Småföretagsbarometern

Transkript

1

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Största konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion Småföretagskonjunkturen län för län...14 Prognos och utfall genom åren...16

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator.

4 Västmanlands näringslivsstruktur 99,1 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 64 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Västmanlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag* Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län Småföretagskonjunkturen i Västmanland har stärks kraftigt i höstens mätning. Från att ha legat lägre än riksgenomsnittet i våras, har länet nu dessutom nått den genomsnittliga nivån för landet. Uppgången förklaras främst av en vändning till förnyad växt i industrin. Förväntningarna är att tillväxten blir än starkare under det kommande året. Sysselsättningstillväxten i Västmanland har fått ökad fart under det senaste halvåret och uppvisar nu nettotal 10. Ökningstakten har varit i stort sett densamma i både industrin och tjänstesektorn. Förväntningarna inför kommande år är att tillväxten ska fortsätta i ungefär samma takt. Tillväxten i orderingången visar också en bred och snabbare uppgång i höstens mätning. Nettotalet stiger från 5 till 14. Detta är dock svagare än riksgenomsnittet på 27. Företagen i länet räknar med ytterligare något snabbare tillväxt kommande år. Omsättningstillväxten i länet har också utvecklats starkt, och tillväxttakten är något högre än riksgenomsnittet. Uppgången har framför allt drivits på av tjänstesektorn, medan industrin vänt nedgången från i våras till en förnyad tillväxt. Förväntningarna inför kommande år är att tillväxten ska öka ytterligare något, samtidigt som industrin tar över som motor i tillväxten. Lönsamheten har sammantaget utvecklats positivt, i linje med hur det gått i landet i stort. Båda delsektorerna räknar med snabbare vinstökningar under kommande år.

5 75 procent anger att de ser goda expansionsutsikter på sikt. Detta är en kraftig uppgång från 58 procent i våras. Länet hamnar på första plats i Sverige vad gäller företag som ser expansionsmöjligheter på sikt. De främsta tillväxthindren för småföretagen i länet är den svaga efterfrågan, följd av brist på lämplig arbetskraft och höga arbetskraftskostnader.

6 Småföretagsbarometern Västmanlands län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i Västmanland har fått ökad fart under det senaste halvåret och uppvisar nu nettotal 10. Nettotalet är något högre än riksgenomsnittet (8). 21 procent av företagen anger att de ökat antalet anställda, medan 11 procent redovisar en neddragning. Ökningstakten har varit i stort sett den samma i både industrin och tjänstesektorn. Förväntningarna inför kommande år är att tillväxten ska fortsätta i ungefär samma takt. Den förväntade tillväxttakten är lite lägre än genomsnittet för landet. Tjänstesektorns nettotal har sedan vårens mätning stigit från 6 till 10, medan industrin vänt en nedgång (-3) till förnyad tillväxt (12). Båda delsektorerna räknar med fortsatta personalökningar i ungefär samma takt under kommande år.

7 2. Orderingång Tillväxten i orderingången visar också en bred och snabbare uppgång i höstens mätning. Nettotalet stiger från 5 till 14. Detta är dock något svagare än riksgenomsnittet på 27. Totalt i länet är det 31 procent av företagen som anger bättre orderingång, medan 17 procent anger vikande orderingång. Företagen i länet räknar med ytterligare något snabbare tillväxt kommande år. Nettotalet väntas stiga till 23 att jämföra med rikets 31. Tillväxten i orderingången har under det senaste året varit jämnt fördelad mellan industrin och tjänstesektorn, med industrin på nettotal 15 och tjänsteföretagen på nettotal 13. Också inför kommande år spår båda sektorerna en ungefär lika snabb ytterligare förstärkning. Nettotalet för tjänstesektorn väntas bli 26 och för industrisektorn 30.

8 3. Omsättning Omsättningstillväxten i länet har också utvecklats starkt, och tillväxttakten är något högre än riksgenomsnittet. Sammantaget uppger 49 procent av företagen i länet att omsättningen ökat, medan 20 procent anger lägre omsättning. Länets nettotal blir därmed 29 att jämföra med rikets 19. Uppgången har framför allt drivits på av tjänstesektorn, medan industrin vänt nedgången från i våras till en förnyad tillväxt. Förväntningarna inför kommande år är att tillväxten ska öka ytterligare något, samtidigt som industrin tar över som motor i uppgången. Länets nettotal väntas hamna på 31 att jämföra med rikets 38. Som framgår av diagrammet nedan minskade industrins omsättning kraftigt i vårens mätning. Nedgången blev dock kort, och länets industriföretag redovisar nu åter en omsättningstillväxt. Nettotalet har ökat från -22 till 5. Förväntningarna inför kommande år är en fortsatt snabbare tillväxt och ett nettotal på 40. För tjänstesektorns del ser vi att omsättningstillväxten ökar från nettotal 21 i våras till 40 i höstens mätning. Nu räknar dock företagen med en viss dämpning av tillväxten och nettotalet 27.

9 Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen i Västmanland har stärks kraftigt i höstens mätning. Från att ha legat lägre än riksgenomsnittet i våras, har länet nu dessutom nått den genomsnittliga nivån för landet. Uppgången förklaras främst av en vändning till förnyad växt i industrin. Förväntningarna är att tillväxten blir än starkare under det kommande året. Jämfört med landet i stort väntas dock utvecklingen i länet bli lite svagare. Som framgått av redovisningen av de ingående variablerna ovan har industrin efter vårens negativa siffror, åter vänt till tillväxt. För tjänstesektorn har utvecklingen varit stabilare och tillväxten högre under de senaste åren. Båda sektorerna räknar med en fortsatt förbättring under det kommande året, i tjänstesektorns fall dock en mycket blygsam sådan.

10 4. Lönsamhet Lönsamheten har sammantaget utvecklats positivt, i linje med hur det gått i landet i stort. Lite drygt vart tredje företag redovisar bättre lönsamhet, medan 15 procent anger att lönsamheten blivit lägre. Länets nettotal 19 är något starkare än riksgenomsnittet på 15. Uppdelat på sektorer kan vi se att lönsamhetsutvecklingen varit bättre i tjänstesektorn som når nettotal 24 att jämföra med 7 i industribranscherna. Båda delsektorerna räknar med snabbare vinstökningar under kommande år. För industrins del räknar företagen med en rejäl uppgång till nettotal 37, medan tjänsteföretagen väntas nå nettotalet 28. Den förhållandevis goda vinsteutvecklingen bekräftas av att endast 20 procent av företagen anger lägre, eller väsentligt, lägre lönsamhet än normalt. Den andelen är en av de lägsta i riket. 18 procent av företagen anger att löneheten är högre än normalt. Företagens prisförväntningar 35 procent av länets små företag räknar med att kunna höja priserna. Andelen är dock betydligt lägre än i våras då vartannat företag angav att man planerade prisökningar.

11 Största konjunkturrisker Det är framför allt en risk som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är hur den svenska hemmamarknaden utveclas, vilket anges av 49 procent av företagen. Utvecklingen av den internationella konjunkturen uppges vara den största konjunkturrisken av 12 procent av företagen, medan 11 procent anger nya konkurrenter på marknaden som största risk. Hur den svenska hemmamarknaden utvecklas är den överlägset största konjunkturrisken för företagen i Västmanland

12 75 procent ser goda expansionsutsikter Den starkare konjunkturen har medfört att andelen företag som ser goda långsiktiga expansionsutsikter ökat rejält. I höstens mätning uppger 75 procent av företagen att de ser goda möjligheter att expandera, jämfört med 58 procent i våras. Detta innebär att förväntningarna är de mest positiva i hela landet, och kan jämföras med riksgenomsnittet på 65 procent.

13 Båda delsektorerna har skruvat upp sina expansionsutsikter betydligt. Inom industrin uppger nu 79 procent av företagen att utsikterna är goda (jämfört med riksgenomsnittets 63 procent) och i tjänstesektorn är andelen 73 procent (jämfört med riksgenomsnittet på 66 procent). Hinder för expansion Västmanlands småföretag har fortfarande stora problem att hitta lämplig arbetskraft. 20 procent anger att detta är det främsta hindret, vilket är en högre nivå än rikets genomsnitt på 18 procent. Det största tillväxthindret (23 procent) i länet är dock den svaga efterfrågan som anges av 26 procent av företagen. På tredje plats kommer de höga arbetskraftskostnaderna med 18 procent. Ett annat orosmoln på småföretagarnas himmel är att 35 procent har tvingats tacka nej till order det senaste året på grund av arbetskraftsbrist. Bland industriföretagen är andelen 33 procent, i tjänstesektorn 36 procent.

14 Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år.

15

16 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning.