FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
|
|
- Stefan Peter Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna utveckling är inte unik för Sverige, utan delas av ett stort antal länder. Hushållens sårbarhet ökar successivt med den större upplåningen. Därmed ökar även känsligheten för förändringar i räntor, inkomster och tillgångspriser. För att hålla husköpkraften oförändrad skulle huspriserna behöva sjunka betydligt vid en ränteuppgång, oaktat inkomstutvecklingen. I Stockholmsregionen skulle 3 procentenheter högre ränta dämpa priset med drygt kronor. Alternativt skulle vid oförändrat huspris husköpkraften där behöva sjunka till 57 (från dagens 80) och därmed tangera den lägsta nivån i Boindex historia. Därmed kan många hushåll behöva göra avkall på övrig konsumtion när ränteläget väl stiger. FöreningsSparbankens Boindex för fjärde kvartalet visar att småhuspriserna nu nått de högsta och räntorna de lägsta nivåerna i Boindex historia (sedan 1993). Det är ingen slump att detta händer samtidigt. Såväl i Sverige som i andra länder driver det låga ränteläget hushållen att öka sin upplåning och detta innebär också att de är beredda att betala allt mer för småhuset. De låga räntorna driver upp huspriserna Denna analys diskuterar huspriserna och hushållens skuldutveckling samt hushållens känslighet för olika faktorer, framför allt ränteutvecklingen. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN
2 Huspriserna fortsätter att öka Trots en period av svag konjunktur och arbetsmarknad fortsätter huspriserna att öka i det stora flertalet länder. Det är främst det låga ränteläget som stimulerar prisuppgången på fastighetsmarknaden. I tidningen Economist görs en jämförelse mellan olika länders husprisutveckling. Sverige hamnar i den nedre halvan med en årstakt på drygt 6 % fjärde kvartalet i fjol. Boindex, som mäter medianvärden, har en starkare ökning med 11 % fjärde kvartalet. Den snabbaste uppgången kan noteras i Australien, Spanien och Irland. I Tyskland och Japan faller huspriserna. Husprisutveckling i ett antal länder, årstakt fjärde kvartalet i fjol Australien Spanien Irland Frankrike Italien Storbritannien USA Kanada Sverige Belgien Nederländerna Tyskland Japan Källa: Economist, 13 mars Stigande huspriser i förhållande till inkomsterna Huspriserna uppvisar även rekordnivåer i förhållande till hushållens inkomster. I Storbritannien, exempelvis, är kvoten mellan huspris och inkomst ungefär 50 % över sitt 30-åriga genomsnitt. Jämfört med mitten av 1990-talet har svenska huspriser (medianer) haft en måttlig uppgång (10 %) i förhållande till inkomsterna. I många kommuner är kvoten t o m lägre. I storstadsregionerna har kvoten dock stigit dramatiskt. I exempelvis Stockholmsregionen har huspriserna ökat drygt 60 % snabbare än inkomsterna sedan mitten av 1990-talet. Den senaste tiden har emellertid uppgången avtagit. Britterna får betala en premie på huset med 50 % Svenskarna klarar sig hyggligt, men Stockholmarnas inkomster har inte hängt med huspriserna 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
3 Kvoten mellan huspris och förvärvsinkomster (medianer), index 1993 = Hela riket Stockholmsregionen Landsort/Glesbygd Källa: Föreningsparbankens boindex samt nya beräkningar. De viktigaste orsakerna bakom prisuppgången En studie av Kostas Tsatsaronis och Haibin Zhu (2004) visar att den absolut viktigaste faktorn för att förklara reala husprisers utveckling i ett långsiktigt perspektiv är inflationen. Under sjunker visserligen inflationens betydelse, men den är fortfarande viktig. Andra viktiga faktorer är tillgången till krediter, kortfristiga räntenivåer och räntespreadar. Inkomstläget ansågs i denna studie vara mindre viktigt. Inflation och ränteläge har större betydelse än inkomsterna En slutsats som författarna kommer med är att det finns starka och långvariga kopplingar mellan å ena sidan inflation och nominella räntor samt å andra sidan huspriser. En längre period av hög inflation som följs av en skarp nedgång i inflationen kan medföra att huspriserna avviker från sina långsiktiga fundamentala värden. Därmed finns det stor risk för att inflationens nedgång och de låga räntenivåerna skapar skuld- och husbubblor som på sikt kan ge konsekvenser både för konjunkturen och för den finansiella stabiliteten. Hushållens skuldbörda ökar vilka blir konsekvenserna? I ett stort antal länder har hushållens skuldbörda ökat under de senaste två decennierna och i vissa av dem mycket kraftigt sedan andra hälften av 1990-talet. FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars
4 Guy Debelle (2004) konstaterar att två faktorer ligger bakom den ökade upplåningen. Dels den finansiella avregleringen som har ökat tillgängligheten till krediter och bidragit till att hushållens likviditetshinder à la livscykelhypotesen reducerats. Dels de lägre reala och nominella räntorna som följt i spåren av lägre inflation och som har gjort det billigare att låna. De svenska hushållens skuldkvot, d v s skuld i förhållande till disponibelinkomst har stigit till närmare 120 %. Detta är fortfarande en lägre kvot än den vi såg i samband med bank- och fastighetskrisen, men den trendmässiga uppgången under senare år är oroande. Konsekvenserna av en stigande skuldbörda är flera. Hushållens räntekänslighet ökar (speciellt för dem som har rörliga lån). I flera länder är skuldtjänsten fortfarande hög trots det låga ränteläget. I Sverige har räntekvoten sjunkit och det stora flertalet skulle klara ett par procentenheters högre ränta. Samtidigt ökar också hushållens känslighet för arbetslöshet och en sämre inkomstutveckling. En annan trolig konsekvens är att en högre skuldbörda kan minska rörligheten på arbetsmarknaden, genom att bostadsmarknaden blir mindre rörlig. Mer skuldtyngda hushåll ökar dessutom sin känslighet för tillgångsprisernas utveckling, inte minst huspriserna. Finansiell avreglering och lägre räntor har bidragit till ökad upplåning Även Riksbanken har satt hushållens skuldbörda på OBS-listan Ökad skuldbörda ökar räntekänsligheten och sårbarheten för sjunkande inkomster och för fallande huspriser I USA, där en stor del av huslånen i mycket större utsträckning även finansierat löpande konsumtion, blir de makroekonomiska effekterna större än i exempelvis Sverige. En annan effekt är att en allt större skuldbörda ökar riskerna med den finansiella stabiliteten. Här inverkar fördelningen mellan botten- och topplån samt även fördelningen mellan rörliga och bundna räntor. I länder med en stor andel rörliga bolån, får individerna bära merparten av risken. När i stället andelen bundna lån är stor är det de finansiella institutionerna som är mer sårbara för ränteuppgångar. Även den finansiella stabiliteten och konjunkturen påverkas För att verkligen förstå hur högre räntor påverkar hushållen är det viktigt att också analysera hur lånen fördelar sig bland befolkningen. Sverige har en s k hump-shaped utlåning, d v s skulderna ägs i första hand av medelålders personer. Få unga har tagit lån, men de unga som har lån har ofta ganska stora lån och är därmed utsatta för förändringar i räntor och inkomster. Hittills har det stora flertalet äldre klarat att betala av sina huslån när de gått i pension. Risken finns att ju större skuldbördan blir i spåren av allt högre huspriser, och ju längre tid som inflationen är låg, desto fler kommer att ha relativt stora lån kvar när de pensioneras. Med en allt större grupp äldre i vår befolkning kan det- 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
5 ta även påverka konsumtionstakten, och i förlängningen den ekonomiska tillväxten. Vad säger Boindex om räntekänsligheten? Hur mycket högre respektive lägre huspriser skulle vi ha om ränteläget var lägre respektive högre? Vi har utifrån Boindex gjort en känslighetsanalys. Denna är högst förenklad och partiell. Den experimenterar i första hand med husprisernas räntekänslighet givet att hushållens husköpkraft och inkomster hålls oförändrade. Vi har dels laborerat med en lägre räntenivå (-0,5 procentenheter), dels högre räntenivåer (+1,5 och +3 procentenheter). Eftersom Boindex ger oss möjlighet, har vi även inkluderat en regional aspekt i analysen. Hur mycket lägre är huspriserna i Stockholm, jämfört med i Linköping, när ränteläget är högre? Vi har inte tagit hänsyn till att husköpkraften kan spela större roll för hushållen i en region där den är svag, än i en region där den är stark. Sannolikt skulle en förändring i husköpkraften i exempelvis Örnsköldsvik ha en mindre påverkan på huspriset än i Stockholm, men detta har vi inte tagit med i beräkningen. I tabellen nedan sammanfattas våra beräkningar: Känslighetsanalys: ränteförändringarnas inverkan på huspriserna vid oförändrad husköpkraft och inkomster Nuvarande pris Pris vid ränteförändring: Region/kommun -0,5 p.e Förändring +1,5 p.e Förändring + 3,0 p.e Förändring Stockholm Uppsala Malmö Göteborg Linköping Strängnäs Kristianstad Örnsköldsvik Riket Källa: FöreningsSparbankens Boindex samt nya beräkningar. En räntenedgång med ½ procentenhet ökar, vid oförändrad husköpkraft och inkomst, huspriserna med kronor i Stockholmsregionen och knappt kronor i Kristianstad. För riket som helhet är effekten kronor. En ränteuppgång med 3 procentenheter vilket ungefär skulle motsvara en räntenivå på genomsnittet minskar FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars
6 huspriserna med kronor i Stockholmsregionen, kronor i Kristianstad och kronor i riket som helhet. Analysen är starkt förenklad och bygger på nominella värden, utan att ta hänsyn till inkomstutveckling och andra faktorers påverkan över tiden. En slutsats är likväl att om husköpkraften skall kunna bibehållas kring nuvarande nivå i exempelvis Stockholmsregionen måste huspriserna dämpas betydligt vid en ränteuppgång. Det finns säkert en smärtgräns för hur lågt husköpkraften kan sjunka. Den nuvarande nivån är knappt 80 i Stockholmsregionen, vilket innebär 19 % bolånekostnader som andel av förvärvsinkomsten före skatt. Den lägsta nivån som noterats där är 57 (år 1994), då andelen bolånekostnader hade stigit till drygt 26 %. Känslighetsanalysen visar att en ränteuppgång med tre procentenheter skulle generera just denna låga nivå. Därmed skulle det i praktiken vara möjligt att huspriserna hålls oförändrade, men att istället husköpkraften sänks till nya låga nivåer. Vad händer med husköpkraften om huspriserna hålls konstanta? Sannolikt medför högre räntor i praktiken en kombination av såväl lägre husköpkraft som sjunkande huspriser. Lägre husköpkraft i främst storstäderna innebär dock att många av hushållen där får göra avkall på annan konsumtion för att ha råd med boendet. En joker i leken i dessa resonemang är naturligtvis den framtida inkomstutvecklingen. Effekterna av en ränteuppgång skulle sannolikt inte bli lika stora på de svagare bostadsmarknaderna. I spåren av ränteuppgångar kan de regionala obalanserna kanske komma att minska. Källor: Cecilia Hermansson Debelle, G., (2004), Household Debt and the Macroeconomy, BIS Quarterly Review, Mars 2004 Economist, 13 mars, 2004 Tsatsaronis, K, och Haibin, Z., What drives housing price dynamics: Cross country evidence, BIS Quarterly Review, Mars 2004 Ekonomiska sekretariatet Stockholm tel ek.sekr@foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex blev 144,5 fjärde kvartalet ifjol högre räntor och huspriser försämrade husköpkraften Hushållen fick sämre råd med sina husköp
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex sjönk till 120,5 fjärde kvartalet i fjol Husköpkraften är nu den lägsta på mer än tio år Svenskarnas husköpkraft fortsatte att
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex blev 150,7 tredje kvartalet i år husköpkraften stabiliserades på tillfredsställande nivå Lägre räntor och stigande inkomster
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet 2010 högre räntor och huspriser dämpar husköpkraften Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex steg till 149,1 andra kvartalet 2010 husköpkraften ökar trots högre räntor Boindex steg till 149,1 andra kvartalet i år, från
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20 Boindex sjönk marginellt till 141,0 fjärde kvartalet 2013 Stigande småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 141,0 fjärde
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merTrots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas
Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merSmåföretagsoptimism på bräcklig grund
Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merSka ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merJulklappspengarna 2015
Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört
Läs merKapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.
Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merSödermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013
Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merFinansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Läs merFöreningsSparbanken Analys
FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merFortsatt stora utmaningar för svenska företag
Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande
Läs merVart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar
Läs merTurism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar
Läs merRapport Oktober 2013 SKÅNE
Rapport Oktober 2013 SKÅNE Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7 Lomma
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merSTABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO
Fastighetsägarnas Sverigebarometer December 1 STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO Fastighetsägarnas Sverigebarometer tar temperaturen på den svenska fastighetsbranschen och publiceras två gånger per
Läs merVärmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013
Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...
Läs merMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 4 2009 10 22
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 9 1 Hösten inleds med hoppingivande ekonomiska signaler men krisens effekter kan bli långvariga Krisen håller på att klinga
Läs merEn rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14
En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I
Läs merVÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013
VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa
Läs merNationell utveckling. Sammanfattning i korthet
Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merDöda och medellivslängd
Döda och medellivslängd Under 2010 avled 46 587 kvinnor och 43 900 män. Den äldsta avlidna personen under året var en kvinna som blev 110 år. Bland männen var den äldsta som avled 108 år. Drygt hälften
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs meren urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.
Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...
Läs merVÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014
VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT Höst 2014 Antal invånare den 31 ember 2013 Sverige 9,65 miljoner Stockholms län 2 163 000 22% Västra Götaland 1 615 000 17% Skåne län 1 274 000 13% Göteborgsregionens 13 kommuner
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merNationell utveckling. Sammanfattning i korthet
Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Eskilstuna kommun... 5 Trosa kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merRapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND
Rapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merHushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen. Februari 2019
Hushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen Februari 2019 Om undersökningen Sedan 2014 genomför Evidens regelbundet mätningar av hushållens kortoch långsiktiga förväntningar rörande
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...
Läs merFÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN
RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett
Läs merLönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?
Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i
Läs merAntalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,
Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes
Läs merRisker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor
Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest
Läs merRapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001
LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merÄr hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03
Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03 1 Har hushållen realistiska förväntningar på bostadsmarknaden? Ekonomipristagaren Robert Shiller: Jag tror att människor här i Sverige
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merSÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 DATUM: 2005-10-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas
Läs merUtbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
Läs merMäklarinsikt 2013:4 Stockholms län
Stockholms län Mäklarinsikt 2013:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379
Läs merStatistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015
Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos
Läs merFortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA
Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande
Läs merEuropeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011
Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6
Läs merQ4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.
Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4
Läs merNationell utveckling. Sammanfattning i korthet
Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Växjö kommun... 5 Ljungby kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets
Läs mer14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED
14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012
Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merUtvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011
Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga
Läs merSvensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merGÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Läs merNordeas Trygghetsindex 2012
Nordeas Trygghetsindex 20 Ingela Gabrielsson, privatekonom 20-02-22 Sammanfattning För tredje året i rad har Nordea mätt i vilken mån vi oroar oss för ekonomin och vilka åtgärder för vår privatekonomi
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar
Läs merHushållsbarometern våren 2007
Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index
Läs merSpecialstudier. Nr 50. Maj 2016. Kortsiktiga makroekonomiska effekter av kreditbegränsande makrotillsynsåtgärder
Specialstudier Nr 50. Maj 2016 Kortsiktiga makroekonomiska effekter av kreditbegränsande makrotillsynsåtgärder Kortsiktiga makroekonomiska effekter av kreditbegränsande makrotillsynsåtgärder SPECIALSTUDIE
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merBostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Läs merMakrokommentar. Januari 2014
Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.
Läs merArbetsmarknadsinformation april 2007
Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan
Läs merInvesteringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014
Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER
Läs merSveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen
SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs merREKORDGENERATIONEN HUR BLIR LIVET SOM 65+?
REKORDGENERATIONEN HUR BLIR LIVET SOM 65+? 1999 2004 2008? REKORDGENERATIONEN OCH SAMHÄLLET I FRAMTIDEN Kairos Future har i samarbete med AMF och SEB Trygg Liv genomfört den tredje studien om Rekordgenerationen
Läs mer