Småföretagsbarometern

Transkript

1 Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 GOTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Gotlands näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 3 Småföretagsbarometern Gotlands län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande... 1 Konkurrenstryck procent ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4186 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

4 Gotlands näringslivsstruktur 99,6 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 8 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Gotlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret. Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län Småföretagskonjunkturen på Gotland har stärks sedan höstens mätning och konjunkturindikatorn går från 65 till 73. Riket ökar samtidigt från 84 till 96, vilket gör att Gotland har halkat något efter i utvecklingen. Länet startade emellertid från en betydligt högre nivå, från vilken det är svårare att växa lika snabbt. Sysselsättningstillväxten i länet fortsätter i samma takt som i höstens mätning. 21 procent av företagen uppger att personalstyrkan ökat, medan 13 procent dragit ned på personal. Industri- och tjänstesektorn har dock utvecklats mycket olika. Industrin fortsätter att tappa i sysselsättning, medan tjänsteföretagen ökar markant. Orderingångstillväxten är fortsatt positiv i höstens undersökning. 51 procent uppger en ökande orderingång, medan 7 procent uppger en vikande. Jämfört med riket som helhet visar Gotland en något starkare tillväxt i orderingången. En dämpning inom framför allt industrin väntas under det kommande året, medan tjänstesektorn tror på ökad orderingång. Omsättningstillväxten på Gotland bromsar in något, från ett nettotal på 23 till, vilket kan jämföras med rikets ökning från 32 till 41. Inbromsningen beror på minskad omsättning inom tjänstesektorn, medan industrisektorns omsättning ökar. Totalt sett rapporterar 42 procent en stigande omsättning under det senaste året, medan 21 procent uppger en vikande. Omsättningen väntas växa avsevärt snabbare de närmaste tolv månaderna. Tillväxten av lönsamheten på Gotland bromsar in, framför allt inom tjänstesektorn som har nettotal på 13, att jämföra med rikets 26. Även i detta fall är dock företagen optimistiska och tror på en snabbare förbättring under det kommande året. 3

5 Kapacitetsutnyttjandet har ökat sedan höstens mätning. Industrin ligger kvar på samma höga nivå som i höstas, 8 av 1 jobbar för fullt, medan tjänstesektorn ökar från att 41 procent av företagen uppgav att de jobbade för fullt i våras till att 52 procent anger det i vårens mätning. Här ligger tjänsteföretagen i linje med utvecklingen i riket. 68 procent av länets småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är något lägre än riket som helhet och även något lägre än i höstbarometern. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara att de inte vill växa, följt av brist på lämplig arbetskraft. 4

6 Småföretagsbarometern Gotlands län 1. Sysselsättning Ökningen av sysselsättningen i Gotlands småföretag ligger kvar på ungefär samma nivå som vid höstens mätning. 21 procent av småföretagen uppger en ökande arbetsstyrka, medan 13 procent uppger en krympande. Riket som helhet fortsätter att öka, från en nettotillväxt på 11 procent till 16. Gotland startade emellertid från en betydligt högre nivå, från vilken det är svårare att växa lika snabbt. Gotland Riket Tjänstesektorns sysselsättning ökar markant, medan industrisektorn fortsätter tappa sysselsättning och nu uppvisar ett negativt nettotal. Inom industrin uppger 13 procent att man ökat personalstyrkan och 17 procent att man minskat under det senaste året. Motsvarande andel hos tjänstenäringen stannar på 29 procent respektive 8 procent. Industriföretagen förväntar sig dock en vändning under de kommande tolv månaderna, medan tjänsteföretagen tror på en viss inbromsning (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammen). Förväntningarna är betydligt lägre än i riket som helhet. Industri Tjänster

7 Orderingång Tillväxten i orderingången till länets småföretag är fortsatt positiv i höstens undersökning. 51 procent uppger en ökande orderingång, medan 7 procent uppger en vikande. Jämfört med riket som helhet visar Gotland en något starkare tillväxt i orderingången. Gotland Riket Industrisektorn fortsätter öka tillväxttakten, och går från nettotal 33 till 5. Tjänstenäringen minskar dock från 31 till 4 i nettotal. Tjänstenäringen tror dock på en upphämtning de kommande tolv månaderna, medan industriföretagen tror på dämpad tillväxttakt i orderingången. Sammantaget väntas en något dämpad tillväxt under den kommande tolvmånadersperioden, där nettotalet går från 44 till 37. Industri Tjänster

8 Omsättning Från att ha legat på en nivå med rikets högsta omsättningstillväxt under krisen, är småföretagens omsättningsökning på Gotland nu mer blygsam. Det är naturligt med tanke på att det är svårare att växa snabbt från en relativt sett redan hög nivå. 42 procent rapporterar en stigande omsättning under det senaste året, medan 21 procent uppger en vikande. Omsättningstillväxten bromsar därmed något, från ett nettotal på 23 till, vilket går att jämföra med rikets ökning från 32 till 41. Gotland Riket Dämpningen i länet förklaras framför allt tjänstesektorn för, med ett tapp i nettotalet från 38 till 16. Industriföretagen ökar däremot kraftigt från nettotal 7 till 24. Båda sektorerna spår en betydande ökning av tillväxttakten under de kommande tolv månaderna främst tjänstesektorn som väntas gå från 16 till 44. Sammantaget förväntas nettotalet stiga från till 42, vilket är lägre förväntningar än riket som helhet. Industri Tjänster

9 Konjunkturindikatorn Gotland har i höstens mätning den tredje lägsta indikatorn i riket dock ska noteras att länet låg solklart över alla andra under krisen. Den sammanlagda indikatorn ökar från 65 till 73. Sammantaget kan konjunkturen i länet ändå bedömas som stark, med tanke på att tillväxten sker från en redan hög nivå. En ökning spås under det kommande året och konjunkturindikatorn tros stiga från 73 till 93, vilket även det dock är betydligt lägre förväntningar än riksgenomsnittet. Gotland Riket Både industrin och tjänstesektorn spår en allt starkare konjunktur under de kommande tolv månaderna. Bägge sektorerna ligger dock under riksgenomsnittets i sina förväntningar. Tjänstesektorn väntas stiga från 41 till 78 och industrin från 69 till 93. Industri Tjänster

10 Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant och viktigt att följa denna variabel. Man kan konstatera att lönsamhetsfallet under krisen blev betydligt kortare och mindre djupt på Gotland än i riket som helhet. Redan vände lönsamheten åter upp, men tillväxten har dämpats igen både i höstens och i denna mätning. Det stora tappet sker nu i tjänstesektorn, som går från ett nettotal på 36 till 13. Industrisektorn ökar något från nettotal 18 till 21. Lönsamheten förväntas vända upp under den kommande tolvmånadersperioden och båda sektorerna väntas landa på ungefär samma nivå. Sammantaget väntas nettotalet öka från 17 till 28, vilket är lägst förväntningar i landet. Industri Tjänster Företagens prisförväntningar De ljusa framtidsbedömningarna avspeglas också i möjligheterna att kunna höja priserna. Mer än hälften, 52 procent, av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med46 procent i höstas. Prisoptimismen är störst inom tjänstesektorn där 66 procent tror på prishöjningar, jämfört med 44 procent i industrin. Storleken på höjningarna torde dock vara begränsade med tanke på den allmänt låga inflationen och den tuffa konkurrensen. 9

11 11 5. Kapacitetsutnyttjande Resursutnyttjandet ökar sedan höstens mätning, vilket beror på en uppgång inom tjänstesektorn. Drygt åtta av tio industriföretag uppger att man arbetar för fullt, precis som i höstas. Inom tjänstenäringen ökar resursutnyttjandet från 41 till 52 procent. Det fortsatt relativt låga resursutnyttjandet hos tjänsteföretagen är en indikation på att sysselsättningstillväxten kan komma att utvecklas svagare än väntat. Industri Tjänster 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Konkurrenstryck Den allt tuffare konkurrensen märks på Gotland. Mer än hälften av företagen, 55 procent, uppger att konkurrensen hårdnat de senaste tre åren, medan 7 procent uppfattar att den minskat. Riksgenomsnittet är 52 procent. Framför allt är det Gotlands tjänsteföretag som konkurrenstrycket hårdnat. Här uppger 58 procent av företagen att konkurrenstrycket hårdnat. 55 procent av företagen på Gotland upplever att konkurrenstrycket hårdnat under de senaste tre åren. Den tuffare konkurrensen märks främst genom fler aktörer på marknaden och pressade prisnivåer. 1

12 68 procent ser goda expansionsutsikter 68 procent av Gotlands småföretag anser att de har goda utsikter att expandera på sikt, vilket är lägre än riksgenomsnittet. Det är också en liten nedgång från höstens mätning. Jämtland VGL Gävleborg Blekinge Stockholm Uppsala Riket Halland Västernorrland Skåne Gotland Kalmar Södermanland Kronoberg Östergötland Västerbotten Värmland Örebro Jönköping Norrbotten Dalarna Västmanland

13 11 Tjänsteföretagen ser framför sig att expansionsmöjligheterna minskar framöver 59 procent av länets tjänsteföretag ser goda möjligheter att växa, vilket är en minskning med 9 procentenheter sedan förra mätningen. Industriföretagen tror på bättre expansionsmöjligheter och ökar med 4 procentenheter från 72 till 76. Industri Tjänster 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Hinder för expansion Det största tillväxthindret för småföretagen på Gotland är att de inte vill växa. 27 procent uppger detta, högst andel i landet. Därefter kommer bristen på lämplig arbetskraft med 23 procent, och på tredje plats arbetskostnaden på 16 procent. Detta är dock en lägre andel än riksgenomsnittet, vilket också är fallet med svårigheter att få finansiering och svag efterfrågan. Här har Gotland mindre problem än genomsnittet för länen. Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att nästan en fjärdedel av samtliga småföretag på Gotland, 24 procent, uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Man saknar framför allt arbetskraft med yrkeserfarenhet Gotland Riket 12

14 Småföretagskonjunkturen län för län Östergötland upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i höstens mätning. Östergötland går därmed om det tidigare dragloket Kronoberg, som hamnar under rikssnittet i vårens mätning. Västmanland har liksom i höstas den svagaste konjunkturen. Konjunkturen har förbättrats betydligt i de flesta län jämfört med vårens mätning. I några län bromsar konjunkturen in, främst i Kronoberg där konjunkturindikatorn går från 13 till 8. Utvecklingen är dock fortfarande positiv fler företag växer än drar ner. Totalt för riket har konjunkturindikatorn stigit från 84 till 96. Uppdelat på sektorer ökar industriindex något från 95 till 97, medan tjänsteindex ökar från 77 till 96. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med 143, medan Östergötland toppar tjänstesektorn med index 145. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt ljusa och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 122. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Östergötland och Halland. Östergötland Uppsala Halland Stockholm Värmland Blekinge Jämtland Jönköping Riket Västernorrland VGL Västerbotten Norrbotten Örebro Södermanland Kalmar Kronoberg Skåne Dalarna Gotland Gävleborg Västmanland

15 14

16 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Nu tror småföretagen definitivt att botten på lågkonjunkturen inföll hösten, har passerat och att en ny tillväxtperiod nu inletts. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 122 på ett års sikt, vilket historiskt sett varit en nivå som indikerat en stark högkonjunktur. Utfall Prognos