Småföretagsbarometern

Transkript

1 Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Dalarnas näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 3 Småföretagsbarometern Dalarnas län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande... 1 Konkurrenstryck procent ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4186 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

4 Dalarnas näringslivsstruktur 99,4 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 66 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Dalarnas län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret. Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län Småföretagskonjunkturen i Dalarna bromsar in något sedan höstens mätning. Efter att ha legat bättre till än riksgenomsnittet i höstas registrerar nu länet en svagare konjunktur än riket i övrigt. Det är framför allt tjänstesektorn som har mattats av, men även industrin bromsar in. Utvecklingen är dock fortfarande positiv. Dalarnas småföretag väntar sig en förbättrad konjunktur under det kommande året. Sysselsättningstillväxten fortsätter öka sedan höstens mätning, i linje med riksgenomsnittet. Sysselsättningen har framför allt utvecklats positivt i tjänstesektorn. Industrisektorn räknar med att öka sysselsättningen ytterligare under kommande tolvmånadersperiod, medan man i tjänstesektorn förväntar sig en viss avmattning. Orderingången mattas av i vårens mätning och nettotalet minskar från 48 till procent av småföretagen rapporterar en ökad tillväxt av orderstocken. Inom tjänstesektorn är det t.o.m. fler företag som uppger en minskande orderingång än en ökande. Orderingången till båda sektorerna väntas dock öka under kommande år. Omsättningstillväxten har förbättrats något. En ytterligare förstärkning av tillväxttakten väntas under det kommande året. Lönsamheten ökar sammantaget i en något långsammare takt, främst beroende på en dämpning i tjänstesektorn. Bland industriföretagen ökar dock lönsamheten sedan höstens mätning. Tjänsteföretagen förväntar sig en återhämtning under det kommande året, tack vare bättre möjligheter att höja priserna. Kapacitetsutnyttjandet har totalt sett minskat något jämfört med i höstens mätning, till följd av en nedgång i båda sektorerna. Detta beror sannolikt på den ökade sysselsättningstillväxten och att företagen expanderat för att möta en högre efterfrågan. 3

5 Kapacitetsutnyttjandet i länet är nu i nivå med landet i genomsnitt. Totalt 52 procent av småföretagen rapporterar att de går för fullt resursutnyttjande. Endast 61 procent av Dalarnas småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är näst lägst i Sverige, endast i Västmanland är man mindre positiv till att framtida expansionsmöjligheter. Det främsta tillväxthindret för småföretagen är arbetskostnaden följt av brist på lämplig arbetskraft. Bara drygt hälften så många som vid höstens mätning svarar att den svaga efterfrågan är deras främsta tillväxthinder, ett tydligt tecken på att konjunkturen förbättrats sedan krisen. 4

6 Småföretagsbarometern Dalarnas län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag fortsätter att öka sedan höstens mätning. 28 procent av småföretagen uppger att arbetsstyrkan blivit större under det senaste året, medan 11 procent anger att man dragit ned på personal. Dalarna ligger därmed i nivå med riket som helhet. Ökningen kommer framför allt från tjänstesektorn, medan industrisektorns sysselsättning mattats av något. Dalarna Riket Industriföretagen räknar med att sysselsättningen ökar under den kommande tolvmånadersperioden (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammen). Tjänsteföretagen har dock låga förväntningar på sysselsättningen ett år framåt i tiden. Endast 15 procent tror på ökad sysselsättning, vilket är lägst andel i landet. Industri Tjänster

7 Orderingång Ökningen i orderingången bromsar in i vårens mätning. Dalarna uppvisar en betydligt svagare utveckling än riket i genomsnitt. 32 procent uppger en ökande orderingång, medan 15 procent uppger en vikande. Framför allt tjänsteföretagen har tappat i orderingång och uppvisar nu ett nettotal på procent av tjänsteföretagen uppger en vikande orderingång medan 21 procent uppvisar en ökande. Dalarna Riket Orderingången väntas vända upp igen under de kommande tolv månaderna. Nettotalet för industrisektorn väntas öka från 23 till 3 och för tjänsteföretagen från -7 till 21. Jämfört med riket i genomsnitt är dock företagen i Dalarna betydligt försiktigare i sina förväntningar. Industri Tjänster

8 Omsättning Omsättningen i småföretagen har ökat något snabbare under det senaste halvåret. Uppgången är strax under den som redovisas för riket totalt. Nettotalet för länet är nu 39, att jämföra med 37 vid höstens mätning. Dalarna Riket Såväl industrin som tjänsteföretagen redovisar relativt höga nettotal på 37 resp. 39. Industrin ligger kvar på samma nivå som i höstas, medan tjänsteföretagens nettotal ökar något. Inför det kommande året spår båda sektorerna en viss förbättring. Båda sektorerna förväntar sig ett nettotal på 46. Industri Tjänster

9 Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen i Dalarna har bromsat in under vintern och våren. Konjunkturindex har minskat från 99 till 74. Dalarna ligger nu under riksgenomsnittet. Både industrin och tjänstesektorns nettotal har minskat, men nedgången har varit särskilt nabb i tjänstesektorn. Dalarna Riket Konjunkturen väntas dock stärkas igen under kommande år. Optimismen är större inom industrin än i tjänstesektorn. För industriföretagen väntas index stiga från 73 till 97, medan konjunkturindex för tjänstebranscherna tros öka från 51 till 75. Dalarnas förväntningar är därmed betydligt försiktigare än i landet som helhet. Den konjunkturoptimism som företagen i riket gav uttryck för i förra årets barometrar har hittills överträffats med råge. Nivån på konjunkturindex är nu i det närmaste tillbaka på en högkonjunkturnivå trots den senaste dämpningen. Det finns dock flera faktorer som kan påverka den fortsatta tillväxten, främst en relativt svag lönsamhet och en redan existerande brist på arbetskraft i många sektorer. Industri Tjänster

10 Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten försämrades dramatiskt under krisen och nettotalet för lönsamheten blev åter positivt först i och med höstens mätning. I denna mätning dämpas dock förbättringen av lönsamheten igen, framför allt i tjänstesektorn. Den är dock fortfarande positiv med ett nettotal på 11 i tjänstesektorn, 34 i industrin och 19 sammantaget. Lönsamheten förväntas öka under den kommande tolvmånadersperioden och tjänstesektorn väntas komma ikapp industrin. Nettotalet för tjänstesektorn väntas öka från 11 till 32, medan industriföretagen förväntar sig en förbättring från 34 till 36. Industri Tjänster Företagens prisförväntningar De relativt optimistiska framtidsbedömningarna avspeglas också i möjligheterna att kunna höja priserna. 6 procent av länets småföretag uppger att de kommer att höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med38 procent i höstas. Prisoptimismen är störst inom tjänstesektorn där 62 procent tror på prishöjningar, jämfört med 55 procent i industrin. Storleken på höjningarna torde dock vara begränsade med tanke på den allmänt låga inflationen och den tuffa konkurrensen. 9

11 11 5. Kapacitetsutnyttjande I linje med landet i stort har kapacitetsutnyttjandet i Dalarna genomsnittligt sjunkit under det senaste halvåret, främst till följd av en nedgång i tjänstesektorn. Inom industrin är det 55 procent av företagen som uppger att de utnyttjar sin kapacitet fullt ut. I tjänstesektorn är motsvarande andel 38 procent. Industri Tjänster 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Konkurrenstryck Den allt tuffare konkurrensen märks i Dalarna. Hälften av företagen, 5 procent, uppger att konkurrensen hårdnat de senaste tre åren, medan 7 procent uppfattar att den minskat. Riksgenomsnittet är 52 procent. Framför allt är det Dalarnas tjänsteföretag som konkurrenstrycket hårdnat. Här uppger 55 procent av företagen att konkurrenstrycket hårdnat. Den tuffare konkurrensen märks främst genom fler aktörer på marknaden och pressade prisnivåer. 5 procent av företagen i Dalarna upplever att konkurrenstrycket hårdnat under de senaste tre åren. 1

12 61 procent ser goda expansionsutsikter Andelen företag i Dalarna som uppger att det finns goda expansionsmöjligheter ligger kvar på 61 procent sedan höstens mätning. Då var detta är den lägsta andelen i landet. Det är bara Västmanlands företag mindre optimistiska. Jämtland VGL Gävleborg Blekinge Stockholm Uppsala Riket Halland Västernorrland Skåne Gotland Kalmar Södermanland Kronoberg Östergötland Västerbotten Värmland Örebro Jönköping Norrbotten Dalarna Västmanland

13 11 Både industri- och tjänsteföretagen ser relativt sett svaga expansionsmöjligheter. Inom industrin har andelen minskat från 71 till 62 procent, men inom tjänstesektorn har den ökat något från 56 till 6 procent. Industri Tjänster 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Hinder för expansion Det enskilt största tillväxthindret som Dalarnas småföretag upplever är arbetskostnaden. 32 procent av företagen uppger detta som främsta hinder. Sedan följer brist på lämplig arbetskraft (24 procent) samt att man inte vill växa (14 procent). Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att mer än en fjärdedel, 27 procent, av samtliga småföretag i Dalarna uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Framför allt saknas arbetskraft med yrkeserfarenhet Dalarna Riket 12

14 Småföretagskonjunkturen län för län Östergötland upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i höstens mätning. Östergötland går därmed om det tidigare dragloket Kronoberg, som hamnar under rikssnittet i vårens mätning. Västmanland har liksom i höstas den svagaste konjunkturen. Konjunkturen har förbättrats betydligt i de flesta län jämfört med vårens mätning. I några län bromsar konjunkturen in, främst i Kronoberg där konjunkturindikatorn går från 13 till 8. Utvecklingen är dock fortfarande positiv fler företag växer än drar ner. Totalt för riket har konjunkturindikatorn stigit från 84 till 96. Uppdelat på sektorer ökar industriindex något från 95 till 97, medan tjänsteindex ökar från 77 till 96. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med 143, medan Östergötland toppar tjänstesektorn med index 145. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt ljusa och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 122. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Östergötland och Halland. Diagram. Konjunkturindikatorns värde län för län. Östergötland Uppsala Halland Stockholm Värmland Blekinge Jämtland Jönköping Riket Västernorrland VGL Västerbotten Norrbotten Örebro Södermanland Kalmar Kronoberg Skåne Dalarna Gotland Gävleborg Västmanland

15 14

16 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Nu tror småföretagen definitivt att botten på lågkonjunkturen inföll hösten, har passerat och att en ny tillväxtperiod nu inletts. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 122 på ett års sikt, vilket historiskt sett varit en nivå som indikerat en stark högkonjunktur. Utfall Prognos