Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 9 1 Hösten inleds med hoppingivande ekonomiska signaler men krisens effekter kan bli långvariga Krisen håller på att klinga av men de långsiktiga effekterna kan medföra en ökad polarisering inom befolkningen. I synnerhet drabbas de som förlorar arbetet i krisdrabbade regioner. De går miste om realinkomstförbättringar till följd av stigande reallöner och skatteavdrag, samtidigt som det kan vara svårt att hitta nytt jobb i samma bransch och ort. I den mån aktiviteten på bostadsmarknaden minskar regionalt, kan det även vara kostsamt att flytta till en bättre arbetsmarknad. Vändande extern efterfrågan driver på uppbromsningen av fallet i industriproduktionen. Den stärkta svenska konkurrenskraften har främst gynnat trävaru-, pappers- och elektronikprodukter, medan sektorer som fordons- och tillverkningsindustri fortfarande är drabbade av internationell överkapacitet och fallande efterfrågan. Även den inhemska efterfrågan i form av ökad privatkonsumtion bidrar till en stabilisering av konjunkturläget, och vi ser inte någon anledning att mot bakgrund av den senaste informationen revidera de prognoser vi lade fast i Swedbank Economic Outlook (september 9). Arbetslösheten fortsätter att öka och nådde 8,3 % i september jämfört med,9 % under samma period ifjol. Även sysselsättningen faller tillbaka. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög, även om man räknar bort heltidsstuderande som söker arbete, och antalet långtidsarbetslösa växer. Svensk ekonomi skapar färre jobb och svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden ökar. Den ekonomiska politiken fortsätter att med oförminskad kraft bekämpa konjunkturfallet. Riksbankens beslut att låta penningpolitiken ligga fast och regeringens höstbudget med stora stimulanspaket innebär att den ekonomiska återhämtningen fortfarande anses vara bräcklig. Stora risker kvarstår, i synnerhet i omvärldsutvecklingen. En stor utmaning för den ekonomiska politiken är att mildra effekterna på de mest utsatta grupperna, och därmed minska de långsiktiga kostnaderna för samhällsekonomin. En uthållig tillväxt på medellång sikt förutsätter att en större del av befolkningen får möjlighet att delta i arbetslivet eller vidareutbilda sig. Konjunkturen bottnar men polariseringen riskerar bli bestående Den akuta ekonomiska krisen börjar nu klinga av, och de långsiktiga effekterna börjar skönjas. En av de mest betydelsefulla är den polarisering vi kan se i svensk ekonomi och näringsliv. Mest tydlig är denna polarisering inom befolkningen. Hushåll som befinner sig i arbete har sett sina privatekonomiska förhållanden förbättras till följd av låga räntor, sänkta skatter och ökade reallöner. Den växande arbetslösheten är däremot ofta koncentrerad, både regionalt och branschmässigt. Därför möts den som förlorar arbetet av en allt svårare arbetsmarknad inom sin yrkesgrupp. Regional koncentration av krisbranscherna betyder dessutom att det kan vara Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 1 3 Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,

2 Nr 9 1 svårt och kostsamt att flytta när även bostadsmarknaden utvecklas sämre. Arbetslöshetens länsvisa fördelning (Förändring 3:e kvartalet 9 3:e kvartalet 8, procentenheter) Anställda i företag som gjorde konkurs 9 efter bransch (Procent av total) Bygg 13% 7 Övriga 3% Detaljhandel 1% 3 1 Halland Södermanland Skåne Uppsala Västernorrland Stockholm Gotland Norrbotten Kronoberg Riket Värmland Västerbotten Dalarna Västmanland Kalmar Västra Götaland Jämtland Jönköping Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Arbetslösheten steg sammantaget med, procentenheter tredje kvartalet 9 jämfört med samma period förra året. Skillnaderna mellan länen är dock stora; arbetslösheten i Örebro län har ökat med ca procentenheter jämfört med ca 1 procentenhet i de län med minst ökning. Värst drabbade är, inte särskilt överraskande, de län med hög koncentration av bil- och tillverkningsindustri. Storstadsregionerna undantaget Västra Götaland med ett stort inslag av bilindustri klarar sig bättre liksom län i Norrland, där konjunkturnedgången i branscher som pappers- och skogsprodukter varit mindre uttalad. Hotell och restaurang % Fordonsindustri % Partihandel Teknik och juridik 8% Fastighetsservice 7% Transport Metallindustri Försiktig återhämtning avlöser en avstannande nedgång Sommarens positiva konjunktursignaler har dock väckt hopp om en relativt snabb och stark ekonomisk återhämtning från det djupa fall vi såg under slutet av 8 och början av 9. Svensk ekonomi drabbades hårt och snabbt av den globala finanskrisen, och redan under fjärde kvartalet 8 var det svenska tillväxtfallet i särklass störst bland jämförbara ekonomier. Därefter har fallet bromsat upp, och i likhet med de större OECD-länderna såg man en liten uppgång, eller ingen förändring, under andra kvartalet i år. BNP-nivå jämfört med :e kvartalet 7 i några utvalda ekonomier (Q 7=1) Arbetslöshet, som följd av konkurser, är mera jämnt fördelad mellan olika branscher. Byggsektorn står för 13 procent av de förlorade arbetstillfällena. Det finns ingen tydlig regional fördelning inom byggbranschen, vilket också gäller detalj- och partihandeln vilka står för ytterligare procent av de förlorade arbetstillfällena. Dessa branscher domineras emellertid av en relativt hög andel arbetstagare med lägre utbildning, vilket kan skapa svårigheter att snabbt hitta ett nytt jobb Q- 7 Källa: OECD Q1-8 Q- 8 Q3-8 Q- 8 Q1-9 USA Holland Storbritannien Tyskland Sverige Danmark Finland Q- 9 Under första och andra kvartalet har konjunkturfallet i Sverige begränsats, i synnerhet jämfört med andra små öppna ekonomier som Finland och Danmark. Möjligheten att föra en oberoende penningpolitik och därmed låta växelkursen stå för en del av anpassningen har sannolikt dämpat nedgången något. Det kvarstår dock att svensk ekonomi är mycket ()

3 Nr 9 1 Index omvärldsberoende och utvecklingen på externa marknader kommer att vara fortsatt viktig. Industriproduktionen ett steg tillbaka Industriproduktionen sjönk tillbaka något i augusti, men man kan ändå skönja en uppbromsning av den fallande trenden. I synnerhet konjunkturkänsliga branscher som massa och pappersindustrin samt elektronikproduktionen visar på en avstannande nedgång. Inom motorfordonsindustrin fortsatte de kraftiga produktionsfallen, medan metallvaruproduktionen föll tillbaka efter att ha stabiliserats under det första halvåret 9. Industriproduktionsutvecklingen (=1) Industriproduktionen Maskin Eletronik Metalvaror Motorfordon Massa/ Papper jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj Ledande indikatorer, som t ex orderingång, tyder dock på att efterfrågeläget i industrin har förbättrats. Det är främst exportsektorn som driver vändningen. Även här är det den externa efterfrågan på pappers- och elektronikprodukter som visar störst ökning, medan maskin- och fordonsindustri släpar efter. Industrins orderingång (3-månaders glidande medelvärde) M M7 Totalt Export M1 M M1 M3 M8 7M1 7M 7M11 8M Hemma 8M9 9M 9M7 Den senaste tiden förefaller sambandet mellan korttidsindikatorer för konjunkturförloppet inom tillverkningsindustrin och den faktiska utvecklingen ha försvagats. Inköpschefsindex (PMI) har visat en kraftig uppgång sedan de rekordlåga nivåerna i slutet av 8, medan tillverkningsindustrins faktiska produktion har fortsatt att falla. PMI och produktion inom tillverkningsindustrin Årlig förändring i procent Tillverkningsindustrin produktionsindex PMI index PMI är ett diffusionsindex där en nivå på över indikerar en expansiv fas inom tillverkningsindustrin. Sedan juni månad har PMI legat över - strecket medan den faktiska produktionen i tillverkningsindustrin fortsätter att minska, om än i avtagande takt. Positiva bidrag till indexet utgörs av inköpschefer som anger att aktivitetsnivåerna är förbättrade eller oförändrade. Då produktionsnivåerna sjunkit till exceptionellt låga nivåer kan små produktionsökningar, eller bara en avstannande nedgång, ger stora effekter på PMI, medan den faktiska volymökningen av produktionen är begränsad. Vi förväntar oss att PMI och tillverkningsindustrins produktion i högre grad kommer att samvariera när konjunktursvängningarna mildras något. Jobben låter vänta på sig Arbetsmarknaden fortsätter att vara svag, och arbetslöshetsnivån steg under september till 8,3 %, en ökning med, procentenheter jämfört med samma månad förra året. Även sysselsättningen och antalet arbetade timmar sjönk, fast något långsammare än förväntat. Långtidsarbetslösheten ökade med 8 personer. 3 ()

4 Nr 9 1 Arbetslösheten (Procent av arbetskraften) M M7 M1 7M1 7M 7M7 7M1 8M1 8M 8M7 8M1 9M1 9M 9M7 Den svaga arbetsmarknaden återspeglas av att få nya arbetstillfällen skapas. Betydligt färre nya jobb har utannonserats under 9 jämfört med förra året. Detta ökar barriärerna att ta sig in på arbetsmarknaden både för nyligen arbetslösa, men kanske i ännu högre grad för långtidsarbetslösa och unga som inte har samlat på sig tillräckligt mycket arbetslivserfarenhet. Nya arbetstillfällen 8 och 9 (Antal kumulativt från årets början) 3 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep Källa: Arbetsförmedlingen nya platser 8 nya platser 9 Den stigande arbetslösheten och de stora reallöneökningarna under det senaste året med fallande inflation kommer att öka fokus på de avtalsförhandlingar som inleds i början av nästa år. Nära fyra miljoner arbetstagare har avtal som löper ut och positioneringar mellan parterna har redan inletts. Arbetsgivarna hänvisar till stigande arbetslöshet och dålig lönsamhet då man argumenterar för låga löneökningar eller ett nollavtal. Arbetstagarna hävdar att reallöneökningar är viktiga för samhällsekonomin, och där får man stöd av vissa forskare som menar att det skulle kunna bidra till deflation. Givet att den ekonomiska krisen slår olika hårt på olika sektorer, finns även argument att avtalsrörelsen denna gång skulle öka fokus på branschavtal eller i vissa fall även nå avtal på företagsnivå. Det skulle till viss del kunna ersätta de avtal om arbetstidsförkortning som ingicks i våras och som arbetstagarorganisationerna har aviserat att man inte vill förlänga. Bostadspriserna vänder uppåt, men marknaden är fortfarande osäker Bostadspriserna började vända upp igen i slutet av sommaren, i synnerhet för bostadsrätter i storstadsområdena. De lägre räntorna och den förbättrade disponibelinkomstutvecklingen i reala termer ger stöd för en sådan utveckling. Många hushåll ser dessutom en mindre osäkerhet på arbetsmarknaden när antalet varsel sjunker och konjunkturen stabiliseras. Stigande bostadspriser ger stöd för en ökad konsumtion när allt fler hushåll ser mindre behov av att konsolidera sitt sparande. Bostadsmarknaden för enfamiljsbostäder: Prisutveckling, bygglov och försäljning (Årlig förändring i procent) K1 K1 K1 K1 7K1 8K1 9K1 Antal sålda hus Fastighetsprisindex Bygglov Bostadsmarknaden i Sverige har trots detta inte stabiliserats. De låga bostadsräntorna och Riksbankens låga styrränta kommer inte att bestå, och många hushåll kommer att få ökade svårigheter att klara bostadsräntor på mer normala nivåer som - 7 %. Aktiviteten på småhusmarknaden sjönk betydligt under de senaste kvartalen och antalet sålda hus minskade med ca 1 % i årstakt. Ett uppdämt säljbehov kan, när priserna vänder uppåt, leda till ökat utbud och förnyat pristryck. Å andra sidan, har också antalet beviljade bygglov för småhus sjunkit, något som på lite längre sikt kan komma att skapa brist på bostäder. Vi förväntar oss att bostadsmarknaden kommer att bli svängig under de kommande åren efterhand som penningpolitiken normaliseras och obalanserna jämnas ut. Vi ser utrymme för prisuppgångar i år och under nästa år, men att prisfall kan komma därefter. ()

5 Nr 9 1 Den ekonomiska rekylen leds av alltmer köpvilliga hushåll Under sommarmånaderna har hushållen genom ökad konsumtion och tillförsikt dragit upp aktiviteten i svensk ekonomi. Privatkonsumtionsindikatorer: Detaljhandel och sällanköpsvaror (real årlig tillväxt) och hushållens syn på den egna ekonomin (nettotal) Procent Hushållens syn på den egna ekonomin Sällanköpsvaror Detaljhandel mar maj jul sep nov jan mar maj jul nettotal Även om detaljhandeln föll tillbaka något under augusti jämfört med semestermånaderna är 1- månaderstrenden positiv. Sällanköpsvaror steg med knappa 3 % under juni till augusti jämfört med de tre föregående månaderna. Många hushåll avstod sannolikt under våren från planerade inköp av mer kostsamma varor, som elektronik och vitvaror. Med ett uppdämt köpbehov och ökade realinkomstutveckling kan denna trend vända upp under andra halvåret 9. Samtidigt är sparkvoten hög vilket ger ytterligare utrymme för konsumtionstillväxt. Givet de stora fallen under sista kvartalet 8, kan privatkonsumtionen ge ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under resten av 9. Ekonomisk-politiska stimulanser med oförminskad kraft Beslutet att låta penningpolitiken ligga fast med en styrränta på rekordlåg nivå, nytt 1-miljarders lån till fast ränta och oförändrad räntebana innebär att Riksbanken ännu anser att det är långt kvar till dess att ekonomin fungerar normalt. Det är sannolikt att styrräntan inte kommer att höjas innan sommaren 1. Även regeringens proposition för 1 års budget innebär oförminskat stöd för den ekonomiska konjunkturen. Insatser i form av större transfereringar till kommuner och landsting syftar till att hålla tillbaka uppsägningarna i den offentliga sektorn. Skattesänkningar, som är relativt mindre effektiva som konjunkturpolitik, är också omfattande och kommer främst till att leda till ett större arbetskraftsutbud på lite längre sikt. Till det kommer också ett direkt stöd till arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att hålla tillbaka arbetslöshetsnivåerna på kort sikt. Det finns risker med en allt för expansiv ekonomisk politik, men även risker med att alltför tidigt dra tillbaka en kontracyklisk politik. Den expansiva penningpolitiken kan leda till att nya bubblor och spekulationsvågor uppstår, men även till att räntorna som resursallokeringsinstrument mer eller mindre sätts ur spel vid så här pass låga nivåer. Finanspolitiska risker innebär att statens utgifter skenar iväg, att budgetunderskotten växer och att statsskulden kommer att ta alltför mycket resurser i anspråk. Sverige är långt ifrån en sådan situation idag, och har i grunden sunda statsfinanser. Vi menar att riskerna med att alltför tidigt strama åt den ekonomiska politiken för närvarande överväger och att kostnaden av detta skulle kunna leda ännu större tapp i form av sjunkande produktion. Den stora utmaningen för svensk politik är istället att mildra effekterna för de mest utsatta grupperna, och därmed minska de långsiktiga kostnaderna för samhällsekonomin. En uthållig tillväxt på medellång sikt förutsätter att en större del av befolkningen får möjlighet att delta i arbetslivet eller vidareutbilda sig. För detta krävs fortsatta liberaliseringar av ekonomin och strukturella reformer som höjer utbildningsnivån i Sverige. Den nyväckta debatten om gymnasieskolans styrelseform och forskningspolitiken är välkommen, men regeringen och oppositionspartierna borde också ta sig an de långtgående rekommendationer som las fram i samband med Globaliseringsrådets rapporter. Magnus Alvesson Swedbanks Ekonomiska sekretariat 1 3 Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om den Svenska Ekonomin ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. ()