Småföretagsbarometern

Transkript

1 Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten VÄSTERBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Västerbottens näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Västerbottens län... 3 Småföretagsbarometern Västerbottens län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande... 1 Konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4 15 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till denna publicering. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator arbetar med nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde mindre än betyder kontraktion, medan ett värde över betyder expansion. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

4 Västerbottens näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 65 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Västerbottens län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret. Sammanfattning av konjunkturläget i Västerbottens län Småföretagskonjunkturen i Västerbotten har stigit kraftigt sedan i vårens mätning. Länet uppvisar en av de högsta förbättringarna i landet, framför allt tack vare en kraftig ökning i industrisektorn. Den snabba förbättringen väntas fortsätta under kommande år. Sysselsättning har nu åter börjat växa i länet i både industrin och tjänstesektorn. Uppgången är dock relativt svag, men väntas öka under det kommande året. Orderingången har vuxit i god takt i såväl industri- som tjänstebranscherna, och betydligt snabbare än genomsnittet för riket. En fortsatt god tillväxt i orderingången väntas under kommande 12 månader. Omsättningstillväxten har också stigit i god takt, och över såväl industrin som tjänstesektorn. Nettotalet hamnar på 3 att jämföra med rikets 32. Även i detta avseende är företagen optimistiska inför framtiden. Lönsamheten i länet har efter en lång tids nedgång, nu åter förbättrats. Uppgången är dock inte i samma takt som omsättningen eller orderingången, framför allt till följd av en relativt svag utveckling i tjänstesektorn där nettotalet är det lägsta i hela landet. Lönsamheten i tjänstesektorn väntas dock förbättras rejält under det kommande året och även industrin räknar med en fortsatt ökning. Kapacitetsutnyttjandet har stigit kraftigt sedan vårmätningen, främst tack vare en nära nog fördubbling av andelen företag som jobbar för fullt kapacitetsutnyttjande i 3

5 industrin. 64 procent av länets industriföretag uppger nu att de jobbar för fullt, och 48 procent av tjänsteföretagen. 68 procent av Västerbottens småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, en något lägre andel än för riket som helhet. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara den höga arbetskostnaden, följt av en svag efterfrågan. 4

6 Småföretagsbarometern Västerbottens län 1. Sysselsättning Småföretagen i Västerbotten har nu åter börjat nyanställa, efter ett och ett halvt år av sjunkande sysselsättning. 26 procent av småföretagen uppger att arbetsstyrkan ökat, och endast 3 procent att den minskat. Västerbotten Riket Uppgången är ganska jämnt fördelad mellan industrin och tjänstesektorn något högre inom industrin. Bland länets industriföretags uppger 25 procent att sysselsättningen ökat och 13 procent att den minskat. I tjänstesektorn är motsvarande siffror 18 respektive 13 procent. Uppgången väntas fortsatta och ta ytterligare fart i båda sektorerna (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammet nedan). Detta stämmer väl med prognoserna om snabbt ökande sysselsättning och orderingång. Industri Tjänster

7 Orderingång Orderingången för länets småföretag har tagit rejäl fart under det senaste halvåret. Uppgången har varit snabbare än i landet som genomsnitt. 53 procent uppger en ökande orderingång, medan 12 procent uppger en vikande. Västerbotten Riket Både industrin och tjänstesektorn visar en god tillväxt i orderingången i den senaste mätningen. 56 procent av industri- och 47 procent av tjänsteföretagen redovisade tillväxt i orderingången, medan 12 procent av industrin och 13 procent av tjänsteföretagen noterade en nedgång. Under den kommande tolvmånadersperioden tror framförallt tjänstenäringen på en tillväxt i orderingången. För industrin väntas tillväxten däremot dämpas något. Industri Tjänster

8 Omsättning Omsättningen i länet har utvecklats väl i takt med riksgenomsnittet. 48 procent av länets företag redovisar högre omsättning, medan den sjunkit i 18 procent av företagen. Nettotalet ligger därmed på liknande nivå som riket i genomsnitt. Västerbotten Riket På sektornivå kan vi notera att tillväxten varit lite snabbare inom industrin än för tjänsteföretagen. Nettotalet för länets industrisektor (37) är lite starkare än riksgenomsnittet, medan tjänstesektorns nettotal på 26 är något under motsvarande genomsnitt. Inför det kommande året spås en fortsatt förbättrad omsättningstillväxt. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen stiga till 54. Största delen av uppgången tros komma från tjänstenäringen. 59 procent av tjänsteföretagen spår en högre omsättning under det kommande året. Industri Tjänster

9 Konjunkturindikatorn Sammantaget kan det konstateras att konjunkturen för småföretagen förbättrats rejält sedan föregående mätning. Länet uppvisar en betydligt större förbättring än riksgenomsnittet, och index steg från 1 till 78. En fortsatt god tillväxt spås under det kommande året. Konjunkturindikatorn tros öka från 78 till 123. Västerbotten Riket Industrin och tjänstenäringen i länet upplever liknande konjunktur, även om tjänstesektorn inte drabbades av krisen i riktigt lika stor utsträckning. Under den senaste mätperioden har tillväxten varit snabbare i industrin.. Båda sektorerna spår att konjunkturen ska stärkas ytterligare under det kommande året. Industri Tjänster

10 Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att även följa denna variabel. Efter lönsamhetstoppen som nåddes kring år har länet genomlevt en lång period av mycket svag lönsamhetsutveckling. Först i denna mätning vänder den negativa lönsamhetsutvecklingen uppåt, och både delsektorerna redovisar ökningar. Framför allt vad avser tjänstesektorn är utvecklingen betydligt svagare än i landet som helhet. Länets nettotal i industrisektorn är 27, men i endast 3 i tjänstesektorn. Lönsamheten förväntas dock öka kraftigt under den kommande tolvmånadersperioden. Uppgången väntas komma främst från tjänstesektorn, men även i industrin väntas en fortsatt ökning. Sammantaget spås nettotalet för lönsamheten stiga från 12 till 46. Industri Tjänster procent av länets företag har haft tillfälliga likviditetsproblem under det senaste året, främst pga. sena betalningar, och 12 procent anger att de har svårt att få bankfinansiering Företagens prisförväntningar I takt med att konjunkturen förstärkts har också andelen företag som räknar med att kunna höja priserna stigit något. 5 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 33 procent i våras. Storleken på höjningarna borde dock vara begränsade med tanke på det fortsatt relativt svaga ekonomiska läget. 9

11 5. Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet i tjänstesektorn har fortsatt nedåt under det senaste halvåret, medan det ökat kraftigt i industrin. Totalt sett anger 58 procent av företagen att de arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande, varav 64 procent i industrin och 48 procent i tjänstesektorn. För industrins del är den en relativt sett högre andel än i landet som genomsnitt. Det låga kapacitetsutnyttjandet i tjänstesektorn riskerar at t leda till en långsammare återhämtning av sysselsättningstillväxten än vad industriföretagen själva förväntar sig under det kommande året. Industri Tjänster 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Konjunkturrisker Trots att konjunkturen förbättrats avsevärt sedan botten under andra halvåret, finns en betydande osäkerhet om företagens optimistiska bild kommer att förverkligas. Vi har pekat på en rad osäkerheter vad gäller lönsamhet, lågt kapacitetsutnyttjande och brist på lämplig arbetskraft. Den fara som småföretagen själva ser som störst är högre energigpriser och råvarukostnader. Denna faktor anges av 37 procent av företagen i Västerbotten. Högre råvaru- och energipriser, omvärldskonjunkturen samt högre räntor är de tre faktorer som uppfattas som de största konjunkturriskerna för företagen i Västerbotten. Den näst största konjunkturrisken uppges vara omvärldskonjunkturen som uppges av 35 procent av företagen. Därefter följer risken för högre räntor som uppges av 26 procent. 1

12 68 procent ser goda expansionsutsikter 68 procent av länets företag att det finns goda utsikter att expandera på sikt, vilket är något fler än i vårens mätning. Nivån är dock lägre än i riket som helhet. Norrbotten Gävleborg Uppsala Jönköping Kalmar Östergötland Örebro VGL Skåne Stockholm Riket Jämtland Värmland Halland Södermanland Kronoberg Gotland Västernorrland Blekinge Västerbotten Västmanland Dalarna

13 Optimismen om tillväxtmöjligheterna är snarlika i industrin och i tjänstesektorn. I industrin anser 67 procent av företagen att de har goda expansionsmöjligheter, och i tjänstesektorn 69 procent. Industri Tjänster 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Hinder för expansion Det enskilt största tillväxthindret som Västerbottens småföretag upplever är arbetskostnaden. 24 procent av företagen uppger detta som främsta hinder. Sedan följer svag efterfrågan, vilket 15 procent uppger. En intressant skillnad mot riket i stort är att problemet att hitta rätt arbetskraft är betydligt lägre i Västerbotten. Detta avspeglas också i att endast 12 procent av företagen i länet tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft, att jämföra med 21 procent i riket totalt Västerbotten Riket 12

14 Småföretagskonjunkturen län för län Kronoberg upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i höstens mätning. Kronoberg går därmed om det tidigare dragloket Gotland, som hamnar under rikssnittet i höstens mätning. Västmanland har liksom i våras den svagaste konjunkturen. Konjunkturen har förbättrats kraftigt i alla län jämfört med vårens mätning, utom på Gotland som låg ovanligt högt i förra mätningen. Totalt för riket har konjunkturindikatorn stigit från 26 till 84. Uppdelat på sektorer har industriindex stigit 17 till 95, och tjänsteindex från 31 till 77. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Värmland med 158, medan Kronoberg toppar tjänstesektorn med index 112. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt ljusa och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 128. Mest optimistiska är företagen i Stockholm, Norrbotten och Jönköping. Diagram. Konjunkturindikatorns värde län för län. Kronoberg Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Dalarna Uppsala VGL Blekinge Södermanland Riket Västerbotten Halland Stockholm Jämtland Kalmar Skåne Gotland Gävleborg Västernorrland Västmanland

15 14

16 h-89 h-9 h-91 h-92 h-93 h-94 h-95 h-96 h-97 h-98 h-99 h- h-1 h-2 h-3 h-4 h-5 h-6 h-7 h-8 h-9 h-1 h-11 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Nu tror småföretagen definitivt att botten på lågkonjunkturen inföll hösten, har passerat och att en ny tillväxtperiod nu inletts. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 128 på ett års sikt, vilket historiskt sett varit en nivå som indikerat en stark högkonjunktur. Utfall Prognos