Småföretagsbarometern

Transkript

1 Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 örebro län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

2 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4325 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till denna publicering. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator arbetar med nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde mindre än betyder kontraktion, medan ett värde över betyder expansion. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 1

3 Innehåll Småföretagsbarometern... 1 Örebro läns näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 3 Småföretagsbarometern Örebro län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 6 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande... 9 Konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter... 1 Hinder för expansion Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

4 Örebro läns näringslivsstruktur 99,1 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 6 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Örebro län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 29. Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län Småföretagskonjunkturen i Örebro län har gått från svag till stark. Ökningen i länet är klart högre än i riket som helhet. Framför allt är det industrisektorn som stärkts, medan tjänstesektorn ligger omkring samma nivåer som övriga landet. Konjunkturen väntas förbättras ytterligare under det kommande året. Sysselsättningstillväxten är i vårens mätning positiv och ligger på högre nivåer än riket. Framför allt är det inom industrin tillväxten skett, men den förväntas inte fortsätta i samma takt kommande året. Tjänstesektorn ligger omkring övriga landets nivåer och förväntningar. Orderingången har ökat kraftigt sedan höstens mätning. 44 procent av småföretagen rapporterar en ökad tillväxt av beställningarna. En fortsatt förbättring väntas under kommande år, i samma takt som övriga landet. Omsättningstillväxten är positiv, men något lägre än riksgenomsnittet. Det är tjänstesektorn som drar ner helheten med negativ tillväxt, medan industrin har en hög ökningstakt, långt över rikets nivå. Företagen i båda sektorerna är positiva inför det kommande året. Tillväxten av lönsamheten är svag, men ligger i nivå med övriga landet. Tjänstesektorn tangerar nolltillväxt medan industrin redovisar positiva värden. Kommande år förväntas en kraftigt ökad lönsamhet, framför allt inom industrin. Kapacitetsutnyttjandet har minskat en procentenhet sedan höstmätningen, men ligger ändå strax högre än landet i genomsnitt. Hälften av länets småföretagare uppger att de jobbar för fullt. 71 procent av länets småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är i linje med riksgenomsnittet. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara en alltför svag efterfrågan, framför allt inom tjänstesektorn. 3

5 Småföretagsbarometern Örebro län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag har ökat under senaste året. 24 procent av småföretagen uppger att arbetsstyrkan blivit större de senaste 12 månaderna, medan 16 procent uppger att man dragit ned på personal. Örebro läns småföretag upplever en kraftigare tillväxt av sysselsättningen än riksgenomsnittet Riket Örebro Både tjänste- och industrisektorn uppvisar en positiv utveckling av sysselsättningen. Framför allt industrin vars nettotal ökar från -14 till procent av de företag som planerar att öka sysselsättningen tänker göra detta huvudsakligen genom heltidsanställningar. Denna andel är högre i industrin än i tjänstesektorn, 42 procent mot 4 procent. En markant uppgång väntas inom den kommande tolvmånadersperioden inom tjänstesektorn, medan en svag nedväxling väntas inom industrin. Sammantaget väntas nettotalet för sysselsättningen öka från 8 till Industri Tjänster

6 2. Orderingång Efter nedgångar två mätningar i följd ökar orderingången för länets småföretag kraftigt i vårens undersökning. 44 procent uppger en ökande orderingång, medan 16 procent uppger en vikande. Utvecklingen är klart starkare än den i riket Riket Örebro Orderingången är så gott som lika stark hos både tjänste- och industrisektorn, där nettotalen ligger på 28 respektive 27. Värt att notera är industrins starka återgång från kraftigt negativ tillväxt till positiv. Under den kommande tolvmånadersperioden tror länets småföretag på en fortsatt förbättrad orderstock, där tjänstesektorn har de högsta förväntningarna. Sammantaget spås nettotalet stiga från 28 till Industri Tjänster 5

7 3. Omsättning Efter att höstbarometern redovisat den svagaste omsättningstillväxten som någonsin uppmätts i länet, har trenden med fallande omsättning nu brutits. Uppgången är dock svag med ett nettotal på 5, vilket är något lägre än nettotalet för riket som ligger på Riket Örebro Omsättningstillväxten är negativ hos tjänstesektorn i vårens mätning, med ett nettotal på -8. Inom industrin har en kraftig ökning noterats. Från att industrisektorn i förra mätningen redovisat negativa värden landar den i vårens mätning på +35, vilket är betydligt högre än genomsnittet för riket. Inför det kommande året spås en förbättrad omsättningstillväxt, framför allt inom tjänstesektorn vars nettotal väntas stiga från -8 till +64. Även industrin har höga förväntningar gällande den kommande omsättningstillväxten Industri Tjänster 6

8 Konjunkturindikatorn Konjunkturen i Örebro har förbättrats kraftigt sedan höstens mätning. Från att ha noterat negativa noteringar två mätningar i följd uppgår vårens notering till 41, vilket är klart högre än rikets genomsnitt på 26. Uppgången förväntas stiga under kommande år och ligger på omkring samma nivå som riket i genomsnitt, 13 för Örebro och 132 för riket. Konjunkturindikatorn Riket Örebro Efter ett par mätningar av negativa noteringar ser vi nu positiv tillväxt i båda sektorerna framför allt inom industrisektorn som går från -66 till 74, vilket är högt över rikssnittet som ligger på 17. Även tjänstesektorn redovisar en uppväxling av konjunkturen, om än inte i samma omfattning som tillverkningsindustrin. Konjunkturen väntas stärkas ytterligare, framför allt inom tjänstesektorn vars nettotal väntas stiga från 26 till 147. En sådan hög nivå har inte uppmätts hos länets tjänstenäring någon gång tidigare under den senaste tioårsperioden. Även industrikonjunkturen väntas bli stark, om än inte lika stark som tjänstekonjunkturen Industri Tjänster

9 4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten försämrades dramatiskt under krisen och nettotalet var i höstas t.o.m. negativt. Framför allt industrin var hårt drabbad medan tjänsteföretagen lyckades hålla uppe vinstnivåerna något bättre. Vårens mätning visar att lönsamheten fortfarande utvecklas mycket svagt. Industrins nettotal ökar från -4 till +5 medan tjänstenäringen ligger kvar på nolltillväxt. Det rör sig således om fortsatt svag utveckling av lönsamheten. Vad gäller nivån på lönsamheten uppger 26 procent av företagen att den är lägre eller avsevärt lägre än normalt, medan 15 uppger högre lönsamhet än normalt. Genomsnittet i Örebro pekar på att lönsamheten generellt är något högre än det övriga landets. Lönsamheten förväntas öka kraftigt under den kommande tolvmånadersperioden. Uppgången väntas bli bred och omfatta båda sektorerna där förväntningarna ligger på nettotal 52 för industrisektorn och 47 för tjänstesektorn Industri Tjänster Företagens prisförväntningar I takt med att konjunkturen förstärkts har också andelen företag som räknar med att kunna höja priserna stigit något. 55 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 17 procent i höstas. Storleken på höjningarna borde dock vara begränsade med tanke på det fortsatt relativt svaga ekonomiska läget 8

10 5. Kapacitetsutnyttjande I vårens mätning ligger kapacitetsutnyttjandet i Örebro på omkring samma nivåer som för riket i genomsnitt. Industrisektorn har sjunkit några procentenheter sedan förra mätningen, och ligger nu på 53 procent, vilket är något högre än riksgenomsnittet. Tjänstesektorn i Örebro har haft en svag uppgång och tangerar rikets nivå på 44 procent. Sammantaget arbetar endast hälften av alla länets småföretag med fullt resursutnyttjande, vilket kan inverka negativt på den förväntade höga sysselsättningstillväxten. Andel företag 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Industri Tjänster Konjunkturrisker Trots att konjunkturen förbättrats avsevärt sedan botten under andra halvåret 29, finns en betydande osäkerhet om företagens optimistiska bild kommer att förverkligas. Vi har pekat på en rad osäkerheter vad gäller lönsamhet, lågt kapacitetsutnyttjande och brist på lämplig arbetskraft. Den fara som småföretagen själva ser som störst är, naturligt nog med tanke på Sveriges stora omvärldsberoende, att omvärldskonjunkturen försämras. Denna faktor anges av 35 procent av företagen i Örebro län. Omvärldskonjunkturen, högre räntor samt högre råvaru- och energipriser är de tre faktorer som uppfattas som de största konjunkturriskerna för företagen i Örebro län. Den näst största konjunkturrisken uppges högre råvaru- och energipriser som uppges av 22 procent av företagen något större andel inom industrin. Inom industrin anses även högre räntor och tillgången till krediter och extern finansiering vara orosmoln, 21 respektive 16 procent av länets industriföretag nämner detta. 9

11 71 procent ser goda expansionsutsikter I takt med att konjunkturutsikterna ljusnat ökar andelen av länets företagare som anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt. Andelen är nu 71 procent, vilket är i nivå med riksgenomsnittet på 72 procent. Jönköping Norrbotten Gävleborg Halland Västra Götaland Södermanland Gotland Uppsala Skåne Riket Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Västmanland Kalmar Stockholm Västerbotten Västernorrland Blekinge Jämtland Dalarna 72% 71% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% I vårens mätning är det åter inom industrin som man ser goda expansionsmöjligheter. Nivån för Örebro läns industriföretag ligger på 8 procent, vilket är högre än riket i genomsnitt som ligger på 74 procent. Tjänstesektorn ligger fyra procentenheter under riket med sina 67 procent, vilket är en tillbakagång från förra mätningenn då sju av tio tjänsteföretag såg goda expansionsmöjligheter. Andel företag 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Industri Tjänster 1

12 Hinder för expansion Det största tillväxthindret som Örebro läns småföretag upplever är en alltför svag efterfrågan av företagens produkter/tjänster. 2 procent av företagen uppger detta som främsta hinder. Lika många företag uppger en allmän ovilja att växa. Sedan följer bristen på lämplig arbetskraft samt brist på externt kapital med 12 procent vardera. Värt att notera är att bristen på externt kapital är ett relativt stort hinder jämfört med riket i genomsnitt. Ett oroande tecken för framtida tillväxt är att 12 procent av företagen anger brist på arbetskraft som det enskilt största hindret, trots den höga arbetslösheten. 24 procent av företagen 35 procent i industrin har dessutom tvingats tacka nej till order på grund av brist på lämplig arbetskraft. 25% 2% 15% 1% 5% Riket Örebro % 11

13 Småföretagskonjunkturen län för län Gotland upplever även i vårens mätning den starkaste småföretagskonjunkturen i landet, följt av Uppsala. Västmanland har den svagaste, men även för Jönköping är konjunkturindikatorn negativ. Alla län (utom Gotland som lågt extremt högt i förra mätningen) har förbättrats jämfört med höstens mätning. Totalt för riket har konjunkturindikatorn stigit från -8 till +26. Uppdelat på sektorer har industriindex stigit från -24 till +17, och tjänsteindex från +1 till +31. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Örebro med 74, medan Gotland toppar tjänstesektorn med index 67. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt ljusa och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 132. Mest optimistiska är företagen i Västra Götaland, Norrbotten och Kronoberg. Gotland Uppsala Örebro Jämtland Stockholm Västra Götaland Dalarna Östergötland Kalmar Skåne Riket Norrbotten Värmland Blekinge Västernorrland Kronoberg Västerbotten Södermanland Halland Gävleborg Jönköping Västmanland

14 13

15 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Våren 21 tror småföretagen definitivt att botten på lågkonjunkturen inföll hösten 29, och passerat och att en ny tillväxtperiod nu inletts. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 132 på ett års sikt, vilket historiskt sett varit en nivå som indikerat en stark högkonjunktur. 16 Konjunkturindikatorn Utfall Prognos h-89 h-9 h-91 h-92 h-93 h-94 h-95 h-96 h-97 h-98 h-99 h- h-1 h-2 h-3 h-4 h-5 h-6 h-7 h-8 h-9 h-1 14