Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Transkript

1 Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National Association for Business Economics (Nabe) med en svag tillväxt för 2009 på 0,7 %. Frågan är om Nabe tillräckligt tagit intryck av pågående finanskris och dess effekter på real ekonomi. Den privata konsumtionen dämpas av negativa förmögenhetseffekter och en allt svagare arbetsmarknad. Andra bedömningar som kan vara för optimistiska är den obefintliga risken för deflation, budgetunderskottets storlek samt utsikterna om att husmarknaden når sin botten inom kort. Kristallkulan är grumlig. Även prognosmakare agerar i flock. Det är alltför lätt att ta prognoser för sanningar endast för att många har samma prognostal. Dessutom finns dynamiken ju mer stimulanser desto större möjlighet att undvika en djupare lågkonjunktur. Se mer till prognosantagandena som gjorts. Nedrevideringarna fortsätter Amerikanska ekonomer gör som andra ekonomer de reviderar sina prognoser. Organisationen National Association for Business Economics (Nabe) publicerade en ny prognos den 17 november där ett femtiotal amerikanska prognosmakare satt Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, Jörgen Kennemar, , ISSN

2 ned foten om amerikansk ekonomi Några överraskningar? Såväl IMF som OECD förutser att den amerikanska ekonomin krymper under nästa år, med 0,7 % respektive 0,9 %. Nabe med USA:s främsta ekonomer i näringslivet prognosticerar fortfarande en svag tillväxt. Vi själva gör bedömningen för svensk ekonomi att det är lika troligt att den krymper med 1 % som att den växer med 1 % osäkerheten är stor. Spannet mellan OECD och IMF å ena sidan och Nabe å den andra visar på samma typ av intervall och osäkerhet. Till skillnad från OECD och IMF räknar Nabe med tillväxt i USA:s ekonomi nästa år Frågan är ändå om Nabe-ekonomerna underskattar kraften i det paradigmskifte mellan leveraging ocb deleveraging som nu pågår. Då kan effekterna bli betydligt större på den privata konsumtionen än den nedgång som nu förutses på 0,2 % nästa år. Recession, men den försvinner snabbt Nästan alla (eller 96 %) av ekonomerna bedömer att den amerikanska ekonomin redan befinner sig i recession. Hälften av dem menar att den började redan fjärde kvartalet 2007 eller första kvartalet i år. Att den kan hålla i sig en bit in i 2009 bedömer en majoritet vara sannolikt, men något mer än 60 % förutser ändå att det inte blir en djup nedgång. Det räcker med ett fall i real BNP med 1,5 % från toppen till botten. Majoriteten räknar med att ekonomin börjar växa igen redan andra kvartalet nästa år. BNP-tillväxt, årstakt samt uppräknad årstakt 20 USA, BNP, Uppräknad årstakt (Q/Q*4) USA, BNP, årstakt (Y/Y) Source: Reuters EcoW in Vi vet av erfarenhet från tidigare finanskriser där kreditmarknaden är i nödläge att den reala ekonomin påverkas mer än om det bara handlar om en börsbubbla som spricker. Frågan är om inte bankkrisen innebär att lågkonjunkturen blir mer långvarig 2 Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008

3 Nabe-ekonomerna har (jämfört med tidigare bedömningar) en ovanligt svag BNP-prognos med 0,2 % 2008 och 0,7 % 2009 den svagaste sedan början 1980-talet. Det har gått snabbt: På oktobermötet prognosticerades en BNP-tillväxt på 2,2 % för 2009 men trots förväntningar om lägre oljepris, stora stimulanspaket och fortsatt låga räntor faller nu BNP med 2,6 % fjärde kvartalet i år och med ytterligare 1,3 % första kvartalet nästa år. Därefter påbörjas en återhämtning. Endast en av ekonomerna (av drygt 50) förutser deflation, d v s fallande konsumentpriser nästa år. Genomsnittet av bedömningarna hamnar istället sista kvartalet 2009 på 1,8 % för privatkonsumtionsdeflatorn (PCE) exklusive livsmedel och energi. Fed håller räntan stilla på 1 procent, och börjar sedan höja den om ungefär ett år. Sannolikt är oron för deflation större bland dem som genomför den ekonomiska politiken samt även i media, än bland affärslivets ekonomer. Endast en av ekonomerna oroas över deflation Hushållen är i fokus Det är den privata konsumtionen som bör vara i fokus. Hushållen svarar för ungefär 70 % av BNP. Det är också här som Nabe-ekonomerna gjort sina största revideringar sedan oktoberprognosen. Mellan 2003 och 2006 svarade reala förmögenhetseffekter för 17 procentenheter av tillväxten i disponibelinkomsten och den finansiella dito för 39 procentenheter. Hushållen kunde konsumera mera tack vare stigande förmögenhet, men också till följd av skattesänkningar. Från mitten av 2007 till mitten av 2008 svarade krympande reala förmögenhetseffekter med negativa 15 procentenheter till disponibelinkomsten, medan skuldtillväxten minskade till 4,7 %. Konsumtionen påverkas nu negativt av inkomstutvecklingen. Givet nedgången på arbetsmarknaden och en svagare löneutveckling blir den enda positiva effekten på hushållens ekonomi att inflationen avtar. Det finns en oro bland ekonomerna för den amerikanska fordonsindustrin. Från en försäljning på 16 miljoner bilar 2007 och från en privatkonsumtionstillväxt på 2,8 % samma år, till ett ras i bilförsäljningen till 12,5 miljoner bilar och en lätt krympande privat konsumtion nästa år. Positiva förmögenhetseffekter har vänts till dito negativa Kraftigt ras i bilförsäljningen väntas Arbetsmarknaden orsakar redan sömnlösa nätter. Sysselsättningen förutses minska med drygt personer det närmaste året, vilket är mycket men inte lika mycket som under de senaste månaderna. Arbetslösheten ska nu upp till 7,5 % i slutet av 2009, jämfört med beskedliga 6,2 % i oktoberprognosen. Det är en rejäl omsvängning på kort tid, men frågan är om det fortfarande är för optimistiskt. Vi ser att längden på arbetslösheten i USA nu ökar, från 16,7 veckor i september ifjol till 18,4 veckor september i år. Det kan återigen vara värt att påminna sig om att arbetsmarknaden agerar med fördröjning effekterna på den privata konsumtionen Arbetslösa stannar kvar i arbetslöshet en längre tid Swedbank Analys Nr 4 18 november

4 kan dröja sig kvar en bra bit in i 2009 och under Arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraftsutbud (årlig procentuell förändring) Arbetslöshet A rbetskraftsutbud S ysselsättning Procent Source: Reuters EcoW in Eftersom trygghetssystemen är mindre utbyggda i USA borde dessutom effekterna på konsumtionen bli relativt stora: Husmarknaden borde också falla tillbaka mer givet den allt svagare arbetsmarknaden. Detta får i sin tur följdeffekter även på den finansiella sektorn. Nabe förutser att botten i husförsäljningen nås under innevarande kvartal eller första halvåret nästa år. Huspriserna beräknas falla med 6 % i år och takten i nedgången avtar under nästa år till 3,5 % enligt FHFA-statistik. Husbotten är nära enligt Nabes ekonomer Även husinvesteringarna fortsätter att minska, men inte lika mycket som i år, enligt Nabe. Däremot ökar takten i nedgången vad gäller investeringar i näringslivet. Likaså utvecklas exporten allt svagare, men det gör även importen. Därmed fortsätter handelsbalansen att förbättras, från 700 miljarder USD 2007 till 555 miljarder USD nästa år. Grumlig kristallkula Alla prognosmakare har tagits på sängen av den hastiga inbromsning som skådats i världsekonomin under september och oktober i takt med den allt allvarligare finanskrisen. Vår egen prognos från januari 2008 hade rubriken Svensk ekonomi minskar farten men undviker tvärnit. Tvärnitat är precis vad många ekonomier, inklusive den svenska, har gjort under sommaren och hösten. Vi har vid upprepade tillfällen fått skriva ned tillväxten sedan dess. Prognosmakare är ofta för sent ute med att dra ned prognoserna när det blåser allt snålare vindar, och är dessutom sena med att dra upp prognoserna när det börjar gå bättre. I denna nedgång finns därför risk att prognoserna fortfarande är för optimistiska. 4 Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008

5 Prognoserna som nu publiceras för 2009 är dock inte några sanningar bara för att åtskilliga skriver samma prognostal. Vi har många osäkerhetsfaktorer av stora slag, sådana vi inte sett tidigare i prognosvärlden: 1) finanskrisens fortsättning, 2) finanskrisens påverkan på den reala ekonomin samt 3) de ekonomisk-politiska stimulansernas påverkan på finansmarknader och den reala ekonomin. I Nabe-prognosen finns antaganden om ungefär 250 miljarder USD av finanspolitisk stimulans för nästa år. USA:s budgetunderskott stiger från 162 miljarder USD ifjol till hela 765 miljarder USD nästa år. Om dessa stimulanser riktas dit där de gör mest nytta kan konjunktursvackan mildras, men om de används på ett ineffektivt sätt får de mindre inverkan på tillväxten. Även detta är ett osäkerhetsmoment. Likaså har omfattningen på stimulanserna i ett globalt perspektiv betydelse för den amerikanska utvecklingen och vice versa. Risk att prognoser tas för sanningar när alla säger samma sak Det finns en dynamik i den ekonomiska politiken att ta hänsyn till Möjligen är Nabe-ekonomerna för optimistiska om budgetunderskottet. Inkluderas finansiella tillskott till Fannie Mae, Freddie Mac och AIG samt TARP kan underskottet snarare närma sig 1000 miljarder USD, eller drygt 6 % av BNP. Nabe relativt optimistiska I likhet med utsikterna för svensk ekonomi, har den amerikanska ett spann mellan prognosmakare som ser en krympande ekonomi och dem som förutser lätt positiv tillväxt. Många bedömningar ligger inom ett intervall på -1 % till +1 %. Det finns dock en skillnad mellan OECD/IMF å ena sidan och Nabe å den andra. Inte ens de fem lägsta prognoserna (-0,5 %) bland de drygt 50 svaranden kommer ned till så låga tillväxttal som ekonomerna i OECD/IMF. De fem högsta har en tillväxt på närmare 3 % nästa år. Inte ens de mest pessimistiska i Nabe hamnar på OECD:s prognos Ingen sitter inne med sanningen. Det finns också en dynamik att ta hänsyn till. Ju mer stimulanser som USA, och övriga världen, tillför, desto större möjlighet att en negativ tillväxt kan undvikas. Å andra sidan ökar stimulanserna sannolikt både externa och interna obalanser på sikt, med konsekvenser för den långsiktiga utvecklingen. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 4 18 november