Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper

Transkript

1 /TF/JK Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper Detta är en förenklad översikt av scenkonstpensionsutredningens förslag (SOU 2009:50). Det finns många detaljer som här förbigås. Den tar inte heller upp hur pensionssystemet ska administreras och vad som enligt utredningen ska regleras i kollektivavtal och vad som även fortsättningsvis ska regleras i en statlig förordning. Sammanfattning Dansare och sångare Nuvarande regler: Rätt till pension från 41 år (dansare) och 52 år (sångare) till 65 år med en pension på drygt 65 % av slutlönen. Stora risker för sänkt pension efter 65 år. Nya regler: Omställningsersättning/efterlön fram till 65 år som jämfört med dagens regler innebär en minskning av det sammantagna pensionskapitalet till 65 år med mellan 1/3 och 1/4. Förbättring av pensionen efter 65 år. regler. För dessa kvarstår riskerna för sänkt pension efter 65 år fullt ut. För de som går i pension från 2017 finns en, efter ålder avtrappande, kompensation efter 65 för att omställningsersättning/efterlön ger lägre förmåner än nuvarande regler. Skådespelare, regissörer, musiker Nuvarande regler: Rätt till pension från 59 år (skådespelare), 60 år (regissörer, vissa musiker), 63 år (vissa musiker) till 65 år med drygt 65 % av slutlönen. Risk för sänkt pension efter 65 år. Nya regler: De lägre pensionsåldrarna före 65 år slopas helt. Viss kompensation genom att pensionen efter 65 år förbättras. regler. De som går i pension från 2017 får en efter ålder avtrappande kompensation efter 65 för att nuvarande pensionsförmåner före 65 år tas bort. Övriga anställda Nuvarande regler: Inga lägre pensionsåldrar. Pensionen efter 65 är en kombination av en avgiftsbestämd och en förmånsbestämd pension. Nya regler: Pensionen efter 65 år blir helt avgiftsbestämd. regler. Övriga får åldersberoende tilläggspremier för att hålla uppe pension efter 65 år vid övergången till ett helt avgiftsbestämt pensionssystem. Motsvarande tilläggspremier införs också för yrkena med lägre pensionsåldrar för pensionen efter 65 år. På följande sidor beskrivs mer i detalj effekterna för olika yrkesgrupper. Jaan/M.Konsekvenser v scenkonstpensionsutr :54:22

2 2 Dansare Nuvarande regler: Rätt till pension från 41 års ålder fram till 65 års ålder med en pensionsnivå som ligger på drygt 65 % av slutlönen (något högre för kårdansare). Rätten till pension är villkorad till att man är anställd som dansare vid avgångstidpunkten. För full pension fordras 20 tjänsteår, om tjänstetidsfaktorn är lägre så minskar pensionen linjärt. Möjlighet att tjäna in tjänsteår fram till 44 år. Därefter kan pensionen före 65 år inte byggas på men man förlorar inte rätten till pension före 65 års ålder om man lämnar sin tjänst vid en senare tidpunkt. Pensionen efter 65 år grundas dels på pensionsavsättningen i anställningen som dansare (både till allmän pension + tjänste/avtalspension), dels på pensionsavsättningar för löneinkomster efter att man gått i pension. För den som saknar eller har låga löneinkomster fram till 65 års ålder innebär detta att den livsvariga ålderspensionen från 65 års ålder blir avsevärt lägre än pensionen fram till 65 år. Föreslagna regler: Rätt till omställningsersättning och efterlön från 39 års ålder fram till 65 år. Omställningsersättningen uppgår till 85 % av slutlönen i fyra år, 65 % i ett år och därefter en efterlön på 40 % av slutlönen upp till en årslön på 7,5 inkomstbasbelopp ( kr/mån 2009). Alternativt kan man från 41 års ålder till 65 års ålder få en efterlön på 49 % av slutlönen (med begränsningen upp till 7,5 inkomstbasbelopp). Omställningsersättningen/efterlönen är liksom nuvarande pension villkorad till att man är anställd som dansare vid avgångstidpunkten. För full omställningsersättning/efterlön fordras 16 tjänsteår. Halv omställningersättning/efterlön utgår efter 8 tjänsteår. Möjlighet att tjäna in tjänsteår fram till 44 års ålder. Den som fortsätter i sin anställning som dansare efter 44 år förlorar helt rätten till omställningsersättning/efterlön om inte arbetsgivaren medger att rätten förlängs. Pensionen efter 65 år grundas som tidigare dels på pensionsavsättningen i anställningen som dansare (både till allmän pension + tjänste/avtalspension), dels på pensionsavsättningar för löneinkomster efter att man lämnat anställningen som dansare. En höjd avtalspensionen (AIPpremien) under tiden som dansare (till 8,3 %) gör att pensionen efter 65 års ålder blir högre än med dagens regler. Övergångsregler: De som 2012 har fem år kvar till pensionsåldern 41 år blir kvar på nuvarande regler (PISA-förordningen). Därefter innebär övergångsreglerna ett tillskott på pensionen efter 65 år för att kompensera för att omställningsersättningen/efterlönen ger lägre förmåner än nuvarande regler. Detta tillskott trappas successivt ner efter ålder. Höjningen av premien till avtalspensionen (AIP-premien) får för övergångsgenerationen begränsad effekt på pensionen efter 65 års ålder, d v s dagens problem kvarstår. Särskilt bekymmersam är situationen för dansare som redan gått i pension eller uppnår pensionsåldern före Sångare Nuvarande regler: Rätt till pension från 52 års ålder fram till 65 års ålder med en pensionsnivå på drygt 65 % av slutlönen. Pensionen är i princip villkorad till att man är anställd som sångare vid avgångstidpunkten. Undantagna är långtidskontrakten för sångsolister. För full pension fordras 20 tjänsteår (22 för korister), om tjänstetidsfaktorn är

3 3 lägre minskar pensionen linjärt. Möjlighet att tjäna in tjänsteår fram till 55 års ålder. Därefter kan pensionen före 65 års ålder inte byggas på men man förlorar inte rätten till pension fram till 65 år om man lämnar sin tjänst vid senare tidpunkt. Pensionen efter 65 år grundas dels på pensionsavsättningen i anställningen som sångare (både allmän pension + tjänste/avtalspension), dels på pensionsavsättningar för löneinkomster efter att man gått i pension. För den som saknar eller har låga löneinkomster fram till 65 års ålder innebär detta att den livsvariga ålderspensionen från 65 års ålder blir avsevärt lägre än pensionen fram till 65 år. Föreslagna regler: Rätt till omställningsersättning och efterlön från 48 års ålder fram till 65 år. Omställningsersättningen uppgår till 85 % av slutlönen i fyra år, 65 % i ett år och därefter en efterlön på 40 % av slutlönen upp till en årslön på 7,5 inkomstbasbelopp ( kr/mån 2009). Alternativt kan man från 52 års ålder fram till 65 år få en efterlön på 56 % av slutlönen (med begränsningen till 7,5 inkomstbasbelopp). Omställningsersättningen/efterlönen är liksom nuvarande pension villkorad till att man är anställd som sångare vid avgångstidpunkten eller till långtidskontrakt för sångsolister. För full omställningsersättning/efterlön fordras 16 tjänsteår. Halv omställningsersättning/efterlön utgår efter 8 tjänsteår samt för långtidskontrakt (även om tjänstetidsfaktorn uppgår till 16 år). Den som fortsätter sin anställning som sångare efter 55 års ålder förlorar helt rätten till omställningsersättning/efterlön om inte arbetsgivaren medger att rätten förlängs. Pensionen efter 65 års ålder grundas som tidigare dels på pensionsavsättningen under anställningen som sångare (både allmän pension + tjänste/avtalspension), dels på pensionsavsättningar för löneinkomster efter att man lämnat anställningen som sångare. En höjd premie till avtalspensionen (AIP-premie) för sångare (till 7,5 %) gör att pensionen efter 65 år blir högre än med dagens regler. Övergångsregler: De som 2012 har fem år kvar till pensionsåldern på 52 år blir kvar på nuvarande regler (PISA-förordningen). Därefter innebär övergångsreglerna ett visst tillskott på pensionen för att kompensera att omställningsersättningen/efterlönen ger lägre förmåner än nuvarande regler. Detta tillskott trappas successivt ner efter ålder. Höjningen av premien till avtalspensionen (AIP-premien) får begränsad effekt på pensionen efter 65 års ålder, d v s dagens problem kvarstår. Särskilt bekymmersam är situationen för sångare som redan gått i pension eller går i pension före Skådespelare Nuvarande regler: Rätt till pension från 59 år fram till 65 års ålder med en pensionsnivå på drygt 65 % av slutlönen. Pensionen är i princip villkorad till att man är anställd som skådespelare vid pensionsåldern. Undantagna är långtidskontrakt. För full pension fordras en tjänstetidsfaktor på 24 år, om tjänstetidsfaktorn är lägre så reduceras pensionen linjärt. Möjlighet att tjäna in pension till 62 års ålder. Därefter kan pensionen inte byggas på men man förlorar inte rätten till pension fram till 65 års ålder om man lämnar sin tjänst vid senare tidpunkt. Pensionen efter 65 år grundas dels på pensionsavsättningen i anställningen som skådespelare (både till allmän pension + tjänste/avtalspension), dels på pensionsavsättningar för löneinkomster efter att man gått i pension. För den som saknar eller har låga löneinkomster fram till 65 års ålder innebär detta att den livsvariga ålderspensionen från 65 års ålder blir lägre än den fram till 65 år.

4 Föreslagna regler: Den lägre pensionsåldern för skådespelare tas bort. En viss kompensation uppkommer genom att premien till avtalspensionen (AIP-premien) för skådespelare föreslås bli 6 % vilket medför en höjd pension efter 65 års ålder jämfört med dagens regler. Övergångsregler: De som 2012 har fem år kvar till pensionsåldern på 59 år blir kvar på nuvarande regler (PISA-förordningen). Det innebär risk för sänkt pension efter 65 års ålder. För övriga införs övergångsregler som beroende på ålder medför en kompensation för den slopade lägre pensionsåldern genom en höjning av pensionen efter 65 års ålder (som tillkommer utöver höjningen av premien till avtalspensionen (AIP-premien) till 6 %). Regissörer, koreografer I huvudsak samma konsekvenser som för skådespelare, dock att pensionsåldern för regissörer och koreografer enligt dagens regler är 60 år. Musiker I huvudsak samma konsekvenser som för skådespelare, dock att pensionsåldern för musiker enligt dagens regler är 60 eller 63 år. För musiker finns inga långtidskontrakt. Anställda med en pensionsålder på 65 år Gäller administrativ och teknisk personal samt vissa konstnärliga grupper (bland annat scenografer och dramaturger) med en pensionsålder på 65 år. Nuvarande regler: För lönedelar upp till en årslön på 7,5 inkomstbasbelopp ( kr/mån 2009) bestäms pensionen dels av den allmänna pensionen, dels av tjänste/avtalspensionen (AIP-avtalet). AIP-premien är f n 4,3%. Denna borde dock rätteligen redan från 2008 vara 4,5 %. För lönedelar därutöver utgår en förmånsbestämd pension enligt PISA-förordningen. Föreslagna regler: Utredningens förslag bygger på att avgiften till avtalspensionen (AIPpremien) på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp ( kr/mån 2009)från 2012 blir 4,5 %. För lönedelar därutöver ersätts den förmånsbestämda pensionen med en premiebestämd avgift på 30 % som när de nya pensionsreglerna får fullt genomslag i princip ska ge en likvärdig pensionsnivå efter 65 år. Övergångsregler: De som 2012 har fem år kvar till en pensionsålder på 65 år blir kvar på dagens regler. För övriga se nedan om övergångsregler för alla anställda. Övergångsregler för alla anställda För alla anställda, både för de med lägre pensionsåldrar och de med 65 års pensionsålder, införs ett system med tilläggspremier för de som får sin pension enligt de föreslagna nya reglerna. Dessa tilläggspremier, som är beroende på ålder, syftar till att upprätthålla pensionsnivån från 65 års ålder vid övergången från ett förmånsbestämt till ett avgiftsbestämt pensionssystem. Det gäller då både den redan pågående växlingen för lönedelar under 7,5 inkomstbasbelopp som påbörjades 2003 och växlingen från 2012 för lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. Ekonomiska konsekvenser för institutionerna 4

5 Utredningen har räknat både på kostnaden för dagens pensionssystem, för de föreslagna nya reglerna och kostnaderna för övergångsreglerna. Dessa beräkningar pekar på att redan vid övergången till den nya pensionsordningen 2012 så minskar institutionernas pensionskostnader. De sänks sedan successivt under den femåriga övergångsperioden och sjunker sedan ytterligare fram till Eftersom förändringarna främst rör de konstnärliga grupperna så uppkommer besparingarna där. De största effekterna uppkommer för dansare, sångare och skådespelare. Utredningens kalkyler pekar på att redan 2012 minskar institutionernas genomsnittliga pensionskostnad för dansare med kr/mån, för sångare med kr/mån och för skådespelare med kr/mån. För sångare och dansare är beloppen oförändrade under den inledande övergångsperioden fram till 2017 medan de ökar för skådespelare till kr/mån år Också för regissörer och musiker sker besparingar men beloppen är lägre. Efter denna första övergångsperiod uppkommer ytterligare besparingar fram till 2037 då de sista åldersberoende tilläggspremierna fasas ut. De totala kostnadssänkningarna för arbetsgivarna uppgår till 18 miljoner kronor 2012, det växer till 29 miljoner kronor 2017 och ökar sedan successivt till 57 miljoner kronor per år Besparingen uppgår då till ca 20 % av institutionernas nuvarande pensionskostnader. 5