Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Transkript

1 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande Största konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion Småföretagskonjunkturen län för län... Fel! Bokmärket är inte definierat. Prognos och utfall genom åren... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1

2 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4052 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

3 Blekinges näringslivsstruktur 99,2 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 58 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Blekinge län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total *0-49 anställda Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län Småföretagskonjunkturen i Blekinge har dämpats kraftigt sedan vårens mätning. Fallet har sammantaget varit stort som under krisen Länets indikator är den klart svagaste i landet och den enda som är negativ. Förväntningarna inför kommande år pekar visserligen på en återhämtning, men på en mycket låg nivå, den näst lägsta i landet. Den kraftiga nedgången beror huvudsakligen på utvecklingen i industrisektorn. Sysselsättningstillväxten i länet är negativ, och den näst svagaset i riket. Både industrin och tjänstesektorn redovisar fallande sysselsättning. Förväntningarna inför kommande år pekar på en fortsatt nedgång, dvs även i detta avseende betydligt svagare än riksgenomsnittet. Orderingången har också utvecklats negativt, till följd av en nedgång i industrisektorn. Även frö denna variabel har utvecklingen för företagen i Blekinge varit betydligt sämre än i landet i stort. Förvätningarna pekar på en återhämtning under kommande år, och ett nettotal i linje med riksgenomsnittet. Omsättningstillväxten har fortsatt att försvagas sedan i våras. Nettotalet sjunker från 2 till -6. Blekinge är det enda länet som uppvisar negativ omsättning. En viss förbättring väntas under kommande år, men fortfarande klart under riksgenomsnittet vilket stämmer väl med den svaga orderingången. Lönsamheten har fallit kraftigt, speciellt i industrisektorn. I båda delsektorerna är det fler företag i länet som anger sjunkande lönsamhet än stigande. 41 procent av företagen anger dessutom att lönsamheten är lägre än normalt, den högsta andelen i landet. En viss återhämtning väntas under det kommande året. ortsätter mattas av. Kapacitetsutnyttjandet ligger i stort sett på rikets genomsnittliga nivå. Uppdelat på sektorer har kapacitetsutnyttjandet faktiskt stigit något i industrin, medan det fallit kraftigt i tjänstesektorn. 3

4 Trots den kraftiga nedgången anger 60 procent av Blekinges småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är samma nivå som landet som helhet. Det främsta tillväxthindret för småföretagen är arbetskraftskostnaden, följt av svag efterfrågan och brist på arbetskraft. 4

5 Småföretagsbarometern Blekinge län 1. Sysselsättning Sysselsättningen i Blekinge minskar i höstens mätning. Den snabba nedgången i sysselsättningsutvecklingen i samband med krisen Länets utveckling är den näst svagaste i landet (endast Gävleborg har haft en värre utveckling). 14 procent av småföretagen uppger att de ökat sysselsättningen under det senaste året, medan 19 procent har dragit ned på arbetsstyrkan. Det är framfört allt i industrisektorn som nettotalet fallit i höstens mätning (från 20 till -5), medan tjänstesektorn ligger kvar på en negativ tillväxt (från -6 till -3). Inför de kommande tolv månaderna räknar båda sektorerna med en fortsatt minskning av antalet anställda. Även i detta fall är länets företag betydligt mer pessimistiska än genomsnittet. Nettotalet väntas bli -7 att jämföra med rikets 9. 5

6 2. Orderingång Orderingången har också utvecklats negativt, till följd av sjunkande orderstock i industrin. Även tjänstesektorn noterar svagare tillväxt, men på en fortsatt god nivå. Länets nettotal sjunker till -3 jämfört med 29 i vårens mätning. Sammantaget uppger 32 procent en ökande orderingång, medan 35 procent uppger en vikande. Även idetta avseende påminner utvecklingen i länet om år Orderingången väntas ta förnyad fart under kommande år, tack vare en uppgång i industrisektorn. Tjänsteföretagen räknar med en viss fortsatt avmattning. Jämfört med övriga landet är dock industriföretagen i Blekinge mer pessimistiska, medan tjänsteföretagen räknar med än något snabbare ökning av orderingången än landet i genomsnitt. Förverkligas förvätningarna om stigande orderingång kommande år, kan grunden läggas också för en bättre sysselsättningsutveckling från slutet av

7 3. Omsättning Tillväxttakten i företagens omsättning har försvagats kraftigt sedan i våras. Nettotalet sjunker från 2 till -6, vilket gör Blekinge till det enda länet med negativ omsättningsutveckling och långt under riksgenomsnittet på 20. Utvecklingen i länet är för båda delsektorerna betydligt svagare än riksgenomsnittet. Tjänstesektorn uppvisade en negativ omsättningstillväxt redan i våras och nedgången fotsätter i höstens mätning i samma takt (nettotal -5). För industrins del falleromsättningstillväxten från nettotal 23 till -9. Inför det kommande året spår båda sektorerna återigen en viss ökning av omsättningen efter det senaste fallet. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen öka från nuvarande -6 till 8. Detta är dock fortfarande avsevärt lägre än riksgenomsnittet som förväntas vara procent av tillverkningsföretagen spår en högre omsättning under det kommande året, jämfört med 30 procent av tjänsteföretagen. 7

8 Konjunkturindikatorn Konjunkturen i Blekinge har dämpats kraftigt sedan i våras. Fallet är lika snabbt och djupt som under krisen Konjunkturen i länet är den svagaste i landet, och den endast där indikatorn är negativ. Utsikterna för det kommande året pekar på viss återhämtning, framför allt driven av ökad omsättning. Återhämtningen väntas dock blir betydligt långsammare än för riket som helhet. Index beräknas öka till 15 från dagens nivå på -14. Förvätningarna är de näst lägsta i landet. I den senaste mätningen redovisar industrisektorn ett kraftigt ras, och tjänstesektorn en dämpning. Inför kommande år väntas indikatorn förstärkas något i industrisektorn, medan tjänsteföretagen tror på an fortsatt avmattning. 8

9 4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Det är därför problematiskt för länets småföretag att lönsamhetsutvecklingen till hör de svagaste i landet. Redan i vårens mätning uppvisade tjänstesektorn negativa nettotal, och höstens undersökning är lönsamheten negativ i båda delsektorerna. Länets samlade nettotal på -14 är det svagaste i landet. Den låga lönsamheten bekräftas av att hela 41 procent av länets företag anger att lönsamheten ä rlägre än normalt, den högsta andelen i Sverige. Lönsamheten förväntas öka något under den kommande tolvmånadersperioden nettotalet väntas stiga från -14 till 12. Framför allt är det tjänsteföretagen som räknar med högre lönsamhet. Trots uppgången väntas utvecklingen i länet vara svagare än för riket i stort. Företagens prisförväntningar Trots att konjunkturen mattas är det en förhållandevis hög andel av företagen som anser att det blir möjligt att höja priserna. Möjligen är detta en effekt av att den låga lönsamheten tvingar fram prishöjningar. 44 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 48 procent i våras. 9

10 5. Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjande i länet ligger totalt sett på ungefär samma nivåer som i landet i genomsnitt. Tjänsteföretagens kapacitetsutnyttjande har minskat kraftigt sedan den senaste mätningen, från 89 till 54 procent som uppger att de arbetar för fullt. Inom industrisektorn uppger 59 procent att de arbetar för fullt jämfört med 45 procent i vårens mätning. Uppgången i kapacitetsutnyttjandet i industrisektorn är svårförklarad med tanke på den mycket svaga utvecklingen av orderingång och omsättning. En förklaring kan vara att företagen dragit med på personal motsvarande den lägre efterfrågan. Största konjunkturrisker Det är framför allt tre risker som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är högre råvaru- och energipriser (29 procent), den internationella konjunkturen (28procent av företagen) samt att räntorna ska stiga (23 procent av företagen). 16 procent av företagen anger valutaoro som den största konjunutrrisken.. Stigande räntor är den största konjunkturrisken för företagen i Blekinge 10

11 60 procent ser goda expansionsutsikter Trots den kraftiga nedgången anger 60 procent av Blekinges småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är samma nivå som landet som helhet. 11

12 Expansionsutsikterna har dämpats något i länets både näringslivssektorer. Expansionsmöjligheterna bedöms vara högst i industrin där 75 procent av företagen anser att dessa möjligheter finns, klart över riksgenomsnittet för sektorn, 62. I tjänstesektorn ser 55 procent av företagen goda expansionsutsikter, något under riksgenomsnittet på

13 Hinder för expansion Det största tillväxthindret för Blekinges småföretag ärarbetskraftskostnaden, som 27 procent uppger som deras största hinder. 19 procent av företagen uppger den svaga efterfrågan och 17 procent bristen på lämplig arbetskraft. Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att 28 procent av samtliga småföretag i Blekinge uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Bristen på arbetskraft är framför allt ett problem inom tjänstesektorn där 34 procent av företagen uppger att de tackat nej till order på grund av detta. 13

14 Småföretagskonjunkturen län för län Västerbotten upplever frö andra mätningen i rad den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Blekinge hamnar i denna mätning sist bland Sveriges län och är det enda länet med negativ indikator. Konjunkturen har försvagats i 17 län, medan 4 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Kronoberg som går från 65 till 7, medan Halland förbättrats mest, från 29 till 62. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 63 till 48. Uppdelat på sektorer minskar industriindex från 67 till 45, medan tjänsteindex sjunker marginellt från 62 till 58. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Västmanland med 79, medan Halland toppar tjänstesektorn med index 120. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten åter ökar svagt och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 52. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Stockholm och Västerbotten. 14

15 15

16 16

17 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste mätningarna blivit något svagare än förväntat. Vi kan också se att avmattningen i höstens barometer till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Nu förväntas dock den mesta av inbromsningen vara bakom oss, och företagen räknar med en fortsatt tillväxt ungefär på nuvarande nivåer under det kommande året. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 58 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar svag tillväxt och sysselsättningsökning. 17