Småföretagsbarometern

Transkript

1 1

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gävleborgs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gävleborgs län... 4 Småföretagsbarometern Gävleborgs län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Största konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion...14 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

4 Gävleborgs näringslivsstruktur 99,2 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 72 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inkl. jordbruk). Gävleborgs län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Gävleborgs län Småföretagskonjunkturen i Gävleborg har stärkts betydligt i höstens mätning och är nu något starkare än i riket som helhet. Bakom förbättringen ligger framför allt en markerad vändning uppåt i industrisektorn. Både industri- och tjänstesektorn tror på förstärkt konjunktur under kommande år, och räknar med en tillväxt i samma takt som riket i stort. Sysselsättningstillväxten bland småföretagen i Gävleborg dämpas något sedan vårens mätning, och landar på ett nettotal 2 (3 i vårens mätning). Näst efter Dalarna har länet den lägsta sysselsättningstillväxten i landet. Totalt sett är det 21 procent av företagen som anger att man ökat sin personal, medan 18 procent uppger neddragningar. Främst är det tjänstesektorn som minskat antalet anställda, medan industrisektorn tvärt om ökat sin personal. Prognosen pekar på en positiv sysselsättningstillväxt inom båda sektorerna. Orderingången till småföretagen i Gävleborg har stigit kraftigt sedan vårens mätning. Då låg nettotalet på 1 och är nu uppe i 34. Gävleborg är nu bland de fem län i riket med starkast nettotal för orderingången. Det betyder att de optimistiska förväntningarna företagen hade i våras slagit in. Uppgången beror främst på en kraftigt ökad orderingång för industrisektorn. Den har nu ett nettotal på 43 jämfört med -21 i våras. Gävleborg visar därmed näst starkast orderingång för industrin i hela riket, enbart Norrbotten har högre nettotal. Även omsättningstillväxten har ökat i länet sedan vårens mätning. Omsättningstillväxten förbättras både inom industrin, där tillväxten tidigare var negativ, 4

5 och i tjänstesektorn. Nettotalet 23 är något starkare än riksgenomsnittet på 19. Det är främst industrin som ökat, så pass mycket att man nu ligger över rikssnittets nettotal. Industriföretagen i Gävleborg är de mest positiva i riket om omsättningstillväxten på ett års sikt. Lönsamheten i Gävleborg är nu åter är positiv även om nettotalet, 6, är det näst lägsta i riket, efter Kalmar. Det kan jämföras med rikssnittet som är 15 i höstens mätning. Förväntningarna för kommande år är positiva inom båda sektorerna när konjunkturen beräknas förbättras. Sammantaget har länet lika högt ställda förväntningar som riket som helhet, ett nettotal på procent av Gävleborgs småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är en ökning från 53 procent i vårens mätning. Länet är det därmed sexa från toppen, istället för fyra från botten, vad gäller andelen företag som ser expansionsutsikter. Detta avspeglar den tydliga förbättringen i konjunkturen företagen i länet upplever. Det främsta tillväxthindret för småföretagen i Gävleborg är svårigheten att hitta lämplig arbetskraft. Störst problem är detta bland industriföretagen, där 35 procent uppger att det är största tillväxthindret. Även svag efterfrågan är ett problem för länets småföretag. 5

6 Småföretagsbarometern Gävleborgs län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten bland småföretagen i Gävleborg dämpas något sedan vårens mätning, och landar på ett nettotal 2 (3 i vårens mätning). Näst efter Dalarna har länet den lägsta sysselsättningstillväxten i landet. Totalt sett är det 21 procent av företagen som anger att man ökat sin personal, medan 18 procent anger neddragningar. Gävleborg ligger under rikssnittet, som stigit från 4 till 8 i höstens mätning. Främst är det i tjänstesektorn som tillväxten i antalet anställda minskat, från ett nettotal på 11 till 3. Inom industrisektorn är bilden den motsatta, där har man gått från negativt nettotal (-14) till att det nu åter är fler som anställer än som minskar sin personalstyrka. Nettotalet för industrisektorn landar på 1. På ett års sikt räknar industrin med en rejäl sysselsättningstillväxt. Det gäller även bland tjänsteföretagen. Industrin tror på ett nettotal på 14 och tjänstesektorn på 19, på ett års sikt. Om detta blir verklighet är sysselsättningstillväxten i länet under kommande år starkare än för rikssnittet. 6

7 2. Orderingång Orderingången till småföretagen i Gävleborg har stigit kraftigt sedan vårens mätning. Då låg nettotalet på 1 och är nu uppe i 34. Gävleborg är bland de fem län i riket med starkast nettotalen för orderingången. Det betyder att de optimistiska förväntningarna företagen hade i våras nu slagit in. Totalt sett är det 46 procent av småföretagen som uppger växande orderstock och 12 procent som anger att den krympt. Uppgången sedan i våras beror främst på en kraftigt ökad orderingång för industrisektorn. Sektorn har nu ett nettotal på 43 jämfört med -21 i våras. Gävleborg visar näst starkast orderingång för industrin i hela riket, enbart Norrbotten har högre nettotal. Prognosen på ett års sikt ligger kvar på i princip samma höga nivå, vilket är en mer optimistisk prognos än de flesta andra läns industriföretag uppger. Även inom tjänstesektorn ser vi en tydlig uppgång, från nettotal 19 till 27. På ett års sikt räknar man med en fortsatt tillväxt i samma takt, och nettotalet förblir 27. Den prognosen är emellertid något under rikssnittets prognos för orderstockens utveckling. 7

8 3. Omsättning Även omsättningstillväxten har ökat i länet sedan vårens mätning. Både inom industrin, där omsättningen tidigare var negativ, och i tjänstesektorn. Totalt sett redovisar 39 procent av småföretag i länet högre omsättning under det senaste året, medan 17 procent anger att omsättningen gått ned. Nettotalet 23 är något starkare än riksgenomsnittet på 19. Uppdelat på sektorer ökar omsättningstillväxten i tjänstesektorn från nettotal 9 till 24, medan industriföretagen går från -4 till 21. Från att ha legat långt under rikssnittet i våras har nu industrisektorns omsättningstillväxt ökat så pass mycket att man ligger över rikssnittet på nettotal 15. Inför det kommande året spår båda sektorerna ökad omsättningstillväxt. Tjänstesektorn väntas nå ett nettotal på 28, vilket är bland de lägre förväntningarna bland samtliga tjänsteföretag i riket. Industrin väntas öka till ett nettotal på 59, vilket är de högsta förväntningarna i riket. Sammantaget tror Gävleborgs småföretagare att de når en nivå på 37, vilket är i nivå med riksgenomsnittet på 38. 8

9 Konjunkturindikatorn De största konjunkturförbättringarna i riket noteras i höstens mätning i Blekinge och Gävleborg. I Gävleborg har konjunkturindikatorn ökat från 9 till 59 och ligger nu något över rikets indikator på 54. Starkast konjunkturutveckling i länet uppvisar industrin med en ökning från -39 till 65 i höstens mätning. Det är en starkare konjunktursiffra än genomsnittet av industriföretagen i landet uppvisar. Inom tjänstesektorn har index ökat från 39 till 54. Både industri- och tjänstesektorn räknar med en ytterligare förstärkt konjunktur under kommande år. Prognosen inom industrin är högst i riket, med en indikator på 114. Medan tjänstesektorn är något mer pessimistiska än det genomsnittliga tjänsteföretaget. 9

10 4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten i Gävleborg har varit negativ under de senaste mätningarna och i vårens mätning såg vi att vinstnivåerna utvecklats negativt i båda sektorerna. Även om länets lönsamhet nu åter är positiv, nettotalet ligger på 6, så är det fortfarande näst lägst nivå i riket efter Kalmar. Det kan jämföras med rikssnittet som är 15 i höstens mätning. Förväntningarna för kommande år är positiva inom båda sektorerna när konjunkturen beräknas förbättras. Sammantaget har länet lika högt ställda förväntningar som riket som helhet, ett nettotal på 32. Småföretagen i industrisektorn känner fortfarande av en negativ lönsamhetsutveckling. Nettotalet ligger på -6 i höstens mätning jämfört med -7 i vårens mätning, så det har enbart blivit marginellt bättre. Inom tjänstesektorn har nettotalet ökat från -5 till 10. Båda sektorerna tror på en positiv lönsamhetsutveckling kommande år. Företagens prisförväntningar Den starkare konjunkturen medför att så många som 46 procent av företagen planerar att höja priserna under det kommande året. Denna andel är sex procentenheter högre än i riket som helhet. Inom industrin är andelen företag som planerar höjda priser 39 procent och i tjänstesektorn 49 procent. 10

11 Största konjunkturrisker Den klart största konjunkturrisken för Gävleborgs företag är den inhemska konjunkturen, ett hinder som 41 procent av företagen uppger. På delad andraplats kommer nya konkurrenter och den internationella konjunkturen (11 procent). Hos industriföretagen är höga arbetskraftskostnader en stor risk (12 procent) medan enbart 5 procent av tjänsteföretagen uppger detta som sin största konjunkturrisk. 41 procent av företagen i Gävleborg ser en svag inhemsk konjunktur som den största konjunkturrisken. 11

12 67 procent ser goda expansionsutsikter I Gävleborgs län uppger 67 procent av småföretagen att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är en ökning från 53 procent i vårens mätning. Länet är det därmed sexa från toppen, istället för fyra från botten, vad gäller andelen företag som ser expansionsutsikter. Detta avspeglar den tydliga förbättringen i konjunkturen företagen i länet upplever. 12

13 Expansionsutsikterna i båda sektorerna har ökat i höstens mätning. Av industriföretagen uppger 76 procent att det finns expansionsmöjligheter, en ökning från historiskt låga nivåer i vårens mätning. Det är en bra bit över rikssnittet på 65. Bland tjänsteföretagen är det 63 procent som ser goda utsikter att expandera. Det kan jämföras med 56 procent i våras, och bara marginellt under rikssnittet på

14 Hinder för expansion Det största tillväxthindret som Gävleborgs småföretag upplever är svårigheten att hitta lämplig arbetskraft. Det anges av 27 procent av samtliga företag, men så många som 35 procent av industriföretagen. Båda andelarna är klart över rikets och kan vara en följd av en snabbt förbättrad konjunktur och därmed ett ökat behov att anställa. Det näst största hindret uppges vara svag efterfrågan (23 procent). Därefter följer en hög arbetskostnad (17 procent). Svårighet att få finansiering är fortsatt ett stort problem för länets småföretag. Problemet har ökat markant inom industrisektorn, från 4 procent i våras till 14 procent i höstens mätning. Ett oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att 29 procent av samtliga småföretag i Gävleborg uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Detta är något fler än genomsnittet för landet. Andelen som uppger detta är något högre i tjänstesektorn (33 procent) än för de tillverkande företagen (23 procent). 14

15 Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 15

16 16

17 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 17