Småföretagsbarometern

Transkript

1 1

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län Sysselsättning Orderingång Omsättning Lönsamhet Största konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion...14 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

4 Jönköpings näringslivsstruktur 98,9 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 69 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Jönköpings län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län Småföretagskonjunkturen i Jönköping har stigit sedan vårens mätning. Från en indikator på 30 i våras, då man låg på samma snitt som riket, har indikatorn ökat till 44. Trots den förbättrade konjunkturen i länet ligger man nu under genomsnittet för landet, som har en indikator på 54. Företagen i Jönköping har de mest positiva förväntningarna inför kommande år i hela riket. Prognosen pekar på en indikator på 106, vilket är långt över snittet för riket på 85. Den positiva framtidstron gäller båda sektorerna även om tjänstesektorn är dragloket. Tjänsteföretagens prognos är en kraftig tillväxt med en indikator på 128 om ett år, att jämföras mot rikets 94. Sysselsättningstillväxten har ökat i Jönköping sedan i våras. Ökningen kan hänföras till såväl tjänstesektorn som industriföretagen. Totalt sett säger knappt var tredje företagare i länet (30 procent) att man har ökat sin personalstyrka medan var sjätte företagare (15 procent) dragit ned personal. Nettotalet landar på 15, vilket är över snittet för riket som ligger på 8. Förväntningarna framåt är optimistiska och företagen tror på en fortsatt sysselsättningstillväxt kommande år. Nettotalet förväntas ligga på 20 på ett års sikt, vilket är något mer optimistiskt än riket. Orderingången för länets småföretag har, liksom sysselsättningen, utvecklats positivt i höstens mätning. Tillväxttakten i Jönköping är dock fortsatt något svagare än i landet som helhet. Detta beror framför allt på en relativt svag orderingång till industrisektorn. Sammantaget i länet är det 34 procent av småföretagen som uppger en ökande 4

5 orderingång, medan 18 procent anger en vikande, vilket ger ett nettotal på 17. Detta kan jämföras med rikssnittet på 27. Omsättningstillväxten i Jönköpings län ligger kvar på samma nivå som i vårens mätning. I våras dämpades omsättningstillväxten för tredje gången i rad, men har nu med andra ord stabiliserats. Nettotalet förblir 12, vilket är något under landet i genomsnitt (nettotal 19). Förväntningarna inför kommande år är emellertid mer optimistiska än riksgenomsnittet. Totalt sett tror företagen i Jönköping på en omsättningstillväxt de kommande tolv månaderna som gör att nettotalet landar på 48. Tillväxten av lönsamheten är nu återigen positiv efter att ha stått still i vårens mätning. Nettotalet ökar från 0 till 16, vilket är i snitt med riket som ligger på 15. Totalt sett i länet är det 35 procent av företagen som uppger en ökad lönsamhet. Lönsamhetsutvecklingen har varit positiv i båda delsektorerna. Även utvecklingen framöver ser ljus ut, och avspeglar den förväntade uppgången i konjunkturen. 67 procent av Jönköpings småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är i nivå med riksgenomsnittet på 65, och en ökning jämfört med vårens mätning (57 procent). Det främsta tillväxthindret hos småföretagen är svag efterfrågan (22 procent), tätt följt av hög arbetskraftskostnad som anges av 20 procent av företagen. 16 procent av företagen anger att de inte hittar lämplig arbetskraft. 5

6 Småföretagsbarometern Jönköpings län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten har ökat i Jönköping sedan i våras. Ökningen kan hänföras till såväl tjänstesektorn som industriföretagen. Totalt sett säger knappt var tredje företagare i länet (30 procent) att man har ökat sin personalstyrka medan var sjätte företagare (15 procent) dragit ned personal. Nettotalet landar på 15, vilket är över snittet för riket som ligger på 8. Inom industrisektorn har man börjat anställa igen och nettotalet är nu åter positivt. Från en negativ sysselsättningstillväxt i våras (-1) ligger nettotalet nu på 5. Det är över genomsnittet för industriföretagen i riket. Inom tjänstesektorn är det nu 31 procent av företagen som uppger att man ökat i personal medan enbart 11 procent minskat. Det gör att man får ett nettotal på 20, även det över rikssnittet på 11. Förväntningarna framåt är optimistiska och företagen tror på en fortsatt ökad sysselsättning kommande året. Nettotalet förväntas ligga på 20 på ett års sikt, vilket är något mer optimistisk än riket. Båda sektorerna planerar att öka personalstyrkan snabbare. 6

7 2. Orderingång Orderingången för länets småföretag har, liksom sysselsättningen, utvecklats positivt i höstens mätning. Tillväxttakten i Jönköping är dock fortsatt något svagare än i landet som helhet. Detta beror framför allt på en relativt svag orderingång till industrisektorn. Sammantaget i länet är det 34 procent av småföretagen som uppger en ökande orderingång, medan 18 procent anger en vikande, vilket ger ett nettotal på 17. Detta kan jämföras med rikssnittet på 27. Den ökade orderingången beror främst på förbättrad orderstock inom industrin, som går från nettotal -8 till 8. Men trots en ökning redovisar ännu vart femte industriföretag i länet sjunkande orderingång. Inom tjänstesektorn är nettotalet i princip 0förändrad, från 24 i våras till 25 nu i höst. Vart sjätte tjänsteföretag anger att orderstocken minskat. Båda sektorerna ligger under rikssnitten för respektive sektor. Optimismen är emellertid stor och båda sektorerna tror på en tillväxt i orderstocken kommande år. Företagen i Jönköping är mer optimistiska än genomsnittet för riket och nettotalet förväntas landa på 38, mot rikets 31. 7

8 3. Omsättning Omsättningstillväxten i Jönköpings län ligger kvar på samma nivå som i vårens mätning nu i höstens barometer. I våras sjönk omsättningstillväxten för tredje gången i rad, men har nu med andra ord stabiliserats. Nettotalet förblir 12, vilket är något under landet i genomsnitt (nettotal 19). Förväntningarna inför kommande år är emellertid mer optimistiska än riksgenomsnittet. Totalt sett tror företagen i Jönköping på en omsättningstillväxt de kommande tolv månaderna som gör att nettotalet landar på 48. Inom industrin tror man på ett nettotal om 35 och inom tjänstesektorn på 53, båda över rikssnittet. Industrins upplever åter en positiv omsättningstillväxt och går från negativa -9 till ett nettotal på 2. Även om det är positivt är det det tredje svagaste nettotalet för sektorn i riket där genomsnittet ligger på 15. Tjänstesektorn noterar en avmattning i omsättningstillväxten och nettoalet går ned från 21 till 16, även det under rikssnittet på 21. Men inför det kommande året spår båda delsektorerna en kraftig förbättring i omsättningstillväxten, över nivån för rikets förväntningar. 8

9 Konjunkturindikatorn Temperaturen på småföretagskonjunkturen i Jönköping har stigit sedan vårens mätning. Från en indikator på 30 i våras, då man låg på samma snitt som riket, har indikatorn ökat till 44. Trots den förbättrade konjunkturen i länet ligger man under genomsnittet för landet, som har en indikator på 54. Även om industriföretagens konjunkturindikator stigit från -18 till 15 så är det en låg siffra jämfört med andra län. Tjänstekonjunkturen har hållits uppe sedan i våras och ligger kvar på i princip samma nivå med en indikator på 61. Detta är i linje med riket. Företagen i Jönköping har de mest positiva förväntningarna inför kommande år i hela riket. Prognosen pekar på en indikator på 106, vilket är långt över snittet för riket på 85. Den positiva framtidstron gäller båda sektorerna även om tjänstesektorn är dragloket. Tjänsteföretagens prognos är en kraftig tillväxt med en indikator på 128 om ett år, att jämföras mot rikets 94. 9

10 4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Från hösten 2010 återhämtade sig gradvis vinstnivån efter åren med akut finanskris. Hösten 2012 försämrades återigen lönsamheten och var i våras på plus minus noll. Det är därför glädjande att företagen i Jönköping nu återigen uppger en ökad lönsamhet. Nettotalet hamnar på 16, i snitt med riket som ligger på 15. Totalt sett i länet är det 35 procent av företagen som uppger en ökad lönsamhet. I industrisektorn ökar nettotalet från -32 till -5, dvs. det är fortfarande fler som uppger negativ lönsamhetsutveckling än positiv. Men läget är inte lika allvarligt som i vårens mätning så 40 procent av industriföretagen redovisade fallande vinster. I höstens mätning är den siffran nere på 26 procent. Genomsnittet för riket inom sektorn är 8. Tjänsteföretagens lönsamhet har ökat från nettotal 13 till 25, vilket är över rikssnittet på procent av tjänsteföretagen anger bättre lönsamhet och 16 procent sämre. Utvecklingen framöver ser ljus ut, och avspeglar den förväntade vändningen i konjunkturen. Industriföretagen räknar med nettotal på 17 och tjänsteföretagen på 46. Här är tjänsteföretagen mer optimistiska än genomsnittet och industriföretagen något mindre optimistiska än snittet. Företagens prisförväntningar Att konjunkturen nu stärkts leder till att en större andel företagen i länet räknar med att kunna höja priserna kommande år. Inom industrin är det 33 procent av företagen som tror på högre priser, medan det är 25 procent i tjänstesektorn. Trots förbättrade utsikter för prishöjningar sedan i våras är det lägre förväntningar än genomsnittet för riket. Detta gäller båda sektorerna. 10

11 Största konjunkturrisker Den svaga inhemska konjunkturen är den största konjunkturrisken enligt 42 procent av företagen i länet. Den följs av nya konkurrenter på marknaden (14 procent), höga arbetskraftskostnader och höga räntor (båda på 8 procent). Höga räntor är ett betydligt större problem för småföretagen i Jönköping än i resten av riket, rikssnittet ligger på 3 procent som upplever detta som en risk. Den svaga inhemska konjunkturen är den största konjunkturrisken enligt 42 procent av Jönköpings småföretag. 11

12 67 procent ser goda expansionsutsikter 67 procent av Jönköpings småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är i nivå med riksgenomsnittet på 65, och en ökning jämfört med vårens mätning (57 procent). 12

13 Fördelat på sektorer har andelen företag som ser expansionsmöjligheter ökat i båda sektorerna. Från 63 till 69 procent i tjänstesektorn, och från 42 till 65 inom den tillverkande industrin. Båda sektorerna visar något starkare expansionsutsikter än rikssnittet, vilket bekräftar bilden av en stark framtidstro vad det gäller konjunkturen. 13

14 Hinder för expansion De största hindren för expansion anser Jönköpings företagare vara svagare efterfrågan (22 procent) och höga kostnader på arbetskraft (20 procent). Svårighet att finna lämplig arbetskraft kommer på en tredjeplats och anges av 16 procent av företagen som största hindret för att expandera verksamheten. Svårigheten att hitta arbetskraft är, relativt sett, ett något större hinder inom tillverkningsindustrin (20 procent jämfört med 15 procent bland tjänsteföretagen), medan den höga arbetskraftskostnaden är ett ungefär lika stort hot mot tillväxten inom båda sektorerna (22 jämfört med 20 procent). Finansierings tycks ha minskat något som hinder för expansion och andelen som uppger att de inte vill växa ligger relativt stilla på 13 procent av företagen. Trots att bristen på arbetskraft är tredje största hindret för expansion har andelen företag som tvingats tacka nej till order på grund av brist på personal sjunkit från 23 procent i våras till 19 procent i höstens mätning. I riket är det hela 27 procent som tackat nej till order på grund av brist på personal. 14

15 Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 15

16 16

17 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 17