Småföretagsbarometern

Transkript

1 Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 UPPSALA LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Uppsala läns näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 3 Småföretagsbarometern Uppsala län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande... 1 Konkurrenstryck procent ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4186 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

4 Uppsala läns näringslivsstruktur 99,6 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 7 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Uppsala län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret. Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län Småföretagskonjunkturen i Uppsala län har förbättrats rejält sedan höstens mätning. Konjunkturindex har ökat från 99 till 114, vilket är den näst högsta nivån i riket. Uppgången väntas bli ytterligare starkare under det kommande året. Sysselsättningstillväxten är kraftigt positiv, tack vare ökningar i både industri- och tjänstesektorn. I mer än vart tredje småföretag har sysselsättningen ökat. Företagen är fortsatt optimistiska inför kommande år, speciellt inom tillverkningsindustrin. Orderingången har också utvecklats positivt och 56 procent av småföretagen rapporterar en ökad tillväxt av orderstocken. Orderingången väntas öka tillväxttakten under det kommande året. Omsättningstillväxten har likaså förstärkts och nettotalet har stigit från 31 till 39. En kraftig fortsatt förbättring väntas under det kommande året. Största delen av uppgången tros komma från tjänstesektorn där 65 procent av företagen spår en högre omsättning, jämfört med 46 procent i industrisektorn. Lönsamheten har förbättrats avsevärt. Sammantaget är lönsamheten relativt stark för nära hälften av företagen i länet, 49 procent, har lönsamheten ökat. Jämfört med genomsnittet för riket uppvisar Uppsala en klart bättre lönsamhetsutveckling. Även i detta fall är optimismen inför framtiden stor. Kapacitetsutnyttjandet har ökat rejält sedan höstens barometer. Inom industrisektorn uppger 64 procent att de arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande. I tjänstesektorn är andelen 61 procent, den näst högsta andelen i landet. 73 procent av Uppsalas småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Andelen har sjunkit något sedan i höstas, vilket dock är naturligt eftersom man då hade en lägre tillväxttakt och följaktligen såg större förbättringspotential. 3

5 Det i särklass största tillväxthindret för småföretagen är brist på lämplig arbetskraft (3 procent) följt av arbetskostnaden (18 procent). 4

6 Småföretagsbarometern Uppsala län 1. Sysselsättning Sysselsättningen i Uppsalas småföretag har tagit ytterligare fart under det senaste halvåret. Utvecklingen i Uppsala är den starkaste i landet. Nettotalet ökar från 19 till 27, och mer än vart tredje företag redovisar en ökning av personalstyrkan. Utvecklingen har varit allra starkast i industrin där 41 procent av företagen har ökat sysselsättningen och nettotalet är 37. Uppsala Riket Företagen räknar också med att sysselsättningsökningen ska fortsätta och t.o.m. öka under det närmaste året (prognosen är den streckade linjen). Detta förklaras av en än starkare utveckling i industrin, medan tjänstesektorn räknar med en marginell dämpning. Industri Tjänster

7 Orderingång Även vad gäller orderingången är det tydligt att konjunkturuppgången i länet stark. 56 procent uppger en ökande orderingång, medan 8 procent uppger en vikande. Utvecklingen är fortsatt starkare än för riket i genomsnitt. Till skillnad mot de senaste mätningarna är det industrisektorn som denna gång redovisar den snabbaste ökningen i orderingången. Detta är också en viktig förklaring till den positiva sysselsättningsprognosen. Uppsala Riket Uppgången väntas fortsätta ännu något starkare under den kommande tolvmånadersperioden (streckad linje). Nettotalet väntas sammantaget öka från 48 till 55 (för industrisektorn från 55 till 58 och för tjänsteföretagen från 34till 48). Industri Tjänster

8 Omsättning Efter att höstbarometern redovisade den svagaste omsättningstillväxten som någonsin uppmäts i länet, har ökande orderingång och möjlighet till prisökningar slagit igenom även på omsättningen. Uppgången är nu stark med ett nettotal på 39, vilket är i linje med riket i genomsnitt. Uppsala Riket I vårens mätning är omsättningstillväxten starkare i industrin, men å andra sidan räknar tjänstesektorn med en något starkare utveckling under det kommande året. Nettotalet för industrisektorn har i vårens mätning stigit från 11 till 51, medan det i tjänstesektorn legat i stiort sett konstant. Utvecklingen i industrin har varit bättre än riket i genomsnitt, medan tjänsteföretagen ligger något lägre. Inför det kommande året spår tjänstesektorn en kraftigt förbättrad omsättningstillväxt. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen stiga från 39 till 55. Industrin räknar däremot med en viss dämpning av tillväxttakten. Industri Tjänster

9 Konjunkturindikatorn Den sammanlagda konjunkturindikatorn i Uppsala län har förbättrats rejält sedan höstens mätning. Konjunkturindex har ökat från 99 till 114, vilket är den näst högsta tillväxttakten i riket. Uppgången väntas bli ytterligare starkare under det kommande året. Index vänta stiga till 139, vilket är i linje med toppnoteringen högkonjunkturen, och även den högsta förväntade tillväxten i landet. Uppsala Riket Som framgått ovan är det industrisektorn som utvecklats allra bäst i den senaste mätningen. Optimismen framöver är lika hög i båda delsektorerna. Inom industrisektorn väntas index stiga till 14, och inom tjänstesektorn till 132, båda klart över genomsnittsförväntningarna i riket. Den konjunkturoptimism som företagen gav uttryck för i förra årets barometrar har alltså i princip förverkligats. Det finns dock flera faktorer, främst den redan stora bristen på lämplig arbetskraft i många branscher som kan göra den fortsatta tillväxten mer dämpad än vad som förväntas. Industri Tjänster

10 Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Efter ett kraftigt ras under krisen, inledningsvis för tjänstesektorn och något senare för industrin, har lönsamheten förbättrats kraftigt i de två senaste mätningarna. Vi ser helt klart att ökad omsättning och vissa möjligheter att ta ut prisökningar nu får ett positivt genomslag även på lönsamheten. Sammantaget är lönsamheten relativt stark för nära hälften av företagen i länet, 49 procent, har lönsamheten ökat, medan 1 procent redovisar en nedgång. Jämfört med andra delar av riket uppvisar framför allt industrin en betydligt starkare lönsamhetsutveckling, men också tjänsteföretagen i Uppsala har gått bättre i detta avseende än rikssnittet. Lönsamheten förväntas fortsatta att öka kraftigt under den kommande tolvmånadersperioden. Sammantaget spås nettotalet öka från 39 till 49. Uppsala län har därmed högre förväntningar på den framtida lönsamheten än riket i genomsnitt. Det är återigen främst industrin som har höga förväntningar, vars nettotal väntas stiga från 46 till 66, högst i landet. Industri Tjänster Företagens prisförväntningar 37 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året. Detta är dock en minskning jämfört med föregående mätning och ytterligare ett tecken på den allt tuffare konkurrensen. Förhållandevis fler tjänsteföretag (42 procent) jämfört med industriföretag (22 procent) räknar med att genomföra en prishöjning. 9

11 11 5. Kapacitetsutnyttjande I takt med stigande omsättning och bättre konjunktur har även kapacitetsutnyttjandet i Uppsala län stigit sedan i höstas. Båda sektorerna uppvisar en ökning. Nästan två av tre industriföretag och 61 procent av tjänsteföretagen uppger att de arbetar för fullt. Framför allt inom tjänstesektorn ligger Uppsala högre än genomsnittet för landet. Industri Tjänster 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Konkurrenstryck Den allt tuffare konkurrensen märks också i Uppsala. 57 procent av företagen uppger att konkurrensen hårdnat de senaste tre åren, medan endast 3 procent uppfattar att den minskat. Genomsnittet för riket är 52 procent av företagen som uppger tuffare tuffarenstryck. I Uppsala är det framför allt inom tjänstesektorn som konkurrenstrycket hårdnat. Här uppger 63 procent av företagen att konkurrenstrycket hårdnat. Den tuffare konkurrensen märks främst genom fler aktörer på marknaden och pressade prisnivåer. Prisnivåerna är ett större problem för industriföretagen än för tjänsteföretagen. 57 procent av företagen i Uppsala upplever att konkurrenstrycket hårdnat under de senaste tre åren. 1

12 73 procent ser goda expansionsutsikter 73 procent av företagen i Uppsala uppger att det finns goda expansionsmöjligheter framöver. Andelen har minskat något sedan i höstas, vilket sannolikt beror på att man hade en lägre tillväxttakt då och följaktligen såg större förbättringspotential. Företagen i länet är något mer optimistiska än riket i genomsnitt. Jämtland VGL Gävleborg Blekinge Stockholm Uppsala Riket Halland Västernorrland Skåne Gotland Kalmar Södermanland Kronoberg Östergötland Västerbotten Värmland Örebro Jönköping Norrbotten Dalarna Västmanland

13 11 Expansionsutsikterna har således dämpats något eftersom företagen efter det senaste årets goda utveckling startar från en högre nivå. Framtidsutsikterna är dock optimistiska. Inom industrin är andelen företag som anger att det finns expansionsmöjligheter 8 procent, och i tjänstesektorn72 procent. Industri Tjänster 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Hinder för expansion Det överlägst största tillväxthindret som länets småföretag upplever är brist på lämplig arbetskraft (3 procent) följt av höga arbetskraftskostnader (18 procent) Knappt vart femte företag uppger dessutom att de inte vill växa. Bristen på arbetskraft är ett oroande tecken för framtida tillväxt i Uppsala län. Man kan också notera att fyra av tio företag i såväl industrin som tjänstesektorn tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Den helt dominerande anledningen är att företagen inte hittar arbetskraft med rätt yrkeserfarenhet. Uppsala skiljer sig därvidlag från flertalet andra län genom att problemen med yrkeserfarenhet är större och problemen med brister i utbildningssystemet mindre än i landet i genomsnitt Uppsala Riket 12

14 Småföretagskonjunkturen län för län Östergötland upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i höstens mätning. Östergötland går därmed om det tidigare dragloket Kronoberg, som hamnar under rikssnittet i vårens mätning. Västmanland har liksom i höstas den svagaste konjunkturen. Konjunkturen har förbättrats betydligt i de flesta län jämfört med vårens mätning. I några län bromsar konjunkturen in, främst i Kronoberg där konjunkturindikatorn går från 13 till 8. Utvecklingen är dock fortfarande positiv fler företag växer än drar ner. Totalt för riket har konjunkturindikatorn stigit från 84 till 96. Uppdelat på sektorer ökar industriindex något från 95 till 97, medan tjänsteindex ökar från 77 till 96. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med 143, medan Östergötland toppar tjänstesektorn med index 145. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt ljusa och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 122. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Östergötland och Halland. Diagram. Konjunkturindikatorns värde län för län. Östergötland Uppsala Halland Stockholm Värmland Blekinge Jämtland Jönköping Riket Västernorrland VGL Västerbotten Norrbotten Örebro Södermanland Kalmar Kronoberg Skåne Dalarna Gotland Gävleborg Västmanland

15 14

16 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan nu konstatera att efter den snabba uppgången under det senaste året, dämpas nu av naturliga skäl tillväxttakten. Nivån i vårmätningen är också något lägre än företagen trodde för ett år sedan. Konjunkturen förväntas dock vara fortsatt mycket stark. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 122 på ett års sikt, vilket historiskt sett varit en nivå som indikerat en stark högkonjunktur. Utfall Prognos