Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Transkript

1 Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad. Vi bedömer att stigande enhetsarbetskostnader kommer att öka kraven på ytterligare personalnedskärningar under En fortsatt ökad effektivisering i företagens inköp och produktion förutses, vilket ökar strukturomvandlingen i svenskt näringsliv. Nästan hälften (44 %) av landets småföretag planerar lägre personalkostnader under nästa år, vilket talar för begränsade nyanställningar. Att sysselsättningen ändå förväntas stiga i flera län, trots betydande besparingsplaner, kan bero på branschvisa förskjutningar men också ökade satsningar i verksamheter där störst tillväxtpotential finns. Splittrad småföretagskonjunktur Höstens småföretagsbarometer visar att de minsta företagen med 1-4 anställda har klarat den djupa konjunkturnedgången något bättre än de större småföretagen. Allra svagast är konjunkturen i bolag med anställda, där den samlade konjunkturindikatorn summering av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning hamnade på -30 jämfört med -8 för samtliga småföretag i undersökningen. De större småföretagen, som i allmänhet har en högre utlandsexponering, har drabbats hårt på grund av den kraftigt minskade världshandeln. Det är en påtaglig omsvängning jämfört med förra året, då de större småföretagen svarade för den starkaste konjunkturutvecklingen driven av en stark omvärldskonjunktur och ökade nyanställningar. Större småföretag har haft en djupare konjunkturnedgång Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 De mindre företagen, som har sin huvudsakliga försäljning på den svenska marknaden, har relativt sett haft en bättre utveckling. Företag med stor exponering gentemot exportmarknaden, vilket de större småföretagen i allmänhet har, uppvisar en större frekvens av personalminskningar. Småföretagarna är dock optimistiska om att konjunkturen stärks under En fjärdedel av småföretagarna räknar med att kunna nyanställa det närmaste året när orderingången och omsättningen förutses öka. Denna analys behandlar småföretagens ekonomiska ställning och dess besparingsplaner under det närmaste året. Lönsamheten försämras i många småföretag Den djupa konjunkturnedgången i svensk ekonomi har lett till att fler småföretag är mindre nöjda med lönsamhetsutvecklingen. I höstens Småföretagsbarometer uppgav 40 % av företagen att lönsamheten hade försämrats, medan 20 % bedömer att den förbättrats. Det är andra mätningen i rad med en övervikt av företag som redovisar att lönsamheten har försvagats. Minst nöjda med lönsamhetsutvecklingen är man i tillverkningsindustrin och samfärdsel, där vartannat företag angav en försämrad lönsamhet under de senaste tolv månaderna. Fler småföretag uppvisar en försämrad lönsamhet Höstbarometern visar också att det var vanligare att större småföretag (20-49 anställda) var mindre nöjda med lönsamheten än de minsta företagen. Lönsamhetsförsämringen i näringslivet har satt tydliga avtryck i konkursstatistiken, som har stigit relativt kraftigt under 2009, även om ökningstakten har dämpats något under de senaste månaderna. Produktivitet och löneutveckling i svenskt näringsliv Produktivtet varuproducenter Produktivitet tjänster Lönerökningar, nominellt :02: :04: :02: :04: :02: :04: :02: :04: :02: :04: :02: :04: :02: :04: :02: :04: :02: :04: :02:00 Källa: SCB och Medlingsinstitutet 2 Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009

3 Produktivitetsutvecklingen inom svenskt näringsliv ger anledning till oro, med risk för att lönsamhetsproblemen fortsätter under Nationalräkenskaperna för de tre första kvartalen i år visar att produktiviteten bland de varuförmedlande företagen sjönk med drygt 7 % i genomsnitt samtidigt som de nominella lönerna steg med omkring 3 %. Det innebär att arbetskostnaderna per enhet har fortsatt att stiga i snabb takt, vilket pressar företagens vinstmarginaler. Den svagaste produktivitetsutvecklingen förekom inom tillverkningsindustrin, men även i tjänsteföretagen var produktiviteten negativ för tredje året i rad. Enhetsarbetskostnaderna i näringslivet fortsätter att stiga Slutsats: Vi bedömer att det svenska näringslivet alltjämt står inför stora utmaningar under det närmaste året. Den svaga produktivitetsutvecklingen under årets tre första kvartal signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka ännu inte är avklarad. Det har inneburit att företagens enhetsarbetskostnader fortsätter att stiga relativt kraftigt under 2009, vilket pressar företagens vinstmarginaler. Förutom stigande arbetskostnader dämpas småföretagens lönsamhet även av högre råvarukostnader. Möjligheten att kunna höja försäljningspriserna för att kompensera sig mot högre kostnader bedömer vi vara begränsad under rådande konjunkturläge. Kostnadsjakten intensifieras Som framgått av tidigare undersökningar, har betydelsen av att ständigt effektivisera verksamheten blivit allt viktigare för att kunna möta den hårdnande konkurrensen, oavsett om det råder hög- eller lågkonjunktur. Av naturliga skäl blir dock kostnadsnedskärningarna större vid lågkonjunktur när efterfrågan sjunker och lönsamheten försämras. Andelen företag inom olika sektorer som uppger att de kommer att skära i kostnaderna under det närmaste året H 2006H 2005V Totalt Varuproduktion Varuförmedling Övriga tjänster Expansion Källa: Småföretagsbarometern Swedbank Analys Nr 13 9 december

4 I höstens Småföretagsbarometer angav 41 % av företagen att de kommer att skära i kostnaderna under det närmaste året. Motsvarande andel hösten 2006, då konjunkturläget och lönsamheten var väsentligt bättre, var 36 %. Även om det är fler företag som planerar kostnadsnedskärningar det närmaste året, är det trots allt en något lägre andel jämfört med 2005 då 45 % av småföretagen planerade att minska sina kostnader. Svag lönsamhet bidrar till att fler företag planerar kostnadsbesparningar Den främsta anledningen till företagens kostnadsreduceringar är dålig lönsamhet, vilket 45 % av småföretagen anger. I företag med anställda svarade vartannat företag att lönsamheten var dålig. Slutsats: Att höstens undersökning visar en lägre andel kostnadsneddragningar även under en lågkonjunktur kan vara något förvånande. Detta inte minst med tanke på att den djupa konjunkturnedgången och den försämrade lönsamheten varit mer utpräglad denna gång jämfört med En förklaring kan vara att småföretagen är relativt välslimmade delvis till följd av effektivitetshöjande åtgärder som företagen ändå tvingats vidta oavsett konjunkturläge. Det låga ränteläget kan också bidra till att kostnadsnedskärningarna blir mindre omfattande. Besparingsplanerna varierar stort mellan branscher Det är bland företagen i den varuförmedlande sektorn som det är vanligast förekommande med kostnadsnedskärningar. Inom samfärdsel och detaljhandeln avser 60 % respektive 51 % av företagen att minska kostnaderna. Inom övriga privata tjänster är besparingsplanerna mindre omfattande, vilket också tidigare undersökningar har visat. Särskilt framträdande är branschen uppdragsverksamhet, där endast vart fjärde företag avser att minska kostnaderna. För företag som har svenska hushåll som huvudsaklig slutkund är rationaliseringsplanerna i stort sett oförändrade jämfört med för tre år sedan (36 % jämfört med 38 %), trots att konjunkturläget är väsentligt svarare. Företag med slutkunder inom offentlig sektor har en andel på 35 %, vilket också är marginellt lägre än hösten Störst förändring kan vi notera för företag med slutkunder på exportmarknaden. Här har andelen småföretag med besparingsplaner ökat till nästan hälften (46 %) jämfört med 31 % för tre år sedan. Även företag med försäljning mot andra svenska företag redovisar större kostnadsnedskärningar under motsvarande period (från 33 % till 43 %) och dessa företag, tillsammans med exportföretagen, uppvisar det svagaste konjunkturläget. Fler exportföretag planerar kostnadsbesparingar 4 Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009

5 Höstens undersökning visar att det är vanligare med besparingsplaner i de större småföretagen, vilket dock är naturligt. De större företagen har fler möjligheter att parera konjunktursvängningar inte minst genom förändringar i personalstyrkan. Denna möjlighet är begränsad för de minsta företagen. Närmare hälften av företagen i gruppen 5-19 anställda räknar med att reducera kostnaderna det närmaste året jämfört med 30 % av företagen som har färre än 5 anställda. För företag med fler än 20 anställda förutses också en tilltagande kostnadsjakt, varför andelen stiger till 44 % av företagen från 34 % i höstundersökningen Större företag har fler alternativ att kunna minska de totala kostnaderna Personal- och investeringsnedskärningar dominerar Den vanligaste åtgärden för att sänka företagets kostnadsmassa är att skära i personal- och investeringskostnaderna. Lägre arbetskostnader redovisar 44 % av företagen i höstens barometer, jämfört med 33 % hösten 2006 respektive 28 % våren Det talar också för att antalet nyanställningar det närmaste året kommer att vara begränsat, även om bedömningen om den framtida sysselsättningen är relativt optimistisk. Endast 9 % av landets småföretagare planerar personalminskningar under det närmaste året, vilket förefaller vara optimistiskt med hänsyn till företagens ofördelaktiga lönsamhetsutveckling. Minskade investeringskostnader är också en indikation om att det kommer att dröja innan investeringskonjunkturen i det privata näringslivet vänder upp. Det är först när efterfrågan stärks och kapacitetsutnyttjandet stiger som näringslivets investeringar vänder upp, vilket sannolikt dröjer till Småföretagens investeringskostnader minskar när efterfrågan är svag Slutsats: Ett lågt resursutnyttjande, pressade vinstmarginaler och en svag efterfrågan håller tillbaka företagens investeringar under 2010, vilket också framkom i SCB:s senaste investeringsenkät. Baserat på småföretagarnas egna besparingsplaner och den pressade lönsamheten finns det risk för att småföretagens anställningsplaner för nästa år inte kan uppfyllas. Swedbank Analys Nr 13 9 december

6 Kostnader som företagen uppger att de skall reducera (fler alternativ är möjliga, %) H 2006H 2005V Personal Inköp insatsvaror Investeringar Lokaler Uppvärmning, övrig drift Nedskärningar i uppvärmnings- och inköpskostnader är mindre framträdande i årets undersökning än för tre år sedan, då omkring hälften av företagen planerade att minska dessa kostnader. De branschvisa skillnaderna är dock stora. Vartannat företag i den varuproducerande sektorn planerar att minska sina inköps- och energikostnader, kostnader som väger tungt i dessa företags totala kostnadsmassa. Att effektivisera företagets inköp har blivit en viktig del i och med globaliseringen och den ökade konkurrensen. Kostnadseffektiva inköp innebär också att enskilda företag i större utsträckning kan specialisera sig och på sikt förstärka bolagets framtida konkurrenskraft. Det är en process som sannolikt kan ta förnyad fart de närmaste åren inte minst på grund av den måttliga globala konjunkturåthämtningen och företagens kostnadseffektiviserig. Lägre arbetskostnader i flera närliggande länder i Central- och Östeuropa kan också leda till en ökad svensk handel och fler investeringar österut. Lägre inköps- och energikostnader förutses bland små tillverkande företag Företagens inköp och investeringar i låglöneländer kommer att öka igen Drygt 40 % av företagen, som avser att sänka sina kostnader, tänker sig att banta upp till 5 % av den totala kostnadsmassan. Ytterligare vart tredje företag avser att banta upp till 10 %. Det är endast 15 % som planerar att skära mer än 10 %. Jämfört med undersökningen hösten 2006 är andelarna relativt oförändrade, även om det är en viss förskjutning uppåt i skalan. En relativt stor andel, 14 % av företagen, är osäkra om hur mycket av kostnaderna som kommer att minska. Slutsats: Svårigheter att övervältra företagens kostnadsökningar till konsumentledet innebär antingen ytterligare kostnadsbesparingar i företagen alternativt försämrade vinstmarginaler. Vi ser utsikter för ytterligare effektiviseringar av det svenska näringslivet, vilket också kan påskynda strukturomvandlingen. Arbetet med kostnadseffektiva inköp kommer att fortsätta samtidigt som produktionsutflyttningen till Central- och Östeuropa 6 Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009

7 sannolikt kommer att bli mer intressant för svenska företag när arbetskostnaderna i flera länder har fallit kraftigt. Geografiskt splittrad småföretagskonjunktur Konjunkturnedgången i svensk ekonomi varierar stort mellan olika delar av landet. Nedanstående kartbilder visar hur den svenska småföretagskonjunkturen (Småföretagsbarometerns konjunkturindikator) har utvecklats under hösten 2008 och Slående är hur konjunkturnedgången i Jönköpings län har fördjupats under 2009, en region som så sent som hösten 2008 kännetecknades som ett av de län i landet som hade den starkaste konjunkturen. Kräftgången i länet har också satt djupa avtryck i lönsamhetsutvecklingen där vartannat företag anser att lönsamheten har försämrats. Södermanland, Värmland och Blekinge är andra områden där fallet i småföretagskonjunkturen varit påfallande kraftig. I Gotland, Uppsala och Stockholms län är konjunkturläget däremot väsentligt starkare. Hösten 2008 Hösten 2009 Hösten 2010 Källa: Småföretagsbarometern Anm: Konjunkturindikatorn är en summering av nettotalen beställningar, omsättning och sysselsättning Swedbank Analys Nr 13 9 december

8 Den splittrade konjunkturbilden hänger delvis samman med hur näringslivets sammansättning ser ut. Regioner med en relativt sett hög industriandel har drabbats hårdare av konjunkturnedgången jämfört med de län där tjänstesektorn väger tyngre. Av Småföretagsbarometerns samtliga tillverkningsföretag uppgav 45 % att lönsamheten hade försämrats det senaste året jämfört med vart tredje företag i den privata tjänstesektorn. Mest missnöjda med lönsamhetsutvecklingen är man i Jönköpings län följt av Gävleborgs och Värmlands län. I Stockholm, Kalmar och Jämtland var missnöjet inte lika utbrett. Variationer i näringslivets sammansättning kan delvis förklara de regionala skillnaderna Landets småföretagare förutser att konjunkturläget om ett år kommer att stärkas. Märkbart är den optimism som finns i Jönköpings län. Även i Mälardalen, Skåne och Norrbotten förutses konjunkturen bli starkare än genomsnittet. Genomgående är att antalet anställda förväntas vända upp under Detta antagande vilar dock på bräcklig grund. Småföretagens bedömning beträffande sysselsättningen om 12 månader, och planerade personalnedskärningar Förväntningar sysselsättning, nettotal Företag med planerad personalminskning ( %) Gotland Stockholm Södermanland Skåne Halland Västra Götaland Västmanland Örebro Kronoberg Uppsala Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Nottbotten Värmland Gävleborg Blekinge 3 70 Västernorrland 2 50 Jämtland 2 67 Östergötland 0 56 Riket Källa: Småföretagsbarometern hösten 2009 Tabellen ovan visar småföretagens sysselsättningsförväntningar och andelen företag som planerar personalnedskärningar för nästa år. Sambandet mellan planerade personalminskningar och förväntad sysselsättningsutveckling är relativt god framför allt i Östergötland, Blekinge, Västernorrland och Jämtland. Det är i dessa fyra län som de lägsta anställningsplanerna finns. Det finns dock ett antal län där det finns risk för att sysselsättningsutvecklingen kan bli sämre än vad företagarna själva förutser. I Stockholm, Södermanland, Kronoberg, Kalmar, Skåne, Örebro och Norrbotten är det en övervikt av företag som förutser en ökad sysselsättning trots att det samtidigt finns en stor andel företag som planerar personalminskningar. 8 Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009

9 Att sysselsättningen stiger trots betydande besparingsplaner kan bero på branschvisa förskjutningar. En krympande industrisysselsättning kan kompenseras av en ökad sysselsättning i den privata tjänstesektorn. Det kan också vara en indikation på strukturförändringar i företagen, där satsningar görs på de områden där bästa tillväxtförutsättningar finns. I verksamheter som inte är tillräckligt konkurrenskraftiga eller har en begränsad tillväxtpotential genomförs istället personalnedskärningar. Denna strukturförändring stärker på sikt det enskilda företagets konkurrenskraft. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i Stockholm tfn publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och ek.sekr@swedbank.se kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys Nr 13 9 december