med den av KI antagna arbetstidsminskningen genom kollektiv avtal minskar indexeringen av beviljade pensioner till i genomsnitt 0,2 procent per år. Arbetstidsförkortning bestående av 5 dagar längre ledighet per år beräknas medföra att indexeringen av beviljade pensioner minskar ytterligare perioden , i 13
14 genomsnitt till 0,1 procent. År 2004 då ledigheten antas öka med två dagar medför arbetstidsförkortningen att pensionerna beräknas minska med ca 0,4 procent i fasta priser. Arbetstidförkortningar med 2 respektive 5 timmar per vecka medför att pensionerna beräknas minska realt i värde med ca 0,5 procent per år under perioden , respektive perioden I tabell 5 beskrivs utvecklingen av pensionen i fasta priser för ett ATP/FP belopp som år 2002 uppgår till kr per månad. Vid oförändrad arbetstid och en real timlöneökning om 1,9 procent per år innebär, som nämnts, följsamhetsindexeringen att pensionen årligen räknas upp med 0,3 procent, dvs skillnaden mellan inkomstindexets ökning om 1,9 procent och normen 1,6 procent. Det leder till att pensionen varje år ökar med 0,3 procent realt. Över 18 års perioden blir ökningen realt totalt 5,45 procent, år 2020 är pensionens reala värde 545 kronor större än år Enligt de gamla reglerna för indexering av ATP och folkpension hade pensionen varit realt konstant, dvs kronor i fasta priser. I KI:s basscenario (REF1) antas arbetstiden minska genom kollektivavtal med 0,1 procent per år. Därmed utvecklas pensionen lite svagare i detta alternativ, med 0,2 procent per år. Över 18 års perioden en ökning av pensionens reala värde med 357 kr. Ökas ledigheten med 5 dagar per år 5d./år, minskar pensionen i fasta priser något, från år 2003 till som lägst år 2007, därefter upphör arbetstidsförkortningens dämpande effekt på inkomst- och följsamhetsindex. Från 2008 till 2020 ökar pensionen med 0,2 procent per år. I alternativ 2tim/v. medför arbetstidsförkortningen perioden att pensionen minskar realt i värde fram till år 2010, den är då 9 865, en minskning med realt 1,35 procent. Från år 2011 sker arbetstidsförkortningen endast med 0,1 procent per år, vilket innebär att inkomstindex då ökar med mer än normen och pensionen ökar svagt i realt värde, år 2017 är värdet återställt, Med den större arbetstidsförkortningen i alternativet 5tim/v. minskar pensionens reala värde betydligt. År 2015 är den som lägst, en minskning av pensionens reala värde med drygt ca 5 procent och i förhållande till värdet utan arbetstidsminskning är pensionen ca 10 procent lägre. Tabell 5. Utvecklingen av ett ATP/FP belopp som år 2002 är kr, Oförändrad medelarbetstid* KI:s basscenario (RF1) d/år tim/v tim/v I tabell 6 beskrivs arbetstidsminskningens effekt på pensionen från fördelningssystemet i procent. Motsvarande beskrivning, men i kronor för ett pensionsbelopp som år 2002 är kr, ges i diagram 4. 14
15 Tabell 6. Allmän & underliggande arbetstidsförkortning; effekt på pension som börjat utbetalas år 2002 eller tidigare Procentuell förändring i förhållande till oförändrad arbetstid, fasta priser REF1-0,3-0,8-1,3-1,8-5d./år -0,9-2,0-2,5-3,0-2tim/v. -1,6-3,7-4,1-4,6-5tim/v. -1,3-5,3-8,5-8,9 Diagram 4. Effekt av allmän & underliggande arbetstidsförkortning på ett pensionsbelopp som år 2002 är kr REF1-5d./år -2tim/v. -5tim/v. Arbetstidsminskningens effekt på pensionen för blivande pensionärer Blivande pensionärer påverkas av en arbetstidsförkorting dels genom arbetstidsförkortningens påverkan på inkomstindexet, dels genom det lägre intjänandet av pensionsrätt som arbetstidsförkortningen ger upphov till. Eftersom den inkomstgrundade ålderspensionsförsäkringen utgör en form av inkomstbortfallsförsäkring bör dock pensionens storlek också jämföras med inkomstens storlek. Vid en sådan jämförelse har en arbetstidsförkortning i princip ingen påverkan på pensionens storlek; den procentuella minskningen av pensionen är lika stor som den procentuella minskningen av inkomsten. Personer födda före 1954 kommer att få del av sin pension beräknad enligt ATP-reglerna. Eftersom ATP-pensionens rätten inte inkomstindexeras (men väl följsamhetsindexeras när den utbetalas) mildras effekten av en arbetstidsförkortning för dessa grupper. Eftersom premiepensionens ränta inte är direkt beroende av inkomstutvecklingen kan inslaget av premeipension i det allmänna pensionssystemet också mildra effekten av en arbetstidsförkortning på pensionsnivån. I de beräkningar som ligger tillgrund för tabell 6 har antagits att avkastningen inom premiepensionssystemet är realt 4 % efter kostnader. 15
16 Tabell 7. Procent Arbetstidsminskningens påverkan på den allmänna pensionen vid 65 års-året Född år REF1-0,8-2,6-2,5-2,6 REF1 & - 5d./år* -2,1-4,3-4,3-4,5 REF1 & -2tim/v. -3,1-5,4-5,4-5,6 REF1 & -5tim/v. -4,7-10,0-9,8-10,2 * Skattade (ej beräknade) värden. 16
17 Svenskt Näringslivs kommentar till angivna räkneexempel Som framgår av Settergrens och Olssons uppsats kommer den demografiska utvecklingen i form av ökad medellivslängd att innebära allt annat lika en nivåsänkning av pensionerna för morgondagens pensionärer. Om inte pensionsåldern höjs från dagens 65 år kommer den demografiska effekten att reducera pensionernas värde med cirka nio procent för en person född Att dessutom spä på med det förslag Knas förväntas lägga skulle bli ett steg i fel riktning. Det försämrar köpkraftsutvecklingen för dagens pensionärer med cirka en procent och för pensionerna för de som är födda 1967 med cirka fyra procent. 4 En sänkt arbetstid synes inte heller vara en fråga som de anställda prioriterar särskilt högt. I de branscher som har s k livsarbetstidssystem 5 visar uppföljningen av valen att en majoritet föredrar högre lön eller större pensionsavsättning framför kortare arbetstid. Internationella erfarenheter har visat att med ett ökat välstånd hos den arbetande befolkningen så ökar kraven på arbetstidsförkortning. Detta skulle kunna innebära att vi långsiktigt kan få en trendmässig nedgång av arbetstiden av betydande mått, där Knas förslag kan utgöra inledningen på en sådan snabbare arbetstidsförkortning. Svenskt Näringsliv har beräknat hur pensionerna skulle påverkas av en årlig arbetstidsförkortning med 0,25 respektive 0,5 procent per år efter 2007 det år då den successiva minskningen av arbetstiden enligt Knas förslag upphör. 6 Beräkningarna visar i korthet följande. Effekter på nuvarande pensionärers pensioner: Pensionen kan med en arbetstidsförkortning enligt Knas förslag, och därefter 0,25 procent årligen fram till och med 2021, förväntas bli 5,4 lägre än vad den skulle ha blivit utan arbetstidsförkortning och öka i värde med endast 0,3 procent. Det betyder att en pension som är kr per månad idag, kommer att bli endast kronor (i fasta priser) år 2021, och då vara cirka 570 kronor lägre än vad den skulle ha blivit utan arbetstidsförkortning. Om arbetstiden skulle minska med 0,5 procent årligen efter det att minskningen enligt Knas förslag upphör, skulle pensionen bli 8,7 procent lägre än vad den skulle blivit utan arbetstidsförkortning, och sjunka i värde med 3,2 procent. 4 Förutsatt en arbetstidsförkortning om 0,1 procent årligen efter Knas. 5 Kollektivavtalat system som ger den anställde rätt att välja mellan att ta ut en del av löneutrymmet i pengar, större pensionsavsättningar eller kortare arbetstid. 6 Beräkningarna bygger på samma antaganden om timlöneutveckling, avkastning på premiereservdelen, medellivslängd, m m som Olsson och Settergren gjorde i sina räkneexempel. De antaganden avseende timlöneutveckling och avkastning på premiereservdelen som är gjorda för perioden är oförändrade jämfört antagandena för perioden
18 Diagram 1. Effekter av arbetstidsförkortning på nuvarande pensionärers pensioner kronor Anm. Skattade värden för beräkning av effekterna vid förkortning enligt Knas+0,25 procent årligen därefter. Effekter på framtida pensionärers pensioner för personer födda 1967: utan arbetstidsförkortning KNAS+0,5 % årl efter KNAS KNAS+0,25 % årligen efter KNAS Pensionen kan vid med en arbetstidsförkortning enligt Knas förslag, och därefter 0,25 procent årligen fram till och med 2031, förväntas bli cirka 8 procent mindre jämfört med om ingen arbetstidsförkortning skett. En person född 1967 som 2002 tjänar kronor i månaden kommer med en genomsnittlig timlöneutveckling att få en slutlön som är cirka kronor lägre ( kronor jämfört med kronor) i fasta priser till följd av arbetstidsförkortningen. Pensionen vid pensioneringstillfället blir , i stället för utan arbetstidsförkortning, en skillnad på Vid en arbetstidsförkortning enligt Knas förslag, och därefter 0,5 procent årligen, kan pensionen förväntas bli cirka 14 procent lägre än om ingen arbetstidsförkortning skett. Pensionen vid pensioneringstillfället blir kronor. Vid beräkningarna har beaktats att medellivslängden förutses öka, vilket reducerar varje individs årliga pension, eftersom pensionsåldern samtidigt antas vara oförändrad, 65 år. Detta gäller dock oavsett om arbetstidsförkortning sker eller ej. 18
19 Diagram 2. Effekter av en arbetstidsförkortning för en person född kronor Lön 2002 Slutlön utan arbetstidsförkortning Slutlön med arbetstidsförkortning enligt KNAS+0,25 % årligen därefter Slutlön med arbetstidsförkortning enligt KNAS+0,5 % årligen därefter Pension utan arbetstidsförkortning Pension med arbetstidsförkortning enligt KNAS+0,25 % årligen därefter Pension med arbetstidsförkortning enligt KNAS+0,5 % årligen därefter Anm. Skattade värden för beräkning av arbetstidsförkortning enligt Knas och därefter 0,25 procent årligen. Det är således uppenbart att en arbetstidsförkortning riskerar att leda till en väsentligt sämre levnadsstandard såväl för dagens pensionärer som för morgondagens jämfört med om ingen arbetstidsförkortning sker. En arbetstidsförkortning får också negativa effekter på välfärdstjänsterna, som hälso- och sjukvård och äldreomsorg, eftersom skatteintäkterna kommer att minska från både yrkesarbetande och pensionärer. Detta sker samtidigt som en åldrande befolkning och en tilltagande internationell skattekonkurrens mellan länder redan sätter press på finansieringen av dessa tjänster. De problem den demografiska utvecklingen medför förstärks alltså av en arbetstidsförkortning. Förespråkarna för arbetstidsförkortning brukar hävda att detta leder till såväl bättre hälsa som högre produktivitet. I en tidigare undersökning har vi visat att de som jobbar heltid har mindre sjukfrånvaro än deltidsarbetande. Sambandet mellan arbetstidsminskning och hög sjukfrånvaro är statistiskt säkerställt, också oberoende av omfattningen på minskningen. Detta innebär att även de som jobbar 90 procent av en heltid har högre sjukfrånvaro. Resultatet av beräkningarna är entydiga. Ju längre ordinarie arbetstid desto friskare är de som arbetar. Vi har därför skäl att tro att kortare arbetstid inte skulle minska sjukfrånvaron. (Även Knas har i en nyligen utgiven rapport Arbetstiden Livets gränser konstaterat att det inte finns några tydliga kopplingar mellan arbetstidsförkortningar och ökad hälsa.) En frivillig arbetstidsförkortning överenskommen på företagsnivå påverkar i sig, på samma sätt som en lagstadgad, bl a pensioner och välfärdstjänsternas finansiering negativt. Det måste 19
20 dock framhållas att det i samband med sådana företagslösningar kommer att göras förändringar i anslutningen till en förkortning, som kompenserar för de entydiga negativa effekterna, t.ex. i form av mera flexibla förläggningsregler. Betydande arbetstidsförkortningar, som omfattas av en stor del av arbetskraften, riskerar att leda till krav på höjda skattenivåer för att stärka bl a pensioner och sjukvård. En sådan utveckling skulle leda Sverige i en helt felaktig bana, med sämre konkurrenskraft, lägre tillväxt och sämre välfärd som resultat. Sammanställning av effekter av olika scenarier för arbetstidsförkortning. A. Effekt för en månadspension som 2002 är kr jämfört pensionsutveckling utan arbetstidsförkortning på grund av Knas -140 kr ( -1,4%) 7 Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,1 % per år fram t o m kr (-3,1%) Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,25 % per år fram t o m kr (-5,4%) Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,5 % per år fram t o m kr (-8,7%) B. Effekt på ingångspensionen för en person född 1967, som idag tjänar kr per månad 8 jämfört ingångspensionen utan arbetstidsförkortning på grund av Knas - ca 300 kr (-2 %) Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,1 % per år fram t o m 2031 ca 600 kr (-4%) Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,25 % per år fram t o m 2031 ca 1300 kr (-8%) Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,5 % per år fram t o m 2031 ca 2300 kr (-14%) När man beaktar pensionernas framtida värde för dagens yrkesverksamma ska också hållas i minnet den tidigare i denna kommentar nämnda effekten av att medellivslängden ökar. Vid oförändrad pensionsålder - 65 år - innebär detta för en person född 1967 att pensionernas värde reduceras med nio procent. Detta gäller dock oberoende av en arbetstidsförkortning. 7 Skattat värde på basis av Olsson och Settergrens beräkningar 8 Räknat på en timlöneutveckling som är lika som den genomsnittliga i samhället, vilken vi antagit till cirka 1,9 procent per år 20
Hur stor blir den allmänna pensionen?
Ole Settergren 2006-08-13 UTKAST Hur stor blir den allmänna pensionen? Sammanfattning I artikeln beskrivs några olika metoder att prognostisera den genomsnittliga ersättningsnivån i Sveriges allmänna pensionssystem.
Läs merÅldersgränser i inkomstpensionssystemet
12 Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12.1 Åldern när inkomstrelaterad ålderspension tidigast kan lämnas höjs Utredningens förslag: Åldern när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska
Läs merSVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET
SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande
Läs merDen nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005
Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005 Innehållsförteckning 1. Förord...4 2. Svenska pensioner...5 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen...5 2.2 Tjänstepension och
Läs merÅlderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs merÄldres deltagande på arbetsmarknaden
Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden
Läs merVad blev det för pension?
Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen
Läs merEn signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1
JON DUTRIEUX ANDERSON AP-fonden och statsbudgeten En signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1 Som en del av pensionsreformen förs ett belopp motsvarande
Läs merIndexering av pensionerna
Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen
Läs merANALYSERAR 2001:7. Flexibel pensionsålder
ANALYSERAR 2001:7 Flexibel pensionsålder I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och forskningsarbete uppföljnings- och konferensverksamhet
Läs merEfter 65 inte bara pension
Ds 2011:42 Efter 65 inte bara pension En analys av de äldres ekonomiska situation Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga
Läs merIndexering av pensionerna
Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen
Läs merSå mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren
Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007
Läs merAnslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020
Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...
Läs merEn jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna
Ds 2015:6 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:
Läs merVärdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension
Försäkringskassan Sveriges län Snitt Svensson Vägen 1 123 45 Orten Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension Förändringar i pensionsbehållningen för din inkomstpension under 2003 Belopp (kronor)
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merPensionsriktlinjer för anställda
Pensionsriktlinjer för anställda Antagna av kommunstyrelsen 2008-12-04, reviderade 2015-02-04 Lunds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 REVIDERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION
Läs mer2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Läs merUnder perioden har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under
Under perioden 2001 2018 har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under den finansiella krisen 2009 har fram till 2018 fått
Läs merKvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor
Kvinnor och pensionen En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Utgiven maj 2013 Riksförbundet PensionärsGemenskap Svenska KommunalPensionärernas Förbund Förord Sverige är stolt över att vara ett av de
Läs mer2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259
2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...
Läs mer15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft
15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft I ett förmånsbestämt system är den anställde garanterad en viss livsvarig förmån, som vanligtvis är uträknad som andel av pensionsunderlaget multiplicerat
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merTrött på att jobba? REDOVISAR 2000:10
REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor
Läs mer1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0
1 (10) användarmanual 2 (10) Innehåll Pensionsmyndighetens typfallsmodell för pensionsberäkningar... 3 Installation... 3 Start av modellen... 3 Verktygsfält... 4 Välja språk... 4 Ingångsvärden till modellen...
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merPensioner från början till slut
Pensioner från början till slut Privat sparande Tjänstepension Allmän pension (inkomst- och premiepension) 2 2015 AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR. FOTO SID 1: COLOURBOX. TRYCK: KST INFOSERVICE, KALMAR, DECEMBER
Läs merBESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA
1 (11) Antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2009, 189 Dnr: 1033/09-903 Nr: BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA Sammanfattning Beslutsordning Kommunfullmäktige är pensionsmyndighet för förtroendevalda.
Läs merRegeringens proposition 2008/09:202
Regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Prop. 2008/09:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina
Läs merS2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner
S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts
Läs merDekomponering av prognosen för det finansiella sparandet
2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet
Läs merPensionerna efter pensioneringen
Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merKonsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper
2009-06-08/TF/JK Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper Detta är en förenklad översikt av scenkonstpensionsutredningens förslag (SOU 2009:50). Det finns många detaljer
Läs merLagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Vissa premiepensionsfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 februari 2004 Bosse Ringholm Johan Lundström (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:461 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs mer4 & RORD Ds 1998:7. Stockholm i februari 1998. 3TEFAN!CKERBY Departementsråd
Ds 1998:7 3 Förord Riksdagen fattade i juni 1994 beslut om principer och riktlinjer för en reformering av det allmänna ålderspensionssystemet (prop.1993/94:250, bet. 1993/94:SfU 24, rskr. 1993/94:439).
Läs merTjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl.
1 (9) PM Datum HR-avdelningen 2008-10-20 Cajsa Linder Tjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. Här ges en översiktlig bild av den statliga tjänstepensionen: Tjänstepensionen
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merVar fjärde pensionskrona. En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016
Var fjärde pensionskrona En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016 Innehåll Några begrepp 3 Om SEB och pensioner 4 Förord 5 Kännedom och uppskattning av tjänstepensionen 6 Var fjärde pensionskrona
Läs merPensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000
Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merDina pengar. med och utan kollektivavtal
Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan
Läs merEffekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar
Läs merHur stor blir pensionen?
Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs merVad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946
Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merGenomsnittlig allmän pension 2013
Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör
Läs merAnslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter
Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...
Läs merRapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder
1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast
Läs merPrisindex för vård och omsorg
PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merPensionen en kvinnofälla
Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal
Läs merGoda skäl. att vara medlem i
Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller
Läs merNy beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merAndra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25
Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad
Läs merAnställningsformer år 2008
Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer
Läs merSkattekontot och intäktsräntan
PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas
Läs merDet finns mycket mer än socialförsäkringarna
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.
Läs merFondförsäkring Avtalspension ITP 2013
Försäkringsvillkor Fondförsäkring Avtalspension ITP 2013 Premiebestämd ålderspension för ITP 1, ITPK och LP Gäller fr o m 2013-07-01 1. Försäkringsavtalet Försäkringen är en kollektivavtalsgrundad försäkring
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex
Läs merSvenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003
Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merTomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart
Läs merNÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merKPA Traditionell Pensionsförsäkring. Allmänna försäkringsvillkor för ITPK
KPA Traditionell Pensionsförsäkring Allmänna försäkringsvillkor för ITPK Innehållsförteckning Sidan 1. Försäkringsavtalet... 3 2. Så bestäms pensionen... 5 3. I försäkringen ingår ålderspension med eller
Läs merAnslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)
Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merInkomstindex 170,73 Inkomstbasbelopp Balanstal 1,0395 Dämpat balanstal 1,0132
Pensionsmyndigheten ska, enligt regeringsbeslut 2017-07-06, beräkna inkomstindex och inkomstbasbelopp samt redovisa förslag till regeringen senast 31 oktober året före det år som indexen avser. Pensionsmyndigheten
Läs merLöneform, löneperiod och lönetillägg.
NR 4 Vad är rätt lön Löneguide nr 4 för dig som är eller ska bli löneadministratör. Löneform, löneperiod och lönetillägg. Senast uppdaterad: 2016-05-31 Vi tar ditt företagande personligt Din guide i lönedjungeln
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merRisker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor
Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest
Läs merA3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE
A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE Beräkningsregler för semesterlön Valet av beräkningsregel för semesterlön beror på vilket avlöningssätt och vilken intjäningsregel som har tillämpats
Läs merKommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07
Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord
Läs merUtbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020
Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom
Läs merPensionsriktlinjer för förtroendevalda
Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-12-18, reviderade 2015-02-26 Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT... 2 REVIDERING... 2 BESLUTSORDNING... 2 PENSION TILL FÖRTROENDEVALDA...
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merVälfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016
Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:214 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad den 25 april 2002. Enligt riksdagens
Läs merJämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda
1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det
Läs merDet handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd
Det handlar om din pension Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Innehållsförteckning Välkommen till KPA Pension... 3 Din allmänna pension... 4 Din tjänstepension - ålderspension...
Läs merRegeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare
Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella
Läs merBilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering
Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område
Läs merDet bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008
Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110
Läs merVäljarnas syn på ökande klyftor
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merJulklappspengarna 2015
Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merAlternativ pensionsålder
Alternativ pensionsålder 1 (8) PM 2016-12-21 Analysavdelningen Bengt Norrby Alternativ pensionsålder När Riksdagen beslutade om det nuvarande pensionssystemet våren 1994 användes Statistiska centralbyråns
Läs mer