Småföretagsbarometern

Transkript

1 1

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Största konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion...14 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

4 Dalarnas näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 74 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Dalarnas län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län Småföretagskonjunkturen i Dalarna vänder nu uppåt efter att ha dämpats tre mätningar i rad. Den samlade konjunkturindikatorn stiger i höstens mätning till 48 från vårens 14. Det är en kraftig förbättring och enbart något svagare än rikets indikator på 54. På ett års sikt tror länets småföretag att konjunkturen stärks ytterligare. Även om båda delsektorerna redovisar en högre konjunkturindikator än i våras, uppvisar tjänstesektorn en starkare konjunktur. Detta gäller även i förhållande till riket som helhet. Sysselsättningstillväxten i länet har stärkts i höstens mätning, och är nu åter positiv. Det är alltså fler företag som anger att sysselsättningen ökat än det är som anger att den minskat. Utvecklingen i länet är emellertid fortfarande betydligt svagare än riksgenomsnittet, till och med svagast i riket. Uppgången under det senaste året förklaras främst av att industrisektorn åter börjat anställa och visar positiva sysselsättningstal. Det oroväckande är att prognosen för sysselsättningen inom industrisektorn på ett års sikt är negativ. I tjänstesektorn spår man, tvärtom, att sysselsättningen ska öka på ett års sikt. Orderingången i länets småföretag har ökat sedan vårens mätning. Ökningen har tagit fart inom både tjänste- och industrisektorn. Länets tjänstesektors redovisar nettotal för orderingång som är bland de starkaste i riket. Dock spår man att ökningen av orderstocken dämpas på ett år sikt. Utvecklingen är den motsatta inom industrin, där man tror på en snabbare tillväxt i orderstocken, från i dagsläget mycket låga nivåer. Omsättningstillväxten i länet har också den ökat och är nu något starkare än i landet som helhet. Tjänsteföretagen uppvisar starkast tillväxt i omsättningen, även om båda 4

5 delsektorerna är positiva. Industrin är optimistiska inför kommande år och räknar med en snabb omsättningstillväxt, medan tjänsteföretagen tror sig ligga på samma nivå hösten 2014 som idag, hösten Lönsamheten ökar i länet som helhet, enbart tack vare att tjänstesektorn har en starkt ökad lönsamhet. Industrisektorn tappar tvärtom i lönsamhet sedan vårens mätning och ligger på nettotal 0, dvs. det är lika många som uppger ökad lönsamhet som negativ. Tillväxten i lönsamheten är densamma för Dalarna som riket i helhet, i båda fallen nettotal 15. Båda delsektorerna har förväntningar om en ökad lönsamhet på ett års sikt. Nästan hälften, 49 procent, av Dalarnas småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Det är en liten ökning från 41 procent i våras. Trots det är det den lägsta andelen i hela landet. Det främsta tillväxthindret för småföretagen är arbetskraftskostnaden, följt av svårigheter att hitta lämplig arbetskraft och en svag konjunktur. Omvärldskonjunkturen är i höstens mätning ett mindre problem än i våras, vilket förstärker bilden att konjunkturen vänt uppåt. 5

6 Småföretagsbarometern Dalarnas län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länet har stärkts i höstens mätning, och är nu åter positiv, med ett nettotal på 1. Det är svagast i riket, följt av Gävleborg med nettotal 2. Det är 19 procent av företagen som anger att sysselsättningen ökat, medan 17 procent uppger att de minskat sysselsättningen. Den uppgång som ändå skett förklaras främst av att industrisektorn åter börjat anställa och i höstens mätning visar positiva sysselsättningstal. Sektorns nettotalet har ökat från -11 till 2. Det oroväckande är att prognosen för sysselsättningen inom industrisektorn på ett års sikt är negativ. I tjänstesektorn spår man, tvärtom, att sysselsättningen ska öka på ett års sikt. Det är således enbart tjänstesektorn som räknar med en bättre sysselsättningsutveckling framöver. I tjänstesektorn väntas sysselsättningstillväxten öka och nettotalet stiga från 1 till 8. Nettotalet för industrin beräknas sjunka från 2 till - 2, dvs vi får se en minskning av antalet anställda i sektorn.. Förväntningarna är i båda delsektorerna betydligt svagare än i landet som helhet. Prognosen bland länets tjänsteföretag är bland de fyra svagaste länen i riket.. 6

7 2. Orderingång Orderingången i länets småföretag har ökat sedan vårens mätning. Ökningen har tagit fart inom både tjänste- och industrisektorn. Nettotalet är 23, att jämföra med 8 i våras. 35 procent av länets småföretag uppger ökad orderingång, mot 11 procent som uppger att den minskat. Det är ett något svagare nettotal än rikets 27. Prognosen är en dämpad orderingång i Dalarnas län på ett års sikt, främst till följd av att tjänstesektorn spår en avmattning. Den prognosen går tvärtemot riket, där man tror på en ökad tillväxt i orderstocken. Länets tjänstesektor redovisar nettotal för orderingång som är bland de starkaste i riket, 40. Hela 44 procent av företagen uppger att orderingången ökat. Dock spår man att tillväxten i orderstocken dämpas på ett års sikt och landar på nettotal 26. Utvecklingen är den motsatta inom industrin, där tror man på en starkare tillväxt i orderstocken, från dagens mycket låga nivåer med ett nettotal på 6 till 16 hösten Enbart Gotland, Halland och Stockholm visar lika svaga (eller svagare) siffror för nuvarande orderingång. Man ska dock komma ihåg att orderingången trots allt stärkts sedan vårens negativa nettotal på -8. 7

8 3. Omsättning Även omsättningstillväxten i länet har ökat och är nu något starkare än i landet som helhet. Nettotalet landar på 24 mot vårens 9 och rikets 19. Det är totalt sett 45 procent av företagen som anger stigande omsättning, medan 21 procent redovisar en nedgång. Även prognosen är stark och visar på en tro om ökad omsättning framöver. Tjänsteföretagen uppvisar starkast tillväxt i omsättningen, även om båda delsektorerna är positiva. Tjänstesektorn har ökat sitt nettotal från vårens 8 till höstens 31, en av de fem län med starkast nettotal i riket. Småföretagen i sektorn beräknar att omsättningen ligger still på den nivån även på ett års sikt. Industrin räknar med en snabb omsättningstillväxt, från nuvarande nettotal på 7 till 29 hösten Då räknar man med att ligga på samma nivå som riket, medan man idag ligger klart svagare till. 8

9 Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen i Dalarna vänder nu uppåt efter att ha försvagats tre mätningar i rad. Den samlade konjunkturindikatorn stiger i höstens mätning till 48 från vårens 14. Det är en kraftig förbättring och enbart något svagare än rikets indikator på 54. På ett års sikt tror länets småföretag att konjunkturen stärks ytterligare. Även om båda delsektorerna redovisar en starkare konjunkturindikator än i våras, är det tjänstesektorn som går starkast. Konjunkturen för Dalarnas tjänsteföretag är dessutom bättre än rikssnittet för sektorn, nettotalet är 72 mot 62 för riket. Prognosen för tjänstesektorn är dock att tillväxten dämpas till nettotal 65 på ett års sikt. Konjunkturindex för industrin går upp från -8 till 15. Läget i industrisektorn är svagare än rikssnittet för sektorn. Företagen är dock överlag optimistiska inför kommande år, och räknar med tillväxt inom två av tre delindikatorer (prognosen för sysselsättningen i industrisektorn är negativ). Konjunkturindikatorn för sektorn väntas öka till nettotal 45 på ett års sikt. Jämfört med landet i stort förväntar sig företagen i Dalarna en något svagare tillväxt kommande 12-månadersperiod, till stor del på svagare siffror för tjänstesektorn. Enbart Gotland och Kalmar län visar lika svag prognos vad det gäller konjunkturen. 9

10 4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. I höstens mätning ökar lönsamheten i länet som helhet, men det är enbart tack vare att tjänstesektorn har en starkt ökad lönsamhet. I våras hade tjänstesektorn svagast lönsamhetsutveckling av de två delsektorerna, den var då negativ. Nu uppvisar man nettotal 22, vilket till och med är starkare än rikssnittet för tjänstesektorn. Industrisektorn tappar tvärtom i lönsamhet sedan vårens mätning och ligger på nettotal 0, dvs. det är lika många som uppger ökad lönsamhet som minskad. Nivån på lönsamheten är densamma för Dalarna som riket i helhet, i båda fallen nettotal 15. Båda delsektorerna har förväntningar om en ökad lönsamhet på ett års sikt. Totalt sett är det 34 procent av företagen som redovisar högre lönsamhet, medan 19 procent anger lägre vinster. Företagens prisförväntningar Trots förväntningarna om starkare konjunktur under det kommande året sjunker andelen företag som tror att det ska gå att höja priserna framöver. I vårens mätning uppgav 43 procent av länets småföretag att de kommer att höja sina försäljningspriser under det kommande året. I höstens mätning har andelen sjunkit till 32 procent av företagen. Andelen företag som planerar prisökningar är lägre i Dalarna än riksgenomsnittet. Det är främst inom tjänstesektorn som färre företagare tror sig om att kunna höja priserna, vilket bekräftar bilden att man spår en dämpad tillväxt inom tjänstesektorn på ett år sikt. 10

11 Största konjunkturrisker Den i särklass största konjunkturrisken för Dalarnas företag är den inhemska konjunkturen. Det anges som största risken av 40 procent av företagen. Detta följs av nya konkurrenter på marknaden (15 procent) och svag internationell konjunktur (11 procent) Inom industrisektorn uppger 28 procent den inhemska konjunkturen som största risk. Inte helt oväntat en något lägre siffra än tjänstesektorn, där 41 procent uppger detta som största hinder. Annat som oroar länets företag är höga arbetskraftskostnader (10 procent). Hur den inhemska konjunkturen utvecklas är avgörande för många företags fortlevnad och uppges som den största konjunkturrisken av 40 procent av småföretagen i Dalarna 11

12 49 procent ser goda expansionsutsikter Andelen företag i Dalarna som uppger att det finns goda expansionsmöjligheter ökar något från 41 till 49 procent i vårens mätning. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet på 65 procent. Dalarnas företag är därmed de klart mest pessimistiska vad gäller framtida möjligheter att växa, och siffran är den lägsta i riket. 12

13 Andelen som ser expansionsutsikter har visserligen ökat i båda delsektorerna, om än svagt i industrisektorn. Inom industrin är ökningen från 39 till 40 procent, medan den inom tjänstesektorn har ökat från 41 till 52 procent. I båda fallen är det lägst i landet. 13

14 Hinder för expansion Det enskilt största tillväxthindret som Dalarnas småföretag upplever är den höga kostnaden för arbetskraft (21 procent). Därefter följer svårigheten att få tag på lämplig arbetskraft (18 procent) samt svag efterfrågan (18 procent). För tillverkningsindustrin del är bristen på lämplig arbetskraft det absolut största hindret (anges av 22 procent av företagen i delsektorn). För tjänstesektorn är de höga arbetskraftskostnaderna största problemet (22 procent av företagen uppger det som största hindret), vilket troligen är en konsekvens av att sektorn i regel är personalintensiv. Ett annat oroande tecken gäller tillgången på arbetskraft, är att 27 procent av samtliga småföretag i Dalarna uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Andelen är något högre i tjänstesektorn, där 29 procent av företagen tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Det är dessvärre en kraftig ökning av andelen som tackat nej till order sedan förra mätningen, detta gäller båda delsektorerna. 14

15 Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 15

16 16

17 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 17