Småföretagsbarometern

Transkript

1

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Hallands näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Hallands län... 3 Småföretagsbarometern Hallands län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn Lönsamhet... 9 Största konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

4 Hallands näringslivsstruktur 99,4 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 76 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inkl. jordbruk). Hallands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Hallands län Småföretagskonjunkturen i Halland har stärkts efter dämpningen i våras. Länet hamnar dock något under riksgenomsnittet för andra mätningen i rad. Halland uppvisar en fortsatt svagare industrikonjunktur, medan tjänstesektorn växer i god takt. Förväntningarna inför kommande år är att konjunkturen ska stärkas betydligt. Sysselsättningstillväxten i länets småföretag är åter positiv efter vårens nedgång. I båda delsektorerna är dock ökningen i länet något svagare än riksgenomsnittet. Förväntningarna inför framtiden är dock mer positiva än för landet i stort och vart femte företag i länet (netto) planerar att öka sin personalstyrka. Orderingången har vänt uppåt. För industrisektorns del innebär det förnyad tillväxt, medan tjänstesektorn redovisar en avsevärt snabbare tillväxttakt. Förväntningarna är att orderstocken förbättras ytterligare under det kommande året. Även omsättningstillväxten tar lite bättre fart i höstens mätning. Här är dock skillnaderna mellan de två delsektorerna stora. Medan tjänstesektorn redovisar nettotalet 24 (bättre än riksgenomsnittet), är nettotalet för industrin -15, dvs en kraftig omsättningsminskning som en följd av den svaga orderingången i föregående mätning. Sektorns utveckling är den svagaste i landet. Inför kommande år räknar dock industrin med en snabb tillväxt och tjänsteföretagen att tillväxttakten ökar ytterligare något. Lönsamheten backar återigen inom industrin och med ett nettotal på -21 uppvisar man de svagaste lönsamhetssiffrorna i riket, där snittet ligger på 8. Tjänstesektorns 3

5 tillväxtsiffror ligger däremot högre än riket, nettotal 28 jämfört med rikets 17. Båda sektorerna räknar med en god vinstutveckling under kommande år. 62 procent av Hallands småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är en uppgång sedan vårens mätning (54 procent), men något under riket som helhet (65 procent). Andelen med goda expansionsutsikter är mycket lågt i industrin (47 procent), ett tydligt tecken på sektorns problem det senaste året. Det främsta tillväxthindret för småföretagen är bristen på arbetskraft. Av företagen i Halland svarar 22 procent att detta är deras största problem. Det är dessutom ett hinder som stigit i betydelse (15 procent i vårens mätning). Därefter följer höga arbetskraftskostnader och en allmän ovilja att växa (19 procent vardera). 4

6 Småföretagsbarometern Hallands län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag är nu åter positiv efter vårens nedgång. I båda delsektorerna är dock ökningen i länet något svagare än riksgenomsnittet. Sammantaget är det 21 procent av länets små företag som har ökat sysselsättningen, medan 15 procent gjort personalneddragningar. Förväntningarna inför framtiden är dock mer positiva än för landet i stort och vart femte företag i länet (netto) planerar att öka sin personalstyrka. Den bättre sysselsättningstillväxten återfinns i både industrin- och tjänstesektorn. Tjänstesektorn har stigit från -1 till 7, och industrin från -6 till 3. Båda delsektorerna är dock under rikssnittet. De kommande tolv månaderna förutspår Hallands företag en snabbare sysselsättningstillväxt. Industrin räknar med att nettotalet stiger från 3 till 20, och tjänsteföretagen från 7 till 20. Båda delsektorerna är därmed lite mer optimistiska än landet i stort. 5

7 2. Orderingång Orderingången för länets företag har vänt uppåt. För industrisektorns del innebär det förnyad tillväxt, medan tjänstesektorn redovisar en avsevärt snabbare tillväxttakt. Totalt sett är det 42 procent av företagen som anger bättre orderingång än året innan, medan 18 procent uppger en minskning. Nettotalet 23 är något svagare än genomsnittet för landet. Förväntningarna är att orderstocken förbättras ytterligare under det kommande året, i linje med utvecklingen för landet i stort. Inom industrisektorn förväntar sig företagen snabbare tillväxt av orderstocken, och nettotalet väntas gå upp från 6 till 11. Tjänsteföretagen är mer optimistiska och räknar med att nettoalet stiger från 31 till 34. 6

8 3. Omsättning Även omsättningstillväxten tar lite bättre fart i höstens mätning. 38 procent av länets småföretag uppger att omsättningen ökat, medan 21 procent anger en minskning. Utvecklingen i länet är marginellt svagare än riksgenomsnittet. Förväntningarna inför det kommande året är positiva och företagen räknar med en något snabbare tillväxt än i landet i stort. Skillnaderna mellan de två delsektorerna är mycket stora. Medan tjänstesektorn redovisar nettotalet 24 (bättre än riksgenomsnittet), är nettotalet för industrin -15, dvs en kraftig omsättningsminskning som en följd av den svaga orderingången i föregående mätning. Sektorns utveckling är den svagaste i landet. Inför kommande år räknar dock industrin med en snabb tillväxt och tjänsteföretagen att tillväxttakten ökar ytterligare något. 7

9 Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen i Halland har stärkts efter dämpningen i våras. Länet hamnar dock något under riksgenomsnittet för andra mätningen i rad. Länet uppvisar en fortsatt försämrad industrikonjunktur, medan tjänstesektorn växer i god takt. Förväntningarna inför kommande år är att konjunkturen ska stärkas betydligt, och vara något starkare än rikssnittet. Konjunkturmässigt är skillnaderna i länet stora mellan industrin och tjänstesektorn. Medan industrin hamnar på ett negativt tal för andra mätningen i rad (främst beroende på lägre omsättning), växer länets tjänsteföretag i god takt. Indextalet för industrin är -6, medan tjänstesektorn ligger 62. Båda sektorerna spår en förbättrad konjunktur kommande år allra starkast ökning väntas i tillverkningsindustrin som spår en uppgång av nettotalet från -6 till 72., medan tjänstesektorn väntas gå från 62 till 97.. Den sammantagna indikatorn för kommande år landar på 91, vilket är över förväntningarna i riket som ligger på nettotal 85. 8

10 4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Utvecklingen har varit svag i Halland vad gäller industrisektorn som uppvisar negativa lönsamhetssiffror. I höstens mätning försvagas industrin ytterligare och med ett nettotal på -21 uppvisar man de svagaste siffrorna i riket. Riksgenomsnittet ligger på 8. Tjänstesektorns tillväxtsiffror ligger däremot högre än riket, nettotal 28 jämfört med rikets 17. Den förhållandevis svaga utvecklingen bekräftas av att 33 procent av företagen anger att lönsamheten är lägre, eller väsentligt lägre, än normalt. Prognosen i tjänstesektorn är att lönsamheten fortsätter att öka i god takt och nettotalet väntas ligga kvar på 28. Det är dock under rikssnittet som landar på 34. Industrin spår ett nettotal på 33, vilket i detta fall innebär en rejäl vändning uppåt av lönsamheten. Företagens prisförväntningar 50 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 38 procent i våras. Också detta är en indikation på de ljusare konjunkturutsikterna för kommande år. 9

11 Största konjunkturrisker Det är framför allt den inhemska konjunkturen som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Hela 44 procent anger detta som ett orosmoln. Den internationella konjunkturen verkar inte bekymra lika mycket, och uppges som största risken av 8 procent av företagen. Den näst största risken är nya konkurrenter på marknaden som anges av 16 procent av länets företagare. Oro för stigande räntor upplevs som större bland länets företag än i de flesta andra län. 8 procent ser det som en risk jämfört med snittet i riket på 3 procent. Den största konjunkturrisken för företagen i Halland är att hemmamarknaden ska utvecklas sämre än väntat 10

12 62 procent ser goda expansionsutsikter 62 procent av länets företag ser goda förutsättningar för att expandera på sikt, vilket är något under riket i övrigt (65), men en uppgång sedan i våras, då andelen var 54 procent. 11

13 Andelen med goda expansionsutsikter är mycket låg inom industrisektorn, 47 procent., medan tjänstesektorn ligger på en genomsnittlig nationell nivå (65 procent). Hinder för expansion Det största tillväxthindret som Hallands småföretag upplever är bristen på arbetskraft (22 procent), följt av höga arbetskraftskostnader och en allmän ovilja att växa (19 procent vardera). Hindret brist på arbetskraft har ökat i betydelse (15 procent i vårens mätning). 30 procent uppger att de har tvingats tacka nej till order pga brist på lämplig arbetskraft, att jämföra med 27 procent i riket. 12

14 Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 13

15 14

16 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 15