Utmaningar på arbetsmarknaden

Transkript

1 Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012

2 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme, fortsatt behov av säkerhetsmarginaler

3 Krisens effekter har dämpats Sysselsättning år. Index Q = EU27 Sverige Q3 2007Q3 2008Q3 2009Q3 2010Q3 2011Q3 Källa: Eurostat och egna beräkningar

4 Den svenska modellen Tillväxt och sammanhållning Ordning och reda i den ekonomiska politiken Samförstånd mellan arbetsmarknadens parter Konstant reformarbete

5 Produktivitet och samförstånd Årlig real förändring av lönekostnad i tillverkningsindustrin Procent Förlorade arbetsdagar per arbetsgivare, årsgenomsnitt Norge 2,8 Danmark 157 Finland 2,7 Spanien 129 Storbritannien Irland 2,0 2,6 Frankrike Italien Sverige 1,8 Finland 64 Frankrike 1,4 Norge 58 Belgien 1,2 Belgien 47 Nederländerna 1,0 Irland 42 Österrike 0,9 Österrike 40 Danmark 0,9 Storbritannien 24 Portugal 0,9 Portugal 22 Tyskland 0,8 Sverige 18 Spanien 0,8 Nederländerna 8 Italien 0,6 Tyskland 4 Källa: McKinsey, Eurostat, ILO, Medlingsinstitutet

6 Konsekvent politik för jobb sedan 2006 Ökade drivkrafter för arbete Jobbskatteavdrag och reformerad a-kassa Reformerad arbetsmarknadspolitik Mer fokus på sökaktivitet Fokuserat åtgärderna på långtidsarbetslösa Reformer till stöd för minskad ohälsa Reformering av sjukförsäkring Stärkt entreprenörsklimat Sänkta bolagsskatter och arbetsgivaravgifter, avskaffad förmögenhetsskatt, sänkt skatt för småföretagare Förbättrad konkurrenskraft och produktivitet Utbildningsreformer: nytt betygssystem, ny gymnasieskola, mer undervisningstid Satsningar på infrastruktur och forskning

7 Minskade skattekilar ger fler jobb Så hög bruttoinkomst (lön + soc.avg.) behöver konsumenten för att köpa en tjänst där tjänsteproducenten ska ha kronor i nettolön. Kronor Tjänst Tjänst Tjänst, producent yngre än 26 år 7,0x 6,3x 5,5x 5526 Restaurangtjänst, producent yngre än 26 år 5,0x 4952 RUT/ROT-tjänst ,1x Nettolön producent Faktura Nödvändig bruttoink. konsument Nettolön producent Faktura Nödvändig bruttoink. konsument Nettolön producent Faktura Nödvändig bruttoink. konsument Nettolön producent Faktura Nödvändig bruttoink. konsument Nettolön producent Faktura Nödvändig bruttoink. konsument Källa: McKinsey samt Finansdepartementets egna beräkningar. Not: Beräkningarna inbegriper effekterna av jobbskatteavdrag, generell sänkning av socialavgifterna, nedsatta socialavgifter för unga, RUT/ROT-avdrag, sänkt restaurangmoms. Skattekilen beräknas på marginalen och består av samlat skatteuttag från inkomstskatt, sociala avgifter och moms. Konsumenten antas ha en årsinkomst på kr och producenten en årsinkomst på kr. Bruttoinkomst = bruttolön + sociala avgifter

8 Lägre trösklar Genomsnittlig behållning av eget arbete. Procent Källa: SCB och egna beräkningar. Behållningen beräknas som 1- marginaleffekten

9 Sverige Spanien Danmark UK Italien Finland EU17 EU27 Nederländerna Frankrike Österrike Belgien Tyskland Sysselsättningen ökar Ackumulerad procentuell förändring (15 64 år) Källa: Eurostat

10 Sverige Österrike Spanien Italien EU17 EU27 UK Tyskland Finland Nederländerna Belgien Frankrike Danmark Arbetade timmar ökar Ackumulerad förändring av genomsnittligt antal arbetade timmar år. Procent Källa: Eurostat

11 Utanförskapet minskar Helårsekvivalenter, procent av befolkningen Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadspolitiska program Ekonomiskt bistånd Sjukpenning & sjuklön Aktivitets- och sjukersättning Källa: BP12

12 Akilleshälen Den svenska modellen fungerar delvis bra men allvarliga strukturproblem kvarstår Skattekilar och lönestruktur slår ut jobb Höga trösklar in på arbetsmarknaden Drabbar svaga grupper, i synnerhet unga, utrikes födda och funktionsnedsatta

13 Svag ställning på arbetsmarknaden Arbetslösa fördelade på grupper. Procent av samtliga arbetslösa 100% 75% 50% Unga år (13% av arbetskraften) Utrikes födda år (13% av arbetskraften) 67% 25% Inrikes födda år (74% av arbetskraften) 0% Källa: SCB (AKU)

14 Vad orsakar svag förankring på arbetsmarknaden? Dåligt rustade för arbetslivet Bristande kunskaper Saknar relevant erfarenhet Begränsad tillgång till informella nätverk Höga trösklar in på arbetsmarknaden Lagar, skatter och avtal gör det dyrt att anställa Sammanpressad lönestruktur med höga ingångslöner Höga marginaleffekter Anställningsskydd kan förlänga tiden i arbetslöshet

15 Hur kan arbetsmarknadsinträdet underlättas? Säkerställ ett utbildningssystem av hög kvalitet Skapa en smidig övergång från skola till arbetsliv Öka efterfrågan på och stärk arbetsutbudet av unga Förbättra matchningen Arbetsmarknadens parter har också ett ansvar

16 Omfattande partsförhandlingar System för korttidsarbete IF Metall, Teknikarbetsgivarna m.fl. Förslag under utredning i Regeringskansliet Introduktionsavtal IF Metall, Kommunal, Handels m.fl. Omställningsfrågor diskuteras på central nivå PTK & SN, LO & SN

17 Risk att avtalen får begränsad effekt Få unga har anställts med de avtal som hittills ingåtts Regeringen vill stödja och bidra till att utveckla avtalsformen för att öka antalet som anställs Parterna bör avgöra anställningsform och utbildningsinnehåll

18 Samverkan för fler jobb åt unga Ungdomssatsningar har stor potential I Tyskland går det 1 lärling på var 20:e anställd Var tredje Schweiziskt företag tar emot lärlingar lärlingsanställningar påbörjades i Norge under 2011 Med rätt förutsättningar kan avtal om yrkesintroduktion bli en viktig väg till jobb för unga Staten och arbetsmarknadens parter kan tillsammans göra en stor insats för unga

19 Sammanfattning Den svenska modellen fungerar delvis bra men allvarliga strukturproblem kvarstår Samverkan mellan staten och parterna kan spela en avgörande roll för att stärka ungas ställning på arbetsmarknaden