Är full sysselsättning

Transkript

1 Är full sysselsättning DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER möjlig? Roger Mörtvik Göran Zettergren

2 Arbetslösheten i Sverige

3 Anders Borg (januari 29) Huvudförklaringen till att utanförskapet under de senaste decennierna har vuxit sig så stort är att det har lönat sig för dåligt att arbeta. Den viktigaste uppgiften för regeringen är därför att öka drivkrafterna till arbete. därför att arbetslöshetsförsäkringen är avgörande för hur hög arbetslöshet man har på lång sikt i en ekonomi. [ ] Det är väletablerade forskningsresultat. Det är en beprövad erfarenhet från Sverige och andra länder.

4 Den nationalekonomiska standardmodellen Jämviktsarbetslösheten bestäms av institutioner : Arbetslöshetsersättningen Skattekilen Anställningsskyddet Organisationsgraden Lönebildningen Jämviktsarbetslösheten påverkas inte av: efterfrågan investeringar, kapitalstock relativpriser

5 Finansdepartementets bedömning 211 Ekonomiska avdelningen, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? 1. Panelstudier på OECD-länder Över tiden ( , , ) Mellan länder (ca 2 industriländer) 2. Svenska tidseriemodeller Över tiden 3. Svenska mikrosimuleringsmodeller Mellan individer

6 Rimligt antagande? Beräkningarna utgår t.ex. genomgående ifrån att de personer som väljer att gå in i arbetskraften i genomsnitt har samma arbetslöshetsrisk som dem som redan är inne på arbetsmarknaden. [ ] Om så [inte] är fallet skulle det innebära att vi överskattar effekten på jämviktsarbetslösheten och sysselsättningen.

7 1. Panelstudier (OECD) Skattningarna inte robusta Stationaritetsproblem Kausalitetsproblem Är det hög arbetslöshet som leder till höjd a-kassa? Varför faller arbetslösheten? Sysselsättning stiger Arbetskraften faller Slutsatser för Sverige? OECD: modellen fungerar inte för Sverige Nickell: -4% arbetslöshet?

8 OECD Bassanini & Duval (26) Varken institutionerna eller uppsättningen makroekonomiska störningar [i Finland, Tyskland och Sverige] kan fånga de mycket landspecifika faktorer som låg bakom uppgången i arbetslöshet under denna två-årsperiod [199-92] Sverige Sverige

9 OECD Employment Outlook 26 Vissa europeiska länder visar sig uppnå lika bra sysselsättningsresultat [som de anglosaxiska länderna] med en extremt annorlunda politik Centraliserade löneförhandlingar Generösa arbetslöshetsersättningar Gedigen aktiveringspolitik Höga skattekilar Högt anställningsskydd Detta indikerar att det inte finns en enda väg till att uppnå en god sysselsättningsnivå.

10 Negativ arbetslöshet i Sverige? Nickell m.fl. (25)

11 2. Svenska tidseriemodeller Arbetslöshetsmodeller: Bara en publicerad studie Forslund (1995) Lönebildningsmodeller: inget stöd för ersättningsgraden Calmfors och Forslund (199) Forslund (1995) Holden och Nymoen (1998) Nymoen och Rødsedt (22) Forslund och Kolm (24) Ett undantag: Forslund, Gottfries och Westermark (28)

12 Arbetslöshet och ersättningsgrad Arbetslöshet Ersättningsgrad

13 Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande Sysselsättningsgrad 72 Arbetskraftsdeltagande Ersättningsgrad

14 Löneandel och ersättningsgrad Arbetskostnadsandel 5 Ersättningsgrad

15 3. Mikrosimuleringsmodeller Individer med högre ersättningsgrad har högre sannolikhet att bli arbetslösa. Men den enda orsaken till att ersättningsgraden varierar mellan individer är deras inkomst. Det enda detta säger är att individer med låg (förväntad) inkomst har hög sannolikhet att bli arbetslösa. Modellen visar att 7% av sysselsättningsökningen kommer från övrig-gruppen utanför arbetskraften. Effekten på utanförskapet är därför begränsad.

16 Penningpolitiken Införandet av inflationsmålet 1993 var mycket bra. Penningpolitiken utformning de första åren var en katastrof, men den har gradvis blivit bättre. De senaste har Rb haft ett flexibelt inflationsmål och även beaktat effekterna på arbetslösheten. Den snabba räntesänkningen 28-9 är troligen den främsta förklaringen till den snabba återhämtningen.

17 Vad hade varit en lämplig reporänta? 2 15 Reporänta Rudebusch Mankiw Taylor

18 Sysselsättning och reporänta Sysselsättning Reporänta Real reporänta 9, 7, 12 5, 1 3, 8 1, 6-1, 4-3, 2-5, -7, -2-9,

19 Varför ska Riksbanken ha ett sysselsättningsmål? Någon måste ansvara för att stabilisera sysselsättningen Riksbanken måste göra det, för att stabilisera inflationen Lägre arbetslöshet (pga. lönestelhet nedåt) Bättre inflationsutfall (mindre kortsiktighet) Större transparens Tydligare ansvar och lättare utvärdering

20 Andel långtidsarbetslösa i olika åldergrupper

21 Nya och försvunna jobb i Sverige Nya jobb Försvunna jobb

22 Finanspolitiken under krisen Det behövs en stram finanspolitik i goda tider för att bygga upp ett handlingsutrymme i extrema lågkonjunkturer. Men detta utrymme måste också användas för att stimulera ekonomin i dåliga tider. Enligt Finanspolitiska rådet överskattade regeringen effekten av de s.k. automatiska stabilisatorerna och säger att detta ledde till att man såg ett mindre behov av aktiv konjunkturpolitik än vad som faktiskt var fallet. De expansiva åtgärder som vidtogs var i princip fullt finansierade genom andra utgiftsminskningar eller andra skattehöjningar. Sveriges finanspolitik var inte expansiv.

23 Så mycket föll produktion och sysselsättning i tillverkningsindustrin mellan Källa: BLS Norge Tjeckien Danmark Belgien USA UK Spanien Tyskland Finland Sverige -5-2,4-3,3-4, ,8-1,2-1 -8,9-9,1-9,3-8, , ,2-13,3-15, Produktion i tillverkningsindustrin -17,8-19,9-2,3 Sysselsättning i tillverkningsindustrin -25

24 Andel som känner till respektive inte känner till att regeringen infört jobbskatteavdrag ; fördelat på hushållsinkomst k 2k-399k 4k-599k 6kja nej Källa: Novus opinion maj 211

25 Andel som ändrat sitt arbetsutbud efter att ha fått jobbskatteavdrag Ja, har gått ned i arbetstid Ja, har ökat min arbetstid Ja, har börjat arbeta efter att ha gjort annat Ja, tagit extra arbete Nej, jobbar som förut Vet ej Källa: Novus opinion, Maj 211

26 Hur högre jobbskatteavdrag skulle påverka anställdas och företagares yrkesarbete Arbetare Tjänsteman Egen företagare Ja, skulle gå ned i arbetstid Ja, skulle vilja öka min arbetstid ja, skulle börja arbeta efter att ha gjort annat ja, skulle ta ett extra arbete Nej, skulle fortsätt som vanligt Vet ej Källa: Novus opinion, Maj 211

27 Om du skulle vilja arbeta mer än idag, tror du att det skulle vara möjligt? Arbetare Tjänstemän Egna företagare 2 1 Ja, skulle kunna öka min arbetstid Ja, skulle kunna skaffa ett extra arbete Nej, det skulle inte gå att öka arbetstiden i samma jobb Om jag ökade arbetstiden skulle jag inte få mer betalt för det Nej, skulle inte få ett extra arbete Källa: Novus opinion, Maj 211

28 Arbetsgivares attityder till att anställa olika grupper positiv negativ varken eller 2 1 Yngre än 3 år Utlandsfödda inom Europa Utlandsfödda utanför Europa Personer med synliga funktionshinder Äldre än 55 år Långtidsarbetslösa Sjukskrivna från annat arbete Källa: SCB/TCO våren 211

29 Fyra av tio arbetsgivare har svårt att hitta tillräckligt kvalificerad personal runt var sjunde avstod från att anställda Ja, men vi anställde ändå Ja, men vi avstod från att anställa Nej 2 1 Offentliga arbetsgivare Privata arbetsgivare 1-19 anställda 2-99 anställda 1 anställda eller fler SCB/TCO våren 211

30 Medelvärde för arbetslöshetstidens längd år (AKU), antal veckor efter ålder totalt år totalt år totalt år 2 1

31 Antalet arbetslösa, i program och i arbete med stöd Utsatta grupper Ej i utsatta grupper Källa: Arbetsförmedlingen

32 En stor del av de arbetslösa är svåra att få in på arbetsmarknaden Så här skriver Arbetsförmedlingen: Följande grupper kommer att ha fortsatta problem att etablera sig på arbetsmarknaden: Ungdomar med bristfällig utbildning Utlandsfödda, särskilt födda utom Europa (kvinnor) Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Personer med högst förgymnasial utbildning Det finns stort antal arbetslösa som trots de bättre tiderna kommer att få svårt att hitta arbete cirka 225 personer finns i ovan nämnda grupper. Antalet personer i dessa grupper utgör därmed närmare 6 procent av samtliga öppet arbetslösa och deltagare i program.

33 Slutsatser Jobbskatteavdrag och lägre a-kassa löser inte problemet Det behövs ett sysselsättningsmål parallellt med inflationsmålet Det behövs aktiv finanspolitik i djupa lågkonjunkturer Utbildningsåtgärder för att unga ska klara skolan Förbättrad rehabilitering av sjuka Arbetsmarknadsutbildning och stöd till utsatta grupper