Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Transkript

1 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

2 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl avvägd finanspolitik 2. Regeringens aktiva politik för att dämpa krisens effekter har varit tidsmässigt träffsäker 3. Svensk arbetsmarknad har utvecklats väl under krisen, bland annat mot bakgrund av regeringens reformer och den aktiva stabiliseringspolitiken 4. Överskottmålet bör kvarstå Utdragen lågkonjunktur motiverar tillfällig avvikelse från överskottsmålet som inte skadar målets trovärdighet Finansiering krona för krona bidrar till att upprätthålla förtroendet för finanspolitiska ramverket

3 USA Japan USA Japan har stark position Ackumulerad BNP-tillväxt EU14 samt USA och Japan. Procent Ackumulerad BNP-tillväxt EU14 samt USA och Japan. Procent 12,6 10,9 9,6 9,0 6,8 4,7 4,1 4,0 3,5 0,4 9,7 8,4 6,4 5,9 5,9 4,1 3,8 3,4 3,3 2,7 0,6 0,0-1,1-1,3-1,5-3,3-6,5-20,5-1,7-3,2-4,6-16,4 Genomsnittligt finansiellt sparande Procent av BNP Genomsnittligt finansiellt sparande Procent av BNP 0,3 0,0-0,1-1,1-2,4-2,5-2,7-0,8-1,0-2,2-2,2-2,8-3,2-3,5-3,7-3,2-4,6-5,7-6,0-6,3-5,1-5,9-6,9-9,1-9,2-8,5-8,8-12,7 Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014

4 UK * Sysselsatta, år Förändring (%) 2006Kv3 2013Kv4 (s.j.) Sysselsättningsgrad år, Q Procent 8,8 6,1 6,1 5,3 3,7 2,5 0,7 65,9 65,7 64,3 64,1 63,9 63,5 60,1 56,8 56,7 56,4 54,6 48,5 48,4 43,2 Källa: OECD -0,1-2,9-4,6-7,3-12,0-15,5-19,4 Källa: Eurostat Arbetskraften, år Förändring (%) 2006Kv3 2013Kv4 (s.j.) Real disponibelinkomst Procentuell förändring ,4 6,7 6,0 5,5 5,0 4,3 3,6 3,4 3,4 1,3 0,9 0,7-1,6-3,7 19,1 11,5 6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1 1,7 0,3-1,3-4,2-8,3 Källa: OECD Källa: Eurostat -24,6

5 Svensk arbetsmarknad hur utvecklats förhållandevis väl Arbetslöshet år 2013 Procent 8,8 4,3 5,0 5,4 5,7 5,9 5,9 6,5 7,1 10,3 11,6 14,8 24,0 25,2 Arbetslöshet år 2013 Procent 19,9 20,5 23,4 23,7 24,8 26,8 7,9 9,2 11,0 13,0 37,7 40,0 55,7 58,6 Andel inaktiva unga* 2013 Procent av befolkningen år 6,7 8,1 8,7 8,8 9,9 14,6 16,0 12,6 17,3 18,8 20,5 24,0 28,6 29,3 Förändring, andel inaktiva unga, Procentenheter -0,1 10,4 8,7 8,7 6,4 6,8 3,5 1,3 1,4 1,9 12,5-5,0-2,4-0,6 * ) Unga som varken studerar, arbetar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program (NEET) Källa: Eurostat

6 Rådets slutsatser om inkomstfördelning Trendmässig ökning av inkomstskillnader från 1995 till 2006 Marginell ökning av inkomstspridningen efter 2006 Ginikoefficienten för disponibla inkomster ökade från ca 0,23 till 0, , i stort sett hela ökningen ägde rum Disponibel inkomst i decil 10 fördubblades , 85 procent av ökningen ägde rum Reala disponibla inkomster har samtidigt utvecklats väl Högsta och lägsta inkomsterna har ökat långsammare än inkomsterna i mitten

7 Jobbskatteavdragets långsiktiga fördelningseffekter Rådets slutsatser: De långt ner i inkomstfördelningen före jobbskatteavdrag får på längre sikt den största inkomstökningen De samlade inkomstskillnaderna (mätt med Gini-koefficienten) minskar något Avståndet ökar något mellan medianinkomsten och de lägre inkomsterna och minskar mellan de högre inkomsterna och medianinkomsten Kommentar: Resultaten överensstämmer med de bedömningar som regeringen gör Fördelningseffekten av att gå från utanförskap till egen försörjning handlar om mer än bara disponibelinkomst

8 Utanförskapet minskar från höga nivåer Andel av befolkningen år som får sin huvudsakliga försörjning från transfereringssystemen för arbetslöshet och ohälsa eller ekonomiskt bistånd Utanförskapet som andel av befolkningen år 2006: 20% (FiDep) 2006: 19% (SCB) Andel av befolkningen FiDep Andel av befolkningen SCB Prognos Såväl Finansdepartementet som SCB publicerar statistik avseende utanförskapet och måtten skiljer sig något. För att ge en rättvisande bild uttrycker både FiDep och SCB utanförskapet i termer av helårsekvivalenter, dvs tider i utanförskap som är kortare en ett år slås ihop så att exempelvis två personer som befinner sig i utanförskap under ett halvt år vardera motsvarar en helårsekvivelent. SCB inkluderar inte sjuklönedagar och etableringsersättning (ca helårsekv. 2013) eller individer i utanförskap som är under 20 år eller över 64 år (4 400 helårsekv. 2013).

9 UK Gini-koefficient, inkomstår 2011 Exklusive kapitalvinster 24,8 25,4 25,9 26,6 27,6 28,1 28,3 29,8 30,5 31,9 32,8 34,3 34,5 35 Real disponibelinkomst Procentuell förändring ,1 11,5 6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1 1,7 0,3-1,3-4,2-8,3 Källa: Eurostat Låg materiell standard Andel med svår materiell deprivation Procent. 14,5 19,5 Källa: Eurostat/Nationalräkenskaperna Förändring andel med låg materiell standard Medelvärde per år, procent. 8,4 9,2 9,6 14,9-24,6 1,3 2,3 2,8 2,9 4 4,9 5,3 5,8 6,5 7,8 7,8 8,6 0,0 0,3 1,0 1,8 6,0-2,1-1,7-0,9-0,7 Källa: Eurostat -7,7 Källa: Eurostat

10 Finanspolitikens inriktning Rådets slutsatser: Inriktningen för BP14 förenlig med väl avvägd finanspolitik givet konjunkturbilden i höstas Avvikelse från mål om 1 procents överskott över konjunkturcykeln motiverat sett till lång och djup lågkonjunktur Krona för krona värdefullt bidrag till att upprätthålla förtroendet för finanspolitiska ramverket Kommentar: Regeringen delar bedömningen att finanspolitiken ska stötta ekonomin vid lågt resursutnyttjande Långsiktigt riktiga åtgärder för jobb och tillväxt bör prioriteras Lågt resursutnyttjande 2014, viktigt inte undergräva återhämtning Inriktning för BP14: Stötta återhämtning och varaktigt förbättra ekonomins funktionssätt Skyddsvallarna ska stärkas när konjunkturläget normaliseras Resursutnyttjandet stärks förhållandevis snabbt 2015 och 2016

11 Överskottsmålet Rådets slutsats: Överskottsmålet bör ligga fast Lägre mål ger sämre marginaler för att möta en kraftig lågkonjunktur och minskar säkerhetsmarginalen till stabilitets- och tillväxtpaktens krav Lägre mål riskerar skada finanspolitikens trovärdighet Kommentar: Regeringen delar rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast Liten exportorienterad ekonomi med förhållandevis stor banksektor behöver skyddsvallar Omvärlden möter nästa kris med kraftigt beskuret utrymme för aktiv stabiliseringspolitik

12 Överskottsmålet Det finansiella sparandet är förenligt med överskottsmålet Överskottsmålet innebär att sparandet ska variera med konjunkturläget Samlad bedömning beaktar osäkerhet i bedömningen, riskbilden och vad som är en väl avvägd finanspolitik ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv

13 Hur ska överskottsmålet förstås? Överskottsmålet används främst framåtblickande Att kompensera tidigare avvikelser riskerar att destabilisera ekonomin En väl balanserad finanspolitik hänger samman med måluppfyllelse Måste vara trovärdigt att sparandet återvänder till målsatt nivå när resursutnyttjandet går mot balans Takten måste dock anpassas efter konjunkturläget Gäller vid såväl högt som lågt resursutnyttjande

14 Exempel: Budgetarbetet hösten 2007 Högt resursutnyttjande Betydande utrymme för ofinansierade reformer gängse indikatorer visade på ett sparande väl över 1 procent Regeringens bedömning i BP08: Olämpligt riskera obalanser med starkt expansiv budget Behov av säkerhetsmarginaler för framtiden Ofinansierade reformer endast ca 0,1 % av BNP i BP08 BNP-gap Finansiellt sparande Genomsnitt sedan års indikatorn Strukturellt sparande % av BNP 0,9 2,8 1,5 2,3 2,0

15 Strukturellt sparande Rådets slutsats om strukturellt sparande: Centralt beslutsunderlag för finanspolitiken Svårbedömt men beräkningarna kan förbättras Kommentar: Bedömningar av strukturellt sparande alltid kringgärdade av mycket stor osäkerhet Finanspolitiska beslut måste bygga på ett bredare beslutsunderlag Viktigt ändå bilda sig en uppfattning om strukturellt sparande och löpande se över beräkningsmetoder

16 Stor osäkerhet i bedömningarna av resursutnyttjandet s BNP-gap i EU-kommissionens tillbakablickande bedömningar. Procent Anm. Diagrammet visar de olika bedömningar av BNP-gap som publicerats för åren , för de år där kommissionen publicerar ett utfall för BNP och det finansiella sparandet. Källa: EU-kommissionens höst- och vårprognoser.

17 Sammanfattning Överskottsmålet bör ligga fast Viktigt att finanspolitiken stärker svensk ekonomi och varaktigt ökar sysselsättningen Finanspolitiken väl avvägd under krisen