Småföretagsbarometern

Transkript

1 Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Värmlands näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Värmlands län... 3 Småföretagsbarometern Värmlands län... 5 Sysselsättning... 5 Orderingång... 6 Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn... 8 Lönsamhet... 9 Kapacitetsutnyttjande Största konjunkturrisker procent av företagen ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4052 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

4 Värmlands näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 66 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Värmlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total *0-49 anställda Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Värmlands län Småföretagskonjunkturen har dämpats sedan vårens mätning och sjunkit från 58 till 51. Det är strax över riksgenomsnittet på 48. Dämpningen förklaras främst av en avmattning i industrisektorn, trots att industrikonjunkturen i länet är fortsatt betydligt starkare än riksgenomsnittet. Däremot har industrin lägst förväntningar i landet framöver och tror på en betydande avmattning under den kommande tolvmånadersperioden. Sysselsättningstillväxten förstärks något i höstens mätning. 15 procent av småföretagen uppger att man dragit ner på arbetsstyrkan under det senaste året, jämfört med 20 procent i våras. Värmlands småföretag har dock fortfarande en något lägre tillväxt i sysselsättningen än riket i genomsnitt. Förväntningarna inför framtiden är också svagare än i riket som helhet. Orderingångstillväxten fortsätter dämpas, men har fortfarande en något högre tillväxttakt än genomsnittet i riket i genomsnitt. 29 procent uppger en ökande orderingång, medan 7 procent anger en vikande. Under det senaste halvåret har både tjänstesektorn och industrin mattats av. Industrin spår ytterligare tapp i orderingång under kommande år, medan tjänstesektorn tror på en liten återhämtning. Omsättningstillväxten dämpas även den, men bromsas upp långsammare än i riket som helhet. 45 procent av företagen uppger att omsättningen ökat, medan 22 procent uppger en nedgång. Industrin tror på ett stort omsättningsras under det kommande året, medan tjänstesektorn spår stabilitet. 3

5 Tillväxten av lönsamheten har också dämpats i takt med den övergripande konjunkturen, men är fortfarande starkare än riksgenomsnittet. Företagen i Värmland har totalt sett lägre förväntningar än i riket som helhet. Kapacitetsutnyttjandet har ökat i industrin, men sjunkit i tjänstesektorn. 64 procent av industriföretagen och 54 procent av tjänsteföretagen anger att de utnyttjar kapaciteten fullt ut. 60 procent av Värmlands småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är en liten minskning jämfört med 61 procent i vårens mätning, men ändå i linje med landet i stort. Det överlägset främsta tillväxthindret för småföretagen är svag efterfrågan, följt av brist på lämplig arbetskraft. 4

6 Småföretagsbarometern Värmlands län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag förstärks något i höstens mätning. 15 procent uppger att de har dragit ner på arbetsstyrkan, jämfört med 20 procent i vårens mätning. Trots detta har Värmlands småföretag för tredje mätningen i rad haft en lägre tillväxt i sysselsättningen än riket i genomsnitt. Förväntningarna inför framtiden är också svagare än i riket som helhet. Förklaringen till återhämtningen i sysselsättningstillväxten finns i tjänstesektorn som har gått från i princip nolltillväxt de två senaste mätningarna till att nu uppvisa ett nettotal på 5, vilket fortfarande är under riksgenomsnittet, men ändå positivt. I industrin har utvecklingen bromsat in men från en högre nivå, från nettotal 14 i våras till nettotal 9 nu. Förväntningarna inför det kommande året pekar på en liten ökning i tjänstesektorn, medan industrin räknar med ett stort sysselsättningstapp, klart under riksgenomsnittet. Sammantaget väntas nettotalet minska från 6 till 2. 5

7 2. Orderingång Tillväxttakten för orderingången fortsätter dämpas. Orderingången har dock fortfarande en något högre tillväxttakt än genomsnittet i riket. 29 procent uppger en ökande orderingång, medan 7 procent anger en vikande. Under det senaste halvåret har både tjänstesektorn och industrin mattats av. För den kommande tolvmånadersperioden räknar tjänstesektorn med något snabbare ökningstakt, medan industrin tror på en betydande avmattning. Nettotalet för industrisektorn väntas rasa från 24 till -6, medan tjänsteföretagen däremot förväntar sig en liten ökning från nettotal 9 till 11. Värmlands tjänsteföretag är de näst mest pessimistiska i landet vad gäller orderingången, efter Kronoberg. 6

8 3. Omsättning Även tillväxten i omsättning dämpas något i höstens mätning. 45 procent av företagen anger att omsättningen ökat, medan 22 procent anger en nedgång. Nettotalet är alltså 23, vilket dock är något starkare än i riket som helhet, som har nettotal 20. Framför allt industrisektorn spår ett stort omsättningstapp under kommande år, vilket hänger ihop med den minskade orderingången. Uppdelat på sektorer noteras att industrin redovisar en avmattning, medan tjänstesektorn ligger kvar på samma nivå som i våras. I industrin sjunker nettotalet från 43 till 33, medan tjänstesektorns nettotal ligger kvar på 19. Tjänstesektorn ligger på samma nivå som genomsnittet för riket, medan industrin ligger över det genomsnittliga nettotalet på 24. Inför det kommande året väntas nettotalet för omsättningen sammantaget minska från 23 till 10. Man kan notera att tjänstenäringen, trots den svaga orderingång som redovisades ovan, räknar med en stabil omsättningstillväxt, samtidigt som resten av landet förutspår en ökning. Industriföretagen, däremot, ser ett stort ras framför sig, vilket innebär att de har klart lägst förväntningar i landet. 7

9 Konjunkturindikatorn Den samlade konjunkturindikatorn har dämpats något sedan vårens mätning och sjunkit från 58 till 51. Det är strax över riksgenomsnittet på 48. Dämpningen förklaras främst av en avmattning i industrisektorn. Industrikonjunkturen i länet är dock fortsatt betydligt starkare än riksgenomsnittet, till skillnad från tjänsteföretagen som ligger under riksgenomsnittet. Bilden av en relativt stark industrikonjunktur, men svag tjänstekonjunktur skiljer Värmlands län från flertalet andra län i landet. Sammantaget väntas konjunkturen mattas av rejält kommande år. Tjänsteföretagen spår en något starkare konjunktur, med en ökning av konjunkturindikatorn från 33 till 38, under det kommande året. Industrin har däremot lägst förväntningar i landet och räknar med att konjunkturindikatorn går från 66 till -30. Företagens prisförväntningar Trots att konjunkturen mattas av börjar fler företagare anse att det blir möjligt att höja priserna. 40 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 28 procent i våras. Bland industriföretagen räknar 21 procent med att kunna höja priserna under det kommande året, medan 47 procent av tjänsteföretagen gör det. 8

10 4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att följa denna variabel. I tjänstesektorn ökar lönsamhetstillväxten från 2 till 17 (riksgenomsnittet 12), medan den i industrin minskar från 48 till 11 (riksgenomsnittet 17). Sammantaget är lönsamhetstillväxten något starkare i länet än riksgenomsnittet. 29 procent av företagen i länet uppfattar att vinstnivån är lägre än normalt. Lönsamheten förväntas öka i tjänstesektorn men dämpas i industrin under den kommande tolvmånadersperioden. Tjänsteföretagen väntar ett ökat nettotal från 17 till 22, medan industriföretagen tror på en negativ lönsamhetsutveckling med ett nettotal på -5. Totalt sett har företagen i Värmland lägre förväntningar än i riket som helhet. 9

11 5. Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet har ökat i industrin men sjunkit i tjänstesektorn. Inom industrin är det 64 procent av företagen som anger att de utnyttjar kapaciteten fullt ut jämfört med 60 procent i vårens mätning. I tjänstesektorn är motsvarande andel 54 procent, en nedgång jämfört med höstens 57 procent. Största konjunkturrisker Det är framför allt tre risker som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är den internationella konjunkturen (anges av 35 procent av företagen), högre energi- och råvarukostnader (24 procent) samt stigande räntor (23 procent). Den internationella konjunkturen är den största risken för företagen i Värmland Den internationella konkjunkturer är störst orosmoment inom industrin, där hela 44 procent anger detta. 10

12 60 procent av företagen ser goda expansionsutsikter Andelen företag som uppger att det finns goda expansionsmöjligheter har minskat något sedan vårens mätning. 60 procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt, jämfört med 61 procent i våras. Företagen i Värmland är därmed i linje med riksgenomsnittet vad gäller expansionsutsikterna. 11

13 Andelen företag som ser goda expansionsutsikter har minskat i industrin, men ökat i tjänstesektorn. Det sistnämnda kan vara en effekt av den svaga utvecklingen i delsektorn under det senaste året. I industrin uppger 57 procent av företagen att det finns goda expansionsmöjligheter, vilket är en minskning sedan vårens 74 procent och under riksgenomsnittet på 62 procent. I tjänstesektorn har motsvarande andel ökat något från 57 till 61 procent, vilket är högre än riksgenomsnittet för tjänsteföretag, 59 procent. Hinder för expansion Det överlägset största tillväxthindret som Värmlands småföretag upplever är bristen på svag efterfrågan, vilket uppges av 35 procent av företagen. Bristen på arbetskraft har passerat arbetskraftskostnaden som största hinder (23 procent), och är ett än större hinder i Värmland än i riket i stort. Som tredje största hinder anges arbetskraftskostnaden (118 procent). Ett annat oroande tecken vad gäller bristen på arbetskraft är att hela 46 procent av företagen tvingats tacka nej till order de senaste tolv månaderna på grund av brist på lämplig arbetskraft. Problemet är störst inom industrin där 52 procent av företagen anger detta. 12

14 Småföretagskonjunkturen län för län Västerbotten upplever för andra mätningen i rad den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Blekinge hamnar i denna mätning sist bland Sveriges län och är det enda länet med negativ indikator. Konjunkturen har försvagats i 17 län, medan 4 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Kronoberg som går från 65 till 7, medan Halland förbättrats mest, från 29 till 62. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 63 till 48. Uppdelat på sektorer minskar industriindex från 67 till 45, medan tjänsteindex sjunker marginellt från 62 till 58. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Västmanland med 79, medan Halland toppar tjänstesektorn med index 120. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten åter ökar svagt och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 52. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Stockholm och Västerbotten. 13

15 14

16 15

17 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste mätningarna blivit något svagare än förväntat. Vi kan också se att avmattningen i höstens barometer till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Nu förväntas dock den mesta av inbromsningen vara bakom oss, och företagen räknar med en fortsatt tillväxt ungefär på nuvarande nivåer under det kommande året. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 52 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar svag tillväxt och sysselsättningsökning. 16