Småföretagsbarometern

Transkript

1 Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Skånes näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Skåne län... 3 Småföretagsbarometern Skåne län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 6 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande... 9 Den globala finanskrisen procent ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion Skånes fyra regioner...12 Fyra regioner sysselsättning...12 Fyra regioner orderingång Fyra regioner omsättning...14 Fyra regioner Konjunkturindikatorn Fyra regioner lönsamhet...16 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4001 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Lotta Norberg och Susanne Vinell (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

4 Skånes näringslivsstruktur 99,2 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 63 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Skåne län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Skåne län Småföretagskonjunkturen i Skåne har dämpats sedan vårens mätning. Konjunkturindex ligger fortsatt en bit under riksgenomsnittet. Både industrin och tjänstesektorn ligger lägre än riket som helhet. Sysselsättningstillväxten har ökat och nettotalet har gått från 12 till 16, och ligger nu något högre än i riket som helhet. Sysselsättningen väntas dock att dämpas något under det kommande året. Orderingången har dämpats sedan vårens mätning från ett nettotal på 33 till 22. Totalt ligger Skåne något under riket som helhet. En fortsatt dämpning väntas under kommande år. Omsättningstillväxten ligger kvar på samma nivå som i våras ett nettotal på 31. Under de kommande tolv månaderna väntas nettotalet ligga kvar på samma nivå. Lönsamheten i länet har dämpats kraftigt. 30 procent anger en ökad lönsamhet medan 23 procent anger en minskad vilket ger ett nettotal på 7, vilket går att jämföra med vårens mätning då nettotalet låt på 25. En ökad tillväxttakt väntas dock kommande år. Kapacitetsutnyttjandet har ökat jämfört med vårens mätning. Sammantaget rapporterar 57 procent av småföretagen att man arbetar med full kapacitet, jämfört med vårens 52 procent. 61 procent av Skånes småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är en minskning sedan vårens mätning och något under riket som helhet. De främsta tillväxthindren hos småföretagen är svag efterfrågan, följt av höga arbetskostnader och brist på lämplig arbetskraft. 3

5 Småföretagsbarometern Skåne län 1. Sysselsättning I höstens mätning ökar nettotalet till 16, från 12 i vårens mätning. 28 procent har ökat sin personal medan 12 procent har dragit ner. Detta är något högre än riket som helhet. Industrin dämpas något från ett nettotal på 18 till 9. Tjänstesektorn ökar däremot från 11 till 18. Under kommande år väntas industrin ligga kvar på samma nettotal som i höstens mätning 9. Tjänstenäringen väntas backa från 18 till 9. 4

6 2. Orderingång Orderingången visar fortsatt en svagare ökningstakt i länet jämfört med riket som helhet. Tillväxten i orderingången har dämpats något sedan vårens mätning. Länet rapporterar ett nettotal på 22 och riket i helhet på 36. Nettotalen dämpas i båda sektorerna industrin går från 39 till 29 och tjänstenäringen från 15 till 5. Under den kommande tolvmånadersperioden tror tjänstenäringen på en förbättrad tillväxttakt i orderstocken från 5 till 19. Industrin tror på en fortsatt dämpning från 29 till 13. Båda sektorerna har lägre ställda förväntningar än i riket som helhet. 5

7 3. Omsättning Omsättningen ligger kvar på samma nettotal som i vårens mätning. 48 procent rapporterar en ökad omsättning under det senaste året, medan 17 procent uppger en vikande, vilket ger ett nettotal på 31. I riket som helhet ligger nettotalet på 34. Såväl industri- som tjänstesektorn ligger kvar på samma nettotal som i vårens mätning 34 respektive 30. Inför det kommande året spår tjänstenäringen en marginellt ökad tillväxttakt nettotalet spås öka från 30 till 33. Industrin tror på en dämpning från 34 till 27. 6

8 Konjunkturindikatorn Konjunkturen backar och är fortsatt något svagare än i riket som helhet. Nettotalet landar på 69, vilket är den tredje lägsta noteringen i landet och en bit efter rikssnittet på 83. I länet tror man på en fortsatt nedgång i indikatorn det kommande året från 69 till 55. I riket ser man liknande tendenser från 83 till 71. Industrin backar något från 91 till 72, vilket är lägre än rikets sektorsnitt på 92. Tjänstesektorn backar marginellt från 56 till 53, vilket är långt under rikets 81. Under de kommande tolv månaderna spår tjänstesektorn att indikatorn kommer att öka något från 53 till 61. Industrin tror dock på en fortsatt nedgång från 72 till 49. Båda sektorerna har lägre ställda förväntningar än rikets sektorgenomsnitt, där tjänstesektorn spås öka från 81 till 86 och industrin backa från 92 till 55. 7

9 4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten försämrades dramatiskt under krisen. Framför allt var industrin mycket hårt drabbad medan tjänsteföretagen lyckades hålla uppe vinstnivåerna något bättre. Vårens starka uppgång i lönsamheten har följts av en dämpning i båda sektorerna. Industrin går från 25 till 11 och tjänstenäringen från 25 till 5. Sammantaget förväntas lönsamheten öka något under den kommande tolvmånadersperioden nettotalet väntas stiga från 7 till 15, vilket är något lägre ställda förväntningar än i riket som helhet som väntas gå från 17 till 21. Tjänstenäringen spår den största uppgången av de båda sektorerna från 5 till 15, medan industrin tror på en marginell ökning från 11 till 14. Företagens prisförväntningar 31 procent av länets småföretag räknar med att de kommer höja sina priser under det kommande året, jämfört med 51 procent i höstas. Av industriföretagen tror 40 procent tror på en prishöjning, vilket är en minskning sedan vårens mätning på 57 procent. I tjänstesektorn tror 29 procent på att de kommer höja sina priser under det kommande året vilket är en kraftig minskning från vårens mätning på 50 procent. 8

10 5. Kapacitetsutnyttjande Företagen arbetar med ett fortsatt lågt resursutnyttjande inom industrin 54 procent anger att de arbetar för fullt, vilket är samma nivå som i vårens mätning. Inom tjänstenäringen har dock en kraftigt positiv förändring skett från att endast 45 procent av företagen uppgav att de arbetade för fullt anger nu 65 samma sak. Den globala finanskrisen Den globala finanskrisen märks tydligt också i Skåne. Endast 38 procent av företagen uppger att de inte påverkats än (eller vet ej). Den vanligaste effekten är att företagets kunder blivit mer försiktiga. Det anges av 42 procent. 21 procent anger att investeringar senareläggs eller blir mindre omfattande. Den viktigaste åtgärden för att mildra effekterna av krisen är också att senarelägga eller minska investeringarna, följt av att dra ned på antalet arbetstimmar/antal anställda. Det anges av 44 respektive 21 procent av företagen i länet. 62 procent av företagen i Skåne påverkas negativt av den globala finanskrisen. 9

11 61 procent ser goda expansionsutsikter I takt med att konjunkturutsikterna dämpats har andelen företag som uppger att det finns goda expansionsmöjligheter minskat. 61 procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt, vilket är något lägre än genomsnittet för riket. 10

12 I vårens mätning ansåg 67 procent inom industrin att det fanns goda expansionsutsikter, och i höstens mätning ligger andelen kvar på liknande nivåer 66 procent. Inom tjänstesektorn backar andelen som ser goda expansionsutsikter från 69 till 60 procent. Hinder för expansion Det största tillväxthindret som Skånes småföretag upplever är en svag efterfrågan. 25 procent av företagen uppger detta som främsta hinder. Därefter följer höga arbetskostnader, vilket 20 procent uppger, och bristen på lämplig arbetskraft på 19 procent. Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att 44 procent av samtliga småföretag i Skåne uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. 50 procent av industriföretagen och 30 procent av tjänsteföretagen uppger detta. 11

13 Skånes fyra regioner Skåne är ett storlän med 33 kommuner och över 1,1 miljoner invånare. Det betyder också att näringslivet i olika delar av länet skiljer sig åt. Sedan hösten 2005 genomför därför Företagarna och Swedbank en särskild regionaliserad Småföretagsbarometer för Skåne län. Vi vill med denna regionala Barometer ge en bild av hur konjunkturläget skiljer sig åt i olika delar av Skåne. Vid uppdelningen av Skåne i olika regioner används följande indelning, som genomgående används i hela Barometern: Skåne Sydväst utgörs av kommunerna Kävlinge, Eslöv, Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Lund, Malmö, Svedala, Vellinge, Höör och Trelleborg. Skåne Nordost utgörs av kommunerna Perstorp, Osby, Hässleholm, Östra Göinge, Kristianstad, Bromölla och Hörby. Skåne Nordväst består av kommunerna Båstad, Ängelholm, Örkelljunga, Höganäs, Åstorp, Helsingborg, Bjuv, Klippan, Landskrona samt Svalöv. Skåne Sydost omfattar kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Fyra regioner sysselsättning Alla regioner påvisar fortsatt positiva nettotal. Nordväst är visar en ökad tillväxttakt och landar på ett nettotal på 20. Nordost ökar från 9 till 16 medan Sydost står kvar på 6 och Sydväst backar marginellt från 17 till 16. Länet har blandade tankar om framtiden i Sydost tror man att man kommer att öka sitt nettotal från 6 till 13, Sydväst backar något från 16 till 12 medan man i Nordväst tror på en kraftig nedgång från 20 till 4 och i Nordost från 16 till 1. 12

14 Fyra regioner orderingång Alla regioner redovisar en dämpad tillväxt i orderingången. Sydost backar från 13 till nolltillväxt. De övriga regionerna landar alla på ett nettotal runt 22. Framtiden i Sydost spås dock bli mycket ljus. Under de kommande tolv månaderna tror man på ett ökat nettotal från noll till 52, vilket skulle vara historiskt höga värden. De övriga områdena tror tvärtom på en avmattning där samtliga regioner landar på mellan 8 och 15 i nettotal. 13

15 Fyra regioner omsättning Sydost visar en ökande omsättningstillväxt och nettotalet går från 30 till 40. Sydväst och Nordväst ligger kvar på liknande nivåer som i vårens mätning medan Nordost backar från 34 till 25. Nordväst tror på ett ökat nettotal kommande år från 15 till 32. Sydost och Sydväst förväntar sig nettotal 35 respektive 36 medan Nordost tror på en fortsatt dämpning från 25 till 6. 14

16 Fyra regioner Konjunkturindikatorn Efter att ha räknat ihop de tre variablerna ser vi att Sydost och Nordväst uppvisar liknande indikatorer som i vårens mätning medan Sydväst och Nordost backar något. Sydost ligger fortsatt lägst på 46, Nordväst trea på 59, Nordost tvåa på 62 och Sydväst toppar listan igen med en indikator på 77. Sydost ser dock mycket ljust på framtiden indikatorn spås öka från 46 till 100. Övriga regioner tror på dämpade nivåer Sydväst från 77 till 60, Nordväst från 59 till 51 och lägst ställda förväntningar har Nordost som spås backa från 62 till

17 Fyra regioner lönsamhet När det gäller tillväxten i lönsamheten ser vi blandade resultat. Sydost och Nordost visar på en ökad tillväxt båda regionerna går från omkring 20 till 30. Sydväst backar kraftigt från 40 till 3 medan Nordväst visar upp negativa nettotal från nolltillväxt till -4. Nordväst tror dock på en ökad tillväxt kommande år från -4 till 14. Liknande tendens ser vi hos Sydväst som spår en ökning från 3 till 17. Sydost tror på en dämpad tillväxt från 29 till 19 och Nordost väntas gå från 28 till 1. 16

18 Småföretagskonjunkturen län för län Södermanland upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i höstens mätning. Södermanland går därmed om det tidigare dragloket Östergötland, som dock hamnar på tredje plats i höstens mätning. Halland uppvisar den svagaste konjunkturen. Konjunkturen har försvagats i 14 län, medan 7 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Halland som går från 113 till 30, medan Västmanland förbättrats mest, från 57 till 113. Halland kom dock från en mycket starkt tillväxt, medan motsatsen gäller Västmanland. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 96 till 83. Uppdelat på sektorer minskar industriindex något från 97 till 92, medan tjänsteindex sjunker från 96 till 81. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Södermanland med 169, medan Dalarna toppar tjänstesektorn med index 120. Förväntningarna inför det kommande året pekar på en fortsatt dämpning och det samlade konjunkturindex väntas sjunka till 71. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Östergötland och Norrbotten. 17

19 18

20 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter den snabba uppgången under det senaste året, dämpas nu tillväxttakten. Vi kan också se att avmattningen till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Trots avmattningen väntas konjunkturen ligga kvar på en hygglig nivå det kommande året. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 71 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar tillväxt och ökad sysselsättning. 19